De sönderkorrigerade mätserierna

Mygel med mätserier är en följetong på bloggar och sociala medier med fler avsnitt än Hem till gården. Alarmisternas mätserier är inte tillförlitliga på grund av alla korrigeringar (läs mygel) heter det, man kan bara lita på satellitmätningar av temperaturen i atmosfären.

Det är lätt att gå vilse bland alla mätserier och grafer som visar hur det står till med jordens medeltemperatur och det är inte ovanligt att äpplen jämförs med päron. Jag gissar att de grafer du oftast ser visar temperaturen som uppmätts vid jordytan från mängder av mätstationer, bojar, skepp osv. Det finns olika forskargrupper som använder sig av olika dataset som har något olika geografisk täckning mm och grupperna har olika sätt att behandla sina data (nej, ingen använder sig av rådata som de är, inte ens de ”skeptiska forskarna”, läs t ex mer här: Rådata, temperaturjusteringar och mygel). Trots detta är resultaten väldigt samstämmiga. De längsta mätserierna sträcker sig till år 1750 med en ökad osäkerhet i noggrannhet ju äldre data är:

 

 

Men jag vet inte hur många gånger jag fått höra att de inte går att använda dessa mätserier eftersom de är ”sönderkorrigerade” för att visa en uppvärmning som inte finns (även om det bevisligen även korrigerats åt ”andra hållet”). I samma andetag sägs också att satellitdata från atmosfären (dvs ej vid jordytan) från University of Alabama in Huntsville, UAH som ”drivs” av de så kallade skeptiska forskarna Spencer och Christy är de mest tillförlitliga data som finns. De visar en lägre ökningstakt än alla övriga serier.

Varför inte ta en snabb titt på deras historik? Har de inte behövt korrigera sina serier?

 


 

Satellitmätning av atmosfärens temperatur började i slutet av 70-talet och i början på 90-talet kom de första sammanställningarna av en global temperaturserie. (De mäter egentligen inte temperaturen direkt utan syremolekylers mikrovågor vars intensitet beror på temperaturen). Utöver UAH sammanställer även Remote Sensing Systems, RSS, temperaturserier från samma satellitmätningar men kommer fram till olika resultat.

Fram till nu har 16 olika satelliter använts och det finns mängder med problem man måste korrigera för: satelliterna har inte identiska instrument, kalibreringar är inte helt exakta, de kommer under sin livstid också att avvika i kurs och höjd över jordytan mm.

Tanken är att de ska passera samma geografiska plats vid samma tidpunkt på dygnet för att få jämförbara mätningar över tid. Men i realiteten kommer det gradvis att ändra sig och tidpunkterna för mätningar kan ”driva” flera timmar över en satellits livslängd, se nedan hur tidpunkterna har drivit för de olika satelliterna (bild från Carbon Brief). Naturligtvis måste det justeras för.

Satelliter

Resultaten från UAH och RSS skiljer sig som sagt något åt där UAH visar en mindre uppvärmning än RSS trots att de använder sig av samma rådata (vilket alltså inte är fallet för land/havsbaserade mätningar). På 90-talet visade UAH:s serie till och med en nedkylning vilket förstås användes som argument för att det inte existerade en uppvärmning.

Naturligtvis vill alla (nåja) veta varför det skiljer mellan de två grupperna. År 1998 visade Wentz och Schabel att UAH inte korrigerade rätt för satelliternas ändring i höjd över tid, vilket gav en falsk kylningseffekt. Den påstådda kylningen existerade inte utan var egentligen en uppvärmning (diskutera i små grupper om hur det hade kunnat låta om NASA eller någon annan alarmistisk institution visat sig ha t o m fel tecken på sina data).

Senare har man även upptäckt att UAH inte korrigerat för satellitens avdrift i kurs och därmed har tidpunkterna för varje mätning blivit fel, dvs man trodde en mätning gjordes vid en viss tidpunkt men i verkligheten skiljde det timmar mot den verkliga, vilket gav ett fel på närmare 40%.

Det är ett par av de korrigeringar som gjorts i UAHs mätserie, nedan listas fler (och här en artikel):

 

UAH changes

Data taget från Wikipedia 2019-08-05.

 

RSS gjorde ganska nyligen en uppdatering av sina mätserier och korrigerade för en rad olika felkällor (några nämnda ovan) vilket gav en större uppvärmning än deras tidigare version, se förklaringar på Carbon Brief eller Carl Mears på RSS. UAHs senaste uppdatering (fortfarande beta-version tror jag (?)) gick dock åt andra hållet.

Så här ser skillnaderna ut (bild härifrån):

 

CM_7_2017_TLT_time_Series_compare_w_UAH

 

Man har även länge mätt atmosfärens temperatur med hjälp av väderballonger (radiosonder). Under den period där UAH och RSS skiljer sig åt som mest stämmer RSS mätserie betydligt bättre överens med väderballongernas än UAH.

 

CM_7_2017_radiosonde_diff_for_blog

Fig. 6.  Difference time series between near-global satellite and homogenized radiosonde TLT temperature anomalies.  The top panel shows difference time series for UAH V6.0, and the bottom panel shows the differences for RSS V4.0.  In all cases, the satellite data are sampled only at locations that have valid radiosonde data for the year, month, and dataset in question.  The resulting time series are then smoothed to remove variability on time scales shorter than 6 months.

 

Tillägg 13/8: Varje år ger American Meteorological Society ut en State of the Climate och den för 2018 publiceras i september men finns redan nu att titta på i webversion här. Den inkluderar en sammanfattning av temperaturmätningar i nedre atmosfären (LTT), UAH är också inkluderad och skiljer sig från övriga.

Radiosond = balongmätningar

EBzT3SjVAAA0ckB

Så vem ska man lita på?

Jag vet inte. Korrigeringar och uppdatering av resultat är en del av all forskning och det jag ville visa med denna artikeln är att det gäller i allra högsta grad även för UAHs mätserier. Det generella argumentet att UAHs mätserier skulle vara mer tillförlitliga än de gjorda vid jordytan på grund av att de senare har korrigerats håller helt enkelt inte. Frågan är om någon serie har korrigerats så kraftigt som UAH? Med det sagt finns det naturligtvis mängder med felkällor även för marknära mätningar som måste hanteras. Det finns massor att säga om detta och

Min egen uppfattning är att det vore ganska idiotiskt att kasta bort all forskning och den uppsjö av mätningar som gjorts för att enbart förlita sig på UAHs mätserier som bevisligen haft svårt att visa tillförlitliga resultat genom åren. Dessa satellitmätningar är också de som kräver absolut mest modellering innan man får fram ett mätvärde (för dig som inte gillar klimatmodellerna tänker jag …). Väldigt mycket tyder dessutom på att det inte är fysiken i modellerna som är ”fel” utan att det är själva mätningarna.

Men å andra sidan betyder min åsikt inte ett jota i det här sammanhanget, lyssna på de som jobbar med saken istället för oss amatörbloggare …