Extremväder, debatten och Elisabet Höglund

Ja, den vackra debatten fortsätter. När man är i en svacka bör man kanske logga ut från nätet helt och hållet, men det är ändå lite terapi att skriva av sig. Bemöter ett par inlägg nedan … (och ber om ursäkt för bitter ton, det är inte sexigt men speglar det jag känner ganska bra 😉 ).

Stig-Björn Ljunggren har skrivit en ledare i Folkbladet och konstaterar att vi alla är lite faktaresistenta när det passar (stämmer förstås) och att det egentligen inte finns någon riktig fakta att luta oss mot eller enighet hos forskarna.

Visst innehåller inlägget en del vettiga saker (särskilt angående enighet i vad som ska göras) men i grunden är det en bekräftelse på allt jag ville ha sagt med min bok Tvivel -en bok om faktaförvirring och också resultatet av att förlita sig på enstaka studier oavsett område.

Angående klimatet, får man hänvisa Stig-Björn till rapporterna från IPCC, WMO, NCA, BAMS kanske? Nej, jag vet, internet-likes får man av hånfullt raljerande om dessa organisationer följt av gråtskrattande smileys …


Journalisten Elisabet Höglund skrev ett blogginlägg och tycker att det är ohederligt av forskare att lura i barnen att översvämningar och hungerkatastrofer är något nytt. Det gav hurrarop, klapp och delningar på sociala medier av riksdagsmän m fl.

Såklart, den typen av inlägg ger den effekten i sociala medier.

Och som vanligt finns det sanningar i det hon skriver men ger det en nyanserad bild? Cherry picking är en central del i all kritik mot klimatvetenskapen (det vill säga plocka ut det som stämmer överens med sin egen uppfattning och bortse från allt annat). Det är förstås ingen slump att IPCC AR5 refererade till 9200 vetenskapliga artiklar medan lobbyorganisationernas NIPCC-rapport samma år refererade till 72 artiklar.

Högberg skriver att dödsfall på grund av ”extremväder” har minskat drastiskt sen i början på 1900-talet och hänvisar till Centre for research on the epidemiology of disasters (CRED). Det är förstås helt riktigt, men innebär det att det gäller för alla på vår jord och är det ett bra mått? Tittar man på CRED:s vetenskapliga publikation i World Development Perspectives, Volume 14, June 2019, får man en mer nyanserad bild:

Abstract:

In an incredible story of human adaptation, the aggregate global risk of mortality to extreme weather declined by over two orders of magnitude over the past century.

Yet the data show that large losses of lives to extreme weather disasters persist in nations typified by poor economic development, weak institutions, and political instability. And currently we are seeing spikes in mortality from extreme heat events in rich nations, including a wave of new reported deaths in Japan, Europe, and Canada during 2018.

These events and future projections of increasing exposure suggest that we need to revisit adaptation strategies to deal with the adverse effects of extreme weather disasters across the world.

Här är en ny studie som också visar hur vi blir allt bättre på att skydda oss från effekterna av extremväder både vad det gäller dödsfall och ekonomiska förluster. Men de fastslår också att det fortfarande skiljer mycket mellan rika och fattiga länder.

Yet, there is still a considerable climate hazard vulnerability gap between poorer and richer countries.

Och förbättringarna är naturligtvis en effekt av att vi agerar på det som händer i verkligheten. Och vi behöver inte gå längre än till den torra sommaren 2018 med skogsbränder och dåliga skördar för att förstå att vi inte heller är osårbara …


Höglund tycker att forskare och debattörer (läs klimatalarmister) är oärliga. Nu har hon själv en ganska lång historia av att komma med oärliga (läs felaktiga, men förmodligen inte avsiktligt) krönikor och liknande om klimatforskningen. Några exempel hittar du på Uppsalainitiativet och Supermiljöbloggen.

Överdrivs det? Ja, såklart, det kommer alltid finnas de som tar i för mycket och jag har själv försökt föra fram att överdrifter kommer att slå tillbaka. Och ja, man bör nog ta ett steg tillbaka och fundera en stund på sin objektivitet om man börjar kalla professor Michael Tjernström för klimatförnekare bara för att han säger att Greta Thunberg överdriver ibland. (Det är han definitivt inte!)

Men det innebär ju inte att man kan bortse från det som faktiskt händer och den kunskap som finns. Och det är enbart löjligt att dra fram halmgubbar som att forskare skulle påstå att det aldrig funnits extrema vädersituationer/hungersnöd osv tidigare.

Vic Falls fåra

En allvarlig torka har gjort att det nu knappt finns något vatten i Victoriafallen. Bilden är från när jag själv var där 2010 och det fanns knappt något vatten då heller. Nej, det går inte säkert säga att nuvarande torka enbart beror på klimatförändringarna ...

 

Högberg citerar Pielke Jr:

”Någon effekt av mänskligt orsakad klimatförändring på väderkatastrofer har inte kunnat påvisas någonstans”, fortsätter Pielke, som är professor i miljövetenskap i Colorado, USA.

Pielke Jr och Lomborg (båda statsvetare som ofta återkommer till kostnader för extremväder och liknande) bidrar båda till och från med nyttiga motargument i katastroflarmen men man ska veta att de inte är ensamma om att forska på detta område. De är också ofta är ute och cyklar, jag har skrivit om Lomborg och ni kan läsa om felaktigheter och offerkoftor från Pielke Jr här (Science Blogs), eller kanske i det här, inte helt neutrala, inlägget på ThinkProgress där det finns flera länkar till felaktigheter. Därmed inte sagt att Pielke är en lurendrejare men väl att man inte ska köpa allt som uttrycks på nätet rakt av även om det kommer från ”betrodda” forskare.

[Nämner även ekonomiprofessor Tol som brukar tas upp i sammanhang där riskerna med klimathotet ska skrivas ner. Kan rekommendera att läsa det här om alla fel som hittats i de publikationer han står bakom innan ni köper vad han säger.]

Men stämmer det att det inte finns några som helst tecken på att klimatförändringarna påverkat väderkatastrofer?

[8/1 2020: och på tal om ohederlighet Högberg: Pielkes uttalande i DN var alltså från 2011. Tänk på det när ni läser nedanstående]


Extrema väderhändelser är ett område som studerats allt mer under senare år och antal vetenskapliga studier ökar stadigt. Carbon Brief har gått igenom 234 studier, som inkluderar 260 olika extrema väderhändelser, där de försökt avgöra hur stor inverkan klimatförändringarna haft för uppkomst och ”allvarlighet” (attribution studies). [Förtydligande: det är alltså inte Carbon Brief som gjort bedömningen utan det är slutsatser som dragits av forskarna i respektive artikel].

De kom fram till att 68% av de studerade extrema väderhändelserna har gjorts mer sannolika på grund av en klimatförändring orsakad av mänskligheten.

attribution-studies

Bild från Carbon Brief

Sammanställningen visar också att 78% av dem har blivit starkare på grund av en mänskligt orsakad klimatförändring.

For the majority of events affected by climate change, the balance has shifted in the same direction. That is, rising temperatures made the event in question more severe or more likely to occur.

Av de 80 studier som rörde extrema värmeböljor visade 76 (dvs 95%) att klimatförändringarna har gjort dessa händelser mer sannolika och/eller kraftigare.

Nu ska de här siffrorna tas med en nypa salt för det finns osäkerheter och konfidensintervall att ta hänsyn till och så vidare. Likaså existerar fortfarande naturliga variationer så det innebär inte en linjär ökning för varje år.

attribution-most-studied

Bild från Carbon Brief. Det röda visar andelen av de respektive extrema väderhändelser som blivit allvarligare eller vanligare pga klimatförändringarna (se länk för förklaringar).

 

Men Höglunds påstående (eller rättare sagt Pielke Jrs) att det inte finns några studier som visar att klimatförändringarna skulle ha påverkat extremväderhändelser är alltså inte sant. Sen är det naturligtvis svårt att dra säkra långtgående trender från det korta tidsintervall som finns sen klimatförändringarna börjat göra sig gällande. Ovanstående studier säger heller inte att klimatförändringarna orsakade dem, det handlar om att göra en sannolikhetsbedömning.

En liknelse: Vi antar att en pärluggla är singel i sitt revir och att han sen skaffar en fru som flyttar in i reviret. Vi antar för enkelhetens skull att de jagar lika mycket. Risken för varje skogsmus att bli tagen har då förstås ökat efter honan flyttat dit, men det är ändå svårt att avgöra för varje enskilt fall om just den musens död berodde på att det nu fanns två jagande ugglor än tidigare bara en. Men sannolikheten att bli tagen har ökat.

normalfördelning

 

Nej, jag har inte själv läst dessa studier och jag har ingen aning om hur de gått tillväga och kan inte heller bedöma metodiken. Men jag ser ingen anledning att jag eller någon annan amatör ska ifrågasätta dem utan vettiga argument.

Men det är väl som det är, det politiskt korrekta är numera att fnysa åt vetenskapliga studier och förena sig med internetbrigaderna och håna allt som luktar etablissemang. Men någon kanske fortfarande bryr sig?

(Ja, jag är uppgiven och överdramatiserar).


Vad säger World Meteorological Organization?

Extreme heat conditions are taking an increasing toll on human health and health systems with greater impacts where there are aging populations, urbanization, urban heat island effects, and health inequities.  In 2018, a record 220 million more heatwave exposures by vulnerable persons over the age of 65 occurred, compared with the average for the baseline of 1986-2005.

More than 10 million new internal displacements were recorded between January and June 2019, 7 million being triggered by hazard events such as Cyclone Idai in southeast Africa, Cyclone Fani in south Asia, Hurricane Dorian in the Caribbean, flooding in Iran, the Philippines and Ethiopia, generating acute humanitarian and protection needs.

Flera miljoner människor har alltså fått fly på grund av extrema väderhändelser och över 400 värmerekord slogs förra året på norra halvklotet. 220 miljoner fler sårbara människor (äldre t ex) utsattes för extrem hetta 2018 än medelvärdet över 1986-2005.

Det är naturligtvis inte rätt att skylla allt på klimatförändringarna och det finns andra faktorer som spelar in men det är faktiskt inte enbart det som händer just nu som är det kritiska utan vad som kommer hända framöver. Hur ser trenderna ut?

NOAA sammanfattar kunskapen om stormars förekomst och intensitet med att det är svårt att helt säkert fastställa att de har ökat även om det finns bevis för att det går år det hållet. Kunskapen skiljer sig också för olika områden beroende på befintliga data att analysera. IPCC, WMO och NOAA är dock alla överens om att en fortsatt uppvärmning kommer att ge kraftigare stormar.

Höglund tar som sagt upp antal dödsfall per år orsakade av extremväder, är det ett bra mått på vad som händer? På ett sätt är det naturligtvis det men det är också trubbigt. Likaså att räkna på kostnader, stormen över Haiti för några år sen beräknades kosta en miljard dollar såg jag någonstans, det är runt 0,01‰ av världens BNP, innebär det att det inte är viktigt?

Och kostnader för skador orsakade av stormar är något som debatteras hej vilt. Roger Pielke Jr är en som ofta är kritisk till de larm om katastrofala konsekvenser av ökade stormar som ofta förmedlas och han studerar bl a kostnader för extremväder.

Ganska nyligen kom en ny studie i PNAS från andra forskare som istället för att fokusera på ekonomiska förluster tittade på hur stora landytor som totalförstörts av 240 stormar i USA mellan 1900 och 2018. På så sätt menar de att de kommer runt många av de osäkerheter som uppstår när man måste jämföra kostnader/kvalitet för byggnader/befolkningsfrågor och så vidare. Och deras slutsats var glasklar, stormarna blir allt kraftigare.

We find that hurricanes are indeed becoming more damaging. The frequency of the very most damaging hurricanes has increased at a rate of 330% per century.

En artikel finns på BBC.

Pielke Jr var inte imponerad (det talar emot hans egna studier) men artikelförfattarna var inte helt imponerade av Pielkes argument heller. Det är diskussioner och kritik som måste få förekomma i den vetenskapliga debatten men man bör skilja på det som sägs/skrivs i krönikor, debattinlägg, social medier och det som publiceras i vetenskapliga artiklar. Normalt förfarande är att kritik mot en artikel framförs i en granskad kommentar till den publicerad  i samma tidskrift.


Och vad säger IPCC?

De gav ut en specialrapport 2018 och den säger väl ungefär som det ovan. Dels innebär extremväder just att det är extremt och därmed också att det inte finns så mycket data, vilket i sin tur gör det svårare att säkerställa långsiktiga trender och skilja naturliga variationer från antropogena. Men det finns trender som pekar på kraftigare regn, översvämningar i vissa regioner och torka i andra mm.


Men om det finns osäkerheter angående extremväder är det knappast det enda som gör att man borde oroa sig. WMO har gett ut en årlig rapport State of the Climate under 25 år, här en sammanfattning av 2018:

 

Ja, jag vet egentligen inte vad jag ville ha sagt. Att det är komplext. Att inget tyder på att IPCC är fel ute. Att ingen IPCC-kritisk forskare haft rätt i sina ”spådomar”. Men jag vet ju att det knappast spelar någon roll vad som sägs längre oavsett fråga och jag blir alltmer less på det här. Höglund pratar om oärlig debatt, hon kan ju börja med att gå tillbaka till sina egna klimatinlägg och se hur det blev med dem …

Om du vill se på oärlighet kolla in mina tidigare inlägg om klimatet, det är definitivt inte en tillfällighet att debatten ser ut som den gör. Och propagandan funkar. Novus gjorde en undersökning för några veckor sen om klimatet, var femte SD och KD-väljare tror att människans utsläpp har lite att göra med klimatförändringarna.

För inte särskilt många år sen hade det varit naturligt att föreslå att det behövdes utbildning i frågan, nu ska det debatteras om det verkligen stämmer och om det inte är mer sannolikt att världens ojämförbart största konspiration ligger bakom.