Nytt kontrakt på ljudbok!

Vad kul, mer Öland i etern 🙂

SAGA-Egmont-förlag vill ge ut min En röd liten stuga både som e-bok och ljudbok! Det är alltså samma förlag som gjort ljudboken av Minotauros Tårar. (De tillhör Lindhardt og Linghof som är Danmarks näst största förlag).

Men det var med ett litet förbehåll, ett par av personerna i boken pratar bred öländska och jag måste skriva om det för det kunde bli svårt att få till i ljudboksformat 🙂

Boken skiljer sig lite från mina övriga böcker och går mer i feel-good/satir-stil. Ville testa ett nytt format helt enkelt.

Inte klart med tider och så vidare, men spännande är det.

En döende landsbygd kämpar mot staten och kapitalet.

En deckare i feelgood-format där det enda mordoffret är en ihjälskjuten gnu på Ölands Stora Alvar. Poliserna Pia och Bosse som får åka på det udda uppdraget hamnar mitt i en grannfejd mellan en bonde och en rik stockholmare som köpt en herrgård i utkanten av Hemlösa by. Tillsammans med kommunen har han hemliga planer för området vilka skulle få katastrofala följder för de boende där om de genomförs. Byborna kämpar emot och hoppet står till en röd liten stuga som ligger i vägen för alltihop.

Men ingen vill prata om den förolyckade gnun och vad den har med saken att göra.

Är IPCC alarmistiska?

I det skyttegravskrig som kallas ”klimatdebatten” är det standard att beskylla IPCC för att vara alarmistiska och överdriva. (Det finns ett helt europeiskt nätverk som kallar sig ”klimatrealisterna” trots att de helt bortser från det mesta av den vetenskap som publicerats).

Ett trettiotal av världens mer framstående forskare på området glaciärer/havsnivåökningar har för några månader sen skickat ett brev till IPCC där de menar att det är precis tvärtom. Riskerna är betydligt större än vad som framgår i remissversionen av den kommande rapporten AR6.

Visst, det är många som använt/använder IPCC:s värsta scenario (RCP8.5) som mallen för vad som kommer hända om vi inte gör något åt utsläppen (business as usual). Vi låg länge på den utvecklingskurvan vad det gäller utsläppen men det stämmer inte längre (vi ligger lägre) och det har förstås lagts i korgen för alarmism. Det har gått kilometerlånga trådar på sociala medier om detta men jag lämnar den diskussionen här …

I IPCC AR5 WG1 från 2013 fanns följande projektioner om framtida temperaturer och havsnivåökningar från klimatmodellerna:

Även i värstascenariot kommer havsnivåökningarna stanna på under en meter enligt dessa modellkörningar. Vad jag förstår av brevet ovan så är det vad som också står i remissversionen av AR6 som kommer färdigställas i april nästa år.

Det forskarna nu pekar på är att abrupta förändringar (så kallade tipping points) i Grönlands och Antarktis istäcken inte finns medräknat i modellerna och det gör att riskerna blir gravt underskattade. De menar också att det nu finns tydliga bevis på att dessa tipping points är högst reella risker som blir mycket påtagliga om temperaturen skulle stiga över 2-3°C. Ett exempel:

  • Morlighem, M., et al. (2020) Deep glacial troughs and stabilizing ridges unveiled beneath the margins of the Antarctic ice sheet. Nat. Geosci. 13, 132–137. doi.org/10.1038/s41561-019-0510-8

Klimatet har alltid varierat är också ett standardargument i debatten, till exempel fick forskaren Lennart Bengtsson sitta i en lång intervju i Kvartals fredagspodd och utan minsta motfråga säga att koldioxidhalten varit 1000 ppm förr utan några större problem för livet på jorden. Men om man ska acceptera att klimatet alltid har varierat får man väl då också acceptera att inte bara koldioxidhalten var högre då utan även havsnivån (till exempel)?

IPCC:s rapporter tar år att färdigställa och remisshantera, flera av brevskrivarna har också lämnat kommentarer där men anser sig ändå tvungna att gå utanför den normala processen i detta fall. Forskningen går snabbt och mycket tyder på att de här abrupta förändringarna är allt annat än osannolika och riskerna behöver visas på ett betydligt bättre sätt i IPCC AR6 kapitel 9 menar de.

De stödjer sig på paleontologiska rekonstruktioner av havsnivåer och hur de har korrelerat med temperaturer långt tillbaka i tiden. De visar att nivåerna kan variera så mycket som 20 m per grad ökad global medeltemperatur.

”The paleo record strongly suggests that GMSL [Global Mean Surface Level] changes by as much as 20 m per degree.

Vidare, visar en ny studie att avsmältningarna på Grönland och Antarktis ligger i linje med värstascenariot (RCP8.5) och det är slående hur många forskare som påpekar hur detta har gått mycket snabbare än någon kunnat förutse.

  • Thomas Slater, Anna E. Hogg & Ruth Mottram. Ice-sheet losses track high-end sea-level rise projections. Nature Climate Change, 2020 DOI: 10.1038/s41558-020-0893-y

Här en rekonstruktion av koldioxidhalt och dess korrelation med havsnivåer (CO2-halt på vänstra y-axeln och havsnivån den högra):

Foster GL, Rohling EJ. Relationship between sea level and climate forcing by CO2 on geological timescales. Proc Natl Acad Sci U S A. 2013;110(4):1209–1214. doi:10.1073/pnas.1216073110

Fosters et al beräknade utifrån sina resultat att nuvarande CO2-halter i atmosfären redan skulle ha intecknat en havsnivåökning på 24 meter även om det handlar om mycket långsamma processer och skulle kunna ta flera hundratals, om inte tusentals, år. Och det finns förstås osäkerheter, men ändå (vad jag förstår är det också bara korrelationer).

En annan studie publicerad i Nature 2019 gjorde en rekonstruktion av havsnivåerna för Pliocene, ca 3-3,2 miljoner år sen då koldioxidhalterna var ungefär som nu och temperaturen var 2-3°C högre än för-industriell tid. Medelhavsnivån för perioden var 16,2 m högre än nu (5,6-19,2 m). Läs mer på Phys.org.

Ett par äldre rekonstruktioner:

CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=479981

Så nej, IPCC lyfter inte bara fram de mest alarmistiska scenarierna. Brevskrivarna vill att det åtminstone tydligt ska framgå att projektionerna fram till år 2100 inte räknar med tipping points som verkar allt mer sannolika vid en global temperaturökning på över 2-3°C.

Sen finns det ju såklart Judith Currys rapport som är skriven på uppdrag av sina anonyma kunder till hennes företag som ville höra mindre alarmistiska siffror. På tal om transparens …

Här är några artiklar som brevskrivarna hänvisar till:

  1. www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/11/AR6-Chair-Vision-Paper.pdf
  2. Wang, S. and Hausfather, Z. (2020) ESD Reviews: mechanisms, evidence, and impacts of climate tipping elements, Earth Syst. Dynam. Discuss., doi.org/10.5194/esd-2020-16, in review.
  3. Lenton, T.M., et al. (2019) Climate tipping points — too risky to bet against. Nature, 2019; 575 (7784): 592 doi.org/10.1038/d41586-019-03595-0
  4. Morlighem, M., et al. (2020) Deep glacial troughs and stabilizing ridges unveiled beneath the margins of the Antarctic ice sheet. Nat. Geosci. 13, 132–137. doi.org/10.1038/s41561-019-0510-8
  5. Meredith, M., et al. (2019) Polar Regions. In: IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate [H.-O. Pörtner, et al. (eds.)]. In press.
  6. Sriver R.L., et al. (2018) “Characterizing uncertain sea-level rise projections to support investment decisions” PLoS ONE 13(2): e0190641. doi.org/10.1371/journal.pone.0190641
  7. Hoffman, J.S., et al. (2017) “Regional and global sea-surface temperatures during the last interglaciation”. Science20, Jan: 276-279 science.sciencemag.org/content/355/6322/276
  8. Kopp, R.E., et al. (17 December 2009) “Probabilistic assessment of sea level during the last interglacial stage”. Nature. 462 (7275): 863–7
  9. Dutton, A. and Lambeck, K. (13 July 2012). “Ice volume and sea level during the last interglacial” Science. 337 (6091): 216–9
  10. Hansen, J., et al. (2016) “Ice melt, sea level rise and superstorms: evidence from paleoclimate data, climate modeling, and modern observations that 2°C global warming could be dangerous” 16, 3761–3812, 2016 www.atmos-chem-phys.net/16/3761/2016/
  11. Bamber, J., et al. (2019) “Ice sheet contributions to future sea-level rise from structured expert judgment” PNAS June 4, 2019 116 (23) 11195–11200; first published May 20, 2019 doi.org/10.1073/pnas.1817205116

Ny historisk klimatkurva

Under femtio år har forskare tagit borrprover från sediment på havsbotten runt om i världen. Genom att analysera kol- och syreisotoper kan man indirekt få fram uppgifter om temperaturer, kolcykeln och hur stora polernas isar var 66 miljoner år tillbaka. Nu med en betydligt högre upplösning än vad som funnits tidigare.

Artikel: Westerhold et al. 2020. An astronomically dated record of Earth’s climate and its predictability over the last 66 Million Years. Science 2020. DOI: 10.1126/science.aba6853.

Lägg märke till de färgade prickarna längst till höger, dagens temperatur längst ner följt av RCP2.6, RCP4.5 och RCP8.5. De motsvarar tre av de scenarier som klimatmodellerna använt sig av för att se vad som händer fram till år 2100 vid olika halter koldioxid i atmosfären. Skalan är alltså miljoner år på x-axeln, vilket ger en uppfattning om hur snabbt dagens ändring sker jämfört med det historiska.

Läs mer på Phys.org.

Det ska jämföras med ett par av de klassiska ”klimatet har alltid varierat”-graferna som cirkulerar på nätet:

Tydligen har Patrick Moore sagt att det är en av hans favoritbilder. Se hur temperaturen är i det närmaste digital, ett varmt och ett kallt tillstånd. Enligt genomgång på Real Climate kommer den från ett blogginlägg och temperaturkurvan är typ handritad.

The ‘temperature’ record is a hand-drawn schematic derived from the work of Chris Scotese, and the CO2 graph is from a model that uses tectonic and chemical weathering histories to estimate CO2 levels (Berner 1994; Berner and Kothavala, 2001). In neither case is there an abundance of measured data.”

Grafen brukar också användas för att visa att det inte finns någon korrelation mellan koldioxid och temperaturen. Men växthuseffekten är helt obefintlig utan solljus och som synes finns den faktorn inte med i ovanstående graf. På den tidsskalan har nämligen jordens axel varierat i lutning och likaså har omloppsbanan runt solen. Så här kan det se ut om den läggs till (Royer 2009):

Läs gärna här om hur havsnivåerna har varierat under dessa tidsepokrar och se om du tror att det skulle innebära några problem för dagens samhälle och världens BNP.

En annan graf som Moore favoriserar (och själv ritat vad jag förstår) är den om hur koldioxiden stadigt har sjunkit fram tills nu och vi har varit på randen till att växterna skulle dö ut på grund av brist på koldioxid. (På tal om handritat…)

Även om det stämt så skulle det inträffa om typ 5 miljoner år. (På tal om alarmism).

Koldioxidhalter från mer trovärdiga källor får nedan (först IPCC AR5 och NASA längst ner):

Katastrof och tillkomsten av en bok (ej om klimatet)

9 september 1943 dödades två tyska soldater i en avlägsen bergsby på Kreta. Det är idag för 77 år sen. Repressalierna innebar en vidrig massaker som jag aldrig hade hört talas om tidigare. Men det skulle senare leda fram till min bok Minotauros Tårar, som först var tänkt att bli något helt annat.

Jag hade en vag idé om hur några skulle förirra sig in i ett grottsystem, kanske koppla ihop det med den grekiska myten om Minotauros på något sätt, kanske letade de efter tyskt naziguld från andra världskriget? Ja, något i stil med Själseld, min debutroman (en delvis historisk rysare som utspelar sig på Öland där jag är uppvuxen).

Och jag hittade den perfekta bakgrunden, på Kreta finns det nämligen ett kilometerlångt grottsystem i närheten av staden Gortyna, full av detaljer som kan få fantasin att skena. En inskription från Dumas till exempel, (kanske inte Alexandre (?) men ändå 🙂 ):

Det har även försvunnit folk därinne och platsen plockades bort från kartor så att folk inte skulle hitta dit. Men framförallt, med tanke på min bokidé, under andra världskriget hade tyskarna använt det som ammunitionsförråd!

Men efterforskningarna ledde också till att jag hamnade på sidor som handlade om vad tyskarna hade gjort under deras ockupation av Kreta, som massakern i Kontomari/Kondomari 1942 där alla män mellan 18 och 50 år blev avrättade. Den är kanske den mest kända då en tysk dåvarande propagandafotograf läckte bilder från det (han blev dömd för förräderi och fängslad för det).

Jag läste också om när hela byar jämnades med marken i den avlägsna bergsdalen Viannos. Jag fick kontakt med Stefanos Gerontis som skickade mig en pdf-fil av sin bok The Burned Villages med intervjuer av de som var med då.

Vi framställer ofta gärningsmännen bakom krigsförbrytelser som ondskefulla monster (med rätta). Men är det inte att fly verkligheten? För de är vanliga människor precis som du och jag. Och det har nog hänt illdåd under alla krig. ”Omänskligt” är väl i själva verket ett ord för saker som enbart människan gör (?). Hur kan det hända om och om igen? Hur lever man vidare efter en sådan händelse, både som gärningsmän och överlevande offer?

Det blev grunden till Minotauros Tårar. Berättelsen om två farbröder som var med när det hände. Ett offer och en förövare. Och något som hände i de labyrintliknande grottorna i Gortyna. En historia med anspelningar till myten om Minotauros.

Finns som storpocket och ljudbok.

Om kreativitet, effektivitet och arbetsglädje

Tänker ofta på det här när det pratas om effektivitet och liknande. Alla mina böcker har blivit till på liknande sätt, jag har bara en vag tanke att börja med, kör ett spår men ändrar mig efterhand, ofta ganska drastiskt. Inser rent logiskt att det borde vara mer effektivt att göra upp en plan, skriva synopsis och ha en tanke med varje kapitel, sen är det bara att köra på.

Lär dig skriva din bok snabbare! Jo, kanske, men varför?

Jag har verkligen testat det också och det har bara slutat med att jag antingen inte har kommit igång att skriva alls eller fortsatt skriva alldeles för länge på trådar som jag kände inte skulle hålla. För det var ju planen för att få ihop slutet. Som att träna enligt träningsprogrammet trots att hälsenan gör lite ont.

Men kanske framförallt, det är inte lika kul. För mig.

Hade en gång en fyrkantig chef och vi hade våra duster i hur problem på labbet skulle angripas och lösas. Efter ett tag kom vi överens om att det funkade på olika sätt. (typ: låt mig va! 😉 ).

Vi är alla olika. En av de saker som stressade mig mest på mitt förra jobb var just likriktningen i detta avseende på stora företag. Alla måste bli strukturtalibaner. Effektivitet har blivit till att bocka av punkter och räkna detaljpinnar istället för att se på helheten. Förståeligt och självklart på ett sätt, glädjedödande och stressande på ett annat.

IPCC:s WMO:s, BAMS, NCA:s sammanfattande rapporter om klimatvetenskapen räcker inte som stöd för ”konsensus”. Vi måste ha en siffra, 97%, byggd på enkäter.

Jag får inte luft i en sådan miljö. Sen kan det vara hur effektivt det vill. Och det likriktar. Alla måste vara stöpta i samma form för att det ska funka. Ledstänger för vissa är rena rama fängelsegaller för andra.

Och det kan skilja från tillfälle till tillfälle vad man pallar och vilken ”metodik” som passar en just då. Att få ihop det på en arbetsplats är förstås inte enkelt (och nej, jag är inte helt strukturlös och mycket av mitt nuvarande jobb handlar om att planera en del, det är överdriften jag vill åt, men jag vet inte hur).

Jag har kört två Ironman, första gången var det träningsprogram, pulsklocka och dagbok som gällde. Skitkul. Aldrig varit så vältränad. Men det blev pannkaka då jag fick problem med sköldkörteln bara ett par månader innan och jag borde inte ha kört tävlingen (men tog mig runt).

Nästa gång ”råkade” jag anmäla mig när jag var ett psykiskt vrak. Hade tokångest inför långpassen. Skippade träningsupplägg och dagbok, hade ungefärlig koll på vad jag gjort ändå. Lyckades lura mig själv att det är okej med 20 min löpning, när jag väl kommit ut blev det längre (inte alltid) och jag kom snart upp i 2-3h-pass (det underlättar att vara lite korkad här).

Och på cykeln tog jag bort hastighetsmätaren och skippade nästan alla långpass men cyklade regelbundet. Inte optimalt men det funkade (det underlättade naturligtvis att jag alltid har tränat en hel del). Något annat hade ju faktiskt inte varit möjligt och då hade det inte blivit något resultat alls. På tal om effektivitet.

Tävlingen blev sen skitkul, lite dåliga förhållanden gjorde att tiden blev en aning sämre än förväntat men ändå helt okej. Och jag brydde mig faktiskt inte. På riktigt.

Man får anpassa metod efter tillfälle och vad man orkar med just då. Men är det ens förenligt med att leva i vårt samhälle? Förmodligen har väl alla generationer sagt samma sak om detta 🙂

Själv har jag sagt upp mig från ett välbetalt jobb och har lyckan att kunna jobba som egen konsult och växlat ner i arbetstid rejält (avlönad tid vill säga, skrivandet räknar jag inte in…). Oändligt skönt att nästan aldrig ställa klockan på morgonen och få sova till punkt. Men det har sin nackdelar att inte har samma pengar att röra sig med och aldrig riktigt veta hur mycket pengar man kommer tjäna nästa månad (även om det inte går någon nöd på mig).

Jaja, några tankar utan anledning en dag som denna.

Erika Bjerström SVT vs Staffan Mörner SwebbTV om extremväder

Haha, jag visste väl det. Den 25 augusti gjorde Sveriges klimatkorrespondent Erika Bjerstöm ett inslag i Rapport om en annalkande storm i USA. Det pratades en del om att stormar har blivit vanligare och intensivare liksom att bränder och torka har blivit det. Extremväder kort och gott. Extremt poppis ämne i klimatsnacket nu för övrigt och det var därför jag skrattade lite för mig själv när jag såg inslaget: Nu går topplocket hos vissa 😉

För detta ämne präglas av samma ödmjuka nyfikenhet som vi har vant oss vid. SwebbTV kallade in bekante Staffan Mörner för att kommentera inslaget (Fjärde statsmakten, 2 september). Lars Bern postade det på sin blogg med rubriken ”SVT ljuger uppenbart”.

Själv tycker jag det här är en diskussion som kan bli oerhört tröttsam där helheten försvinner i ett nafs. Extremväder heter så just för att det inte händer så ofta. Med andra ord kan det vara knapphändigt med data och ta tid att säkerställa en ökande trend. Huvudfrågan är faktiskt vad som kommer hända framöver, inte vad som händer just idag.

Tips: Lyssna på Martin Hedberg, Michael Tjernström och Freja Vamborg prata extremväder med Marie-Louise Kristola på Sveriges Radio här och deras motvilja att prata om rekord hit och dit. https://sverigesradio.se/sida/embed/episode/1525920

Men jaja, tänkte bara kommentera ett par saker.

Jag förpassar Willgerts (intervjuar Mörner) höhöande om att hon rapporterar om att amerikanska myndigheter varnade för livshotande stormvågor till avdelningen för VuxendebattTM: ”men det blev inte så märkvärdigt” och ”de gör prognoser för att skrämma oss”. (väx upp, du gör själv inget annat än varnar för samhällskollaps).

Bjerström berättar att stormar blivit värre pga att vi sett en 1C uppvärmning och att stormar hämtar sin energi ur varma hav. Mörner bekräftar att hon har rätt (jaha, han kan ju sånt där) men lägger till han inte tror att det blivit särskilt mycket varmare sen 1940-talet. Okej. Just det, ja. Manipulationen.

Övriga världen:

Det var bara en parantes.

Har stormar blivit fler och/eller intensivare? Mörner visar ett par grafer som visar att så inte är fallet. Graferna är gjorda av meteorologen Ryan Maue som tycker man ska ta det försiktigt med att koppla enskilda stormar till klimatförändringarna (uttalanden som finns på varenda tankesmedja och bloggsida som dissar klimathotet såg jag). På twitter länkar dock Maue till NOAA och en sammanfattning av kunskapen inom området och att det är konsensus.

[22 sep: Misstänker att få blir väl förvånade över att Maue har kopplingar till Cato Institute och nu också fått en chefstjänst på NOAA. Utnämnd av Trumpadministrationen. Läs t ex på Andthenthersphysics…]

Där kan man läsa att det inte råder någon tvekan om att stormar kommer bli värre framöver. Bevisen för att det redan har inträffat är dock fortfarande osäkra (och det skiljer i tillgängliga data från olika delar av världen) men allt fler studier tyder på det.

Mörner visar en graf från Spencer som visar antal stormar som dragit in över land i USA genom åren och det syns ingen uppåtgående trend, snarare tvärtom (men antalet stormar per år är minimalt och sätta de trendpilar som finns där är snudd på löjeväckande). Likaså visar han ett par andra grafer som visar att kostnaderna för stormskador i USA visserligen har ökat men att det inte beror på stormarnas intensitet. Människor bor bara i allt högre grad på fel ställen. Typ. (Förmodligen är data från Robert Pielke Jr som verkar ha gjort all sådan forskning, men vi får ingen källa här)

Willgert och Mörner påstår att det inte är troligt att Erika Bjerström har några andra data att luta sig mot. ”Nä, de vill jag gärna se i sådana fall”, säger Mörner följt av typ jaja, ”hon tror säkert att det är sant men det är mer en fråga om okunnighet”. Säger svenskaläraren.

Okej, så Bjerström hittar på?

Nej, inte direkt. Att använda icke-fysikaliska storheter som bebyggelse/kostnad över århundrade har sina inneboende felkällor. En studie (Grinsted, 2019, PNAS) gick runt det genom att titta på hur stor area som hade totalförstörts av stormar som drog in över USA och visade på en drastisk ökning i intensitet:

We find that hurricanes are indeed becoming more damaging. The frequency of the very most damaging hurricanes has increased at a rate of 330% per century.

Pielke Jr och en av författarna hade ett kärleksfullt meningsutbyte på Twitter om det här.

En annan studie från i våras (Kossin, 2020, PNAS) visade en statistisk signifikant i ökning av tropiska stormar:

TC [Tropical Cyclone] intensity record is extended to the 39-y period 1979–2017, and statistically significant (at the 95% confidence level) increases are identified. Increases and trends are found in the exceedance probability and proportion of major (Saffir−Simpson categories 3 to 5) TC intensities, which is consistent with expectations based on theoretical understanding and trends identified in numerical simulations in warming scenarios. Major TCs pose, by far, the greatest threat to lives and property. Between the early and latter halves of the time period, the major TC exceedance probability increases by about 8% per decade, with a 95% CI of 2 to 15% per decade.

Jag vet förstås inte vilka studier Bjerström stöder sig på men här fick ni två som visar att Mörners påstående om att det inte finns några data på ökad aktivitet inte stämmer. Och det finns mer.

Men ta det för vad det är, ”tecknen” håller bara på att utkristallisera sig, konsensus är att det kommer bli värre på grund av fysikens lagar. Även enligt den forskare som Mörner ref’ar till. Bjerström påpekar också att det tar tid för forskare att säkerställa dessa trender.


Sen kommer vi till torka och nederbörd och Mörner visar följande bild som visar att det inte blivit värre angående torka i världen:

Den är från en artikel skriven av Hao et al (PNAS, 2014). Men såklart visar Mörner inte bilder från vetenskapliga artiklar utan en version tagen från en blogg med en ditritad överdriven ”trendpil”. (Ett gästinlägg av den käre Lorden Monckton…). Artikeln beskriver ett inledande arbete med att få ihop data angående globala torktrender och att det varit dåligt monitorerat genom åren.

Nåväl, vi kan väl då komma överens om att Hao är en trovärdig källa? Varför inte titta på en nyare artikel från honom? (Res. Lett. 13 (2018))

A significant increase in the severity of compound dry and hot extremes(or decrease of the SDHI value) during the warm season was found in western US, northern South America, western Europe, Africa, western Asia, southeastern Asia, southern India, northeastern China and eastern Australia. Moreover, a significant temporal increase in the average severity of the hottest month over global land areas was also observed. Results from this study highlight the increased severity of compound dry and hot extremes over global land areas and call for improved efforts on assessing the impact of compound extremes under global warming.

Eller varför inte följande artikel från Donat et al i Geophys. Res. Atmos. från 2016:

”Gridded observations (HadEX2) show that the frequency of warm days (TX90p) has increased over the past century in most regions of the globe (Figure 1), with the exceptions of the warming hole over eastern North America [Portmann et al., 2009; Misra et al., 2012] and the southern and western parts of South America.”

Nederbörd:

”…precipitation extremes we find global tendencies toward more intense rainfall throughout much of the twentieth century; however, local changes are spatially more variable. While global time series of the different data sets agree well after about 1950, they often show different changes during the first half of the twentieth century”

Det finns många hundra studier som bedömt och visat att sannolikheten för att extrema väderhändelser har blivit vanligare och intensivare med åren. En interaktiv världskarta där du själv kan klicka fram dessa studier hittar du på Carbon Brief.

Vidare hänvisar SwebbTV till USA:s National Climate Assessment som förvillar genom att enbart ta med extrema värmeböljor från 60-talet och framåt och ignorerar 30-talets Dust Bowl som var värre osv. De döljer också att det brann större arealer i USA långt tillbaka.

Ja, jag vet inte hur det ligger till här men jag kan tänka mig att det blir lite av att jämföra äpplen och päron när man inte alls hade en bekämpning av skogsbränder innan 40-talet och liknande (se citat nedan).

På samma tema läggs en graf från Yang 2014 upp, den visar att den globala arealen som brunnit har minskat. Men det finns mängder med saker som påverkar uppkomsten av bränder och hur de sprids. I samma studie står:

Studies have attributed the reduction of large fires in United States during this period to extensive livestock grazing and fire suppression efforts [Belsky and Blumenthal1997Savage and Swetnam1990]. Fire models also suggested fire suppression efforts have substantially reduced the extent of wildfire in United States [Lenihan et al., 2008]. In China, burned area showed a downward trend from the 1950s to the 1990s. From 1981, fire suppression was strengthened across the forested region and abruptly reduced burned area [Lü et al., 2006]. 

Jaja, jag fattar, de vill föra fram att media överdriver och ja, jag kan hålla med om att Bjerströms uttalanden om att Kalifornien och Australien befinner sig i ett permanent tillstånd av torka är att ta i överkant. Naturligtvis förlöjligar de att öbor som tvingats flytta kallas för klimatflyktingar, det var ju helt otippat.

Annars tycker jag Bjerström tydligt påpekar svårigheterna med att knyta enstaka väderhändelser till klimatförändringar. Det mesta av kritiken som förs fram handlar om semantik i mina ögon och bemöts med körsbärsplockade data. Som vanligt finns inget som tyder på att Mörner faktiskt har läst de studier han hänvisar till utan att det är bilder tagna från de vanliga bloggarna.

Lite gulligt blir det när de påstår att ”Erika har nog lyssnat på oss” när hon säger att man måste skilja på väder och klimat. Ja, det är ju ni som kan det här bäst… suck.

Mitt topplock går när de ger sig på att förklara hur det egentligen ligger till med havsnivåökningar runt USA:s kuster och så vidare. Här kan ni läsa om att den har accelererat på senare år även om Mörner förstås inte anser det.

Det finns mycket att säga om det här och naturligtvis förekommer överdrifter i media. Men det finns också mängder med oroande tecken som inte rapporteras. Vad är det SwebbTV vill säga genom att peka på överdrivna ordval och liknande? Att vi därför kan bortse från IPCC och den brutala mängd forskning som finns och den konsensus som råder? Att se SwebbTV granska klimatvetenskapen känns ibland som Kurt Olsson

Har skrivit ett par andra inlägg om etxremväder:

Extremväder, debatten och Elisabet Höglund

Värmerekord i Sibirien fake news?

[Haha, signaturen ”per” postade en kommentar på Lars Berns sida och skrev att han tyckte mitt inlägg ovan var intressant med än länk hit. Bern svarade med att plocka bort länken med nedanstående kommentar. CENSUR!! Jag är kräänkt och så vidare. ]

Våga ta debatten var det va!? ]