En röd liten stuga. Ny ljudbok!

Yay, då finns min bok En röd liten stuga ute som ljudbok. Den skiljer sig lite från mina övriga böcker, tyckte det var kul att testa en ny genre:

En deckare i feelgood-format där en döende landsbygd kämpar mot staten och kapitalet. Det enda mordoffret i den här historien är en ihjälskjuten gnu på Ölands Stora Alvar. Poliserna Pia och Bosse som får åka på det udda uppdraget hamnar mitt i en grannfejd mellan en bonde och en rik stockholmare som köpt en herrgård i utkanten av Hemlösa by. Tillsammans med kommunen har han hemliga planer för området vilka skulle få katastrofala följder för de boende där om de genomförs. Byborna kämpar emot och hoppet står till en röd liten stuga som ligger i vägen för alltihop.

Men ingen vill prata om den förolyckade gnun och vad den har med saken att göra.

Utgiven som ljudbok hos SAGA Egmont förlag. Hittas t ex här BookbeatStorytel,
Inläsare Cecilia Ström.

Bern, körsbär och ljudböcker

Då var det finala manuset till Spelet om klimatet skickat till korr, det närmar sig 🙂 . Planerat släpp 25 mars – det blir även ljudbok! Och den 29 januari släpps även min En röd liten stuga som ljudbok. Några ljusglimtar i en för mig otroligt hektiskt period.

Blev upplyst om att Lars Bern fortsätter att dra sina egna spekulationer om vetenskapen. Han publicerade denna bild som sägs visa hur fel klimatmodellerna visar:

Det brukar vara en sund inställning att utgå från att Bern inte berättar hela sanningen. Det gör han inte i detta fall heller (det rör sig om en trött gammal myt). Notera att det är modellkörningar enbart från RCP8.5. Det innebär att de representerar projektionen för IPCC:s worst-case scenario vad det gäller utsläppsnivåer. Vi följer tack och lov inte den kurvan längre.

Notera också att det står Tropical Mid Troposphere. Det är alltså enbart från tropikerna och det handlar om mätningar från troposfären – nedre delen av atmosfären. Förhållandena i tropikerna skiljer sig från övriga jorden och troposfären är exempelvis betydligt högre där. Man har också haft svårt att få fram tillförlitliga mätdata från atmosfären därifrån. Att modellerna därför ligger en aning högre än observerat är inget som mörkas, men det är inte på den nivån som beskrivs i bilden ovan. Om man låter bli att körsbärsplocka data ser det mer ut så här (Gavin Schmidt, NASA, Real Climate):

Kollar man på situationen för temperaturen vid jordytan ser modellernas förmåga ut så här:

Bilden är från Climate Lab Book och visar alla olika utsläppscenerier (RCP:s).
[är en annan bild, visar både CMIP5 och några av CMIP6 dvs de modeller som användes i IPCC femte (2013) respektive sjätte rapport (nästa år)]:

Läs mer om hur man testat alla modeller som använts från 1970-talet och framåt här. Angående ballongmätningar så är nedanstående tabell från Bulletin of American Meteorological Society, State of the Climate 2018, där Radiosond = väderballong. Där syns också skillnaden mellan det globala och från tropikerna:

Gavin Scmidt igen om denna uttjatade diskussion:

The bottom line is clear though – if you are interested in furthering understanding about what is happening in the climate system, you have to compare models and observations appropriately. However, if you are only interested in scoring points or political grandstanding then, of course, you can do what you like.

Lars Bern hävdar också att det inte är klarlagt att den stigande CO2-halten i atmosfären beror på människans ”fossila utsläpp.” Till och med ”IPCC-ktitiska” forskare som Roy Spencer avfärdar det som nonsens:

The rate of rise in atmospheric CO2 is currently 2 ppm/yr, a rate which is 100 times as fast as any time in the 300,000 year Vostok ice core record. And we know our consumption of fossil fuels is emitting CO2 200 times as fast! So, where is the 100x as fast rise in today’s temperature causing this CO2 rise? C’mon people, think.

Lars Bern spekulerar vidare i om det inte är markanvändningen som istället är boven i dramat. Tror ni IPCC har inkluderat den saken i sina rapporter? Varför inte ta som hemläxa och titta efter själv …

Här bild över utsläpp/markanvändning/RCP-projektioner. Från Carbon Brief.

Ekonomisk fundamentalism i pandemins svallvågor

Det är en enorm bedrift att ha fått fram covid-19-vaccin på en sådan här kort tid. Jag jobbar ju själv med läkemedelsutveckling och jag tror faktiskt få utanför branschen riktigt förstår vad som ska till för kunna sterilproducera och distribuera ett fungerande läkemedel i denna skala (det handlar inte bara om att det ska fungera i kroppen). Detta hade inte gått utan de stora läkemedelsbolagen.

Men naturligtvis ska vissa lyfta fram det som en en hyllning till marknadsekonomins fullkomlighet:

Man måste ha skygglappar stora som elefantöron för att dra den slutsatsen. Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringsliv, lyfte ungefär samma sak: ”Läkemedelsföretagens innovativa arbete med att i rekordfart ta fram nya vaccin visar tydligt marknadsekonomins enastående förmåga att situationsanpassa och utveckla just det som mänskligheten efterfrågar.” DEBATT: Vaccinutvecklingen visar på betydelsen av vinst (di.se)

Självklart vill och behöver företag göra vinst och självklart är det en drivkraft (att utveckla läkemedel kräver enorma investeringar). Men just framtagandet av vaccin på rekordtid är knappast ”en triumf för marknadsekonomin som system” eller möjligheten till att göra vinst utan snarare ett bevis på samarbete. Jag fattar inte varför det ska vara så känsligt att erkänna?

Till att börja med: Både AstraZeneca och Johnson & Johnson har uppgett att de ska ta fram vaccin till i princip självkostnadspris:

The large US drugmaker, Johnson & Johnson, and the UK’s AstraZeneca, which is working with a University of Oxford-based biotech company, have pledged to sell the vaccine at a price that just covers their costs. ”
Covid vaccines: Will drug companies make bumper profits? – BBC News

Astra Zenecas vd: Kanske kan börja vaccinera i slutet av december – DN.SE
Johnson & Johnson Announces Agreement in Principle with Gavi to Supply Janssen’s COVID-19 Vaccine Candidate to Lower-Income Countries in 2021 | Johnson & Johnson (jnj.com)

Det är inte heller så att läkemedelsbolagen stått ensamma i den här kampen mot klockan: ”At the start of the pandemic, she says, big pharmaceutical companies showed little interest in the race for a vaccine. Only when governments and agencies stepped in with funding pledges did they get to work on it.”

Här är några exempel där USA har skjutit till små nätta belopp (Fact Sheet: Explaining Operation Warp Speed | HHS.gov):

-30/3: $456 million in funds for Johnson & Johnson
-16/4: $483 million in support for Moderna
-21/5: $1.2 billion in support for AstraZeneca
7/7:
-$450 million in funds to Regeneron
-$1.6 billion in funds to support the large-scale manufacturing of Novavax
-$1.95 billion in funds to Pfizer for the large-scale manufacturing
-$2 billion in funds to support dev, incl clinical trials and large scale manufacturing, Sanofi and GlaxoSmithKline’s (GSK)
1/8:
-$1 billion, large-scale manufact J&J
-$1.5 billion, large-scale manufact and delivery of Moderna
28/10: $375 million agreement Eli Lilly

EU har pyntat in i alla fall 2,7 miljarder euro Coronavirus vaccines strategy | European Commission (europa.eu)

De flesta av de här bolagen gör mångmiljarder i vinst varje år. Med det sagt så har de förstås även själva tagit stora kostnader. Ja, jag tycker det är helt okej att staten skjuter till pengar i detta läge och bolagen ska inte behöva be om ursäkt för det. Men framtagandet av covidvaccinen är knappast ett bevis för en marknadsekonomi som står på egna ben!

Lägg därtill att den grundläggande forskningen har gjorts av akademin och framgångarna bygger på indirekt samarbete via publicerad vetenskap som alla kan ta del av. For Billion-Dollar COVID Vaccines, Basic Government-Funded Science Laid the Groundwork – Scientific American

Men det är inte första gången Carl B Hamilton väljer att stirra sig blind på siffror och önska tillväxt utan att reflektera på vad det innebär (ja, det är min åsikt förstås). För några år sen tyckte han att den svenska köttprotektionismen och vår rädsla för antibiotikaresistens var hysterisk. ”När kött är farligt, giftigt eller felmärkt ska det förbjudas. I andra fall ska vi välkomna såväl svenskt som importerat kött.”

Men problemet med antibiotikaresistens kontra djurhållning handlar inte om att resistenta bakterier hamnar i köttet. Det handlar om att man använder enorma mängder läkemedel i förebyggande syfte och för att främja tillväxt. Därför skrämmer Hamilton mig… – Maths Nilsson, författare

Den överdrivna tron på att ”marknaden” ska lösa allt känns mer som religion än något annat. Det finns för- och nackdelar som med allting annat, men att helt blunda för endera av dessa sidor känns inte rationellt. Jakten på vinst är inte bara en drivkraft, det är också en av anledningarna till att antalet stora läkemedelsbolag som forskar inom infektionssjukdomar och vacciner har blivit färre. Antibiotikaresistenta bakterier utgör exempelvis ett allt större problem, men det finns numera ändå bara fyra stora bolag som forskar i området. Men gnäll inte på läkemedelsbolagen för det. Samhällets drivkrafter bygger på att deras vinster ska växa exponentiellt. Jag vet inte hur alternativen ska se ut men det är politiska initiativ som ligger bakom flera pågående samarbetsprojekt mellan stat och näringsliv om att forska fram nya antibiotikapreparat.

With no prospects for profits, big pharma neglects new infectious diseases – SWI swissinfo.ch
Why big pharma has abandoned antibiotics (nature.com) Only four major pharmaceutical companies still have active antibiotic research programmes.

Jaja. Blir väl kallad för kommunist och bakåtsträvare för detta. Tänker inte ens bemöta sådant trams. Läs gärna historien om hur Astra fick fram Losec – det är ett lysande exempel på att det är viljan att lösa problem och inte enbart ekonomisk vinsthunger som ligger bakom framgångarna: Berättelsen om Losec – Lars Fändriks beskriver en lönsam translationell forskningsprocess (akademiliv.se)


Lyssna gärna på intervju med vaccinsamordnaren:

Kommer coronavaccinet att räcka, Richard Bergström? 2 januari kl 12.55 – Ekots lördagsintervju | Sveriges Radio