Hm, ingen fotboll attt glo på ikväll!? Får väl istället skriva ett blogginlägg om en infekterad fråga som blossat upp igen 🙂
Koraller lever i symbios med alger som finns inuti koralldjurens vävnader. När korallerna utsätts för stress, exempelvis hög temperatur under en längre tid, lämnar algen koralldjuren som då bleknar. De kan återhämta sig men om stressen håller i sig för länge riskerar korallen att dö. Under senaste året har havstemperaturerna legat långt över det normala och det kom därför kanske inte som en överraskning när NOAA konstaterade att omfattande korallblekningar har observerats på rev runt om hela världen mellan februari 2023 till april 2024. Det betecknas som en global coral bleaching event och det är fjärde gången som detta har observerats: NOAA confirms 4th global coral bleaching event.

Och naturligtvis drar den vanliga cirkusen igång.
Igår såg jag att opinionsbildaren Lomborg lagt upp en graf som visade att korallerna på Stora barriärrevet utanför Australiens kust faktiskt frodades bättre än någonsin. På Twitter skrev han om revets koralltäckning: ”Last three years, 2022-2024, have been unprecedented.” Han bifogade också en illa dold anklagelse om att forskarna mörkade data genom att inte redovisa sådant som tydde på positiva tendenser:
Ni kanske kommer ihåg att jag skrev ett liknande inlägg efter en artikel Lomborg fått publicerad på SvD:s ledarsida 2022 där han rabblar, i hans ögon falska alarm, däribland det om Stora barriärrevet:


Lomborg skrev alltså att ”högljudda miljöaktivister” påstod att Stora Barriärrevet höll på att dö ut pga blekning. Länken under ordet ”högljutt” går dock till en vetenskaplig artikel i tidskriften PNAS:

Där redovisas data från undersökningar som sträcker sig över nästan tre decennier vilka visar en nedgång i koralltäckningen på Stora barriärrevet. Jag tycker du kan klicka dig dit själv och läsa vad de skriver om huruvida revet är nära på att dö ut på grund av korallblekning (hela artikeln är tillgänglig), här en mening från sammanfattningen:
”Tropical cyclones, coral predation by crown-of-thorns starfish (COTS), and coral bleaching accounted for 48%, 42%, and 10% of the respective estimated losses, amounting to 3.38% y−1 mortality rate. Importantly, the relatively pristine northern region showed no overall decline.”
Inte alls vad Lomborg påstår alltså. Det som sedan lyfts fram med stora bokstäver om att ”forskare avslöjade” att koralltäckningen på revet var rekordstor kom i verkligheten från en årlig rapport från samma institution som forskarna bakom PNAS-artikeln. Alltså de han kallade högljudda miljöaktivister. Nu dög de. Och det är samma organisation han nu hämtar data ifrån, och beskyller för att mörka resultaten, nämligen Australian Institute of Marine Science, AIMS.
I rapporten om ”avslöjandet” står bland annat att anledningen till den ökade koralltäckningen kunde tillskrivas en snabbväxande koralltyp (Acropora). En forskare uttryckte det som att det var liktydigt med att påstå att en skog återhämtat sig från en skogsbrand efter att gräset börjat växa igen.
Läs i mitt förra inlägg mer om vad som faktiskt stod i rapporten och vad som dolde sig bakom siffrorna då:
Och nuvarande situation?
Lomborg hänvisar nu inte till någon rapport utan har laddat ner data från AIMS hemsida och själv försökt efterlikna AIMS index de hade för att beräkna ett medelvärde av koralltäckningen över hela revet. Numera redovisas vad jag förstår tre delar var för sig (norra, central och södra). Jag har ingen aning om varför men det går ju att tänka sig andra förklaringar än att de vill mörka positiva trender som Lomborg verkar tro. Revet är 260 mil långt, en sträcka motsvarande den mellan Stockholm och Rom (typ), ett sammanslaget värde hela revet kanske inte är den mest relevanta siffran? Vad vet jag…
Är alla de senaste mätningarna med i Lomborgs sammanställning? Det framgår inte.
Finns det, som förra gången, anledningar till varför man inte ska stirra sig blind på siffror utan att fundera på vad de innebär? Förmodligen.
Kopierat från AIMS hemsida och Googleöversatt (pga av lathet): ”Massblekningshändelser är ett modernt fenomen, orsakat av havsuppvärmningen på grund av klimatförändringar. Tidigare massblekningshändelser på Stora Barriärrevet har inträffat 1998, 2002, 2016, 2017, 2020 och 2022. Före dessa år finns det inga bevis för sådana utbredda händelser i Stora Barriärrevets 500-åriga korallrekordhistoria.”
Ofta har dessa händelser kopplats till väderfenomet El Niños varma fas, men nu har man sett blekning även under dess kalla fas, La Niña (som alltså är varmare än vad tidigare decenniers El Niñofas normalt var). Men man har också sett att revet har förmåga att återhämta sig. Det forskarna oroar sig för är att tiden för denna återhämtning tycks bli allt kortare. Och detta samspelar förstås med andra faktorer och kan göra dem mindre tåliga mot andra hot som kraftiga stormar och och angrepp av törnekronor.

Enligt de preliminära resultaten från övervakningen 2024 var årets blekning den allvarligaste hittills och för första gången har man sett både blekning och döda koraller inom Stora barriärrevets alla tre delar, dvs norra, centrala och södra delarna.

Här finns uppdatering från i slutet av maj (den senaste jag hittade):
Utvärdering av årets mätningar och blekningarnas konsekvenser verkar fortfarande pågå (?) och årets rapport från AIMS är ännu inte utgiven. Man gör förstås som man vill, men jag väntar på den och de slutsatser som dras där istället för att lyssna på Lomborg.
Lomborg hänvisar för övrigt även till Peter Ridd, tidigare professor vid James Cook universitet som menar att det stora barriärrevet inte alls är i någon fara och att korallblekningarna inte är något att oroa sig för. Även han visar en graf med en nästan rekordstor koralltäckning (men han skriver också att mycket av den data som ingår i senaste undersökningen är från innan årets blekningshändelse). Ridd menar att oavsett om det bara är en typ av snabbväxande koraller som står för tillväxten så visar det på att ”mainstream forskare” haft fel.
Peter Ridd är dock en kontroversiell herre som signerat upprop som ifrågasätter ”mainstream forskning” inom klimatologin. Ja, hans åsikter tycks ligga långt ifrån de som en överväldigande del av hans revforskarkollegor har. Han hamnade också på tvärs med dessa och fick sparken från universitet. Enligt Ridd själv på grund av att vågade säga att det fanns stora kvalitetssäkringsproblem inom vetenskapen om korallreven, medan universitet hävdade att det var för att han brutit mot deras uppförandekod. En affär som avgjordes i domstol och som förstås innehåller allt en polariserad debatt inte behöver. En tystad hjälte för somliga, och en tröttsam rättshaverist för andra. Jag har inte riktigt orkat sätta mig in i det hela.
Jag är förstås en tokamatör på korallreven, samtidigt känns det lite väl överslätande att hävda att allt är frid och fröjd för att en sorts koraller växer till medan det bevisligen sker allt allvarligare blekningar, sjunkande pH i haven, allt varmare hav och så vidare. Ingen skulle väl komma på tanken att hävda att fisksituationen i Östersjön är oproblematisk med enda bevis att spiggbestånden har vuxit närmast okontrollerat?
Jaja, den här cirkusen lär dra vidare 🙂
[Uppdaterar med några kommentarer från Terry Hughes (revforskare) om kortsiktiga fluktuationer i koralltäckning versus tillväxt/försvinnande av själva revet:



Hej Maths,
När jag googlade på Atlas Network Dark Money fick jag upp en artikel av Julia Steinberger skriven så sent som 17 juni 2024 – ”What we are up against.”. Mycket genomarbetad och intressant. Du kanske redan har läst den?
Hälsningar
Lars Thulin
Hej Lars!
Nej, det hade jag inte sett, tack för tips.
//Maths
Nyligen har jag hittat följande parallel som kanske kan vara behjälplig, gällande de som tar återhämtningstecken på faran avblåst:
Har man någon gång haft en släkting med dödlig sjukdom, ex. Cancer, Alzheimer eller SLE, vet man att det finns bra dagar och dåliga dagar. Man går inte från fullt frisk till 25% död till 50% död till 75% död för att slutligen vara 100% död efter ett år. Det sker gradvis och med drastiska förluster av motorfunktioner vid varje tidpunkt. I en del fall kan en person som paralyserats
I vissa fall och med rätt behandling, om det upptäcks i tid, kan man botas från sjukdomen. Men för en person med grav muskelförtvining är det rätt så uppenbart att de aldrig kommer bli sitt friska och unga självt igen.
Det betyder inte att det inte finns bra dagar! Sagda person kan gå upp och ställa sig och, säg, baka bröd en dag bara för att den gillar att baka bröd. Hen behöver sedan lägga sig och vila i fem timmar innan kroppen återhämtat sig från den stora ansträngningen. Är personen frisk då? Om en person tar en promenad i vårvädret, betyder det att hen kan springa ett maraton? Såklart inte.
En bra dag betyder inte att man är frisk. Det betyder bara att man är mindre sjuk för en dag.