Schlaug om Tvivel: Lysande

MNIL8310

Hehe, fått beundrarpost från kändis … Nåja, det var kanske inte riktigt sant, men för ett tag sedan skickade jag min bok Tvivel till Birger Schlaug på vinst och förlust. Dels för att man kan behöva all hjälp man kan få för att marknadsföra, men minst lika spännande att se om han gillade den eller inte. Med tanke på den noll-respons jag fått från media och annat håll var det också spännande att se om jag skulle få någon respons eller inte. Men jodå, fick mejl från Birger :

”Lysande genomgång av en av de mer snåriga områden som finns. Skönt att läsa något kring detta där nyfikenheten verkar vara drivkraften snarare än viljan att driva en tes. Kanon!

Blandning av igenkännanden i en del jag själv rotat i, varit aktiv i blandat med aha-upplevelser och en massa nya kunskaper. Som skeptiker kollade jag dessutom en del av dina källor och har inget att klaga på…:-) ”

Grymt kul att höra, framförallt med tanke på att Birger själv varit engagerad och insatt i frågorna.

 

 

 

Försläpp och utlottning av Tvivel till March for Science

Hörrni, på lördag (22/4) är det March for Science, en manifestation för vetenskapen som planeras i över 500 städer runtom i världen. I Stockholm går marschen från Mariatorget till Medborgarplatsen där det blir en del tal etc, se program i länken ovan.

För att fira detta släpper jag e-boken av Tvivel -en bok om faktaförvirring en vecka före utsatt tid (planering har ju ändå aldrig varit min starka sida 🙂 ). Gå in och gilla Facebook-inlägget här så är du med i utlottningen av gratisexemplar (e-bok).

I Tvivel berättar jag historien bakom många av de klassiska miljöfrågorna och belyser debatterna där vetenskapen bakom dem ifrågasätts på samma sätt som klimathotet. Det är inte alltid lätt att veta vem man kan lita på och detsamma gäller i frågorna om vaccin och kost (vem lurar till exempel vem i LCHF-debatten?).

Den fysiska boken släpps nästa vecka, 28/4.

Ooops I did it again…

Sådär, då var senaste manuset skickat till lektör för översyn. Sakprosa den här gången efter tre skönlitterära alster, men å andra sidan skriver jag faktabaserade saker på jobbet hela tiden. Tyvärr skickade jag in det till en del förlag redan för ett år sedan trots att det var inte i rätt skick för det (märkte jag i senaste redigeringsrundan…). När ska man lära sig?

Jaja, gjort är gjort.

Kan sakna den där naiva känslan jag hade efter första manuset (Själseld) men numera har jag tyvärr inte längre särskilt stora illusioner om att bli antagen av något förlag (jaaa, jag tänker vara bitter någon vecka till 🙂  ). Kommer förstås ändå försöka och vill göra något av det med tanke på all tid jag lagt ner (och naturligtvis  tycker jag ämnet är viktigt). Efter ett tag blir man själv blind för det man skrivit och därför blir det nu  lektörsläsning, känns som en nödvändighet för att få en objektiv bedömning.

Kommer i vilket fall bli Print On Demand på eget förlag även om det inte är det jag vill. Men oavsett vad det nu blir ångrar jag inte att jag skrivit manuset trots all möda jag lagt ner. Många timmars research har det blivit och även om jag dissat en mängd referenser blev det ändå upp mot femhundra referenser ändå … men jag tycker ju det är intressant 🙂 Kommer förmodligen rensa bort några, en utmaning med att skriva faktabaserat är att undgå att stapla fakta istället för att sålla och skapa flyt i texten, vi får väl se vad lektören säger…).

Men det är lite som Ironman, väl i målfållan är det inget av alla träningspassen man ångrar direkt… Och att hålla sin egna bok i handen är en speciell känsla.

Inte bestämt någon titel ännu men som vanligt brukar jag leka lite omslagsritning när jag är ”klar”.

Tvivel omslag III_1

 

 

Några siffror att fundera över

 

I CAS-registret databas finns 114 miljoner unika kemiska substanser.
15 000 nya läggs till varje dag.

*

Av dem finns mer än 85 000 registrerade för ”kommersiell produktion” i USA.
2000 tillkommer varje år.[1]

*

Under fyrtio år har fem av dem reglerats i USA och 195 riskgranskats.[2]
År 2015 utfördes inte en enda riskbedömning.[3]

*

200 miljoner ton av giftiga kemikalier produceras i EU varje år,
liksom 31 miljoner ton av cancerogena, mutagena och reprotoxiska kemikalier,
och 134 miljoner ton kemikalier skadliga för marint liv.[4]

*

Över fyrahundra misstänkt cancerogena ämnen har hittats i människor, oftast i små doser men väldigt mycket är okänt om blandningars effekt.[5]

*

Samhällets kostnader för effekterna av hormonstörande ämnen uppskattas uppgå till till hundratals miljarder varje år inom EU.[6]

*

Antalet människor som drabbas av diabetes typ 2 har fördubblats sedan 80-talet.
Bröst-, prostata-, testikel- och sköldkörtelcancer ökar stadigt och kan inte förklaras av ökad ålder en genetik.[7]

*

Samhällets kostnader för luftföroreningar uppskattas till 1,7 biljoner i OECD-länderna.[8]

*

Idag dör 700 000 människor varje år på grund av antibiotikaresistens.
En siffra som förväntas stiga till 10 miljoner år 2050.[9]

*

Bisamhällen kraschar världen över, inte helt klart varför men 57 olika bekämpningsmedel har hittats i de döda honungsbina.[10]

*

BASF, Dow Chemicals, Monsanto har, var och en, omsättningar som motsvarar 10-20 % av Sveriges BNP.

*

USA:s femtio största företag hade mer än en biljon dollar gömda i skatteparadis, mer än hela BNP för länder som Spanien, Mexiko eller Australien. [11]

*

Företagen som inkluderar Pfizer, Goldman Sachs, Dow Chemicals, Chevron med flera hade en total vinst på 4 biljoner dollar under åren 2008-2014 men fick samtidigt statligt stöd från USA med 11 biljoner dollar. För varje dollar de betalade i skatt fick de 27 dollar i stöd.[12]

*

Tillgångar motsvarande 74 000 miljarder kronor finns gömda i skatteparadis. Det motsvarar USA:s och Japans hela BNP.[13]

*** 

Är frihandel, billigare kött, mer konsumtion och ökade vinster i en förblindad ekonomisk tillväxt verkligen högsta prioritet? Det handlar inte om att företag inte ska få gå med vinst utan en sjuk förväntan på hur mycket saker och ting kan växa i all oändlighet.

Referenser:

[1] Enligt National Toxicology Programs hemsida vid besök 20160618 http://ntp.niehs.nih.gov/about/index.html

[2] Artikel i The Guardian skriven av John Replogle, publicerad 20 dec 2013 http://www.theguardian.com/sustainable-business/regulation-remove-toxic-chemicals-supply-chain-household

[3] Vice.com artikel av David Heath, 8 feb 2016 https://news.vice.com/article/meet-the-rented-white-coats-who-defend-toxic-chemicals

[4] Enligt statistikfrån EU http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Chemicals_production_statistics

[5] Environmental Working Group, The Pollution of People, 14 juni 2016 http://www.ewg.org/cancer/the-pollution-in-people.php

[6] Trasande et al, J Clin Endocrinol Metab. 2015 Apr;100(4):1245-55. doi: 10.1210/jc.2014-4324. Epub 2015 Mar 5.

[7] WHO rapport ”State of the Science of Endocrine Disrupting Chemicals 2012

[8] OECD rapport, The cost of Air Pollution 2014 ISBN 978-92-64-2108448  http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/environment/the-cost-of-air-pollution/summary/english_9789264210448-sum-en#page1

[9] Rapport från RAND Europe, Taylor et al, Etsimating the economic cost of antimicrobial resistance 2014.

[10] Kiljanek et al, Journal of Chromatography A, 2016; 1435: 100 DOI: 10.1016/j.chroma.2016.01.045

[11] Rapport Broken at the top från Oxfam America 14 april 2016 https://www.oxfamamerica.org/static/media/files/Broken_at_the_Top_FINAL_EMBARGOED_4.12.2016.pdf

[12] Ibid

[13] Gabriel Zucman, Gömda rikedomar: en undersökning av skatteparadisen, förlag Daidalos, 2015, ISBN 978-9171734549

 

Det blev en tummetott …

Inside

Nästan tre år efter utsatt tid, som inkluderar mycket märkliga turer (se mitt förra inlägg), lyckades EU-kommissionen då idag komma fram med ett förslag på kriterier för att klassa en kemikalie som hormonstörande och därmed kunna förbjuda den. Förslaget presenterades ihop med två nya lagförslag om reglering av bekämpningsmedel baserat på detta.

Resultatet är ganska nedslående, vi lär få leva med den här typen av kemikalier länge än.

Enligt förslaget ska en substans klassas som hormonstörande om den:

-har negativ effekt på människans hälsa,
-har en endokrin (hormonell) verkningsmekanism
-och om det finns ett orsakssamband mellan den negativa effekten och verkningsmekanismen, det vill säga det räcker inte med att bara statistiskt konstatera att de som exponeras för kemikalie x i hög grad också drabbas av sjukdom y, det måste finnas bevis på hur det går till.

De nya regleringsförslagen hyllas på flera håll eftersom det är första gången någon försöker sig på att reglera hormonstörande kemikalier, men protesterna lät inte vänta på sig.

Noterbart är att det bara är negativa effekter på människan som ska beaktas, inte djur och natur. Likaså är kravet på att det ska finnas mekanistiska bevis för hur de negativa effekterna uppstår inget lätt krav att uppnå och har heller aldrig applicerats i riskbedömning av kemikalier tidigare. Kritiker menar att följden blir att få kemikalier kommer kunna regleras om kravet ska vara uppfyllt.

Även texten i den lag om reglerar bekämpningsmedel (Pesticide Regulation (Annex II; 3.6.5 och 3.7)) har ändrats, i den nu gällande lagen står det att en substans kan regleras om den har hormonstörande egenskaper som kan ge negativa effekter på människor. Nu har ordet ”kan” (may) plockats bort och det ska med andra ord bevisas att den verkligen ger negativa effekter innan kemikalien kan förbjudas. Många anser det vara ett avsteg från ”försiktighetsprincipen” som ska ligga till grund för den här typen av lagstiftning, det vill säga en kemikalie ska visas vara ofarlig innan den får användas.

Sista ordet lär inte vara sagt i det här….

Läs mer om kritiken:

# Pesticide Action Network 15 juni 2016  http://www.pan-europe.info/press-releases/2016/06/eu-health-commissioner-andriukaitis-decides-leave-europeans-unprotected

# Health and Environment Alliance http://env-health.org/resources/press-releases/article/europe-s-opportunity-to-stop