Klimatet och journalistiken

Det var tanken att detta skulle bli en text att försöka få publicerad inför IPCC:s närstående rapportsläpp (9 aug). Sen rann orden iväg och ja, blev lite för långt för ändamålet … men själv tycker jag det är ett viktigt inlägg och bör läsas av alla (disclaimer: kan vara jävig i frågan 😉 ).

[Okej, jag ljög, såg att Aftonbladet bad om klimatdebattartiklar … så det blev en debattartikel i alla fall: Massiv desinformation sinkar klimatlösningar (aftonbladet.se) ].

I början av augusti kommer IPCC:s sjätte stora rapport (WG1) som sammanfattar kunskapsläget om fysiken bakom klimatförändringarna. Förhoppningsvis kan det leda till en mer relevant klimatdebatt även på ledar- och kultursidorna – för det vi har sett på senare tid är en metadebatt med intellektuell spänst likt ett intorkat resårband från förra seklet.

Ofta är det journalistikens tillkortakommanden som tas upp. Nej, inte att det har rapporterats för lite genom åren eller att ”skeptiker” i USA och UK fått enormt mycket mer medietid än vad det vetenskapliga kunskapsläget förpliktigar.

Istället handlar det om att klimatjournalister bedriver en närmast sektliknande indoktrinering istället för att vara kritiska granskare. Statsvetaren Emil Uddhammar frågar sig: Vi ser en klimatjournalistik som inte vill mötas av ifrågasättande läsare. Men hur ska vi nå framsteg om vi kastar vårt kritisk-rationella tänkande över bord? (Axess 2019).

Rubriken till Ann Charlott Altstadts klimatkrönika är lika talande: Den nya tidens allra heligaste (Fokus 2019) liksom Lena Anderssons uppmärksammade krönika: Journalistiken sviker sitt uppdrag i klimatfrågan (SvD 2021).

För att avgöra denna fråga måste man naturligtvis relatera kritiken till det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Hur ligger det till med den saken?


Jag har förstås inte läst allt men innehållet i dessa artiklar är lika förutsägbart och tröttsamt som de lika självklara och självgående efterspelen (guilty as charged 😉 ). Naturligtvis slängs tillmälet klimatförnekare fram (jag brukar sällan använda det dock), ett lika slött som osakligt argument. Ingen av de ovanstående är förstås heller köpta av oljeindustrin.

Men efter att ha hört exakt samma felaktigheter ältas under femton år känns det oftast lönlöst att ens försöka bemöta det sakligt, även om jag gör mitt bästa. Ett problem är att de svepande påståenden som framförs ofta innehåller ett uns av sanning och kan ta mer plats och ork att bemöta än vad som ryms i en replik (som med all sannolikhet heller aldrig kommer publiceras (GP tackade nej till ledarreplik – Maths Nilsson, författare)).

Det finns några standardpunkter som alltid dyker upp när kulturpersonligheter och politiker ska kritisera klimatdebatten. Man pekar på filosofen Torbjörn Tännsjö som tycks anse att det behövs en global despoti för att komma till rätta med utsläppsproblemen (DN 2018). Uddhammar lyfter i sin krönika fram en tysk författare som i en bok tydligen menar att barnafödande bör upphöra.

Två exempel att uppröras över.

Men det handlar om udda röster i debatten som de flesta säkert aldrig hört talas om (förutom ”skeptikerna” då). Jörgen Randers, professor i klimatstrategi vid Handelshögskolan i Oslo är visserligen en annan som ifrågasätter om demokratin kan lösa problemen, men han vittnar också om att hans åsikt möter en storm av kritik var än i världen han framför den (Sveriges Radio 2017).

Det är således knappast allmänrådande åsikter, men ack så tacksamma att slänga fram i en känslostyrd debatt. Men om man nu argumenterar för att vi ska högt i tak, så måste väl även åsikter som dessa få luftas? För det handlar om just åsikter, inte fakta. Att använda detta för att påvisa att IPCC skulle vara ute och cykla är varken sakligt, skeptiskt eller intellektuellt hederligt.


Låt oss en gång för alla klargöra att irritationen över Anderssons och liknande krönikor inte handlar om att de ställer frågor om vad vetenskapen egentligen säger. Alla borde vara nyfikna över den saken.

Lena Andersson, SvD: … knappast för mycket begärt att medborgarna får höra oklarheterna diskuteras tills de är nöjaktigt utredda. En sådan är varför det har funnits värmeperioder innan människan brände kol, körde bil och flög. Frågan är allt annat än insinuant, för jag känner inte till svaret.

Altstadt, Fokus: Jag vill exempelvis veta hur mycket människans utsläpp betyder i jämförelse med solens aktiviteter och är sambandet verkligen kausalt mellan ökade mängder koldioxid och temperaturökning?

Irritationen handlar istället om den häpnadsväckande slutsatsen att då de själva inte vet, så vet heller ingen annan eller åtminstone så är frågan inte utredd. Eller att det skulle vara ett bevis på en konspiration vars omfattning vi aldrig sett maken till.

Andersson påstår exempelvis att IPCC:s sammanfattande rapporter skulle mörka naturliga orsaker till klimatförändringarna, för där ”anges enbart människoskapade orsaker.” Det tar en minut att kontrollera att detta inte stämmer, något Andersson inte iddes göra (men beskyller andra för att inte vara kritiskt tänkande). Det här är standardmyt 1B hämtad direkt från nätet. Mycket annat av det hon påstår ligger på samma nivå.

IPCC har förstås inte heller ignorerat solens inverkan. Professor Lennart Bengtsson brukar gå hem i ”skeptiska” läger, hör honom i SwebbTV 2021 förklara att solens variationer inte korrelerar med nutida uppvärmning.

IPCC har heller inte ignorerat exempelvis Lindzens irishypotes eller astrofysikern Svensmarks hypotes om solens aktivitet och kosmisk strålning [uppdatering, se kommentar av Thomas P nedan. Inte ”hans hypotes” även om han har varit duktig på att marknadsföra den så]. Hypoteserna korrelerar helt enkelt inte med observationer. Om du inte litar på IPCC, läs vad Svensmark själv skrev 2009 då solen gick in i en mycket låg aktivitetsfas: den globala uppvärmningen har slutat och en nedkylning har börjat (WUWT 2009). Så blev inte fallet.

Danske Humlum förutspådde att den låga solaktiviteten skulle ge en lika stor nedkylning från 2009 fram till 2020 som vi haft uppvärmning sen sekelskiftet (Humlum m fl 2012). Temperaturen fortsatte uppåt. Liknande spådomar från ”skeptiker” om en stundande nedkylning har kommit varje år i mer än tjugo års tid. Inte baserat på fysikaliska kända effekter utan kurvanpassningar (korrelationer) av diverse mätserier.

Ändå är det här saker som fortfarande ältas, bara för någon dag sedan kom en insändare från Klimatsans i Kristianstadsbladet som menade att ovanstående gällde.

Idag är koldioxidens drivkraft i uppvärmningen inte bara en hypotes utan även empiriskt uppmätt, både vid jordytan (Feldman m fl 2015) och globalt via satellit (Kramer m fl 2021).

Inget av det som Andersson och andra kulturpersonligheter lyfter fram är heller något nytt. Att det skrevs om en ny istid under 70-talet är det ingen som förnekar, men det var knappast en enig forskarkår bakom det (Peterson m fl 2008). Även detta har ältats till leda i decennier, här är den ”skeptiske forskaren” Lindzens syn på saken: Men det vetenskapliga samfundet tog aldrig till sig saken, regeringar ignorerade det och med stigande globala temperaturer i slutet av 1970-talet dog saken mer eller mindre ut. (Lindzen 1992).

Att leta 50 år gamla tidningsklipp är faktiskt löjligt, braskande medierubriker kommer alltid att finnas – sluta spela dum och förvånad över detta. Det går att hitta bara några år gamla tidningsklipp som varnar för en ny istid (på tal om journalistiskt haveri). 70-talets istidsrubriker är inte jämförbart med dagens vetenskapliga kunskapsläge om klimatförändringarna. Om du vill ha alarmism, kolla upp de undergångsprofetior som marknadsliberala debattörer spyr ut och har gjort i alla större miljöfrågor (och där vi nu har facit).


Låt oss vara rädda om skeptikerna, de är ju så sällsynta, skrev Maciej Zaremba i DN syftandes på Lena Andersson.

Nina Solomin utsåg Zarembas text till veckans viktigaste (Fokus):

Lena Andersson vågade svära i klimatkyrkan …  Han [Zaremba] som levt under kommunismen i Polen, såg i Lena Andersson en intellektuell som ställde relevanta och obekväma frågor.

Ja, de få individer som inte automatiskt gör och tänker som alla andra, är värdefulla för ett samhälle och en kultur som vill vara fri och intellektuellt vital. Dissidenterna i Sovjetunionen och det kommunistiska Europa var av det slaget.

Nej, Andersson svor inte i kyrkan, hon var inte skeptisk och ställde inga obekväma frågor.

Hon uppvisade bara en anmärkningsvärd lathet och förakt för kunskap. Visst går det att hitta journalistiska felaktigheter i klimatdebatten, men hon berörde inte någonting av det. Hade ni rusat till hennes försvar om hon, likt Lars Bern, krävt att vaccinationskampanjen avbröts. Ja, det är på exakt samma nivå! Har vi inga krav på våra så kallade intellektuella tänkare?

När är, som Andersson uttryckte det, oklarheterna … nöjaktigt utredda?

Frågan är i vilken form informationen ska framställas för att hon och andra upprörda professionella tyckare ska orka ta till sig den? Jag menar, Andersson har bevisligen inte ens brytt sig om att öppna IPCC:s sammanfattning för beslutsfattare. Informationen finns tillgänglig. Den hoppar dock inte ner i halsen på en utan vidare. Nyhetsmedia kan heller inte beskyllas för att de inte rapporterar om alla detaljer från ett par hundra år av forskning.

Det värsta av allt är nog ändå att ”kultursideskeptikerna” inte tycks vara medvetna om hur omfattande desinformationskampanjerna om klimatvetenskapen varit, och fortfarande är. Någon annan förklaring till att de så lättvindigt köper ”allt” de hittar på bloggar kan jag inte komma på. (Jag kan dock hålla med att det är enormt svårt att veta vem och vad man kan lita på.)

Nätet svämmar över av felaktig och medvetet manipulerad information. Detta är visat bortom alla rimliga tvivel. Om och om igen. Att kampanjerna sponsrats av oljeindustrin är bara en ”obekväm intressekonflikt” – påståendena har framförallt motbevisats vetenskapligt sedan länge.

NIPCC är en av alla dessa organisationer (drivs av konservativa tankesmedjor, till stor del finansierat av pengar från oljebolagen) och deras rapporter har sågats vid fotknölarna av många. Lennart Bengtsson recenserade exempelvis en av deras rapporter:

Man har systematiskt och säkert avsiktligt letat upp artiklar som stöder en, som det förefaller, förutfattad uppfattning att någon egentlig klimatändring inte föreligger och om det så skulle vara då är en ökad mängd koldioxid i alla fall gynnsamt.

Man kan knappast undgå tanken att NIPCC är ett tydligt beställningsarbete där kravet har varit att visa att växthusgasökningen och speciellt koldioxidökningen är harmlös med en obetydlig effekt på klimatet.

För seriösa medborgare kan jag bara föreslå att ignorera denna tvivelaktiga rapport och vänta på IPCCs nästa utvärdering 2014.

Även på SwebbTV 2021 säger han att IPCC:s WG1-rapport (den som kommer nu augusti) är så tillförlitlig den kan vara. Snudd på alla relevanta akademiska institutioner världen över har aktivt uttalat sitt stöd för IPCC. De är inte politiskt styrda. Det är inte alla de vetenskapliga artiklar som publiceras heller. Allt håller naturligtvis inte världsklass och det går säkerligen hitta osmakligheter här som i alla andra branscher – men bevisen är så överväldigande och mångfacetterade att de knappast kan samordnas av alla forskare jorden runt. Men ja, det finns osäkerheter om mycket, de anges också i IPCC-rapporterna.


Frågan om vem och vilka som ska får möjlighet att nyttja de stora nyhetsplattformarna är intressant och i mina ögon långt ifrån enkel. Nättidningen Kvartal gjorde en timslång intervju med den ”skeptiska” debattören Elsa Widding och fick kritik för detta. Jörgen Huitfeldt motiverade det med: Kvartal går ut på att våga lyssna på dem som går mot strömmen och hålla diskussionen vid liv. Jag förespråkar inte censur men om man intervjuar en konspirationsteoretiker får man nog se till att passa sig hur man gör intervjun. I mina ögon fallerade detta.

För att ge exempel på vad Widding sprider för information kan nämnas i en video från 2021 påstår hon på fullt allvar att de enda experimentella bevisen för koldioxidens IR-absorption kommer från Tyndalls experiment från 1856:

Men varför refererar vi till experiment gjorda för 160 år sedan? Varför gör vi inte om de här experimenten med modern utrustning kan man fråga sig. Svaret på varför osäkerheter har glömts bort, och att man använder 160 år gamla experiment som bevis, är nog ganska enkel: Det finns inga forskare som jobbar med det här idag. (Youtube 2021)

Hon påstår vidare att det inte ens är kontroversiellt att säga att vi inte vet varifrån ökningen av atmosfärens koldioxid kommer. Saker som även ”skeptiska” forskare avfärdar som ren nonsens (Spencer 2014).

Hur länge är det viktigt att hålla denna diskussion vid liv? Hur ser redaktionerna på sin roll att sprida felaktigheter? Måste man av överlevnadsinstinkt publicera allt som ens lyssnare vill höra?


I Göteborgsposten ville Göran Värmby ha mer realism i klimatdebatten (GP 2020). Bland annat tar han upp standardmyt 1A: klassikern om Michael Manns så kallade hockeyklubbsgraf från 1999 som ett exempel på att IPCC inte är trovärdiga. Grafen visar en rekonstruerad temperatur under de senaste 1000 åren (norra halvklotet) och visualiserar hur exceptionell senaste tidens uppvärmning är.

Why the hockey stick graph will always be climate science's icon | New  Scientist

Studien fick berättigad kritik för sin statistikhantering och att den delvis bygger på skralt med data (vilket anges i studiens inledning/sammanfattning). Få studier har dock granskats så ingående som denna och trots bristerna håller den. Andra har replikerat studien och det finns numera ett trettiotal andra ”hockeyklubbor”.

Värmby påstår dock att: Hockeyklubban … togs med i IPCC´s tredje rapport 2001. Därefter togs den bort i den fjärde rapporten 2007 på grund av den massiva kritiken.

Nej, den fanns med i IPCC AR4 (ihop med ett dussin andra). Om man orkar kolla efter istället för att lyssna på internetkören, vill säga.

Värmby var helt omedveten om att det fanns ett 30-tal andra studier som bekräftar slutsatsen. Hans svar till mig: Har den kommit tillbaka i IPCC´s rapporter ? Har ej kollat. Men det borde ju ha rapporterats i media i så fall. Nej, det är inte medias roll att hålla reda på din kunskapsnivå eller vad du skriver om.

Slappheten och ointresset hos kultur- och ledarsidornas klimatdebattörer är häpnadsväckande. Och ja, jag blir förbannad på att de får betalt för att häva ur sig alla felaktigheter och till och med hyllas för det. Att arbetsgivare ens accepterar detta är för mig en gåta.

Man behöver, läs bör, inte ”acceptera” allt som händer i forskningsfronten utan vidare. Men det som berörs på kultursidorna handlar oftast om saker det finns en enorm mängd forskning och data som stöder.


Och medan ni blir personligt kränkta av fysiken kan kanske någon uppröras en smula av att forskare i nutid har tystats av konservativa regeringar i både USA och Kanada. Under tiden Gunnar Hökmark var EU-parlamentariker startade han tankesmedjan European Enterprise Institute (EEI) – för att verka mot Kyotoavtalet – ihop med en av klimatdebattens mest ökände lobbyist (Chris Horner). EEI involverade även finansministrar och vice ordförande för europeiska investeringsbanken, ändå vägrade de uppge vilka som finansierade verksamheten. Det finns ingen ände på stundtals obefintliga gränser mellan särintressen och beslutsfattande politiker.

Mattias Bengtsson, vd för Timbro, gick till tankesmedjan Centre for New Europe, som enbart 2004 mottog $80 000 från Exxon, öronmärkt för ”utbildningsinsatser om klimatet”. Marknadsfundamentalistiska organisationer har länge spridit felaktigheter på ledarsidor och i debattinlägg, särskilt i USA men även i Sverige – helt i otakt med vad vetenskapen presenterar. SvD ledarsida Människans inverkan överdrivs kraftigt | SvD och Bluff om klimatet (aftonbladet.se) bara för att nämna ett par. Timbro försöker, efter att ha tvivlat på vetenskapen i decennier, nu skriva om historien och hävda att det är de riktiga klimatvännerna.

Ja, jag kan förstå att man blir trött på klimatdebatten och att kan få skit bara för att visa en semesterbild från utlandet (tro det eller ej, jag är nog en av de tröttaste 😉 ). Det förekommer överdrifter och man får klaga på detta – forskare som Mann gör det ofta: Det är tillräckligt allvarligt utan att överdriva. Men om man istället ägnar sina artiklar åt att föra framför motbevisade myter, ja då får Andersson och kompani stå ut med att anses vara oseriösa, vill hon bli bemött med respekt får hon fanken anstränga dig lite.

Journalistikens stora misslyckande i klimatfrågan är att det krävdes ett barns protester för att befolkningen skulle bli medvetna om problemen som forskarna snudd på enhälligt varnat för i trettio år.

Det är inte rationellt att förkasta hela IPCC på grund av att man hatar MP eller Greenpeace. Inte heller att scanna varenda ord i media efter överdrivna rubriker att uppröras över. Det är förståeligt att man kan bli uppgiven på höga bensinpriser, särskilt när vi ger hundratals miljoner till världens rikaste företag (t ex Facebook) för att skapa ett fåtal jobb och sluka enorma mängder energi för billiga penningar.

Men fysiken skiter i våra känslor. Torsken vid Newfoundland försvann på grund av överfiske oavsett vad du känner för konsumtion.

Det finns de som försöker tänka annorlunda – hitta andra vägar bortom en skenande finansindustri där pengar skapas ur luften – inte gå tillbaka till 1800-talet. Tyvärr är taket i knähöjd för att ens diskutera den typen av frågor. Och mest inskränkta är de som som vill ha högt i tak när det kommer till att alla måste lyssna på rena rama vetenskapliga felaktigheter.



Började som sagt skriva det här med avsikten att försöka få in det i någon tidning. Sen bar det iväg och blev något annat … och för långt men jag har ändå inte sagt hälften av det jag vill 😊 Orkar inte redigera ner det, och heller inte vänta på refusering. För nästa vecka tänkte jag vara oanträffbar ute i vildmarken. (Men om någon vill använda så feel free (med referens).)

Om ni vill läsa mer, läs min bok vettja 😊 Den handlar inte om undergångsscenarier utan om hur debatten har förts sen IPCC bildades, och vilka som påverkat den. Den kanske kan vara en hjälp på vägen för att tänka er för innan ni skriver nonsens hämtat från nätet i era krönikor…
Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – inbunden (9789189215269) | Adlibris Bokhandel

Hur Lars Bern och Swebb-TV skapar klimatmyter

Jag fick en fråga på mejlen med en länk till ett avsnitt av Fjärde statsmakten på alternativkanalen Swebb-TV. Där pratade Lars Bern klimat igen. Jag vet inte riktigt hur, men jag orkade snabbspola mig igenom det. Programmet innehåller de flesta klassiska attribut för att skapa opinion baserat på känslor och felaktigheter utan vetenskaplig täckning. Ett program som haft 28 000 visningar… Det är ingen slump att programmen framförs som de gör.

Skapa en ”fiende”

Det är vi mot dom! Först behövs en diffus fiende som verkar i kulisserna. En mäktig part som man kan kasta allt det där oförklarliga och oprecisa på. I Berns värld heter de ”Globalisterna”. Här finns rika krösusar som Rockefeller, Rothschild och Soros som vill styra världen. Många menar att detta är en hundvissling till antisemitiska tankegångar, jag vill inte tro att de flesta använder tillmälet i detta syfte, men det har onekligen blivit mer frekvent i klimatdebatten sedan diverse högernationalistiska grupperingar (och hej Swebb-TV) gett sig in i leken (inte bara i Sverige). Tidigare likställdes FN och liknande organisationer nästan enbart som medel för att införa världskommunism.

Nej, jag varken skojar eller överdriver här.

Men det räcker inte med en diffus fiende, man måste ha mer precisa offer att hänga ut. Greta Thunberg är förstås en av dessa. Om du undrar vilken nivå ”debatten” ligger på, kolla på nedanstående snutt från tidigare program (ska automatiskt börja vid 2:49). Här är jag frestad att lägga in några beskrivande ord om vad jag anser om Berns argumentation men låter bli … I slutet av denna text finns fler hissnande exempel som borde få varje normalt funtad människa att ignorera Lars Bern.

Al Gore är en annan som fått personifiera ”miljöterrorist”. I Climate of doubt kan ni höra hur amerikanska lobbyister själva medger att de gnuggade händerna när Gores film En obekväm sanning kom. En perfekt fiende (demokrat) och många republikaner förkastade, med lite lobbyhjälp, vetenskapen: Climate of Doubt | Watch S2012 E21 | FRONTLINE | PBS | Official Site

I det aktuella SwebbTV-programmet är det dock en annan klassiker som hängs ut: Mainstream media och Public service i synnerhet. SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström har sedan länge särskilt hamnat i kikarsiktet.

Ett annat exempel på en osmaklig debatt (med i stort sett samma kombattanter) är den om DDT, där Rachel Carson hängs ut och beskylls för att vara ansvarig för miljoner människors död: Var DDT-förbudet en katastrof? – Maths Nilsson, författare Det är argument som jag sett användas än idag av svenska, egenuppburna, marknadsliberala debattörer.

(Och ja, ni vet precis vilka andra områden den här taktiken används, Swebb-TV fokuserar inte bara på klimatförvillande …)

Cherry picking, populistiska lösningar och orsakssamband

Ju mer komplex en fråga är, desto enklare är det att skapa en polariserad debatt. I SwebbTV-programmet får man se klipp från Aktuellt, ett reportage från Elfenbenskusten. Invånarna har tvingats flytta längre inåt land på grund av att kusten eroderar bort. Bern berättar att Erika Bjerström företräder Globalisterna och hon förmedlar bara snyfthistorier om att det skulle vara klimatförändringar och havsnivåökningar som ligger bakom detta.

De klipper in en snutt där Bjerström säger att landet vill ha bistånd från de rika länderna för att kunna skydda sig. ”Där har du svaret!” proklamerar Bern självsäkert. De är bara ute efter pengar. Det är likaså hans ”bestämda uppfattning” att havsnivåökningarna och klimatförändringarna inte har med saken att göra. Och inte är ett problem någonstans. Som vore han någon auktoritet på området (berättarröst: det är han inte, han har inte varit i närheten av klimatforskning, att han får sitta som ”klimatexpert” i Swebb-TV är bara ett stort skämt).

Hur det ligger till i detta fall har jag ingen aning om, det finns säkert någon vettig detalj i allt som han har åsikter om. Självklart samverkar alltid flera faktorer vid den här typen av problem. Saker som befolkningsökning, nedhuggning av växtlighet, bosättning på olämpliga platser osv påverkar förstås. Ni får själva detektiva er vidare, här en rapport från World Bank som menar att problemen blivit värre och att klimatförändringarna är en faktor: ”A recent World Bank study shows that flooding and coastal erosion due to sea-level rise cost the region about $3.8 billion and cause 13,000 deaths in just one year”.

Här är förresten en rolig app där man kan kolla hur framtida havsnivåökningar beräknas se ut runtom i världen: Climate Central | Land projected to be below tideline in 2100 (på Change map kan man ändra parametrar, exempelvis till 2C:s uppvärmning, olika årtal etc).

Bern ger också bevis på hur lite han förstår (eller om det är avsiktligt…). Han hade förväntat sig att minskningen i CO2-utsläpp under pandemin skulle märkas i den så kallade Keelingkurvan (mätserie över CO2-halt i atmosfären över Maouna Loa, Hawaii). Men det syns ingen nedgång, vilket Bern tar som bevis för att koldioxiden alltså måste bero på annat än mänskliga utsläpp:

Utsläppen under 2020 minskade med strax under 10%. Det innebär dock inte att halten i atmosfären ska minska linjärt i samma storleksordning. Carbon Brief beräknade i maj förra året att minskningen skulle bli 11%, vilket skulle innebära en total ökning av CO2-halten i atmosfären på 2,48 ppm. Det är 0,32 ppm lägre än om pandemin inte vore. Nedan en uppförstorad Keelinggraf, pricka in den skillnaden om du kan. Analysis: What impact will the coronavirus pandemic have on atmospheric CO2? | Carbon Brief.

Vi har bara minskat våra utsläpp marginellt trots pandemin, kranen står nästan fullt öppen ändå. Upptaget i skog o vatten är fortfarande mindre än vad vi släpper ut –> ökningen fortsätter alltså. Att Lars Bern förväntar sig något annat är helt irrelevant.

LB versus LB

I mitt förra inlägg beskrev jag ett annat SwebbTV-program där den pensionerade meteorologiprofessorn Lennart Bengtsson intervjuades. Han är bekant med Lars Bern och man kan tycka att de skulle kunna ta ett snack. Medan professor Bengtsson konstaterade att IPCC WG-1-rapporten var så tillförlitlig den kunde vara och att prediktionerna hittills har hållit sig inom felmarginalerna, så hävdar Bern dess motsats. Bern lyfter i programmet även upp ett gammalt uttjatat argument om att uppvärmningen beror på solens aktivitetscykler – något som Bengtsson bestämt avfärdade (liksom IPCC osv).

Vem ska man tro på här, en amatör eller en i princip helt enig proffskår? Svårt…

Bern berättar också att vi nog är på väg in i en nedkylning för vi har ju sett att temperaturen gått ner de senaste månaderna (pga La Niña). Ja, det här tar aldrig slut: Klimatspådomar vi (inte) minns – Maths Nilsson, författare

Tänkte kommentera det han säger om att öknarna minskar, återigen en gnutta sanning vad det gäller delar av Sahara men han missar stora delar. Orkar dock inte mer: Explainer: Desertification and the role of climate change (carbonbrief.org)

Konspirationen

Jag vet att mina inlägg inte spelar någon roll – ingen i SwebbTV:s mer fanatiska fanclub kommer att ändra uppfattning, men det är knappast dem jag skriver för. Bern kommer i deras ögon förbli en trovärdig källa alldeles oavsett vad han vräker ur sig.

Och ja, Bern är en konspirationsteoretiker av rang. Under pandemin har han spottat ur sig diverse alternativa behandlingsformer och felaktigheter, t ex Nej, covidvacciner får inte kroppen att producera gift – Källkritikbyrån Källkritikbyrån (kallkritikbyran.se) eller varför inte detta inlägg han publicerat på sin blogg (om än inte skrivit själv): ”Tyvärr kommer en global spridning av dessa s.k. ”vacciner” sannolikt att innebära följder långt bortom de värsta skräckscenarier vi ens kan föreställa oss!” I en video på Swebb-TV från igår kräver Bern att covidvaccinationskampanjen stoppas (enligt rubrik, för nej jag har inte tittat och kommer inte göra).

Bern har vidare beskyllt Big Pharma för att medvetet ha skapat Ebolaepidemin och hålla inne med botemedlet för att skapa en världsepidemi (Vem tjänar på Ebola-pandemin? 11 oktober 2014 finns sparat på way back machine: Anthropocene – Hälsa (archive.org)):

”Den hemska tanken slår mig, finns det starka ekonomiska intressen bakom att Ebola-spridningen plötsligt tagit fart? Om man nu räknar med att snart ha ett vaccin framme, skulle man ju lätt kunnat stoppa epidemin i sin linda genom en lokal vaccinationskampanj i Västafrika. Men det skulle bara ge begränsade intäkter. En global spridning med en global panik där flera miljarder efterfrågar vaccin är givetvis betydligt intressantare för Big Pharmas direktörer och deras handgångna inom olika myndigheter och politiska kretsar.”

Han föreslog själv kolloidalt silver som medicin mot Ebola… En annan teori han lanserade var att USA förfalskade klimatdata för att få en anledning att anfalla Kina militärt:

”Vad USA gör nu är att man bygger upp en argumentation baserad på förfalskade observationsdata, samtidigt som de förbereder att sjösätta en global propagandakampanj för att försöka skapa en bred opinion för att sätta stopp för olika kraftproduktionsprojekt. Min slutsats efter att jag lägger samman temperaturdesinformationen med mobiliseringen av krigsmakten, med ord som att klimatfrågan är USA:s största säkerhetshot, är att man förbereder sig att använda militära maktmedel. Målet är att påtvinga andra länder en minskning av deras energianvändning. Detta hot kommer att användas för att försöka tvinga in de motspänstiga BRICS-länderna under NWO.”

Jajemän, det här sista kan säkert kallas guilt by association. Det ska förstås inte användas som huvudargument, men när man vet, och har motiverat (gång efter gång), att han har fel i sak så är detta fullt relevant information för attt bedöma trovärdigheten hos en person. Sen får ni väl själva avgöra vad som är en trovärdig källa…

”Var rädd om skeptikerna” – en kulturdebatt av rang

SvD:s ledarsida fick nog precis den reaktion de ville ha på Lena Anderssons krönika häromdagen. Alla reagerade exakt som de skulle (jäpp, jag med). Maciej Zaremba (författare och journalist) skrev en, i mina ögon, märklig kolumn i DN 24 maj 2021 som kommentar till ”dramat”. Han menar att vi borde vara ”rädda om skeptikerna, de är ju så sällsynta”. Han påpekar att det blev fel i LA:s krönika men ändå.

Hakelius är dock upprörd och skriver en krönika, riktad mot särskilt Zaremba, i Expressen med titeln ”Den antidemokratiske grannen är nu normen”. Zarembas krönika inleds nämligen med att han beskriver att han har en granne som ”vill ersätta demokratin med en global ekodiktatur” – men ändå klagar Zaremba bara på LA:s brister, inte grannens!

Hakelius: ”Lena Anderssons skepsis är det avvikande och farliga. Den som inte ser det bisarra i det är sin samtids fånge. Den som inte ser faran är en dödgrävare.

LA fick igår chansen med en ny krönika på SvD:s ledarsida. Återigen antar jag att det ska handla om samhällets och journalisters brist på skepsis mot klimatalarmismen. Men det blir lite som att se på en sketch av Gösta Ekmans Papphammar som snubblar omkring i rummet utan kontroll. Om hon i sin första krönika åtminstone gjorde ett försök att lägga fram några exempel på saklig kritik handlar det nu enbart om trassliga trådar marinerade i en ideologisk värdegrund. Hon klagar på all undergångsretorik för att sen själv beskriva den totala katastrof och brott mot individens frihet som väntar om klimatåtgärder införs (It’s okay when we do it! – det är sen gammalt att alarmism enbart kan gälla att åtgärda miljöproblem).

Mattias Svensson (Timbroit och ledarskribent på SvD) stämmer in på Twitter: ”Lena Andersson: Det vore en hemsk tillvaro att all frihet och alla mänskliga ambitioner underordnas despoti och ett statligt satt mål. Internet: Klimatförnekare! En jobbig dag för oss klimataristoteliker, men det är vi (jag) vana vid.”

Det brukar ofta grymtas om infantila kulturdebatter, men det här är fanken Kulturdebatternas Kulturdebatt. Brist på kunskap och ovilja att lära sig upphöjs till skepticism och någon sorts försvar av den fria världen! Som om de blivit personligt kränkta av forskningens resultat.

Hakelius skriver: ”Hon konstaterade att journalistiken ersatt skepticism med aktivism i denna fråga. Hon beskrev hur alarmism blivit ett tecken på högtstående moral och tvivel ett tecken på ljusskygg osedlighet.”

Ja, hon skrev det, ja! Men helt utan belägg. Andrew Wakefield säger att vaccin ger autism – man varken måste eller bör ta det för en sanning.

LA uppvisade enbart en häpnadsväckande naivitet och bevisade dessutom att hon inte gjort minsta försök att se efter vad forskningen faktiskt säger i det hon skrev om (se mina tidigare inlägg här och här). De tre nämnda debattörerna ovan hänvisar till en filosof och ett eller annat uttalande taget ur sitt sammanhang för att bevisa för att alla alarmister vill ha en klimatdiktatur. Så ohederligt och barnsligt att jag inte orkar kommentera det mer.

Själv undrar jag om någon av alla dessa proffstyckare har en aning om vad de faktiskt ropar efter? ”Jo men alla sidor måste belysas”. Tack, men hur? De ger aldrig några konkreta förslag på hur vetenskaplig informationsspridning ska gå till.

Världen bryter ryggen för att få till just en sådan transparant belysning och dokumentering av klimatvetenskapen genom IPCC. De tusentals artiklar som ingår i deras bedömningar har granskats och nagelfarits som brukligt är innan publicering i vetenskapliga journaler. Därefter kan alla forskare försöka bekräfta, förkasta och kommentera innehållet. IPCC:s rapporter granskas sedan i sin tur i flera rundor (vem som helst har i princip kunnat vara med), kommentarer och svar är offentliga.

Men det duger inte, LA hade inte ens bläddrat i sammanfattningen – men vet ändå att det är fel. Istället lyfter hon fram anekdotiska observationer och uttjatade argument som härstammar från diverse tankesmedjor och bloggar. Allt är en konspiration. Istället ska vi lyssna på bloggar, upprop från icke-klimatforskare och enstaka akademikers åsikter som inte står på vetenskaplig grund. Då hamnar vi i samma situation som vaccinmotståndet.

Jo, man både får och bör klaga på journalister (det finns gott om rättfärdig kritik att framföra), man får ställa kritiska frågor till forskare – de flesta brukar inte ha några problem att diskutera osäkerheter och liknande, och man får vara kritisk till vilka åtgärder som ska vidtas. Men gör man det samtidigt som man slänger ur sig en konspirationsteori att alla världens forskare i princip fuskar kanske man får räkna med irriterade svar!?

Bloggen Klimatupplysningen och Elsa Widding hurrade förstås åt LA:s inlägg. Victor Galaz (associate professor vid Stockholm Resilience Centre) skrev också en replik till LA:s krönika, EW spelade in en video och kommenterar där i nedlåtande ton: ”Victor Galaz, du är helt ute och cyklar!

Låt oss ta en titt på några av EW:s påstående i videon. Ännu en bild av vad som ”tålmodigt måste diskuteras” enligt LA.


Ca 1:35: EW: Har du, Viktor, tänkt på varför klimatmodellerna stämmer så dåligt med verkligheten?

Hon väljer här att visa en klassisk bild som ska visa att alla klimatmodellerna är way off target (jag har skrivit om liknande exempel här, där cherry pickade data från troposfären – oftast enbart från tropikerna eftersom svårigheterna att få tillförlitliga data därifrån är betydande Tropical hot spot – att hantera vetenskapliga osäkerheter – Maths Nilsson, författare).

Men de så kallade skeptikerna vägrar att visa nedanstående bild för temperaturen vid markytan (CMIP5 och CMIP6 är modellensembelkörningar). Här är en utvärdering av klimatmodeller som använts sen 1970-talet RealClimate: How good have climate models been at truly predicting the future?

BILD 2 TV4 Modeller CMIP5+CMIP6

8:10 Strunta i Sammanfattning för beslutsfattare – den är skriven av politiker för politiker.

Nej.

Ca 14:20: IPCC mörkar naturliga variationer för politikerna:

En av sakerna LA tagit till sig utan minsta skepticism. EW frågar sig hur det kan komma sig att IPCC inte tar upp naturliga variationer i sammanfattningen. ”Är inte detta gravt vilseledande? Det lurar ju våra stackars journalister och politiker …”

Det enda som är vilseledande är EW:s påstående. Det tar en minut att kolla upp att det inte stämmer, här skrivs det som synes både om vulkaner och solinstrålning (men allt annat hon tar upp är förstås grundligt och skeptiskt granskat…):


Ca 15:00 Att bara koncentrera sig på koldioxid är som att gå i samma fälla som mannen som bara letade efter sina nycklar under lampskenet för det var där det var ljust.

Naturligtvis, men så är ju heller inte fallet. Det är bara att slå upp närmsta IPCC-rapport för att kontrollera.


13:30 Om klimatmodeller: Man gör många antaganden, det kan vara att den relativa fuktigheten är konstant, man antar också att kosmisk strålning är konstant, man antar att långsamma svängningar i haven saknar betydelse, man antar att solens totala strålning (TSI) inte kommer ändra sig osv…

Ca 15:40 Det är viktigt att veta att IPCC inte inkluderar naturliga variationer i modellerna.

Självklart görs antaganden. Självklart är det saker som är osäkra, precis som i alla andra vetenskaper. Ta läkemedel, alla kliniska prövningar visar att våra modeller inte är fullständiga – 100%-iga resultat erhålls aldrig. Men det innebär knappast att vi inte vet något, eller att vi ska lägga ner all modern sjukvård och sluta behandla för den skull.

Varför lyssna på EW om så komplicerade saker som klimatmodeller? Hon har, precis som jag, förmodligen aldrig varit i närheten av att använda en. Här finns en lång utläggning Q&A: How do climate models work? | Carbon Brief

Självklart tas naturliga faktorer med. Här finns t ex en beskrivning av hur solstrålning, kosmisk strålning etc hanteras: GMD – Solar forcing for CMIP6 (v3.2) (copernicus.org). Här är ytterligare saker som inkluderas i modellerna:

Eller varför inte lyssna på en av världens främsta forskare, Gavin Schmidt vid NASA. Självklart är de medvetna om begränsningarna:

Men att så tvivel om detta är den enklaste saken i världen. Det är endast de så kallade skeptikerna som förväntar sig att modellerna ska visa exakt rätt.


Ca 16:05 Klimatet varierar som en sinuskurva… Sen istiden har temperaturen varierat i 30-årscykler

EW har inga som helst problem att acceptera rena kurvpassningar om det passar in i det hon vill föra fram. Så också i detta fall Climastrology – curve fitting planetary movements (skepticalscience.com)?

Här är den senaste (?) rekonstruktionen av temperaturen sedan istiden Holocene global mean surface temperature, a multi-method reconstruction approach | Scientific Data (nature.com). Men EW ser inget exceptionellt i varken ändringarnas hastighet elle rmagnitud.

temp 12K_ny hockey

10:50 EW: Victor och hans journalist kollegor borde fundera lite på vad som styr klimatet. Har ni tänkt på solen?

Vad tror du själv?

Orkar inte mer. Samma gamla tugg. Samma hänvisningar till CLINTEL och andra pseudogrupper där vi ska ta upprop från personer som professor emeritus Ingemar Nordin på Klimatupplysningen på allvar (nej, han har inte varit i närheten att forska om klimat). Som om vi ska rösta på vilka vetenskapliga artiklar som är godtagbara.

Det här är inga engångsexempel. EW har gång efter annan visat att hon hämtar anonyma grafer på nätet och stödjer sig på information från bloggar som har bevisats vräka ut felaktig info hur många gånger som helst. (Ja, helt bevisat!)

Widding på SwebbTV igen, var är nyfikenheten? – Maths Nilsson, författare

Och när det inte går att hitta något annat, anklaga IPCC för att vara politiska. Well, här nedan listas några hundra akademiska institutioners uttalande om klimatvetenskapen. Inte för att jag tror att Andersson, Hakelius, Svensson eller Widding bryr sig – en filosof har ju sagt att vi måste införa diktatur. Kulturdebatten måste få leva! Hur skulle annars Hakelius och kompani ha ett jobb, men blanda inte ihop brist på kunskap med verklig skepticism.

Man får inte vara naiv när man söker information om klimatet. Det finns de som avsiktligt sprider felaktig information. Alla ”klimatförnekare” gör inte det förstås medvetet och alla är naturligtvis inte köpta av oljeindustrin, men debatten har blivit ett självspelande piano där felaktigheter ältats i evigheter. Vissa tidningars ledarsidor väljer att stoppa mynt i springan för att hålla det igång.

Ni har väl läst min ( 😉 ): Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – Bok (9789189215269) | Bokus

(tagen härifrån: List of Worldwide Scientific Organizations – Office of Planning and Research (ca.gov)

List of Worldwide Scientific Organizations

The following are scientific organizations that hold the position that Climate Change has been caused by human action:

  1. Academia Chilena de Ciencias, Chile
  2. Academia das Ciencias de Lisboa, Portugal
  3. Academia de Ciencias de la República Dominicana
  4. Academia de Ciencias Físicas, Matemáticas y Naturales de Venezuela
  5. Academia de Ciencias Medicas, Fisicas y Naturales de Guatemala
  6. Academia Mexicana de Ciencias,Mexico
  7. Academia Nacional de Ciencias de Bolivia
  8. Academia Nacional de Ciencias del Peru
  9. Académie des Sciences et Techniques du Sénégal
  10. Académie des Sciences, France
  11. Academies of Arts, Humanities and Sciences of Canada
  12. Academy of Athens
  13. Academy of Science of Mozambique
  14. Academy of Science of South Africa
  15. Academy of Sciences for the Developing World (TWAS)
  16. Academy of Sciences Malaysia
  17. Academy of Sciences of Moldova
  18. Academy of Sciences of the Czech Republic
  19. Academy of Sciences of the Islamic Republic of Iran
  20. Academy of Scientific Research and Technology, Egypt
  21. Academy of the Royal Society of New Zealand
  22. Accademia Nazionale dei Lincei, Italy
  23. Africa Centre for Climate and Earth Systems Science
  24. African Academy of Sciences
  25. Albanian Academy of Sciences
  26. Amazon Environmental Research Institute
  27. American Academy of Pediatrics
  28. American Anthropological Association
  29. American Association for the Advancement of Science
  30. American Association of State Climatologists (AASC)
  31. American Association of Wildlife Veterinarians
  32. American Astronomical Society
  33. American Chemical Society
  34. American College of Preventive Medicine
  35. American Fisheries Society
  36. American Geophysical Union
  37. American Institute of Biological Sciences
  38. American Institute of Physics
  39. American Meteorological Society
  40. American Physical Society
  41. American Public Health Association
  42. American Quaternary Association
  43. American Society for Microbiology
  44. American Society of Agronomy
  45. American Society of Civil Engineers
  46. American Society of Plant Biologists
  47. American Statistical Association
  48. Association of Ecosystem Research Centers
  49. Australian Academy of Science
  50. Australian Bureau of Meteorology
  51. Australian Coral Reef Society
  52. Australian Institute of Marine Science
  53. Australian Institute of Physics
  54. Australian Marine Sciences Association
  55. Australian Medical Association
  56. Australian Meteorological and Oceanographic Society  
  57. Bangladesh Academy of Sciences
  58. Botanical Society of America
  59. Brazilian Academy of Sciences
  60. British Antarctic Survey
  61. Bulgarian Academy of Sciences
  62. California Academy of Sciences
  63. Cameroon Academy of Sciences
  64. Canadian Association of Physicists
  65. Canadian Foundation for Climate and Atmospheric Sciences
  66. Canadian Geophysical Union
  67. Canadian Meteorological and Oceanographic Society
  68. Canadian Society of Soil Science
  69. Canadian Society of Zoologists
  70. Caribbean Academy of Sciences views
  71. Center for International Forestry Research
  72. Chinese Academy of Sciences
  73. Colombian Academy of Exact, Physical and Natural Sciences
  74. Commonwealth Scientific and Industrial Research Organization (CSIRO) (Australia)
  75. Consultative Group on International Agricultural Research
  76. Croatian Academy of Arts and Sciences
  77. Crop Science Society of America
  78. Cuban Academy of Sciences
  79. Delegation of the Finnish Academies of Science and Letters
  80. Ecological Society of America
  81. Ecological Society of Australia
  82. Environmental Protection Agency
  83. European Academy of Sciences and Arts
  84. European Federation of Geologists
  85. European Geosciences Union
  86. European Physical Society
  87. European Science Foundation
  88. Federation of American Scientists
  89. French Academy of Sciences
  90. Geological Society of America
  91. Geological Society of Australia
  92. Geological Society of London
  93. Georgian Academy of Sciences
  94. German Academy of Natural Scientists Leopoldina  
  95. Ghana Academy of Arts and Sciences
  96. Indian National Science Academy
  97. Indonesian Academy of Sciences  
  98. Institute of Ecology and Environmental Management
  99. Institute of Marine Engineering, Science and Technology
  100. Institute of Professional Engineers New Zealand
  101. Institution of Mechanical Engineers, UK
  102. InterAcademy Council
  103. International Alliance of Research Universities
  104. International Arctic Science Committee
  105. International Association for Great Lakes Research
  106. International Council for Science
  107. International Council of Academies of Engineering and Technological Sciences
  108. International Research Institute for Climate and Society
  109. International Union for Quaternary Research
  110. International Union of Geodesy and Geophysics
  111. International Union of Pure and Applied Physics
  112. Islamic World Academy of Sciences
  113. Israel Academy of Sciences and Humanities
  114. Kenya National Academy of Sciences
  115. Korean Academy of Science and Technology
  116. Kosovo Academy of Sciences and Arts
  117. l’Académie des Sciences et Techniques du Sénégal
  118. Latin American Academy of Sciences
  119. Latvian Academy of Sciences
  120. Lithuanian Academy of Sciences
  121. Madagascar National Academy of Arts, Letters, and Sciences
  122. Mauritius Academy of Science and Technology
  123. Montenegrin Academy of Sciences and Arts
  124. National Academy of Exact, Physical and Natural Sciences, Argentina
  125. National Academy of Sciences of Armenia
  126. National Academy of Sciences of the Kyrgyz Republic
  127. National Academy of Sciences, Sri Lanka
  128. National Academy of Sciences, United States of America
  129. National Aeronautics and Space Administration  
  130. National Association of Geoscience Teachers
  131. National Association of State Foresters
  132. National Center for Atmospheric Research  
  133. National Council of Engineers Australia
  134. National Institute of Water & Atmospheric Research, New Zealand
  135. National Oceanic and Atmospheric Administration
  136. National Research Council
  137. National Science Foundation
  138. Natural England
  139. Natural Environment Research Council, UK
  140. Natural Science Collections Alliance
  141. Network of African Science Academies
  142. New York Academy of Sciences
  143. Nicaraguan Academy of Sciences
  144. Nigerian Academy of Sciences
  145. Norwegian Academy of Sciences and Letters
  146. Oklahoma Climatological Survey
  147. Organization of Biological Field Stations
  148. Pakistan Academy of Sciences
  149. Palestine Academy for Science and Technology
  150. Pew Center on Global Climate Change
  151. Polish Academy of Sciences
  152. Romanian Academy
  153. Royal Academies for Science and the Arts of Belgium
  154. Royal Academy of Exact, Physical and Natural Sciences of Spain
  155. Royal Astronomical Society, UK
  156. Royal Danish Academy of Sciences and Letters
  157. Royal Irish Academy
  158. Royal Meteorological Society (UK)
  159. Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences
  160. Royal Netherlands Institute for Sea Research
  161. Royal Scientific Society of Jordan
  162. Royal Society of Canada
  163. Royal Society of Chemistry, UK
  164. Royal Society of the United Kingdom
  165. Royal Swedish Academy of Sciences
  166. Russian Academy of Sciences
  167. Science and Technology, Australia  
  168. Science Council of Japan
  169. Scientific Committee on Antarctic Research
  170. Scientific Committee on Solar-Terrestrial Physics
  171. Scripps Institution of Oceanography
  172. Serbian Academy of Sciences and Arts
  173. Slovak Academy of Sciences
  174. Slovenian Academy of Sciences and Arts
  175. Society for Ecological Restoration International
  176. Society for Industrial and Applied Mathematics
  177. Society of American Foresters   
  178. Society of Biology (UK)   
  179. Society of Systematic Biologists
  180. Soil Science Society of America
  181. Sudan Academy of Sciences
  182. Sudanese National Academy of Science
  183. Tanzania Academy of Sciences
  184. The Wildlife Society (international)
  185. Turkish Academy of Sciences
  186. Uganda National Academy of Sciences
  187. Union of German Academies of Sciences and Humanities
  188. United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change
  189. University Corporation for Atmospheric Research
  190. Woods Hole Oceanographic Institution
  191. Woods Hole Research Center
  192. World Association of Zoos and Aquariums
  193. World Federation of Public Health Associations
  194. World Forestry Congress
  195. World Health Organization
  196. World Meteorological Organization
  197. Zambia Academy of Sciences
  198. Zimbabwe Academy of Sciences

”Att tålmodigt diskutera” – efterspel till Lena Anderssons ”klimatartikel”

Jag är egentligen obeskrivligt trött på uppmärksamheten runt Lena Anderssons (LA) krönika i SvD (se mitt förra inlägg för kommentarer). Särskilt olyckligt är att en dråplig enhetsmiss vi alla hade kunnat göra fick ta så stor plats när detta var det minsta problemet med krönikans innehåll (Fahrenheit hade blandats ihop med Celcius).

Men efterspelet väcker några intressanta frågor, hur ska egentligen vetenskaplig informationsspridning ska gå till? I ett bemötande av kritik skriver LA:

Något är allvarligt fel med en hegemoni som är så upptänd att den måste förgöra alla kättare i stället för att tålmodigt diskutera.

Nu är situationen knappast så enkel som hon vill ge sken av. Jag tänkte exemplifiera med några punkter från ett inlägg skrivet av Elsa Widding i Epoch Times som också publicerades i helgen som gick. Men först, några ord om efterspelet till LA:s krönika:

Victor Galaz (statsvetare, associate professor vid Stockholm Resilience Centre) fick en replik publicerad i SvD. Den är låst och jag har inte läst den, men vad jag förstår skriver han att LA:s krönika är ett textboksexempel på tobaksbolagens taktik att så tvivel om forskningsresultat appliceras.

Ingemar Nordin på bloggen Klimatupplysningen kommenterar Galazs replik: ”Det finns inte en enda saklig invändning i Galazs respons utan bara desperata försök att svartmåla budbäraren, i det här fallet LA.”

Eftersom jag inte har läst Galaz replik vet jag inte hur det är med den saken, men Nordins respons påvisar bristerna i att bara anföra ”tobakstaktiken”. Hur väldokumenterat detta fenomen än är så är det lätt att få uppfattningen att det inte finns sakliga argument att bemöta LA:s inlägg med. Och jag tror inte någon (nåja) för en sekund tror att LA är betald av oljeindustrin. Argumentationen träffar därmed fel.

(Nu är dock LA:s krönika allt annat än saklig och som jag skrev i mitt första inlägg blir det oerhört mödosamt/svårt att bemöta utan att skriva en hel uppsats. Bara en sådan sak att LA menar att det är miljörörelsens vilja att kritisera livsstilen i väst som ”gör det nödvändigt att utsläppen ensamma orsakar uppvärmningen” är ett ordentligt svepande påhopp som dryper av politik – det är en gång för alla inte miljörörelsen som påstår att så är fallet utan IPCC.)

LA:s krönika är snarare ett symptom på den faktaförvirring som organisationer likt NIPCC och en drös med tankesmedjor och bloggar lyckats åstadkomma i debatten. Och ja, de har fått ordentligt med flis från diverse oljebolag för att driva dessa kampanjer (nu syftar jag inte på alla bloggar förstås).

Några rader ur LA:s svar på kritiken belyser saken tydligt (citaten är tagna från Nordins inlägg):

Vi lever i en värld som hävdar att vi måste bryta med allt vad människan är och har uppnått. Då är det knappast för mycket begärt att medborgarna får höra oklarheterna diskuteras tills de är nöjaktigt utredda. En sådan är varför det har funnits värmeperioder innan människan brände kol, körde bil och flög. Frågan är allt annat än insinuant, för jag känner inte till svaret. Men jag vill gärna leva i ett samhälle där journalistiken är frimodig nog att undra huruvida detta påverkar teorin om växthusgaserna.

Det Lena Andersson (och andra) måste förstå är att kritiken inte handlar om att frågor ställs om historiska värmeperioder. Herregud, forskarna har ställt sig dessa frågor från första början och informationen finns att tillgå. Men att du inte sitter på denna kunskap, är det verkligen journalisters eller forskares fel? Jag undrar också i vilken form du behöver få informationen serverad för att ta den till dig? Jag frågar mig ärligt om det verkligen ska vara nyhetsmedias roll att stå för all utbildning av vuxna människor?

Du, LA, visade i din krönika att IPCC:s rapporter inte duger. Ingen normal människa sätter sig och läser IPCC stora rapporter (tusentals sidor). Är man dessutom lekman lär det vara mycket man inte förstår. Just därför tas ju Sammanfattning för beslutsfattare fram. Forskare och delegater formulerar den gemensamt för att den ska vara tydlig och tillräckligt enkel att förstå. Uppenbarligen hade du inte ens bläddrat i den (se mitt förra inlägg). Var finns nyfikenheten? Hur kan man ens tänka tanken att klimatforskare inte har undersökt solens inverkan på klimatförändringarna? I mina ögon är det ingen saklig kritik du framför utan ett rent påhopp och anklagelse om medvetet fusk.

Ingen annan vetenskap sammanställs på detta omfattande sätt. Den remissas i omgångar, kommentarer och svar finns offentliga. Klimathotsskeptikernas favorithypoteser som Svensmarks kosmiska strålning, Lindzens irishypotes och så vidare har inte ignorerats och diskuteras däri. En mängd vetenskapliga studier har dock motbevisat dem, precis som vetenskap har fungerat i alla tider.

Det finns en rad andra organisationer som regelbundet sammanställer vetenskapen i klimatfrågan. Nätet svämmar över av information. Där finns svar på dina frågor. De har belysts. Men berätta, vad ska krävas för att du läser detta?

Naturligtvis finns det osäkerheter. Självklart vet man inte allt. Men du tror väl inte att vi kan allt om cancer? Ingen rationell person anser väl att läkarna därför inte vet någonting om saken och att all behandling ska avbrytas tills vi luskat ut exakt allt.

Men jo, jag vet varför du tvivlar – du har hittat annan information på nätet. Folk med akademiska titlar har åsikter. Du börjar undra. Och ja, jag förstår om du börjar vackla – många har jobbat hårt för att debatten ska hamna just där. Jag har ägnat en miljard inlägg om bristen i dessa argument. En gång i tiden skrev meteorologiprofessor Lennart Bengtsson så här om NIPCC:s rapporter: Uppsalainitiativet: Lennart Bengtsson om NIPCC:s nya tvivelaktiga rapport

LA och Nordin vill göra sken av att hennes krönika är rimlig kritik mot vissa överdrifter i journalistiska inslag (ja, självklart existerar sådant), men det du efterfrågar Lena Andersson, är att blogginlägg och tyckande ska behandlas med samma tyngd som vetenskapliga publikationer. Även du måste inse problematiken i detta? För varthän leder det?

Anslagens fördelning har därtill en benägenhet att gynna konsensus och anpassning.” Det är ett typiskt konspiratoriskt grepp som är omöjligt att argumentera emot. Varje vetenskaplig studie som slår fast ett samband blir också samtidigt ett bevis för att det handlar om fusk. Det finns uppenbara paralleller till ämnen jag inte behöver nämna.

LA skrev: ”… i stället för att tålmodigt diskutera

Jag vet inte om hon just har halkat in i klimatdebatten, men detta ”tålmodiga diskuterandet” har pågått i åtminstone 30 år. Debatten har ännu inte tagit sig förbi millenieskiftet: Medeltida värmeperioden och Manns hockeyklubba – Maths Nilsson, författare

Ett par påstående från Elsa Widdings debattartikel i Epoch Times ger exempel på hur denna debatten (inte) fungerar. (skrivit en del om hennes påståenden tidigare, t ex här: Widding på SwebbTV igen, var är nyfikenheten? – Maths Nilsson, författare)


EW: ”Man är också överens om att ismassorna har smält under de senaste 40 åren och att situationen under 1930-talet var likartad som den vi ser idag.”

Nej, det är ”man” inte överens om. Påståendet är dessutom vagt och det är svårt att veta vad hon syftar på – ”ismassorna” kan innebära mycket.

Ice core record of surface meltwater runoff (black), with models based on observed temperatures for recent decades (red/orange/blue).
Smältning av Grönlands glaciärer / Ice core record of surface meltwater runoff (black), with models based on observed temperatures for recent decades (red/orange/blue) Greenland’s melting snow makes new hockey stick (graph) | Ars Technica

IPCC: ”Between 1979 and 2018, Arctic sea ice extent has very likely decreased for all months of the year. September sea ice reductions are very likely 12.8 ± 2.3% per decade. These sea ice changes in September are likely unprecedented for at least 1000 years.”

Men det är heller ingen som mörkar att det är mycket man inte vet om detta RealClimate: Why is future sea level rise still so uncertain? Hittills har dock inte osäkerheterna varit till vår fördel: Direct observations of submarine melt and subsurface geometry at a tidewater glacier | Science (sciencemag.org)

Bild

EW: ”Den ökning vi sett sedan regelbundna mätningar började på Hawaii för 60 år sedan kan uppfattas som hög, från 315 ppm till dagens 415 ppm, men är i sammanhanget mycket liten, och från en från början låg nivå.”

Nonsenspåstående. Ingen mänsklig varelse har upplevt de nivåer vi nu har i atmosfären. Någonsin. Inte ens om man är meteorlogiprofessor borde man få slippa undan med argument som att jorden haft 1000 ppm tidigare utan att berätta varför man inte anser att 10-15 meters högre havsnivå skulle innebära problem. Inte heller vifta bort det faktum att delar av jorden då kan nå wet bulb temperature på +35C (googla om du inte vet vad det är) med att det finns AC.

(nej, man kan inte bara plocka ut en faktor ur ”klimatet har alltid varierat” och blunda för resten, och nej, ingen tror att vi är på väg dit heller).

The inexorable rise of carbon dioxide levels in the atmosphere.

EW: ”En liten förändring av mängden koldioxid kommer därför ha en marginell betydelse när vi ser till den totala mängden växthusgaser i atmosfären. Effekten av en ökad mängd växthusgas är inte heller linjär utan logaritmisk vilket gör att det blir svårare och svårare att få temperaturen att stiga till följd av mer koldioxid.

Det må vara delvis sant men inte ens IPCC-kritiska klimatforskare köper Widdings uttjatade argument om detta: Skeptical Arguments that Don�t Hold Water « Roy Spencer, PhD (drroyspencer.com)

EW: ”IPCC har under fyrtio år hållit fast vid att en fördubblad halt koldioxid i atmosfären leder till en temperaturökning på mellan 1.5 och 4.5 grader. Data och observationer pekar nu på att siffran ligger i det undre intervallet (till exempel Lewis and Curry et al).

Nej, det gör det inte. Förra året publicerades en av de största studierna som gjorts på detta område An Assessment of Earth’s Climate Sensitivity Using Multiple Lines of Evidence – Sherwood – 2020 – Reviews of Geophysics – Wiley Online Library Slutsatsen: Mycket sannolikt: 2,2-4,9°C (90% range) med bästa uppskattningen till strax över 3°C. 

Hur kan då Widding påstå något sådant? Hon plockar ut en detalj och tycks sedan vara oförmögen att ta in annan information. Just detta kan härledas till en grovt felaktig graf från en blogg: Är jag en klimatjihadist? Mörner och klimatkänsligheten, del I – Maths Nilsson, författare

EW: ”… speciellt inte på grund av en icke vetenskapligt belagd teori om global uppvärmning kopplad till användningen av fossila bränslen.”

Oh, please: Existerar växthuseffekten? – Maths Nilsson, författare

Listan på den här typen av konstaterade felaktigheter och avsiktligt manipulerade grafer från olika bloggar är snudd på oändlig. Det vore intressant att höra hur LA tycker sådant här ska hanteras. Det torde vara omöjligt att ha missat hur desinformation sprids. Något konkret förslag istället för att anklaga hela forskarkåren för att vara korrupt hade uppskattats.

Lena Andersson: ”Vi lever i en värld som hävdar att vi måste bryta med allt vad människan är och har uppnått.

En sådan löjlig halmgubbe att jag inte orkar bemöta den. Men här kan även jag skjuta in lite kritik mot journalistiken: varför inte granska alla de ekonomiska undergångsspådomar vi hört genom åren i alla stora miljöfrågor. Vi har facit på dem nu! Var är alla rop om alarmism i dessa sammanhang?

Och Lena Andersson, är du inte ens lite upprörd över att länder som Kanada med sin konservativa regering á la Stephen Harper 2006 satte munkavle på sina forskare. De fick inte ens prata om sin egen forskning med journalister utan tillstånd. Och fick förskrivna svar på frågor när de åkte på konferenser. Ja, det är i nutid.

Att chefen för den enhet som koordinerar USA:s miljöarbete kom direkt från oljeindustrins lobbygrupp (han hade där ansvarat för deras ”klimatprogram”). Det är dokumenterat hur han har redigerat diverse forskarrapporter för att tona ner allvaret. Och ja, han har erkänt detta.

Att Gunnar Hökmark (M) kunnat driva tankesmedja ihop med den ”ökände” konsulten Chris Horner samtidigt som han var EU-parlamentariker och vice ordförande i EPP – och vägra lämna ut uppgifter på vilka som finansierade deras verksamhet.

Och så vidare.


Ja, jag anser inte att det duger att enbart hänvisa till tobaksindustrins dokumenterade planer att så tvivel om forskningen. Det är visserligen väldokumenterat hur oljebolagen finansierat liknande verksamheter men det är samtidigt väsentligt att visa att det inte är huvudorsaken till att pseudoskeptiska argument förkastas – det handlar om grundligt vetenskapligt motbevisade saker. Samtidigt är jag nog mer medveten än de flesta om hur tröttsamt evighetsjobb det innebär.

Men jag förstår att Lena Andersson kan tvivla. Men man kan inte vara naiv om man letar efter information på nätet idag. Appeal to authorities räcker inte. Det finns läkare som skrivit artiklar om att HIV inte orsakar AIDS och att aborter är skulden till ”bröstcancerepidemin” (som av en händelse publicerade i samma tidskrift som den artikel som ska motbevisa klimatkonsensus i det så kallade Orgegonuppropet).

När är dessa frågor ”nöjaktigt utredda” enligt Lena Andersson? Jag vet inte, men så länge man bevisligen inte ens har bläddrat i IPCC:s sammanfattande rapporter tänker jag inte ta hennes argument på allvar.

Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – Bok (9789189215269) | Bokus

Timbro skriver om historien

MNI_0818

Idag inleds Timbros nysatsning på miljö- och klimatfrågor.” Så inleder Timbros vd Benjamin Dousa en artikel på webbtidningen Smedjan (8 mars 2021). Kanon, hoppas det blir bra!

Rubriken lyder ”Därför är marknadsliberaler de riktiga klimatvännerna”. Längre ner kan man läsa vad marknadsliberalernas reformagenda innebär: ”Det är att göra som Greta Thunberg säger, men inte själv gör, nämligen att lyssna på forskarna även om slutsatserna känns obekväma.” Här borde nog den gode Dousa hejda sig en smula, för Timbro och marknadsliberala tankesmedjor har ingen som helst anledning att slå sig för bröstet över att lyssna på forskare och vara drivande i klimatfrågan.

Det borde vara omöjligt att ha missat att just marknadsfundamentalistiska tankesmedjor och lobbyorganisationer varit de som hårdast har ifrågasatt klimatforskarnas slutsatser och hårdnackat kämpat emot varje försök till åtgärd. Det gäller framförallt i USA men mönstret går igen även i Sverige (t ex Eudoxa och Captus). En rad personer med kopplingar till Timbro och deras Stureakademi har inte direkt kämpat för att få till klimatåtgärder. Mattias Bengtsson, tidigare vd på Timbro (och ledarskribent på SvD) gick exempelvis direkt från Timbro och blev vd för tankesmedjan Centre for the New Europe i Bryssel. Bara under år 2005 fick de närmare en halv miljon från ExxonMobil öronmärkta för ”klimatutbildning” (enligt skattedeklaration).

SvD:s ledarsida: ”Det är värt att påpeka att människans inverkan på jordens temperatur troligtvis överdrivs kraftigt i samhällsdebatten. Forskningen pekar allt mer på att vi upplever en naturlig variation i planetens medeltemperatur.” Nima Sanandaji/vd Captus

Det finns som sagt en rad andra exempel. Skriver mer om detta i min bok Spelet om klimatet (släpps 25/3).

Dousa skriver vidare:

”Ibland påstås slarvigt att högern aldrig har brytt sig om klimatet. Det stämmer inte. Exempelvis var Margaret Thatcher en av världens första ledande politiker att hålla ett tal om klimatförändringar. Det var också en republikansk administration som inrättade miljöskyddsmyndigheten i USA.”

Jo men visst, det stämmer. Men en och annan del av historien utelämnas. Thatcher, liksom en lång rad andra ”marknadsliberala” politiker, ändrade uppfattning i frågan och började anse att klimathotet bara var socialistisk alarmism – efter att marknadsfundamentalister övertygat dem.

Och jo, Nixon bildade amerikanska miljöskyddsenheten EPA. Det är dock evigheter sedan och det har hänt en del sedan dess. Reagans administration såg exempelvis till att förneka vetenskapen att SO2-utsläppen från industrin var ett problem. De lyssnade inte alls på vad EPA:s och National Academy of Sciences experter rådde dem till. Bush den yngre såg (bland annat) till att installera en lobbyist som chef för den enhet som koordinerar USA:s myndigheters miljöarbete. Resultatet var att de noga kontrollerade statsanställda forskares uttalande i klimatfrågan. Lobbyisten har själv erkänt att de också ”redigerade” rapporter med mera och strök diverse ”ej passande” information om klimathotet. Kanadas tidigare konservativa marknadsliberala regering gjorde detsamma.

Trump kanske vi inte behöver tala om, men under hans ledning fick EPA en lobbyist från kolindustrin som chef. Dess vetenskapliga råd har stöpts om med betydligt större andel av konsulter och industrianknutna forskare. Det fanns långt gångna planer på att förbjuda forskare som fått statliga forskaranslag att ens få vara med i detta råd (de skulle då bli partiska…).

Lite kul att Dousa också refererar till amerikanska Perc och att Timbro tidigt gav ut deras bok Marknadsliberal miljöhushållning av Terry Anderson och Donald Leal. De ”som länge drev det amerikanska miljöinstitutet Perc utifrån just det frimarknadsperspektiv som vi själva representerar.” Visst, det finns många marknadsanpassade lösningar som gett resultat (man får förmoda att Dousa hyllar EU:s handel med utsläppsrätter som MP varit drivande i). Men de har inte kommit till av sig självt.

Nu verkar varken Anderson eller Leal vara särskilt intresserade av att lösa grundproblemet utan tycker att vi istället ska anpassa oss -vi har gott om tid. Climate Policy: Adaptation, Not Mitigation. Samma resonemang här: ”When fish get harder to catch, fishermen whose incomes are at stake have every incentive to find ways of increasing productivity of fisheries (e.g. fish farming) or lowering their production costs, or both. And to the extent that fewer fish of one species means that the price of those fish will rise, market opportunists have an incentive to find a substitute that is cheaper.”

Det får man naturligtvis tycka, själv tycker jag det är idiotiskt och total avsaknad av insikt i konsekvenserna av att införa kvartalsekonomihets i ekologiska system, utvecklade över tusentals år. Jämför torskfisket vid Lofoten respektive utanför Newfoundland. I Norge blev det fiskestopp och efterforskning, vilket följdes av en ganska snar återgång till lönsamt fiske men med noga reglerade kvoter. I Newfoundland väntade man för länge och allt kollapsade på 1990-talet. Det har fortfarande inte hämtat sig.

Perc verkar inte heller haft särskilt stor tilltro till klimatforskningen. I en rapport från 2010 upprepas en av alla myter om att den så kallade hockeyklubbsgrafen skulle vara enda beviset för en exceptionell uppvärmning (webarchive)):

“Of course, there is other evidence for global warming, but none of it proves that the recent warming is unprecedented. Indeed, quite the reverse: surface temperatures, sea levels, tree lines, glacier retreats, summer sea ice extent in the Arctic, early spring flowers, bird migration, droughts, floods, storms—they all show change that is no different in speed or magnitude from other periods, like 1910–1940, at least as far as can be measured. There may be something unprecedented going on in temperature, but the only piece of empirical evidence that actually says so—yes, the only one—is the hockey stick. […] And the hockey stick is wrong.” 

Det är raka motsatsen till det IPCC har visat. Naturligtvis får man tycka att man inte ska göra något åt problemen, men kom då inte och säg att man lyssnar på vetenskapen. Vissa gillar förstås deras budskap att inte göra något åt själva problemen och finansierar gärna deras verksamhet … guess who?

Jaja, nu ska ju i alla fall även Timbro arbeta för klimatåtgärder tydligen, välkomna in i matchen – det är ju bara trettiotre år sen IPCC bildades, bättre sent än aldrig antar jag. Lycka till.

De ska också fortsätta kämpa för tillväxt, för det är det som ligger till grunden för att ha råd med miljöåtgärder, säger Dousa. Måhända, men vad det gäller utsläpp av svaveldioxid, freoner, koldioxid med mera har det inte handlat om att fattiga länder ska åtgärda problemen eller att samhället haft brist på pengar. Det har krävts en rejäl alarmism för att bryta ner just marknadsliberalernas envetna motstånd till att acceptera vetenskapen. Fundera en stund över varför det ska behöva vara så?

Jag delar Dousas uppfattning om att näringslivet är en viktig del i lösningarna. Däremot kan näringslivets politiska propagandaorganisationer ställa sig i skamvrån. De har gjort allt för att motarbeta miljöåtgärder vars positiva effekter de nu försöker ta åt sig äran av!

(jaja, inte alla organisationer och så vidare…).

Extremväder, Breitbart och rapport från GWPF

Hans Rosling var fenomenal på att visa att ”världens tillstånd” är mycket bättre än vad många vill tro (och bättre än den bild som ofta förmedlas i media). Det kan verkligen behövas, det känns ibland som att hela världen kommer kollapsa imorgon – och det gäller även i klimatdebatten.

I dagarna publicerade brittiska Global Warming Policy Foundation (GWPF) en övertygande rapport i samma anda, skriven av ”den oberoende forskaren” Indur M. Goklany. I rapporten presenteras en lång rad exempel på att klimatförändringarna inte alls utgör någon fara på taket, och att undergångsretoriken från påven och andra inte har stöd i verkliga observationer. Och ja, rapporten är övertygande. Som de brukar vara.

Naturligtvis var detta något som diverse bloggar och James Delingpole på ”högeraltarnativa” Breitbart News nappade på (det var han som myntade begreppet Climategate). Rapportförfattaren, Indur M. Goklany, är inte heller helt okänd i dessa sammanhang …

Som med all statistik bör man fundera på vad som ligger bakom siffrorna och kanske framförallt: vad som inte nämns! Några klimatforskare granskade rapporten och hade ett och annat att anmärka på, vilket redovisats på Climate Feedback:

Breitbart article makes numerous false claims about the impacts of climate change, based on Global Warming Policy Foundation post – Climate Feedback

Granskningen uppskattades inte av GWPF och genast kom de sedvanliga anklagelserna om att yttrandefriheten och den vetenskapliga friheten är hotad. GWPF calls for Climate Feedback to withdraw untrue and misleading claims | The Global Warming Policy Foundation (GWPF) (thegwpf.org)

Så vad är det för kontroversiella saker som nämns i rapporten?


Det handlar om klimatförändringarnas effekter. Hur väl stämmer larm och diverse uttalanden överens med verkliga observationer, särskilt då angående extrema väderhändelser? Ju mer komplex en fråga är, desto större är sannolikheten att man kan hitta en godbit att hålla sig till utan att reflektera över helheten …

VÄRMEBÖLJOR

Det råder ingen oenighet om att vi har en stadigt ökande trend vad det gäller antal dagar med höga temperaturer liksom allt färre nätter med låga temperaturer:

Det gäller även värmeböljor över haven, även om mätserierna här är kortare:

Forskarna är dessutom i princip helt säkra på att denna utveckling kommer fortsätta. IPCC AR5 (2013):

Goklany förnekar inte dessa trender men väljer att lyfta fram att trenden i vissa delar av Afrika och Sydamerika inte är lika tydlig. Det är sant och beror på att det dels saknas tillförlitliga data och dels att uppvärmningen varit kraftigast på högre breddgrader och det är naturligt att trenden märks tydligare här än närmre ekvatorn (precis som modeller länge har förutspått).

Goklany väljer också att lyfta fram data från USA där Dust Bowl från 1930-talet sticker ut. Det är också helt sant:

Dust Bowl verkar ha haft sin orsak i att Stilla Havet då var ovanligt kallt medan delar av Atlanten var ovanligt varmt, vilket i sin tur påverkade atmosfärens jetströmmar och skapade en onormal torka i stora delar av USA och Mexiko. Det sammanföll med perioder av extremt höga temperaturer i samma område: NASA – Top Story – SOURCE OF 1930s ‘DUST BOWL’ DROUGHT IN TROPICAL WATERS, NASA FINDS – March 18, 2004 (Artikeln i Science: On the Cause of the 1930s Dust Bowl | Science (sciencemag.org)).

Detta var en extrem vädersituation (som också påverkade Europa och Arktis) och inte någon ””klimatsignal” eller kopplad till en trend. Sannolikheten att de förhållanden som rådde då ska uppstå uppskattas till max en gång vart hundrade år. Klimatförändringarna beräknas dock ha ökat denna risk till en gång vart fyrtionde år (Cowan et alNature Climate Change (2020). DOI: 10.1038/s41558-020-0771-7). Notera också att USA motsvarar 6% av jordens landmassa och är inte representativ för en global utveckling.

Goklany väljer också att länka till Joanne Novas blogginlägg (hej, peer review) med ett par gamla tidningsutklipp som visar att det var extrema värmeböljor i Australien bl a 1896. Som om någon, någonsin påstått att det inte funnits extremer längre tillbaka i tiden (kalla extremer kommer likaså uppstå även i framtiden). Men han redovisar inte de officiella mätserierna – säkert bara en ren tillfällighet:

Number of days in each year where the Australian area-averaged daily mean temperature is extreme. Extreme days are those above the 99th percentile of each month from the years 1910-2015. Bureau of Meteorology

Goklany skriver att perioder av torka inte har ökat globalt, vilket tycks stämma, men … Daniel Swain, Researcher, UCLA, and Research Fellow, National Center for Atmospheric Research: ”it doesn’t really make sense to make blanket statements regarding overall global drought trends, since only some places are expected to get drier (and others wetter) in a warming climate.”

Som synes i tabellen ovan har forskarna inte framfört några säkra påståenden om hur klimatförändringarna kommer påverka detta på en global nivå (så Goklanys påstående är lite av en halmgubbe). Modeller är fortfarande osäkra på regional skala. Men det finns definitivt studier som visar att torka har blivit vanligare på vissa platser, ex:

IPCC AR5 WG1 Chapter 2, page 215: They show that positive trends (reflecting an increase in the length of drought and/or extreme precipitation events) are most marked in Europe, India, parts of South America and East Asia although trends appear to have decreased (reflecting a decrease in the length of drought and/or extreme precipitation events) in Australia and northern South America (Figure 2.33c). Data availability, quality and length of record remain issues in drawing conclusions on a global scale, however.

Läs mer på Guest post: Climate change is already making droughts worse | Carbon Brief


BRÄNDER

Ja, det brinner på mindre arealer nu än i början på seklet och det råder ingen oenighet om att det beror på mänskliga åtgärder. Goklany citerar själv ett utdrag från en artikel som konstaterar att så är fallet. Han visar också ett diagram över brunnen areal i USA från 1900 och framåt:

Lomborg och andra ”ingen-fara-på-taket-debattörer” har använt densamma för att visa hur alarmisterna ”fuskar” när de bara publicerar kortare serier som denna:

Båda hänvisar till myndigheten National Interagency Fire Center (NIFC) – men de har bara data från 1960 och framåt. Den översta grafen tycks ha sitt ursprung i ett senatförhör från 2014 där den pensionerade ”skogsprofessorn” David South visade den. De höga siffrorna på 1930-talet är mycket osäkra och tycks i realiteten handla om snudd på gissningar (?): ”No field organizations are available to report fires on unprotected areas and the statistics for these areas are generally the best estimates available.”

NIFC motiverar också varför data efter 1983 inte kan jämföras med dem från tidigare epoker: ”Prior to 1983, sources of these figures are not known, or cannot be confirmed, and were not derived from the current situation reporting process. As a result the figures above prior to 1983 shouldn’t be compared to later data.”

Det brann alldeles säkert mer i början av seklet (ingen tycks ha någon annan uppfattning) men siffrorna är svajiga. Ska man få fram en ”klimatsignal” behöver man jämföra lika med lika, brandbekämpning i USA startade till exempel 1933 och effektiviserades allteftersom. 70% av världens wildfires sker i gräslandskap och minskningen av bränder i dessa områden på grund av ”mänskliga faktorer” döljer uppgången i områden där människan inte har kontroll.

Stefan Doerr, Professor, Swansea University: ”In other words, where humans have not converted flammable landscapes to less or-non flammable landscapes by removing or changing the vegetation, warming temperatures are, overall, associated with an increase in fire activity. A very thorough recent global analysis of trends and fire knowledge overall is here” (Bowman et al 2020).

Det finns flera studier som visar att klimatförändringar har förvärrat situationen angående bränder, t ex:


STRÄNDER OCH FÖRGRÖNING

Goklany menar att fler sandstränder byggs på än de som eroderar bort. Han hänvisar till en holländsk studie som beräknat hur sandstränder har förändrats över trettio år med hjälp av satellitbilder. Artikeln anger inga orsaker till detta, men huvudförfattaren uttalar sig här: “At this point we think the continental differences in beach erosion and accretion are largely influenced by human interventions along the coast,” he said. “Our next steps will focus on distinguishing the human impact from the natural dynamics and trends.”

Här en annan studie som kom till motsatt slutsats (de tittade inte enbart på sandstränder). Även de lyfter fram att mänskliga aktiviter påverkar resultatet (dammbyggen och liknande): Global long-term observations of coastal erosion and accretion | Scientific Reports (nature.com)

Återigen är det ett otroligt komplext område som Goklany förenklar och drar långtgående slutsatser på enskilda studier. Och så fortsätter det, han visar till exempel att världen har blivit grönare på grund av koldioxiden. Det stämmer (även IPCC har angett det i sina rapporter) men det är inte hela sanningen. Goklany refererar till en studie som visat CO2:s roll i det hela, men en av studieförfattarna har inte mycket till övers för de som menar att CO2 endast har positiva effekter:

”The fallacy of the contrarian argument is two-fold. First, the many negative aspects of climate change, namely global warming, rising sea levels, melting glaciers and sea ice, more severe tropical storms, etc. are not acknowledged. Second, studies have shown that plants acclimatize, or adjust, to rising CO2 concentration and the fertilization effect diminishes over time,” says co-author Dr. Philippe Ciais CO2 fertilization greening the Earth (phys.org)

Det finns alltså studier som visar att effekten från denna ”gödsling” avtar med tiden: Nabuurs et al. (2013) Nature Climate Change First signs of carbon sink saturation in European forest biomass.  En senare studie än den ovan visar att det mesta av denna förgröning beror på att Kina har planterat enormt många träd för att förhindra erosion, och att Indien har intensifierat sitt jordbruk. Human Activity in China and India Dominates the Greening of Earth | NASA Det är med andra ord inte en ”klimatsignal” man kan dra enkla slutsatser som att en ökad halt CO2 enbart är positivt. Det finns också studier som visar att den ökade temperaturen har orsakat skada på skördar:

Här sammanfattar IPCC bilden av en ökad desertification, om man är intresserad av att problematisera bilden lite: Chapter 3 : Desertification — Special Report on Climate Change and Land (ipcc.ch)

(Visst är det förunderligt: många som hånskrattar åt att en ökning av CO2-halten från 0,03 till 0,04 % påverkar strålningsbalansen/växthuseffekten har inga som helst problem att basunera ut hur mycket gott denna ökning gjort för växtligheten.)


STORMAR

Hela rapporten går ut på att visa att det överdrivs och att det inte finns fog för larmen. Och visst överdrivs det ibland, enligt WMO finns det inga jättestarka bevis för att antal tropiska stormar har ökat – men det finns å andra sidan heller ingen konsensus om att de ska göra det i en varmare värld. Men en del studier menar att så är fallet: Global increase in major tropical cyclone exceedance probability over the past four decades | PNAS.

Faktum är att mätserier över antalet stormar i Atlanten visar att de faktiskt har ökat. Man ska dock veta att mycket av osäkerheterna beror på att det saknas tillförlitliga data från äldre tider. Man antar att en del stormar har missats i de observationer som gjorts i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. När man korrigerar för detta antagande försvinner den tydliga trenden:

Det finns dock ingen oenighet om att stormarnas intensitet kommer att öka med ökad temperatur i haven liksom det regn som stormarna för med sig. Det finns flera studier som visar att detta redan sker (Evidence that hurricanes are getting stronger | PNAS) och likaså att tropiska stormar nu ses på högre breddgrader (mot polerna) än tidigare. ”In terms of historical tropical cyclone activity, recent work (Kossin et al. 2014; see GFDL Research HighlightKossin et al. 2016) indicates that the latitude at which the maximum intensity of tropical cyclones occurs has expanded poleward globally in recent decades.” Global Warming and Hurricanes – Geophysical Fluid Dynamics Laboratory (noaa.gov)

Ytterligare diskussion och länkar till fler studier som visar detta finns i detta inlägg på Real Climate: Does global warming make tropical cyclones stronger? « RealClimate. Här visas trend över hur vindstyrkan i tropiska stormar faktiskt har ökat:

Percentage increase 1980 to 2016 (as a linear trend) in the number of tropical storms worldwide depending on their strength. Only 95% significant trends are shown. The strongest storms are also increasing the most. Red colors show the hurricane category on the Saffir-Simpson scale. Graph by Kerry Emanuel, MIT.

Även IPCC konstaterade i sin förra rapport att stormars intensitet ökat:

IPCC AR5 WG1 Chapter 2, page 217: More recent assessments indicate that it is unlikely that annual numbers of tropical storms, hurricanes and major hurricanes counts have increased over the past 100 years in the North Atlantic basin. Evidence, however, is for a virtually certain increase in the frequency and intensity of the strongest tropical cyclones since the 1970s in that region.

Men ett problem här, är som alltid, att tillförlitliga mätserier är relativt korta:

NCA Changes in Hurricanes | National Climate Assessment (globalchange.gov):

”The ability to assess longer-term trends in hurricane activity is limited by the quality of available data.”

”For example, fewer storms have been observed to strike land during warmer years even though overall activity is higher than average, which may help to explain the lack of any clear trend in landfall frequency along the U.S. eastern and Gulf coasts.”

Goklany hänvisar enbart till data som visar att det inte finns några signifikanta trender, antal stormar som drar in över land (ovan pratas även om de som inte gjort det) och det så kallade ACE-indexet med hänvisning till meteorologen Ryan Maue. Kan båda ”sidor” redovisa riktiga data fastän de ger sken av att visa olika verkligheter? Ja, faktiskt. De visar inte exakt samma saker. Forskning går ut på att samla in och tolka data på olika sätt, vända och vrida på analyserna och till slut komma fram till en samlad bild av läget. Cherry picking handlar om att just plocka ut det som stöder det ens åsikt och strunta i allt annat. Det gör också diskussionen snudd på meningslös och hopplös att bemöta – det är kanske inga direkta osanningar som förs fram men de visar bara en bråkdel av helheten.

Jag vet inte allt vad forskningsfronten säger i just denna fråga, men det är uppenbart att det finns vetenskapligt stöd för de larm som förs fram även om det återstår många osäkerheter. Har du själv koll på detaljerna? Om inte, varför väljer du att enbart ta till dig Maues data?

Ja, jag är helt öppen med att jag har en misstro till att Maue ger hela bilden då han, tillsammans med Patrick Michaels, så sent som 2018 hävdade att det inte skett någon uppvärmning sen år 2000 – förutsatt att man plockar bort data som inte passar in! Likaså att James Hansens prediktioner från 1988 skulle varit helt felaktiga. WSJ, 2018: ”Global surface temperature has not increased significantly since 2000”. Läs gärna kommentar till detta: No, Hansen wasn’t wrong! | …and Then There’s Physics (wordpress.com)

Andrew Dessler är klimatforskare:

Det är nästan exakt samma argument som Michaels och Singer förde fram år 2000 – det har inte åldrats särskilt väl:

Maue och Michaels jobbade fram till ganska nyligen för fossildrivna Cato Institute – inte för att det skulle ha något med någonting att göra men ändå. (de slutade eftersom Cato lade ner sin klimatförvillaravdelning).

Och den viktigaste detaljen i hela den här diskussionen är att det är inte vad som har skett fram till idag, oron ligger i vad som kommer ske framöver.


Goklany har också helt utelämnat ett forskningsområde som brukar kallas ”extreme event attribution”. Forskarna bedömer där om enskilda extrema väderhändelser har gjorts mer sannolika på grund av klimatförändringarna. Numera finns det långt mer än 300 vetenskapliga artiklar i ämnet. Carbon Brief har en interaktiv karta för varje händelse som har bedömts: Mapped: How climate change affects extreme weather around the world (carbonbrief.org). 69% av de 355 inkluderade extrema väderhändelserna anses ha gjorts mer sannolika alternativa mer allvarliga av klimatförändringarna. (Ja, de använder klimatmodeller, om du fnyser åt detta så vet att även Goklany hänvisar till studier som bygger på just klimatmodeller.)

Ja, det bara fortsätter och hmm … jag börjar undra vad håller jag egentligen på med och lägger tid på det här – man borde skaffa sig ett liv! Det räcker med att Goklany skriver ihop några sidor med snygga diagram så har han effektivt avfärdat område efter område som vart och ett omfattar tusentals vetenskapliga studier. Och det är effektivt! Jag vet ju själv hur jag reagerar när jag läser den här typen av rapporter: hur ligger det egentligen till?

Och det är just den här ohederligheten som forskarna på Climate Feedback ger uttryck för:

”The article is built on a series of misrepresentations of the expected consequences of climate change, a technique known as a straw man argument.” 

”The article also deliberately ignores multiple factors that affect some phenomena to argue against the influence of climate on them.

”This is a biased and purposely misleading article that contradicts evidence-based scientific literature.”

Breitbart article makes numerous false claims about the impacts of climate change, based on Global Warming Policy Foundation post – Climate Feedback


Rapporten gör allt för att lyfta fram att klimatlarmen är obefogade. Vi kommer klara oss fint för vi anpassar oss. Allt har blivit bättre. Märk väl att de som oftast lyfter fram hur bra miljö vi nu har fått är samma falanger som protesterade vilt och gjorde allt för att motverka de åtgärder vars effekter de nu hyllar.

Jag är ärligt talat innerligt trött på den typen av argument – någon annan fixar, i framtiden är vi rikare, låt oss vänta tills dess – DÅ kommer libertarianska extremistgrupper vara mer välvilligt inställda till åtgärder (säkert). Lomborg är en av dessa: han påpekar i sin senaste artikel att det är extremt viktigt att åtgärder/anpassningar görs för att undvika katastrof:

If sea levels rise some 70 cm until 2100 and no nation adapts and maintains dikes at today’s heights, the world will suffer catastrophic floodings possibly costing more than a hundred trillion dollars a year.Welfare in the 21st century: Increasing development, reducing inequality, the impact of climate change, and the cost of climate policies – ScienceDirect

Men hans egen tankesmedja som gör kostnad/nytta-analyser över vad världen borde fokusera på, säger att anpassningar till klimatförändringarna är en dålig prioritering, man får bara igen 2 dollar per satsad dollar The Economist | Copenhagen Consensus Center:

Och vad är istället lösningen? Jo, ta bort handelshinder så löser det sig av sig självt! Tada! Flera tusen dollars per satsad peng! Någon annan™ fixar biffen. Men vem? Och när?

Lomborg påpekar vikten av innovationer och ny teknik men han har exempelvis i årtionden dissat elbilar som en dyr och meningslös insats (all ny teknik som kan fasa ut fossila bränslen tycks vara jättedåliga i hans värld). Han hyllar den fria marknaden men när även den går emot hans profetior (som i detta fall), ja, då har också de fel. Men om tio år kommer han säkert hylla den fria marknaden för hur den fixade fram fantastiska elbilar …

Ja, det finns mer att säga om den där rapporten men jag orkar inte. Ursäkta för ett redan evighetslångt inlägg 🙂 Ja, det går att hitta överdrivna uttalanden. Om du retar dig så förbannat på dem, varför accepterar du då att i princip allt från de här tankesmedjorna alltid är vinklat och förvridet!?

Yttrandefriheten är hotad om man kritiserar? Ta av er offerskjortan …


Goklany är elingenjör och har jobbat på USA:s inrikesdepartement för bl a Trump. Det var han som chefade för att plocka bort texter om klimatförändringarna på myndigheternas webbsidor efter Trump kom till makten: How a climate skeptic marginalized for years at the Interior Dept. rose to prominence under Trump – The Washington Post Han var med i USA:s gäng inför uppstart av IPCC. Dessutom har han jobbat för en rad olika fossildrivna tankesmedjor som dissar klimathotet. Medan han var avlönad av regeringen fick han samtidigt 1 000 dollar/mån i lön av Heartland Institute. Jag vill absolut inte antyda något med det. Indur M. Goklany | DeSmog (desmogblog.com) Han har hela tiden tonat ner riskerna och menar att fossila bränslen bara ger en nettovinst för mänskligheten.

Det närmar sig …

Då var Spelet om klimatet korrekurläst och fixad!!!

Det ligger mycket jobb bakom en bok, kanske mer än vad många anar. Jag vet inte hur många timmar jag lagt på det här, själva skrivandet av första versionen tog nog bara ett par intensiva månader i slutet på 2019. Men bakom det ligger en mängd blogginlägg och inläsande av material till dessa under flera år. Men förlagen dissade manuset – ända till Roos & Tegnér i våras hörde av sig och var intresserade. De ville (förståeligt nog) ha ett utlåtande eller dylikt från en mer ”officiell relevant källa”, dels för att bekräfta att jag inte var helt ute och cyklade och dels för att det är ohyggligt svårt för en okänd person att nå ut i mediabruset.

Men jag tycker det är sjukt jobbigt att be om hjälp med sådant där. Jag kände heller inte någon relevant person som skulle kunna tänka sig att läsa mer än ett par hundra sidor text som det kanske inte skulle bli något av med… Skrev i alla fall i ett mejl till Anders Wijkman på vinst och förlust. Och han nappade. Och gillade det. Han hjälpte mig med fler kontakter och Martin Hedberg (meteorlog) ställde också upp. Helt överväldigad av deras hjälp – trots att vi inte känner varandra har de lagt en massa tid på min bok. Stort! (Se ett kort utdrag från deras förord nedan.)

Efter manuset blev antaget har en redaktör gått igenom texten. Vi har skickat det fram och tillbaka ett antal vändor och det har blivit rejäla ändringar på vägen. Förlaget kollade sen igenom det. Därpå har inlagan gjorts (det vill säga allt som finns innanför pärmarna) följt av en korrekturläsning. Jag läste igenom och hittade bara några småfel men … jag blev grymt imponerad av korr-proffset som hittade en massa saker att anmärka på. Trots (eller kanske på grund av?) att jag gått igen om det så många gånger så fanns det saker jag var helt blind för.

Men nu är allt på plats och snart klart för tryck! Jag har lärt mig en massa på vägen.

Likaså hade jag idag ett snack med förlaget om lansering av boken (inte helt optimalt att lansera en bok under en pandemi direkt). Ska snart ha möte med pr-byrå som ska lägga upp en kampanj – så sjukt spännande och overkligt. Min bok liksom. Lilla jag 🙂

Du lägger väl till den på din önskelista på Adlibris 😉 (släpps 25/3).

Utdrag från förorden:

Anders Wijkman (samhällsdebattör, tidigare riksdagsledamot och europaparlamentariker, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, ordförande Miljömålsberedningen 2015-2016 m m) : ”Maths Nilssons bok är en bedrift. Maths har lyckats med konststycket att i detalj visa hur maktfulla politiska och ekonomiska intressen, med utnyttjande av desinformation och förvanskning av fakta, har åstadkommit exakt det som Hansen beskriver: att mer än 30 år, som borde använts för att kraftfullt reducera utsläppen av växthusgaser, i allt väsentligt slösats bort. Ett tydligt bevis är att de årliga utsläppen av växthusgaser är mer än 50 procent högre idag än de var 1988.”

Martin Hedberg (meteorolog, samhällsdebattör och författare): ”Vi får i boken en inblick i de processer som föregår vetenskapliga artiklar i allmänhet och IPCC:s arbete i synnerhet. Maths förklarar väsentliga delar av klimatvetenskapen så att lekmän förstår. Men han berättar framför allt om hur politiska, ideologiska och ekonomiska särintressen i decennier har försökt, och i mångt och mycket lyckats, så split och tvivel i syfte att fördröja åtgärder som skulle gagna såväl mänskligheten som övrigt liv på planeten. Detta vävs samman på ett sätt som ger insikter i såväl forskning och vetenskap som ideologiska agendor.”

Klimat – ekonomi – Lomborg – Tol

Så, den danske statsvetaren Bjørn Lomborg har publicerat en ny artikel. Och precis som vanligt svallar känslorna – Lomborg har nämligen varit på kollisionskurs med större delen av det ”klimatvetenskapliga samfundet” alltsedan han skapade en hätsk miljödebatt i Danmark 1998. I artikeln kommer han (återigen) till slutsatsen att klimatförändringarna visserligen är ett problem som måste hanteras, men att de negativa konsekvenserna kommer vara marginella även om vi inte gör något åt saken.

Ibland kan man undra om vissa tongivande klimatdebattörer verkligen pratar om samma saker. En snudd på enig forskarkår anser att vi ska göra allt för att hålla temperaturökningen under 2°C till år 2100 (=Parisavtalet) på grund av de potentiella riskerna med att inte göra det. Lomborg menar dock att 3,75°C är ett bättre och mer kostnadseffektivt mål. Vi kommer vara rikare framöver och kan lägga pengar på åtgärder då. Nordhaus, belönad med ekonomipriset till Nobels minne, tyckte 3,5°C var ett bra mål med samma argument.

Men de ekonomiska modellerna de hänvisar till bygger på rätt anmärkningsvärda antaganden! Lomborg brukar ofta framföra att anpassningar till klimatförändringarna kommer fixa mycket av problemen till en relativt låg kostnad. Men detta tycks inte ens gå ihop med rekommendationerna från hans egen tankesmedja!

Till att börja med kan vi väl sätta in Lomborgs kurvor från tweeten ovan i ett sammanhang. Han redovisar hur världens BNP påverkas vid temperaturökningar upp till 8°C. När hade jorden liknande temperaturer sist?

Vår civilisation har utvecklats under de senaste 10 000 åren. Då har både temperatur och havsnivåer legat på relativt stabila nivåer (Ny hockeyklubba – Maths Nilsson, författare). Efter nuvarande temperaturökning om cirka en grad sedan förindustriell tid, befinner vi oss i paritet med den temperatur som rådde under den interglaciala perioden Eem för 130 000 år sedan. Havsnivån var då åtminstone 4-6 meter högre än idag. Under Pliocene (några miljoner år tillbaka) var det ca 1-2°C varmare än idag med havsnivåer på 15-25 meter över dagens. Det tar förstås tid innan isarna smälter men ändå.

Lomborg pratar om ett ekonomiskt optimum på nästan 4°C högre temperatur än den förindustriella. Redan där är vi långt utanför vad homo sapiens någonsin varit i närheten av. Och Lomborg presenterar ändå BNP-siffror på dubbla den temperaturen! Ingen människoliknande varelse har upplevt dess like. Men BNP påverkas bara marginellt. Skönt.

Läs mer: NASA GISS: Science Briefs: Earth’s Climate History: Implications for Tomorrow
Eller här: First successful model simulation of the past 3 million years of climate change « RealClimate

Bara detta borde väl få vem som helst att fundera på hur användbara dessa BNP-beräkningar är som beslutsunderlag för vad vi borde göra? Afrika bidrar för övrigt bara med 3% till världens BNP, innebär det att det är okej att ”offra hela den kontinenten”?

Men de ekonomiska modellerna Lomborg bygger sina slutsatser på har inte direkt hyllats av alla …

Nordhaus och DICE-modellen

Mycket av Lomborgs resonemang grundar sig i ekonomen Nordhaus modell DICE. Enligt ekonomiprofessor Steve Keen bygger DICE på några anmärkningsvärda antaganden som gör att man kan ifrågasätta slutsatserna. 90% av alla branscher anses nämligen inte påverkas alls av klimatförändringarna eftersom dessa verksamheter sker inomhus. Thomas Schelling, en ”Nobelpris”-belönad ekonom, flitigt anlitad av Lomborgs tankesmedja, resonerade på samma sätt (se här). Visserligen är citatet nedan från 1990-talet men uppenbarligen lever det kvar i modellerna än idag enligt Keen:

”Today very little of our gross domestic product is produced outdoors, susceptible to climate. Agriculture and forestry account for less than 3 percent of GDP, and little else is much affected.

Full article: The appallingly bad neoclassical economics of climate change (tandfonline.com)

Keen skriver också att DICE bygger på att det finns en korrelation mellan ett lands BNP och dess medeltemperatur. Nordhaus har fastställt ett sådant samband (om än svagt) mellan USA:s olika stater. Han har sedan använt detta för att extrapolera vad som händer med världens BNP om jordens medeltemperatur ökar. Det är väsensskilda saker.

Keen brukar påpeka att Nordhaus modell inte har ett dugg med vetenskap eller verklighet att göra. Om det är sant vet jag inte men det är ganska många som har kritiserat Nordhaus antaganden.

Läs mer: Bjorn Lomborg, The Gullible Environmentalist | Prof Steve Keen on Patreon
Eller här: Climate economics Nobel may do more harm than good (phys.org)
Eller här: Quantifying the economic risks of climate change | Nature Climate Change


Richard Tol och FUND

Richard Tol är ännu en kontroversiell figur i klimatdebatten. Han är pappa till klimatmodellen FUND som, vad jag förstår, USA använt för att uppskatta klimatförändringarnas framtida påverkan på ekonomin. 2012 publicerade Frank Ackerman en artikel som innehöll en del svidande kritik mot FUND-modellens ”skadefunktion”: Climate damages in the FUND model: A disaggregated analysis – ScienceDirect

In FUND’s agricultural modeling, the temperature-yield equation comes close to dividing by zero for high-probability values of a Monte Carlo parameter. The range of variation of the optimal temperature exceeds physically plausible limits, with 95% confidence intervals extending to 17°C above and below current temperatures. Moreover, FUND’s agricultural estimates are calibrated to research published in 1996 or earlier.

Ackerman var då knuten till Stockholm Environment Institute (SEI). Tol skrev en mängd brev och e-post till tidskriftens redaktör, Ackermans institutions chefer liksom till Sveriges miljöminister och utrikesminister. Han krävde att artikeln skulle dras tillbaka – den var inte bara fel utan också ärekränkande. En lång rad av Tols akademiska kollegor skrev på ett protestbrev mot Tols beteende (det är inget ovanligt att akademiker är oense, men man brukar bemöta dylika saker med vetenskapliga kommentarer). Läs mer här.

Tol har också hävdat att klimatförändringarna kommer ge en positiv effekt på ekonomin med stöd av särskilt en vetenskaplig artikel han skrivit. Men den tycks vila på en högst ostadig grund. Artikeln var så felaktig att den behövde uppdateras två gånger men ändå anser många framstående ekonomer att dess slutsatser inte håller. Läs mer:

A whole fleet of gremlins: Looking more carefully at Richard Tol’s twice-corrected paper, “The Economic Effects of Climate Change” « Statistical Modeling, Causal Inference, and Social Science (columbia.edu)

More flaws in estimates of the economic impacts of climate change – Grantham Research Institute on climate change and the environment (lse.ac.uk)

Jag erkänner också att jag har svårt för att ta personer på allvar som menar att AC är en gångbar lösning på framtida problem:


Lomborg driver tankesmedjan Copenhagen Consensus Center (CCC). De vill bidra till en bättre värld genom att göra analyser över vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva i olika svåra frågor (cost-benefit). Klimathotet är en av dem. Analyserna tycks alltid mynna ut i att det inte är lönt att attackera grundproblemet. 2009 samlade CCC exempelvis fem ansedda ekonomer för att ranka vilka åtgärder som var mest kostnadseffektiva för att lösa ”klimatproblemet”:

Forskning är förstås bra, men att sätta igång enorma experiment vars effekter man egentligen inte har en aning om – är det verkligen rimligt att sätta som nummer ett och tre och fyra på listan? Att åtgärda själva grundproblemet – det vill säga minska utsläppen – tycktes under alla omständigheter inte vara särskilt attraktivt. De fem ekonomerna är/var hängivna anhängare av en långtgående fri marknadsekonomi, slutsatserna känns inte helt förvånande i mina ögon.

CCC tillsatte även en expertpanel om tre ekonomer (två av dem var med i ovanstående bedömning) att göra en cost-benefit-analys över vilka åtgärder FN borde fokusera på mellan 2016-2030 för att uppnå sina mål om hållbarhet. Slutsatsen var att man absolut inte skulle satsa på att försöka hålla temperaturökningarna under 2°C, inte dubblera andelen förnybar energi, inte få till fler skyddade områden (för att värna biologisk mångfald), inte minska luftföroreningar utomhus m m. Intressant nog var inte heller anpassningar till klimatförändringar prioriterat, trots att Lomborg ständigt hänvisar till att detta kommer fixa problemen (man får det liksom på köpet med en växande ekonomi, när kommer tankesmedjorna anse det är okej att prioritera dessa åtgärder?).

Men vad var då viktigast? Jo, ni gissar rätt: att öka frihandeln var enligt expertpanelen ett par tusen gånger mer kostnadseffektivt än exempelvis ovanstående insatser och magnituder bättre än något annat.

De förespråkar en ökad medicinering mot hjärt-kärlsjukdomar, men anser att det är slöseri med resurser att försöka få ner luftföroreningar utomhus – trots att detta orsakar problem med just hjärt-kärlsjukdomar! Som att sätta plåster på ett benbrott. Bara i Sverige orsakar dålig luftkvalitet 8 000 dödsfall per år:

Merparten av dödsfallen förorsakas dock inte av lungsjukdomar, utan av hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke.” Dålig luft dödar 8 000 svenskar per år – Dagens Medicin

I Europa är siffran 800 000 och i världen över tre miljoner varje år:

6% of global deaths are attributed to outdoor air pollution. In some countries it’s responsible for as many as 1-in-10 deaths.

Pollution deaths in India rose to 1.67 million in 2019 -Lancet | Reuters

Att minska användandet av fossila bränslen skulle med andra ord drastiskt förbättra läget både vad det gäller hälsa och uppvärmning och en rad andra punkter som CCC tagit upp men prioriterat ner framför frihandel.

Lomborg anser alltså att ca 4C uppvärmning är optimalt. 120 forskare från en lång rad institutioner sammanfattade 2019 kunskapen om hälsa vid en uppvärmning till 4°C (The Lancet). Det tycks inte vara det optimum som jag vill jobba för: ”At the global level, if we continue on the current trajectory, climate change comes close to wiping out the last 50 years of gains we have seen in public health.”

Climate change already damaging health of world’s children and threatens lifelong impact (medicalxpress.com)

Climate change: 4C temperature increase by 2090 ‘will have catastrophic impact on children’ | Climate News | Sky News

Ärligt talat, är lösningen på klimatproblematiken att sitta och vänta på att frihandel ska lösa alla problem? Sådär bara utan vidare? Är det inte som att vänta på jultomten? Och när kommer han? Det vill säga när är vi tillräckligt rika för att tankesmedjorna ska tycka det är värt att göra något? Det är knappast så att den förbättrade miljö vi har lyckats uppnå har uppstått ur intet eller för att den fria marknaden löst allt på frivillig väg. I princip alla större utsläppsregleringar har kommit efter år av alarmism och motstånd från just frihandelsfundamentalister. Nej, jag är inte kommunist och jag hatar inte företag och handel, men man behöver inte skriva om historien. Det är för övrigt inte näringslivet jag vänder mig mot, det är systemen och deras politiska gren – lobbyorganisationer och enkelspåriga tankesmedjor som har för stor makt över demokratiska beslut!

Och by the way, om det är något Lomborg bevisat i sin senaste artikel (och om vi går med på att världens BNP är en bra måttstock), så är det att införda regleringar inte ens orsakat ett hack i tillväxtkurvan trots all alarmism om att det skulle innebära en tillbakagång till 1800-talet:

Nej, jag tror inte det går att underskatta svårigheterna med att ställa om till ett fossilfritt samhälle – och då inte enbart tekniskt sett. Enorma belopp har investerats i fossilindustrin och många är beroende av dess fortsatta tillväxt. AP-fonderna har 14 miljarder i fossila bolag – trots skärpning – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio. Men det behöver ju inte innebära att man bara lägger sig platt ner och hoppas att någon annan löser saken åt en – dessutom baserat på vad som verkar vara rena fantasisiffror.

Och det är inte bara kommunister och ylande miljömuppar som anser att vi bör agera. World Economic Forum har uppskattat att ekonomiska värden motsvarande över hälften av världens BNP riskerar att förloras på grund av att naturen förstörs. I deras riskbedömning från 2020 klassas miljörelaterade problem som de värsta hoten mot människans utveckling och välfärd. De påpekar också att vinsterna i att få till en förändring av hur vi sköter naturen är enorma: affärsmöjligheterna motsvarar 10 biljoner dollar per år. Och det kan skapa nära 400 miljoner jobb till 2030. WEF_Global_Risk_Report_2020.pdf (weforum.org)

Man slår många av dessa flugor i en smäll om man minskar fossilberoendet.


Lomborg kan bidra med en del nyttiga tankeställare, men han är trots allt en tvättäkta populist. Har skrivit om honom tidigare, exempelvis: Ja, Lomborg bör tas med rejäla nypor salt – Maths Nilsson, författare


Det verkar som att vi går mot ca 3C uppvärmning, även om vi håller Parisavtalet (vilket vi inte är i närheten av): ”Even if countries meet commitments made under the 2015 Paris Agreement, the world is heading for a 3.2 degrees Celsius global temperature rise over pre-industrial levels, leading to even wider-ranging and more destructive climate impacts, warns a report from the UN Environment Programme, released on Tuesday. ”

UN emissions report: World on course for more than 3 degree spike, even if climate commitments are met | | UN News

Så här visualiserade IPCC riskerna med en ökad temperatur i AR5 WG2 fig 19.4 från 2013:


Temp-serie uppdaterad – nu ännu varmare

Det finns ett antal olika forskargrupper som kontinuerligt redovisar den globala medeltemperaturen. Alla har olika sätt att korrigera för felkällor i mättekniker och hur de hanterar områden där det inte finns mätstationer etc. Trots dessa skillnader når de ungefär samma resultat, under de senaste 150 åren visar de på en uppvärmning mellan 1-1,2°C.

Comparison of published global surface temperature records. The top panel shows annual anomalies (relative to a 1961–1990 baseline period), with the Berkeley Earth uncertainty as the shaded area. The bottom panel shows trends and two-sigma trend uncertainties (calculated using an autoregressive–moving average, ARMA(1,1), approach to account for autocorrelation) for various starting dates through the end of 2015 based on monthly anomalies.

Nu har en av dessa serier uppdaterats. Den brittiska HadCRUT4 har blivit HadCRUT5 och gick därmed från att vara den serie som visat minst uppvärmning till den som visar mest. Jag har inte tittat runt i bloggosfären men tror mig kunna gissa hur detta mottas …

Det är framförallt två uppdateringar som har orsakat skillnaderna. Dels har mätserien av temperaturen vid havsytan uppdaterats. Dessa mätningar görs från skepp och mätbojar. De senare har blivit allt fler under senare tid och de är också mer tillförlitliga än mätningarna från skepp. Det finns en liten systematisk skillnad mellan de olika metoderna (temperaturer som uppmäts från skepp är något varmare). När man ska sätta ihop detta till en och samma mätserie behöver man alltså göra justeringar för denna systematiska skillnad. Den nya versionen visar en uppvärmning som är ca 0.1°C större under senare tid jämfört med i föregående version.

Antalet mätstationer på land som ingår i den uppdaterade versionen har nu nästan dubblerats, men det ändrade i princip ingenting på utfallet.

Mätstationer visar förstås bara temperaturen vid en punkt på jordytan. En stor del av arean behöver man alltså göra en uppskattning av. Studier visar att uppvärmningstrenden – det vill säga förändringen – är likartad över stora områden och därför kan en mätpunkt representera en ganska stor yta. Det här är en anledning till att man inte använder absolutvärden på temperaturen (typ 24°C) utan istället anger anomalier – det vill säga hur stor ändringen har varit jämfört med en referensperiod (typ 0,5°C). Det minskar felkällorna.

Ett vanligt sätt att ta fram en global medeltemperatur börjar med att jordytan delas in i ett rutnät. Ett värde beräknas sedan för varje ruta. Saknas det mätdata i en ruta kan man göra en statistisk beräkning och ”fylla i” en temperatur för detta område, baserat på data från intilliggande områden mm. I HadCRUT4 hade man inte gjort denna ifyllning av tomma rutor (gällde framförallt polarområdena). I den nya versionen – HadCRUT5 – har man börjat göra det. Totalt gjorde detta att man nu såg en ca 0,1°C ökad uppvärmning jämfört med innan uppdateringen. Se bild: överst den gamla versionen, där de gråa rutorna inte ”fyllts i”, jämfört med den nya versionen nederst.

Den totala skillnaden mellan gamla versionen och de nya (med, respektive utan ifyllning) ses nedan:

Annual global average surface temperature anomalies from HadCRUT4 (dark blue), HadCRUT5 non-infilled (light blue), and HadCRUT5 analysis (red). Top panel shows data relative to 1850-99; bottom panel shows difference from HadCRUT4. Chart by Carbon Brief using Highcharts.

Den justerade mätserien HadCRUT5 är nu mer lik övriga mätserier. Likaså stämmer den bättre överens med klimatmodellerna. Nedan från de som användes i förra IPCC-rapporten, CMIP5 (den uppdaterade serien har än så länge bara data fram till 2018):

Twelve-month average global average surface temperatures from CMIP5 models (black line) and HadCRUT4 (blue) and HadCRUT5 (red) observations between 1970 and 2020. Models use RCP4.5 forcings after 2005. They include SSTs over oceans and surface air temperatures over land to match what is measured by observations. Data plotted with respect to a 1981-2010 baseline. Chart by Carbon Brief using Highcharts.

Se mer information på Carbon Brief.

Ska vi gissa att det hojtas om mygel och fusk i stugorna nu?

Luftfuktighetsparadoxen

Fysiken säger att för varje ökad grad i temperatur kommer luftens fukthalt att öka med ca 7% (Clausius-Clapeyron equation). Det är också vad som har observerats i mätningar av den absoluta luftfuktigheten vi jordytan:

Global time series of annual average specific humidity for the land (green line), ocean (blue) and global average (dark blue), relative to 1981-2010. The two-standard deviation ranges for uncertainty are shown combining the observation, sampling and coverage uncertainty. Credit: Met Office Climate Dashboard.

Även daggpunkten har ökat:

Absolut luftfuktighet är ett mått på hur många gram vatten det finns i luften. Det är nog ändå vanligare att höra uppgifter om den relativa luftfuktigheten (RH). RH är ett mått (%) på hur mycket fukt det finns i luften jämfört med hur mycket det skulle kunna vara. Vid RH=100% bildas dimma (som dock kan bildas även om RH är mindre 100%). För att ta en lite svajig liknelse: Den absoluta luftfuktigheten kan sägas motsvara vikten av det vatten som finns i ett badkar. Den relativa luftfuktigheten är ett mått på hur fullt badkaret är.

Enligt klimatmodellerna ska RH inte ändras när temperaturen ökar, men mätningar visar att den faktiskt minskar:

Kate Willet, klimatforskare på MetOffice, förklarar problematiken på Guest post: Investigating climate change’s ‘humidity paradox’ | Carbon Brief. Uppvärmningen över land har hittills varit nästan dubbelt så hög som över haven (beroende på vattnets värmekapacitivitet). Väldigt mycket av den luftfuktighet som finns över land härstammar från vatten som avdunstat från haven. När dessa inte har värmts upp i motsvarande grad som landområdena, finns det alltså inte tillräckligt med avdunstat vatten att hålla luften över land mättad (detta gäller inte alla landområden dock, och det finns andra faktorer – som markanvändning – som påverkar).

Men som synes i bilden ovan så har den relativa luftfuktigheten sjunkit något även över haven, något som forskarna har svårt att förklara. Willet förklarar dock att det finns osäkerheter i mätningarna, t ex är täckningen över haven på södra halvklotet bristfällig, och det behövs mer forskning.

Avdunstning av vatten från jordytan påverkar också hur mycket vatten som letar sig upp i troposfären (dvs atmosfären upp till ca 10 km) som påverkar molnbildning och hur stark vattnets växthuseffekt blir. Klimatmodellerna stämmer inte heller här helt överens med observationerna (och vi vet alla hur detta tolkas i konspirationsfabriken …).

Man hör ofta att det räcker med ett experiment för att motbevisa en hypotes. Det kan stämma i teorin men är en ganska naiv syn på verkligheten. I sådana här komplexa frågor tar det tid att bekräfta att det man observerar faktiskt skildrar verkligheten. Det behövs inte mycket läsning för att inse att det finns problem med dessa mätningar. Det är hårfina skillnader som ska mätas och det är extremt dyr forskning som krävs för att reda ut.

Problemen beskrivs i IPCC AR4 (2007). 3.4.2.2 Upper-Tropospheric Water Vapour – AR4 WGI Chapter 3: Observations: Surface and Atmospheric Climate Change (ipcc.ch) Till exempel:

”Comparisons of water vapour sensors during recent intensive field campaigns have produced a renewed appreciation of random and systematic errors in radiosonde measurements of upper-tropospheric water vapour and of the difficulty in developing accurate corrections for these measurements (Guichard et al., 2000; Revercombe et al., 2003; Turner et al., 2003; Wang et al., 2003; Miloshevich et al., 2004; Soden et al., 2004).”

Där beskrivs också en indirekt indikator från satellitmätningarna som tyder på att vattenhalten ökat i övre troposfären – även om det är svårt att se en tydlig trend i den relativa luftfuktigheten.

Problemen mörkas inte heller i IPCC AR5 kap 2.5.5. (2013) WG1AR5_Chapter02_FINAL.pdf (ipcc.ch):

”Significant trends in tropospheric relative humidity at large spatial scales have not been
observed, with the exception of near-surface air over land where relative humidity has decreased in recent years (Section 2.5.5)

De utmaningar och de felmarginaler som finns vid dessa mätningar av vattenhalt i troposfären beskrivs till exempel här: ACP – Intercomparison of midlatitude tropospheric and lower-stratospheric water vapor measurements and comparison to ECMWF humidity data (copernicus.org)

Det finns många vetenskapliga utmaningar inom klimatvetenskapen man kan vara nyfiken på. Men som sagt, utgår man från att alla forskare är korrupta och ägnar all sin tid på hitta på data finns det också en outtömlig källa till konspirationsskapande här.


Den relativa fuktigheten över land påverkar även markförhållanden och växter. På många platser där en ökad temperatur inte åtföljs av en ökad luftfuktighet uppstår en ökad drivkraft för att vatten ska avdunsta. Ett mått på denna ”drivkraft” är Vapor Deficit Pressure. Ett större ”underskott” av vatten i luften gör att växter tvingas stänga sina klyvöppningar under längre perioder för att inte torka ut, och de kan därmed inte ta upp koldioxid som behövs till fotosyntesen.

Satelliter har uppmätt en ”förgröning” av världen, vilket lett till standardargumentet att CO2 är livets gas och att uppvärmningen bara är bra för världen. Nyare studier visar att det inte är så enkelt (surprise), ökningen verkade till största delen ha berott på mänskliga verksamheter i Kina och Indien, inte att skövlingen av regnskog och liknande skulle sakna betydelse. Human Activity in China and India Dominates the Greening of Earth | NASA.

En studie från förra året visade att Vapor Deficit Pressure har ökat globalt vilket i sin tur stoppat ”förgröningen”. Increased atmospheric vapor pressure deficit reduces global vegetation growth | Science Advances (sciencemag.org). Modeller spår att detta underskott kommer öka med en ökad global medeltemperatur.

En ökad Vapor Deficit Pressure innebär också att markerna tenderar att bli torrare, vilket ökar risken för skogsbränder. Här utvecklingen i Kalifornien:

En artikel om bränderna i Australien: water-12-03067-v3.pdf. Ja, fortsättning lär väl följa misstänker jag …