Skrev det här i vintras i samband med att Timbro startade ett miljöinstitut med en vag vision om att kanske få det publicerat någonstans med större räckvidd än min lilla blogg … men tja, energin tog slut så orkade inte slutföra med att korta ner osv. Med tanke på pågående diskussion om aktivism och rubriker i SVT om att klimatfrågan är en vänsterfråga tyckte jag det kunde vara lämpligt att publicera det här ändå och beskriva hur det kommer sig att det blivit så. För det är ingen som helst slump. Och det har vidare drivit utvecklingen mot det vi ser idag där ingenting är sant utan bara konspirationer…
DEL I
Timbro ska starta ett miljöinstitut för att åtgärda högerns miljöpolitik, som lider brist på ”egna seriösa, genomarbetade alternativ”, meddelade tankesmedjans nye vd PM Nilsson i början på året (Aftonbladet 31 jan). Det är välkommet. Problem kan alltid lösas på olika sätt och bidrag behövs från olika delar av samhället. Nilsson hänvisar till Thatcher och Reagan: ”Deras arv påminner oss om att en liberal höger är lika hård i miljöfrågor som i säkerhetsfrågor.”
Timbros förre vd, Benjamin Dousa, lanserade 2021 likaså en satsning på miljö- och klimatfrågor i en artikel med rubriken ”Därför är marknadsliberaler de riktiga klimatvännerna” (Smedjan 8 mar 2021).
Men det ligger lite av ett löjets skimmer över uttalandena, för inte kan Nilsson och Dousa vara omedvetna om vad det stora nätverk av marknadsliberala tankesmedjor – där Timbro ingår – har ägnat sig åt under de senaste fyrtio åren? (benämns Nätverket nedan).
Marknadsliberala tankesmedjor inom Atlas Network 2021
Reagan må under sin tid som senator ha instiftat lagar för renare luft, men när han blev president hamnade USA:s miljöskyddsmyndigheten (EPA) i skottgluggen. Driftbudgeten ströps med 27 procent och den för miljöforskning med 58 procent. Verkställandeärenden rasade med 80-procent, ”obekväma röster” avskedades, bara en folkstorm förhindrade en planerad lättnad av utfasning av bly i bensin, budgeten för att sanera förorenad mark slaktades och Reagan lade sitt veto mot Clean Water Act – trots enhälliga beslut i kongressens båda kamrar. Det var för dyrt.
På Carters tid hade USA och Kanada startat ett vetenskapligt projekt för att samla in data om effekten av surt regn orsakat av industrins svavelutsläpp. Reagan satte dock stopp för den gemensamma utvärderingen, administrationen uttryckte tvivel om huruvida USA:s vetenskapliga akademi var objektiva, och lät istället en separat kommitté göra USA:s analys – utan Kanadas inblandning. Till denna handplockades fysikern Fred Singer, då anställd av Nätverket (Heritage Foundation).
Slutsatsen var samstämmig med tidigare expertrapporter: utsläppen borde regleras. Det fanns fortfarande osäkerheter men de var inte skäl nog att fördröja åtgärder ansåg kommittén – det vill säga alla utom Singer. Han tilläts skriva ett eget appendix där han framförde sina tvivel om det var ekonomiskt försvarbart att införa regleringar.
Fred Singers slutsats i Acid Rain Peer Review Panel 1984
Och det var denna linje Reagan valde. Trots en närmast enhetlig syn inom forskarvärlden att utsläppen borde reduceras agerade han inte (ja, det förekom överdrifter från miljörörelsen men det ändrar inte på detta).
Thatcher och Reagan var båda drivande i att få till Montrealprotokollet för att ersätta freoner. Thatcher har likaså blivit en symbol för hur världsledare tog tag i klimatfrågan. De flesta känner till hennes rykande tal inför FN om vikten av att agera, färre känner till att Nätverket fick henne att ändra uppfattning. Mer om det senare.
Även George Bush lovade i sin valkampanj 1988 att ta krafttag mot koldioxidutsläppen. Men som vald president rann även detta engagemang snart ut i sanden. Intensiva kampanjer, iscensatta av lobbyorganisationer och Nätverket, lyckades nämligen övertyga det republikanska styret att IPCC inte var trovärdiga och att uppståndelsen bara handlade om en politiskt driven alarmism.
Stora delar av Nätverket accepterade nämligen inte att utsläppen av växthusgaser utgjorde ett problem. Detsamma gällde utsläppen av freoner. Nämnda Fred Singer och representanter för Nätverket satt i amerikanska kongressförhör och motsatte sig en snabb utfasning av freoner även långt efter det att tillverkningsindustrin var med på tåget.
På Earth Day 1996 försåg Nätverket amerikanska studenter med en gratistidning där de kunde läsa att det inte fanns vetenskapligt stöd för att surt regn, freoner, avskogning eller klimatförändringar innebar några problem för världen. Och det i sammanhanget obligatoriska mantrat om kostnadseffektivitet: vi vet för lite, vi måste forska mer innan vi agerar. En av skribenterna var fysikern Fred Singer.
Det här är alltså året efter Nobelpriset i kemi gick till forskarna som kartlagt hur freoner påverkar ozonlagret.
Ekonomiprofessorn Julian Simon var en tongivande liberal miljödebattör knuten till Nätverket, hyllad som en ”sanningssägare” då han bemötte miljörörelsens överdrifter (för jo, de finns). Men av bara farten förringades miljöproblem in absurdum. I ett policydokument för Cato Institute 1995 menade han:
”Vi har i våra händer nu – faktiskt i våra bibliotek – tekniken för att föda, klä och leverera energi till en ständigt växande befolkning under de kommande 7 miljarder åren.”
I sin bok The Ultimate Resource 2 (1996) ifrågasätter han utfasningen av bly i bensin och viftar bort kända miljöproblem som obefogad alarmism:
”Mycket av det sunda resonemanget om global uppvärmning och surt regn passar också för problemet med ozonlagret. Min gissning är att det helt enkelt är ytterligare ett övergående problem, knappt värt att beakta i nästa upplaga av denna bok.”
Allt med referens till den nämnda fysikern Fred Singers bok. I Simons ögon vägde detta uppenbarligen tyngre än IPCC, en mängd publicerad vetenskap och Nobelprisad kemi.
Competitive Enterprise Institute (CEI) instiftade 2001 ett pris till Simons minne. En majoritet de första elva pristagarna har uttryckt att IPCC och klimatlarmen är en politisk bluff.
Statsvetaren Aaron Wildavsky var en annan Nätverksansluten professor som inte gav mycket för statliga regleringar. Han berättar i sin bok But is it true? (1995) att freoner/ozonfrågan inte var något att oroa sig för, klimatförändringarna handlade om naturliga cykler, kapitlet om DDT är extremt vinklat och den amerikanska regeringen påstås ha agerat i panik när de införde ett förbud 1972.
I verkligheten kom USA:s första reglering av DDT redan 1957 och följdes av en lång rad andra innan förbudet för användning inom jordbruket kom (gällde ej malariabekämpning eller export). USA:s regering baserade beslutet på slutsatser från bland annat fyra grundliga vetenskapliga genomgångar de initierat.
Rachel Carson må ha uppmärksammat problemen med bekämpningsmedel i sin bok Tyst vår 1962 och fått politiker och allmänhet att ta frågan på allvar, men det var naturligtvis inte hennes bok som låg till grund för regleringarna. Men det är tacksamt att framställa det så för att angripa miljörörelsen.
Nätverket har drivit omfattande kampanjer mot Rachel Carson, särskilt CEI. De har liknat förbudet vid massmord trots att det aldrig handlat om ett totalförbud, vilket bland annat Wildavsky påstår i sin bok. Det är ett budskap som extremhögern tacksamt tagit till sig. Breitbart 2014:
”Google firar 1900-talets största kvinnliga massmördare Rachel Carson […] Kommer Google att hylla någon av de andra massmördarna under 1900-talet på liknande sätt? Hitler? Stalin? Mao? Pol Pot? Antagligen inte. Men, ingen av de andra har haft förmånen att få sina bilder polerade av tusen och en stjärnögda miljömuppar.”
Som av en händelse satt Wildavsky i styrelsen för nämnda Fred Singers tankesmedja. Singer var likaså vetenskaplig granskare av But is it true?
1998 satte sig Nätverket ner med representanter för oljebolag och drog upp en detaljerad handlingsplan för hur de skulle hålla USA borta från Kyotoavtalet (ja, en representant för Singers tankesmedja deltog). Huvudstrategin var att trycka på hur osäker vetenskapen inom klimatologin var.
Med en tänkt mångmiljonbudget planerade de PR-kampanjer riktade mot media, politiker, skolor, företagsledare och allmänhet. De skulle finansiera studier, knyta till sig forskare som kunde föra deras talan, starta gräsrotrörelser och så vidare. Man ville skapa ett ”vetenskapligt alternativ till IPCC” som politiker och media kunde vända sig till.
2001 kom IPCC:s tredje stora rapport. Nätverket köpte inte slutsatserna och lät några kända ”skeptiker” ta fram en egen sammanfattning. Den imponerade inte direkt på klimatforskare. Men det ideliga misstänkliggörandet hade effekt. Bush beordrade en granskning av IPCC och klimatforskningen. Men ingen konspiration uppdagades.
”Målsägande har blivit undersökt flera gånger och hans arbete har funnits vara korrekt. Några av dessa undersökningar har dessutom utförts på grund av anklagelser från CEI-försvararna i målet. På det följer att om någon ska vara på det klara över riktigheten i målsägandens arbete så är det CEI-försvaret. Det är därmed inte mer än rätt att säga att CEI-försvarets fortsatta kritik av målsägande är en hänsynslös ignorans av sanningen.”
Thatcher, som gick i bräschen för att agera i klimatfrågan hade vid det här laget gjort helt om. I sina memoarer (Statecraft, 2002) skrev hon att det mest hade handlat om alarmism och var ”en fantastisk ursäkt för [att införa] en världsomspännande, supranationell socialism.”
Och vad hade fått henne på andra tankar? Nätverkets böcker. En var skriven av Fred Singer.
Senare uppdagades att en lobbyist som fått centralt jobb inom Bushadministrationen hade redigerat bort fakta i expertmyndigheternas vetenskapliga rapporter för att tona ner allvaret. Ett par dagar efter det blev känt slutade han för att börja jobba på oljejätten Exxonmobil.
Kanada fick i Stephen Harper en ny premiärminister 2006. Utöver en rad skandaler, slaktade han budgeten för forskning, miljöbevakningsprogram och liknande. Han förbjöd statligt anställda forskare att prata med media utan tillstånd. På konferenser fick de förskrivna svar om vad de fick yttra sig om. En lång utredning har bekräftat att detta har inneburit att forskare systematiskt har tystats i frågor om miljö och klimat. Under Harpers ledning blev Kanada det enda land som hoppade av Kyotoprotokollet.
Några år efter millenniumskiftet startade Fred Singer NIPCC – ja, med ett N – med hjälp av Nätverket. De har arrangerat mängder med konferenser – finansierade av Nätverket – och gett ut omfattande ”vetenskapliga rapporter” i stil med IPCC:s men med rakt motsatt budskap.
Klimatforskare anser rapporterna vara rent bedrägeri. Meteorologiprofessor Lennart Bengtsson avfärdade exempelvis en som rent nonsens 2011:
”Man kan knappast undgå tanken att NIPCC är ett tydligt beställningsarbete där kravet har varit att visa att växthusgasökningen och speciellt koldioxidökningen är harmlös med en obetydlig effekt på klimatet. Och om det skulle ha någon effekt så är denna huvudsakligen positiv. För seriösa medborgare kan jag bara föreslå att ignorera denna tvivelaktiga rapport och vänta på IPCCs nästa utvärdering 2014.”
Så sent som 2017 skickade NIPCC ut en rapport till 350 000 amerikanska lärare där det bland annat påstods att det inte skett någon uppvärmning sedan 1997. Fred Singer hävdade för övrigt i Voice of America 2001 att det inte skett någon uppvärmning sedan 1940-talet och att vi knappast skulle se något större uppvärmning framöver heller. Något han upprepade i föredrag 2016.
Kända ”skeptiska” akademiker har förutspått att en nedkylning ska börja nästan varje år sedan millenniumskiftet.
David Evans förslag, saluförd på en av världens största ”skeptiska” bloggar, JoNova (Evans fru)
Nätverkets amerikanska organisationer har alltid varit motorn i att sprida desinformation i klimatfrågan. En avgörande faktor i deras framgångar är att de knutit till sig enstaka akademiker som kunnat föra deras talan. Likaså pengar från oljeindustrin. Det är mycket väldokumenterat. Deras budskap om att IPCC inte går att lita på har förstås inte stannat i USA. När USA hoppat av Kyotoavtalet 2001 riktades fokus mot europeiska politiker för att övertyga även dem. Det var en betydligt svårare uppgift.
Att få ner CO2-utsläppen är naturligtvis en enorm uppgift och det är inte konstigt att det finns olika uppfattningar hur man ska gå till väga. Det är heller inte konstigt att det finns en ideologisk prägel på vilken lösning man föredrar. Det är dock märkligt att vissa fortfarande anser att det inte ens finns ett problem trots den enorma mängd, i stora drag, samstämmig forskning som regelbundet har sammanställts. Det märks tydligt att denna inställning är starkt kopplad till ideologiska strömningar. Det är som att det finns två helt olika världar. Och det började långt innan spelet om klimatet tog vid. Här följer några exempel.
I mitt förra inlägg skrev jag om Jordan Petersons (JP) nya konservativa projekt, ARC, som kör ett utsålt arrangemang i London mån-onsdag denna vecka (tydligen fanns en lång rad europeiska parlamentariker på gästlistan). JP själv och flera andra där ser inte utsläppen och klimatförändringarna som något större problem.
Budskapen känns dock stundom motstridiga: ARC vill tona ner undergångsretoriken, men det verkar vara okej att mena att åtgärda CO2-utsläppen är en ”Zero-CO2-Malthusianistic nightmare” som kräver en tillbakagång till 1800-talsstandard. Att förutspå Europas ”död” via invandrande muslimer verkar också vara okej.
ARC:s ”visionsvideo” lyfter fram kristna, konservativa värden och misströstar över vissa effekter som att globaliseringen förvandlat människor till att betraktas som enbart konsumenter . Samtidigt är debattören Bjørn Lomborg universallösning att öka konsumtion och frihandeln för det ger mest pang för pengarna:
Ja, jag raljerar lite förstås. Lomborgs tankesmedja Copenhagen Consensus Center gör en del bra saker som att uppmärksamma och samla pengar till malariaforskning osv. Men man bör vara försiktig med att lita på det han påstår. Jag har skrivit tillräckligt om det, sök på bloggen eller börja här: Ja, Lomborg bör tas med rejäla nypor salt – Maths Nilsson, författare
Men det går inte komma runt att ekonomi är en central del av alla miljöproblem. Och de utvärderingar Lomborg gjort via sin tankesmedja har nästan uteslutande involverat ekonomer med en tydlig nyliberal syn på hur samhället ska styras – dvs regleringar och liknande ska undvikas så långt det bara går (exempel: Bjørn Lomborg och klimathotet – Maths Nilsson, författare).
Miljöorganisationers åsikter har länge gått i rak kollisionskurs mot denna inställning som saluförs av en myriad marknadsliberala tankesmedjor som växte fram under särskilt 1970 och 80-talen.
Ingen vill förstås avsiktligt ta kål på miljön (även om man kan undra ibland), men där miljöorganisationer vill skydda natur, reglera utsläpp och strypa den exponentiella ekonomiska tillväxten anser marknadsliberalerna att en stark äganderätt ger ansvarstagande och att tillväxten tvärtom är en förutsättning för att lösa problemen då det gör oss rikare och ger möjlighet att utveckla ny teknik och liknande. Lite tillspetsat kanske, men det är på många sätt två helt oförenliga strategier. Att ha olika åsikter måste man förstås få ha i en demokrati, men det är inte konstigt att det skär sig …
Men det i mina ögon kanske mest slående faktumet i detta ”krig” (som rasat sedan 1960-talet) är hur olika syn man haft på den vetenskapliga kunskapsnivån i hart när varenda stor miljöfråga. Här finns det naturligtvis överdrifter från ”båda sidor”, men det är helt uppenbart att ivern att motarbeta regleringar och rasa mot ”miljöhysterin” har resulterat i att många av de mer extrema konservativa och libertarianska tankesmedjorna också ifrågasätter etablerad vetenskaplig kunskap inom många stora miljöfrågor. Ger exempel på några kända figurer i denna debatt lite längre ner.
Vad som är problematiskt är att samma motstridigheter existerar även inom IPCC:s rapporter. Man kan faktiskt fråga sig om delrapport WG1 (om den fysikaliska vetenskapen) beskriver samma planet som delar av de andra delrapporterna gör (det som rör ekonomi).
När Parisavtalets mål är att hålla uppvärmningen under 2°C på grund av riskerna med att inte göra det, anger exempelvis Lomborg att den optimala temperaturen att sikta på är 3,75°C. Det har han kommit fram till genom att i ekonomiska modeller beräkna hur världens BNP påverkas av klimatförändringarna fram till år 2100. Och effekten är inte jättestor menar han, tillväxten kommer bara påverkas med några få procent. Detta ligger bakom hans ståndpunkt att klimatförändringarna inte är något större problem.
En av pionjärerna att ta fram ekonomiska klimatmodeller (som är helt andra djur än de fysikaliska modeller man oftast brukar prata om) detta är William Nordhaus som utvecklade modellen DICE som Lomborg använt. Nordhaus kom fram till att den optimala temperaturen var 3,5 °C om jag minns rätt. Han fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2018 för detta, vilket visar att hans beräkningar har haft betydande inflytande i klimatdebatten.
Three main models estimating costs of climate (these are the ones used by Obama Admin): DICE, PAGE + FUND
Global warming has real cost, but even strong temp rises cost ~4% of GDP — not end-of-world.
Men det är som sagt en HELT annan bild än den som ges i större delen av IPCC:s rapporter (gäller alla delrapporter). Det finns alltså vetenskapliga artiklar som pekar på att 5 °C uppvärmning är “bortom katastrofalt, och inkuderar ett existeniellt hot” medan ekonomiska artiklar alltså visar att 6 °C kommer att minska den framtida globala BNP med mindre än 10 %, jämfört med vad BNP skulle ha varit i den totala frånvaron av klimatförändringar.
Hur kan detta komma sig?
För det första är det ju extremt svårt att beräkna världens BNP nästan 100 år framåt i tiden (själv tycker jag det är snudd på vansinnigt att använda detta som måttstock om man ska agera eller inte). För det andra har Nordhaus fått enormt mycket kritik för de antaganden som ligger till grund för hans modell. Bland annat antas att endast ca 10% av all ekonomisk aktivitet påverkas av klimatförändringarna, allt som sker inomhus och liknande antas inte påverkas alls. Det finns likaså andra, i mina ögon, lika vilda antaganden, läs mer:
Det kan också vara svårt att undvika rena värderingar i denna typ beräkningar. Både Obamas och Trumps administrationer använde exempelvis en beräkning av social cost of carbon (SCC) som argument för att komma fram till helt motsatta beslut … Mycket beroende på vad man tyckte det var värt att idag åtgärda ett problem vars konsekvenser kommer synas långt fram i tiden. Läs mer om hur det kan komma sig här:
Jag tror det är viktigt att bli påmind om att många saker har blivit stadigt bättre. Mycket bättre. Det gäller inte minst inom miljöområdet. Hans Rosling blev ju världskändis genom att dra fram statistik på sånt. Det var väl i dansk teve han satte intervjuaren på plats med sitt klassiska: ”Jag har rätt och du har fel.”
Denna typ av argument används flitigt av många liberala debattörer som pekar på all överdriven alarmism rörande diverse miljöproblem. Johan Norberg med förflutet på Timbro och senior fellow på Cato Institute är en av dem. I essän Rubriker som gör oss rädda utgiven av Timbro 2005 sammanfattar han vad som blivit många marknadsliberalers historieskrivning:
”Med stigande inkomster har vi också äntligen börjat komma till rätta med många svåra miljöproblem. När man inte längre måste välja mellan sina barns överlevnad och en god miljö börjar man även bry sig om det senare. Ökande välstånd har givit upphov till en miljörörelse som gjort oss medvetna om problemen, och tekniken har givit oss möjligheter att möta dem. De mest dödliga miljöproblemen, vattenburna sjukdomar och lung- och andningsproblem orsakade av inomhuseldning, är utrotade i de industrialiserade länderna. Dessutom har vi de senaste decennierna tryckt tillbaka industrialismens miljöproblem – skogarna växer, vi andas in renare luft och vi badar och fiskar i renare vatten än våra föräldrar.”
Och det är väl bara att stämma in?
Det är en i mina ögon lite väl rosenskimrande beskrivning, för det nämns inte hur det gått till. Saker har inte fixat sig självt bara för att vi har fått kunskap om problemen eller för att vi har blivit rikare – en betydande del av alla miljödebatter handlar om grupperingars olika syn på om vi har tillräcklig kunskap i den aktuella frågan eller inte för att agera. Likaså har det ofta krävts en massiv folklig opinion för att få en förändring till stånd.
Ett typexempel är väl klorfri blekning av papper (för att undvika bildandet av giftiga dioxiner). De flesta verkar vara överens om att det var marknadskrafter (läs låg efterfrågan på klorblekt papper) som gjorde att omställningen gick så snabbt som den gjorde i Sverige när det väl kom igång.
Men företagen slängde inte bara välvilligt upp de slantar som krävdes för att förändra processerna. Politiker agerade inte heller. Helt avgörande för att skapa dessa marknadskrafter var forskares envetna kamp (mot både politiker och näringslivsrepresentanter) och inte minst Greenpeace aktioner (de var exempelvis först med att tillverka en dagstidning av klorblekt papper bara för att visa att det ”som inte gick” var fullt möjligt). Lyssna t ex på Dioxinfisken i Östersjön 14 oktober 2012 – P3 Dokumentär | Sveriges Radio.
De som har legat i frontlinjen i att bestrida vetenskapen bakom många av de stora miljöproblemen (som vi nu har åtgärdat och kan glädjas över) har ofta utgjorts av de nyliberala organisationer som Norberg själv tillhör (jaja, inte alla marknadsliberaler och inte alla frågor osv). Det gäller inte minst i klimatdebatten men det började långt innan det och historien visar hur ett fåtal akademiker fått i mitt tycke skrämmande stor påverkan på samhällets utveckling via ett mycket aktivt nätverk av tankesmedjor och lobbyorganisationer med direktkontakter rakt in i maktens boningar.
Jag tänkte ge några exempel men först behöver en sak klargöras.
Att dessa kampanjer varit så framgångsrika beror till stor del på att de kunnat hänvisa till erkänt duktiga akademiker (om än inte aktiva inom det specifika ämnet). Och det har gjort att ett fåtal personer fått en enorm inverkan på samhällsdebatten (och i förlängningen demokratin som sådan anser jag). En av dessa var fysikern Fred Singer.
Han drev ihop med sin fru Candace Crandall tankesmedjan/lobbygruppen The Science & Environmental Policy Project (SEPP). Hon var en av deltagarna i American Petroleum Institutes möte 1998 därGlobal Climate Science Communications Team Action Plan togs fram. En detaljerad plan för hur man skulle påverka journalister, politiker, företagsledare, lärare, studenter och opinionen överlag för att hålla USA borta från Kyotoprotokollet. Detta genom att lyfta fram tvivel på hur säkra forskarna egentligen var på sin sak. De ville uttryckligen bilda en organisation som utgjorde ”ett vetenskapligt alternativ” till IPCC.
Med på mötet fanns representanter från oljebolag och några av alla dessa fri-marknadsextrema tankesmedjor och lobbyorganisationer. De förslog en budget på 7,6 miljoner dollar.
Fred Singer startade en sådan ”alternativ organisation” 2003 ihop med framförallt Heartland Institute: NIPCC (ja, med ett N, non-governmental IPCC)). De har sedan dess anordnat en lång rad konferenser och författat omfattande rapporter i samma stil som IPCC men med helt motsatta slutsatser. Läs här hur professor Lennart Bengtsson toksågar en av NIPCC:s rapporter:
”Man kan knappast undgå tanken att NIPCC är ett tydligt beställningsarbete där kravet har varit att visa att växthusgasökningen och speciellt koldioxidökningen är harmlös med en obetydlig effekt på klimatet. Och om det skulle ha någon effekt så är denna huvudsakligen positiv.
För seriösa medborgare kan jag bara föreslå att ignorera denna tvivelaktiga rapport och vänta på IPCCs nästa utvärdering 2014. Tills vidare kan IPCCs utmärkta och välbalanserade utvärdering från 2007 användas.”
2001 menade Singer att det inte skett någon betydande uppvärmning sedan 1940-talet, något han upprepade i föredrag 2016 (han var då visserligen 92 år, gick bort 2020). Singer trodde inte att vi skulle se någon större uppvärmning under det resterande århundradet heller. Den eventuella mänskliga påverkan skulle drunkna i de naturliga variationerna menade han.
Så blev det inte.
Singer är numera kanske mest känd för sin roll i klimatdebatten men han påbörjade denna bana redan på Ronald Reagans tid. Han jobbade bl a för libertarianska tankesmedjan Heritage Foundation och satt med i utskott som utredde om svaveldioxid påverkade naturen negativt och Singer menade, tvärtemot all expertis, att det inte fanns bevis för det. I verkligheten har exempelvis tusentals fiskebestånd i Skandinavien helt utraderats av försurningen.
Det var dock larm om en omfattande skogsdöd som ledde till att allmänheten började demonstrera och ställde krav som fick saker att hända i politiken i Europa. Denna skogsdöd var med största sannolikhetinte orsakad av försurningen, vilket ofta lyfts fram som bevis för att miljörörelsen bara överdriver. Själv tycker jag det mer visar hur det oftast krävs en enorm opinion för att få till stånd förändringar i den här typen av frågor där stora ekonomiska intressen är inblandade. För det hade funnits starka vetenskapliga bevis för att utsläppen skapade allvarliga problem i miljön långt innan det hände något, trots intensivt arbete från många.
Singer bestred även att freoner påverkade ozonlagret och anklagade exempelvis Nobelstiftelsen för att ha tagit politisk ställning när de 1995 gav kemipriset till de tre forskare som kartlagt mekanismerna hur det gick till.
Det var bara några detaljer som visar att han bestridit etablerad kunskap på många miljöområden under mycket lång tid. Nedan följer exempel på vilket inflytande han haft i dessa frågor genom att påverka andra framstående debattörer.
Lomborg slog igenom med buller och bång i och med sin bok The Skeptical Environmentalist 2001. Med hjälp av statistik redovisade han hur det mesta blivit så mycket bättre på en lång rad miljöområden. Detta använde han som bevis för att miljörörelsen ropat på vargen i alla tider. Helt i onödan.
Boken hyllades av vissa (främst i tidningar som Wall Street Journal och The Economist etc) men utsattes för en tsunami av kritik från stora delar av det vetenskapliga samfundet, främst för att han hanterat data och fakta på ett väldigt vinklat sätt, läs mer: Ja, Lomborg bör tas med rejäla nypor salt – Maths Nilsson, författare
Lomborg själv säger att han inspirerats av hur ekonomiprofessorn Julian Simon (även senior fellow vid både Heritage Foundation och Cato Institute) använt statistik för att sprida samma budskap. Simon var mycket aktiv och tongivande i miljödebatten, där han ifrågasatte om det fanns skäl att reglera alltifrån bly i bensin till freoner och svavel. Han menade likaså att det inte fanns minsta risk att brist på råvaror etc skulle stoppa den ekonomiska tillväxten. Ibland optimistisk i överkant minst sagt. I en policyrapport från den libertarianska tankesmedjan Cato Institute, skrev han 1995:
”Vi har i våra händer nu – faktiskt i våra bibliotek – tekniken för att föda, klä och leverera energi till en ständigt växande befolkning under de kommande 7 miljarder åren.”
År 1996 gav Simon ut sin bok The Ultimate Resource i en andra, uppdaterad upplaga. Libertarianen och ekonomen Milton Friedman har skrivit förordet.
Om det sura regnet menade Simon att larmen hade bevisats vara överdrivna (se kommentar om skogsdöden ovan). Han tog även upp ozonlagret och klimatförändringarna och menade att detta inte heller var mycket att oroa sig för. Han erkände att han som ekonom inte hade kompetensen att bedöma de tekniska resonemangen men resonerade med hjälp av ”sitt sunda förnuft”. Och refererade till, ja du gissade rätt: Fred Singer. Från boken (min översättning):
”… min gissning är att den globala uppvärmningenhelt enkelt är ännu ett övergående problem, knappt värt att beakta om tio år om jag då skulle skriva om dessa saker igen.
[…] Mycket av det sunda resonemanget om global uppvärmning och surt regn passar också för problemet med ozonlagret. Min gissning är att det helt enkelt är ytterligare ett övergående problem, knappt värt att beakta i nästa upplaga av denna bok. För tillförlitliga vetenskapliga bedömningar som ger hela bakgrunden till dessa påståenden, vänligen se Singer (1995).
Thatcher var nog den första världsledaren som lyfte klimatfrågan på allvar och stod inför FN 1989:
”Bevisen finns där. Skadorna uppstår. Vad gör vi, det internationella samfundet, åt saken? Problemen med klimatförändringarna påverkar oss alla och åtgärder kommer endast bli effektiva om de görs på en internationell nivå. Det är meningslöst att tjafsa om vem som bär ansvaret eller vem som ska betala. Vi måste se framåt och inte bakåt och vi kommer bara lyckas att hantera problemen genom ett omfattande internationellt samarbete.”
Men hon svängde i den frågan och ansåg senare att det bara handlade om alarmism med syfte att kunna införa en världsomspännande socialism:
“The doomsters’ favourite subject today is climate change,” she wrote. “Clearly no plan to alter climate could be considered on anything but a global scale, it provides a marvellous excuse for worldwide, supra-national socialism.”
Hon har själv berättat varför i sin självbiografi Statecraft från 2002. Hon uttryckte tacksamhet för att saken hade blivit ”klart utredd och debatterad av forskare i USA.” Bl a i boken Climate Policy: From Rio to Kyoto: A Political Issue for 2000 and Beyond skriven av, jodå: Fred Singer.
Professor Aaron Wildavsky var en statsvetare som även han var mycket aktiv och tongivande i samhällsdebatten (bland annat kopplad till den libertarianska tankesmedjan Independent Institute). Inom miljöfrågorna var han kanske mest känd för sitt arbete om att hantera risk.
Han var tydligt emot regleringar och skrev bland annat boken But is it true?A Citizen’s Guide to Environmental Health and Safety Issues där han gick igenom några av de största miljöfrågorna och bedömde om alarmismen varit befogad eller inte. Berättarröst: nej, det ansåg han inte.
Och jodå, Fred Singer dyker upp här också. I introduktionen skrivs att Singer var ett ”vetenskapligt bollplank” (Wildavsky var ju inte naturvetare) under skrivandet av boken. Wildavsky satt dessutom i Singers tankesmedjas advisory board.
När lobbygruppen Centre for New Europe fått 120 000 dollar av ExxonMobil öronmärkta för att utbilda om klimatförändringarna kan man ju fråga sig vad de utbildade om… En titt på deras blogginlägg ger en hint:
Och jodå, 2004 ordnade de med föreläsning av herr Singer:
Jordan Peterson har blivit en influencer av rang med en bra bit över 7 miljoner följare på Youtube (nära nog dubbelt så många som exempelvis New York Times). På senare tid har han som jag redan nämnt blivit alltmer aktiv även i klimatdebatten och hans ”skeptiska” hållning blev tydlig i sina minst sagt förvirrade utläggningar i den enormt populära podden The Joe Rogan Experience .
JP försvarade sig efteråt med att hänvisa till en bok skriven av … tada … Fred Singer:
Ja, och så här ser det ofta ut.
Det finns ett enormt nätverk av frihandelsfixerade tankesmedjor världen över, och de bedriver uppenbarligen ett nära samarbete med varandra. Man kan få intrycket att det vimlar av ”skeptiker”, men det räcker oftast med att bara ta ett par steg tillbaka i ”informationskedjan” så hamnar man nästan ofelbart på några av de stora organisationerna som Heartland Institute, Competitive Enterprise Institute m fl. och ett fåtal akademiska gubbar likt Singer.
Så vad ville jag ha sagt med detta långa och hattiga inlägg?
Jag vet nog inte riktigt. Ville bara ge en glimt av hur ett relativt liten krets av akademiker ihop med ett välfinansierat nätverk av ideologiskt väldigt ensidiga organisationer kunnat påverka politik och demokrati i strid mot en överväldigande vetenskaplig kunskap i många viktiga frågor. Se exempel här: Lobbyismens dunkla bakvägar – Maths Nilsson, författare.
Nej, jag anklagar inte alla marknadsliberaler för att vara klimatförnekare, det är förstås inte alls sant. Men det är otroligt väldokumenterat hur dessa libertarianska och konservativa organisationer har spridit desinformation i klimatfrågan under mycket lång tid. Jag har inte hört någon be om ursäkt eller ens vidkänna att så varit fallet – nu är det bara drev om att klimataktivisterna är extrema.
Förbättringar rörande de stora miljöproblem har kommit för att vi som samhälle har agerat och ja, det har i väldigt många fall krävt en rejäl kamp och folklig mobilisering. Vi skulle sannolikt inte ha några klimataktivistkampanjer om vi, som oljeindustrins egna experter föreslog redan 1980, hade minskatfossilanvändandet med 2% per år.
Så ja, jag kan bli smått irriterad över att många av dessa marknadsliberala rösterna som varit i främsta ledet av i motståndet till miljöåtgärder tar cred för att de på nåt sätt skulle ha varit de drivande till att miljön blivit bättre. Många gånger har de tvärtom aktivt bestridit att det ens existerat ett problem.
(För) mycket tjafs om Elsa Widding nu. Så här kommer lite till 😉 Hon lade upp en ny Youtubefilm (3 maj 2023) där hon sågar IPCC som en politisk organisation, inte vetenskaplig. Syntesrapporten som kom för någon månad sedan är, hävdar hon, alarmistisk och bygger på ett numera osannolikt värstascenario (RCP8.5 / SSP5-8.5). Hon hänvisar till statsvetaren Roger Pielke Jr som hon menar har bevisat att IPCC körsbärsplockar studier för att underblåsa alarmismen:
”Allt detta är fiktion, till och med desinformation.”
(ja, fast på amerikanska då…)
När man läser Pielke Jr:s genomgång låter det verkligen illa. Jag tycker Pielke Jr ibland har vettiga och tänkvärda kommentarer, men jag blir alltid lite misstänksam när självutnämnda sanningssägare kommer med sådana här utbrott. Och det är inte första gången…
Men först. Widding fortsätter påstå att hon i sin senaste bok hämtar informationen från IPCC WG1-rapporten. Så är inte fallet. Punkt.
IPCC konstaterade i sin senaste rapport AR6 att det inte syns någon ökande trend i antalet tropiska stormar. Det var också vad som förutspåddes i till exempel IPCC AR4 från 2007. Däremot skriver de att andelen starka tropiska stormar (kategori 3-5) har ökat under de senaste fyrtio åren.
Det håller även Pielke Jr med om:
Men han menar att det handlar om cherry picking. För det finns ju data från längre tillbaka i tiden och lägger man till dessa så syns ingen uppåtgående trend i intensiteten. Pielke tycker alltså att IPCC vilseleder i detta avseende.
IPCC:s slutsatser om den ökande trenden är mycket influerade av en studie som publicerades i PNAS 2020:
Kossin JP, Knapp KR, Olander TL, Velden CS. Global increase in major tropical cyclone exceedance probability over the past four decades. Proc Natl Acad Sci U S A. 2020 Jun 2;117(22):11975-11980. doi: 10.1073/pnas.1920849117. Epub 2020 May 18. Erratum in: Proc Natl Acad Sci U S A. 2020 Nov 24;117(47):29990. PMID: 32424081; PMCID: PMC7275711.
Kossin och Knapp är två av forskarna som har hand om NOAA:s databas International Best Track Archive for Climate Stewardship (IBTrACS) som loggar information om alla tropiska stormar. Även Pielke Jr hyllar arbetet bakom och hämtar sin statistik därifrån – precis om Kossin och Knapp i artikeln ovan. Så hur kan de då ha så olika uppfattning?
PNAS-artikeln beskriver varför: det är först 1980 satelliter kom i drift och man fick tillförlitliga data från hela världen. De konstaterar också att mätdata från tiden innan detta inte lämpar sig för global trendanalys då den är väldigt heterogen både i tid och rum:
”The global instrumental record of TC intensity, however, is known to be heterogeneous in both space and time and is generally unsuitable for global trend analysis.”
Forskarna bakom studien hade tagit fram ett mer tillförlitligt sätt att utifrån satellitdata göra en bedömning av intensitet och antal stormar (homogenisering).
Som lekman är det ju svårt att ha en åsikt om vad som är mest rimligt. Men vad jag vet är att det har stormat (f’låt) rejält i den akademiska debatten om huruvida det finns någon trend i antalet tropiska stormar och dess intensitet under senaste århundradet eller inte. Några studier länkas till här:
Bara som exempel. Meteorologiprofessorn Kerry Emanuel gjorde en studie 2005 som konstaterade att tropiska stormars destruktivitet hade ökat under de senaste 30 åren. Pielke Jr och Landsea replikerade att nej, observationer säger att så var det inte. Emanuel svarade att jodå, så är det visst. Ni har enbart tittat på observationer för stormar som dragit in över land i USA, medan jag har tittat på alla stormar. Mitt underlag är 100 ggr större än ert och är därmed bättre statistiskt underbyggt.
”This means that the power-dissipation index (PDI) I used, which is accumulated over all storms and over their entire lives, contains about 100 times more data than an index related to wind speeds of hurricanes at landfall.”
Jag överdriver lite förstås, men ungefär så låter det, läs Emanuels slutreplik här (de andra tror jag är bakom betalvägg): Emanuel, K. Emanuel replies. Nature438, E13 (2005). https://doi.org/10.1038/nature04427
IPCC har i detta avseende valt att förlita sig på satellitdata på grund av osäkerheterna i data innan dess. Jag kan ingenting om detta och det var ingen total genomgång av forskningen, men jag tycker det finns all anledning att nyansera Pielkes anklagelser. Man får förstås ha vilken åsikt man vill om det är att vilseleda.
——
Om det är svårt att komma överens om ovanstående, blir det ju inte lättare om man ska lägga till några ”mänskliga parametrar” och beräkna de ekonomiska skador som dessa stormar orsakar. Att kostnaderna har skjutit i höjden på senare tid verkar alla vara helt överens om, däremot är ju frågan hur man ska jämföra kostnader från förr med dem nu. Vi har blivit rikare och har dyrare saker och fler bor i utsatta områden osv.
Vad jag förstår var Pielke Jr och Landsea 1998 pionjärer i att försöka normalisera dessa värden. De har sedan dess påtalat att det inte finns någon ökande trend i skadekostnaderna i USA. Pielke Jr blev därför förvånad och irriterad när IPCC AR6 WG1 kapitel 11 inte tar upp hans och andras arbete utan skriver så här (min fetning av text):
”A subset of the best-track data corresponding to hurricanes that havedirectly impacted the USA since 1900 is considered to be reliable, andshows no trend in the frequency of USA landfall events (Knutson et al.,2019). However, an increasing trend in normalized USA hurricanedamage, which accounts for temporal changes in exposed wealth (Grinsted et al., 2019), and a decreasing trend in TC translation speed over the USA (Kossin, 2019)”
De säger alltså att det finns en ökande trend i skadekostnader i USA med hänvisning till en enda studie (Grinsted et al 2019):
Collins and Lowe 2001 Final.PDF (casact.org) bygger vidare på Pielke Jr s arbete från 1998
Schmidt et al 2009 Microsoft Word – Schmidt_S-ext-abs26082009.doc (essl.org) ”We believe there is at least evidence to suggest that climatic change as a whole, due to both natural variability and anthropogenic forcings, does have an impact. For example, annual adjusted losses since the beginning of the last “cold phase” (1971) of the Atlantic Multidecadal Oscillation show a positive trend, with an average annual rise of 4% that cannot be explained by socio-economic components.”
Av dessa sex studier är alltså fyra hans egna. Alla tycks bygga på Pielke och Landseas normaliseringsmetodik. Den sista verkar kunna ana en viss ökande trend, men kanske inte från tidigt 1900-tal (?) De övriga två då?
Om jag fattar det rätt så är Martinez 2020 en kommentar till Pielke Jr:s artikel från 2018 och som visar att Pielke Jr har överskattat kostnaden för historiska stormar. Pielke Jr svarar att de erkänner osäkerheterna men vidhåller att deras metodik är mer robust än Martinez förslag.
Den åttonde är en kommentar på en artikel av Nordhaus (belönad med Nobels ekonomiska minnespris eller hur det nu benämns). Nordhaus hade fastställt en ökande normaliserad skadetrend:
Nej, ingen av dessa studier har refererats till i IPCC-rapporten. Men det har inte heller exempelvis de här två som rapporterat en ökande skadetrend:
F. Estrada, W. W. Botzen, R. S. Tol, Economic losses from US hurricanes consistent with an influence from climate change. Nat. Geosci. 8, 880–884 (2015)
F. Barthel, E. Neumayer, A trend analysis of normalized insured damage from natural disasters. Clim. Change 113, 215–237 (2012)
Estrada et al, kritiserar Pielke Jr normaliseringsmetodik ganska hårt då de menar att den missar olika parametrar. De får helt andra resultat, nedan från deras artikel, Pielke Landsea till vänster och Estrada et al till höger.
Och Grinsted-studien som IPCC hänvisar till? Forskarna bakom den skriver att de har adresserat de de osäkerheter som finns i tidigare normaliseringsprocesser. De diskuterar bland annat Pielke Jr:s studie från 2018. Forskarna säger sig ha hittat en väg runt dessa problem och tidigare motsägelsefulla studier. Bland annat tar de hänsyn till hur stor area och vilket område som respektive storm har påverkat. Storleken på skadekostnaderna beror förstås på var stormen drar in över land.
IPCC har uppenbarligen bedömt detta som tillförlitligt.
Jag har absolut ingen aning om vad som är bäst och har definitivt inte gjort någon heltäckande litteraturstudie på det här (jag är helt novis på området). Men det låter inte som att det råder en överväldigande konsensus om Pielke Jr:s slutsatser (?) – som han själv påstår.
Det behövs folk som går emot strömmen, och Pielke Jr kommer då och då med relevanta kommentarer. Men det betyder inte att man måste utse dessa personer som några sanningssägare och lita blint på vad de säger bara för att de är emot majoriteten. En annan anledning att jag väljer att avvakta är för att det inte är första gången Pielke Jr fäller ganska hårda ord i klimatdebatten.
Inte heller att han trär på sig offerkoftan.
2009 ville Pielke Jr visa hur snedvriden klimatdebatten var och gjorde en googlesökning på två olika artiklar; en från Michael Mann som visade att antalet orkaner ökade och en annan skriven av Chris Landsea som inte såg någon ökande trend. Resultatet visade enligt Pielke Jr att Manns studie hade 1264 gånger fler nyhetsnotiser än Landseas.
Bara det att det finns en känd filmregissör som också heter Michael Mann (regisserat Heat bland annat) och sökningen var så ospecifik att även dessa träffar fanns med i resultatet han visade. I verkligheten var förhållandet 11 för Mann mot 5 för Landsea. (Skillnaden skulle dessutom kunna förklaras med att Manns studie var publicerad i en kändare tidskrift (Nature)). (ref Another Pielke train wreck | ScienceBlogs)
Pielke Jr erkände sedan att han ”varit lite slarvig”. Några tiopotenser fel bara.
Som sagt, ta det för vad det är. Tyckte Pielke Jr:s utspel kunde behöva nyanseras en aning. Jag har inte kollat igenom allt han har skrivit.
Hans studie om kostnader finns i alla fall refererad till i IPCC AR6 WG2. Men jag har inte läst texten (brukar mest fokusera på delrapport WG1).
Widding påstår, liksom Pielke Jr, sen att just WG2-rapporten liksom syntesrapporten (den senare kom för någon månad sen) är vinklad och nästan enbart bygger på ett orimligt värstascenario. Jag vet inte det jag. Här några bilder. Vi är på väg mot strax under 3C men osäkerheterna gör att vi kan hamna ovanför det. Ni som hejar på Lomborg ska titta på 4C:s bilderna, han menar nämligen att 3,75C är optimalt att satsa på till 2100.
Jag blev tillfrågad om jag ville recensera Elsa Widdings (EW) nya ”klimatbok” Sunt förnuft om Energi & Klimat med underrubriken fakta och funderingar. Så blev det och den är nu publicerad i Göteborgs-Posten (8 januari). Tyvärr verkar artikeln vara låst.
Utrymmet i en tidningsartikel är begränsat så jag tänkte här komplettera med ytterligare några kommentarer (ganska många faktiskt – ta det i portioner 🙂 ). Men att bemöta en sådan här bok är som att mota en hagelsvärm (Gish gallop) och man (jag) orkar verkligen inte kommentera alla hemsnickrade spekulationer, påståenden av typen ”många-forskare-anser” utan att ge exempel, eller anekdotisk bevisföring marinerat i diverse konspirationstänk (se särskilt mitt inlägg del 2).
En del av mig tycker att boken kanske inte skulle uppmärksammas mer än nödvändigt, men nu sitter Elsa Widding i riksdagen och representerar Sveriges näst största parti och hon har inflytande på deras politik (hennes inställning i klimatfrågan var naturligtvis anledningen till att SD:s ledning satte henne högt upp på sin riksdagslista inför valet). Boken har dessutom redan använts av några av hennes kollegor som ett slags bevis för att EW:s uttalanden är förenliga med IPCC:s slutsatser. Men det är helt enkelt inte sant.
Tänk om vi kunde få slippa höra skendebatten om det råder en klimatkris eller inte som bara är ett sätt att skifta fokus. Här en video om några som, likt EW, signerat förvillarorganisationen Clintels upprop ”There is no climate emergency”.
FÖRORD
EW sid 11: ”Om vi väljer en godtycklig plats – exempelvis i Skåne – så varierar dygnstemperaturen på den platsen med ungefär 10-15 grader sommartid. Över året kan temperaturen på samma plats variera betydligt mer, kanske så mycket som 40-50 grader. Om medeltemperaturen på den platsen ändras en grad hit eller dit spelar ingen större roll. Ändå redovisar viss forskning att arter kan utrotas och mångfalden kan minska i stora mått på grund av en eller annan grads ökning i global medeltemperatur. […] Vad säger oss det sunda förnuftet?”
Att jämföra temperaturens dagsvariationer över året med en ökning av en långsiktig årsmedelstrend är inte helt genomtänkt. Tyvärr är det ”sunda förnuftet” inte alltid den vise vägledare man vill att den ska vara, då ”förnuftet” i mångt och mycket bygger på känslor och ens förutfattade meningar om saker och ting. Vetenskapliga publikationer är ett system för att sålla bort åsikter och allmänt tyckande från empiriska data. Det fungerar verkligen inte perfekt, men har tagit oss till där vi är idag.
Det är nog helt omöjligt att känna in vad en ändring i global medeltemperatur innebär konkret (jag gissar att det är ett av problemen i den här debatten). För runt tre miljoner år sedan var det globalt sett 2-3 °C varmare än vad det är nu (mid-Pliocene) och havsnivån var upp till 20-25 meter högre.
När det rådde ca 6 °C lägre medeltemperatur än idag låg det ett kilometertjockt lager is över den sagda platsen i Skåne.
Det tar förstås enorm tid att smälta/bilda så mycket is men det är inte poängen här. Jag menar bara att det nog inte går att föreställa sig rent förnuftsmässigt. Denna inledning säger också en del om vad som sen följer i boken: ofta ställs EW:s tyckande mot IPCC:s vetenskapliga slutsatser utifrån ett mycket stort antal vetenskapliga publikationer.
EW kan ju tycka att ”inget har hänt” men de renar som redan nu har svårt att hitta mat tycker det är ganska jobbigt.
SYFTE MED BOKEN
sid 15: ”Redan från starten för 30 år sedan har klimatpanelens uppdrag varit att fokusera på klimathypotesen, dvs, att klimatförändringarna primärt drivs av människans utsläpp av koldioxid.”
Kommentar: Detta anspelar på en vanlig myt som säger att IPCC ignorerar naturliga faktorer som påverkar klimatet och att de redan från början bestämt sig för orsak och verkan samt enbart letar efter saker som bekräftar hypotesen. Detta påstås t ex på norska Klimatrealisternes ”faktablad”. EW sitter med i deras ”vetenskapliga råd”:
”FNs Klimapanel IPCC ble etablert med et mandat som forutsatte at menneskeskapte utslipp førte til global oppvarming. Man tar derfor utgangspunkt i en konklusjon, og oppgaven er å samle de bevis som støtter konklusjonen, noe også hjemlige premissleverandører forholder seg til.”
EW saluförde detta resonemang även i sin förra bok, Klimatkarusellen fråmn 2019:
”Redan från starten för 30 år sedan har klimatpanelens uppdrag varit att fokusera på koldioxidhypotesen, dvs. att klimatförändringar primärt drivs av människans utsläpp av CO2. Detta har man också försökt att leda i bevis, utan att lyckas. Naturliga klimatförändringar, som bl.a. skapar variationer i temperatur har utelämnats som orsak med bland annat den krystade förklaringen att de över tid är konstanta. För att få anslag måste forskningen syfta till att på olika sätt styrka hypotesen om koldioxidens påverkan på temperaturen.”
Det var dock ett väl accepterat faktum att växthuseffekten existerade långt innan IPCC bildades. Självklart var det fokus på att ta reda på hur mycket människan påverkade klimatet, men det innebär inte att man ignorerat naturliga parametrar – de finns med i alla rapporter, här några rader från IPCC:s första rapport:
Havsnivåerna
sid 15: EW ”Enligt NOAAs data är det i princip omöjligt att se tecken på en acceleration i havsnivåhöjning som skulle kunna hänföras till en tilltagande växthuseffekt”
NOAA är uppenbarligen av en annan uppfattning, från deras sida: Is sea level rising? Yes, sea level is rising at an increasing rate.
sid 216 (Gösta Pettersson), kommentar till satellitmätningar av havsnivån: ”De data som åberopas har emellertid försetts med ett starkt kritiserat påslag. Utan detta påslag tyder satellitmätningar i stället på att farten minskat [25]”
Den ”starka kritiken” kommer från en enda person, Nils-Axel Mörner, välkänd i den här debatten. Referensen går till en rätt udda publikation där Mörner helt sonika underkänner alla officiellt redovisade satellit- och ”boj”mätningar och påstår att ”Only rates in the order of 0.0 mm/year to maximum 0.7 mm/year seem realistic.” En konspiration således. Mer om detta här: Nils-Axel Mörner is Wrong About Sea Level Rise (skepticalscience.com)
Jag har tidigare visat hur ytterst märkliga artiklar Mörner har skrivit och det är obegripligt om man förlitar sig på honom istället för resten av forskarvärlden.
IPCC AR6 WG1:Global mean sea level (GMSL) is rising, and the rate of GMSL rise since the 20th century is faster than over any preceding century in at least the last three millennia (high confidence). Since 1901, GMSL has risen by 0.20 [0.15 to 0.25] m, and the rate of rise is accelerating.
The average rate of sea level rise was 1.3 [0.6 to 2.1] mm yr –1 between 1901 and 1971, increasing to 1.9 [0.8 to 2.9] mm yr –1 between 1971 and 2006, and further increasing to 3.7 [3.2 to 4.2] mm yr –1 between 2006 and 2018 (high confidence).
Human influence was very likely the main driver of these increases since at least 1971.
INLEDNING
IPCC är mycket säkra på att de naturliga faktorernas påverkan på uppvärmningen är försumbara i jämförelse med de antropogena. Det var slutsatsen också i 2013 års rapport även om säkerheten i senaste rapporten är större. Nedan från senaste rapporten (ERF=Effective Radiative Forcing dvs respektive ”strålningskällas” drivkraft på uppvärmningen):
EW påstår att hon accepterar IPCC AR6 WG1 som den bästa tillgängliga klimatvetenskapen, men det tycks vara läpparnas bekännelse… På nedanstående sidor berättar hon att IPCC har fel i detta (ja, hon har till och med självförtroende nog att föreslå en text hur IPCC:s slutsats egentligen borde ha formulerats)
EW s17: ”Klimatförändringarna beror på naturliga fenomen och på mänskliga aktiviteter. Men diskussionen om hur mycket vi människor kan påverka klimatet ska man komma ihåg att FN:s klimatpanel IPCC utelämnar en hel del väsentligheter i sin analys och det man påstår är oftast behäftat med stora osäkerheter”
sid 30: ”Det går idag inte avgöra hur mycket av den globala uppvärmningen på drygt 1C under de senaste 100 åren som är naturlig och hur mycket som kan hänföras [sic] till människans utsläpp av växthusgaser.”
sid 32, s 35, s 64,
s 65 ”Man har observerat en måttlig global temperaturhöjning under de senaste 50 åren som i princip helt följer naturliga variationer men som till viss del anses bero på mänskliga aktiviteter, oklart med hur mycket.”,
s 71, s 73 sen slutade jag att räkna…
Men hon refererar inte till några vetenskapliga studier som stöd för sin åsikt. Det handlar om egna spekulationer och antaganden och något uttalande från sin ”professorskrets”.
PERSPEKTIV PÅ KLIMATET
sid 26: EW påpekar att EU:s Copernicus (utför ”klimatobservationer”) visar att det skett en uppvärmning om ca 2°C på högre norra breddgrader, medan motsvarande ökning på södra halvklotet bara är 0,08°C.
EW upprepar detta flera gånger. Kan vara intressant att veta att detta är precis vad Nobelpristagaren Manabes tidiga klimatmodell förutspådde, länk till artikel: http://doi.org/10.1080/16000870.2019.1620078:
Figure 5 also indicates that, in both the model and the observation, the warming tends to increase with increasing latitudes in the Northern Hemisphere. In sharp contrast, temperature change is small in the Antarctic Ocean in both the model result and observation. If the observed trend of little or no warming continues in the Southern Ocean, it will confirm this surprising early model finding.
sid 26. EW visar en graf hämtad från franska Klimatrealisternas hemsida (typ motsvarigheten till bloggen Klimatupplysningen här i Sverige). Hon påpekar helt korrekt att avsaknad av trend under de senaste sju åren beror på att det är för kort mätperiod för att säga något om det långsiktiga. Men hon påstår att det kan tyckas frapperande att kurvorna inte sammanfaller men det beror delvis på olika referensnivåer.
Nej, den avgörande faktorn till varför graferna inte stämmer överens är att de inte mäter samma sak. HadCRUT mäter temperaturen vid jordytan medan RSS och UAH mäter den i ett många kilometer tjockt atmosfärsskikt. Nedan är de inritade med samma baslinje som sig bör. UAH, som EW, och ”skeptiker” i allmänhet, enbart använder sig av är den som är en outlier neråt (visar minst uppvärmning).
Tänkte det kunde vara värt att nämna att man vet varför det ser ut som det gör under de senaste åren. Toppåret 2016 berodde på den varma fasen av ENSO, El Niño, ett väderfenomen som rör passadvindar och havsströmmar i tropikerna som kortsiktigt påverkar jordens medeltemperatur. Nu har vi haft tre år i rad av den kalla fasen (La Niña), vilket är väldigt ovanligt.
sid 27 . EW verkar ha fått det här med rullande medelvärde om bakfoten. Hon skriver att ”Vill man beräkna klimatet för 2022 så krävs data under perioden 2007 till 2037 [klimat brukar definieras som medelvärdet av väder under 30 år]. Det är därför man ur klimatsynpunkt kan hävda att vi fortfarande befinner oss i en uppvärmningsperiod, även om vi inte ser någon trend över bara ett fåtal år.
sid 29-30: Medeltemperaturen för år 2021 kan beräknas ur intervallet 2006-2036. Vi får vänta 15 år eller mer innan vi vet om det är en långsammare eller snabbare klimatförändring på gång – eller om det bara är väderförändringar.
Nej, det är inte så det funkar. Om man har ett rullande medelvärde över trettio år, motsvarar det senaste värdet i mätserien ett medelvärde av de trettio senaste åren. När ett nytt år ska läggas till serien, tas det äldsta årets mätvärde bort och ersätts med det nya årets. Man beräknar sen ett nytt medelvärde av de nya senaste trettio åren som blir den senaste mätpunkten i serien. Man behöver inte vänta femton år för att utläsa trenden (15 år före och 15 efter), året ingår redan i en trettioårig trend bakåt. Visst måste man ha långa mätserier för att bekräfta temperaturtrender men nej, det är inte riktigt så där det funkar.
I ett system likt temperaturmätningar, som har en ganska stor intern variation från år till år, brukar man köra med rullande/glidande medelvärde för få en mer överblickbar kurva men kanske framför allt för motverka att enskilda år får för stor påverkan på den långsiktiga trenden.
Justering (homogenisering) av mätserier görs för att minska osäkerheter och eliminera felkällor så gott det går (man flyttar mätstationer, byter teknik osv). EW påstår att dessa ändringar inte går att validera och att man därför inte kan veta med vilken noggrannhet de har utförts. Likaså menar hon att temperaturjusteringar görs för att ge en ökad uppvärmning.
Det är inte sant. Justeringar har gjorts som går både uppåt och nedåt och de görs för att minska osäkerheterna.
Likaså publiceras dessa justeringar i vetenskapliga artiklar med redovisade osäkerheter och noggrannhet. Självklart finns det osäkerheter, särskilt längre tillbaka i tiden, men trenden är klar även utan justeringar.
Havsnivåökning i Elfenbenskusten
–Sid 33. EW kommenterar ett SVT-inslag där reporter Erika Bjerström (EB) åkte till Elfenbenskusten och rapporterade om fiskebyar som slukas av vågorna: EW: ”Det låter som ett behjärtansvärt uppdrag ända tills man inser syftet – att vilseleda allmänheten”.
EW påpekar att EB borde ha läst på innan hon åkte dit. EW vill själv leda i bevis att det inte finns belägg för de siffror som nämns: ”I inslaget nämns 30 år och 20 cm havsnivåökning. Det är 6,7 mm/år och miljonstaden Abidjan tas upp i inslaget.”.
Som du själv kan höra i inslaget påstås inte att havsnivån skulle ha stigit 20 cm på 30 år (=betydligt mer än vad IPCC anger), siffrorna nämns i olika sammanhang. SVT pratar först om utvecklingen i området under de senaste 30 åren och här nämns ingen siffra på havsnivåökningen. Dessa uppgifter (20 cm) nämns senare i en intervju av en ”klimatprofessor” – han säger dock inget om att denna ökning skulle ha skett enbart under de senaste 30 åren.
När EW ska ”motbevisa” sitt halmgubbeargument hittar hon bara data från Abidjan mellan 1971-1975 – ”Dålig data – men den pekar på 0 mm/år snarare än 7 mm/år.I närheten ligger Tema i Ghana med data från 1963-1982.” Hon anger inte var hon hämtat Ghana-data ifrån, men skriver att de inte är förenliga med en ökning på 6,7 mm/år som hon felaktigt menar att SVT påstått.
Med andra ord hänvisar EW till helt värdelösa siffror och inga mätvärden sträcker sig längre än till början på åttiotalet. Hon hade ju åtminstone kunnat använda sig av satellitdata. Citat från den länkade sidan: Global mean sea level has risen approximately 210–240 millimeters (mm) since 1880, with about a third coming in just the last two and a half decades.
EW: ”SVT vill få oss att tro att problemen skulle lindras om vi minskar utsläppen snabbare. Det stora problemet är erosionen. Den försvinner inte bara för att vi slutar släppa ut koldioxid.”
Det är faktiskt rätt bisarrt att antyda att erosion och havsnivåökningar inte hänger ihop. Det är närmast självklart att det är en rad samverkande faktorer som påverkar situationen, vilket också klart och tydligt anges i SVT-inslaget. Det är dessutom helt missvisande att vid riskvärdering enbart prata om nivåökningarnas medelvärde, det är inte de som kommer orsaka mest skada utan de vid stormfloder osv.
Sid 51: Gösta Pettersson (prof em biokemi): ”Global uppvärmning utgör inget hot, utan är starkt livsbefrämjande. […] Det var mycket varmare än nu under det postglaciala temperaturmaximet för 4000-6000 år sedan. […] Global uppvärmning är inte något att vara rädd för, utan något att glädjas åt i den istidera som vår planet hamnat i de senaste två årsmiljonerna.”
IPCC kapitel 2 Figure 2.11 visar att det mest sannolikt inte var varmare för 4000-6000 är sedan (blå linje till vänster, notera splittrad skalenhet på x-axeln). Kaufman-artikeln som den blå kurvan bygger på utgörs i realiteten av fem olika rekonstruktioner. Att den övre gränsen på osäkerhetsspannet (tunna linjen) bucklar upp så mycket beror på att en av dessa rekonstruktioner skiljer sig. Övriga låg betydligt lägre i temperatur, se understa bilden och läs mer Ny hockeyklubba – Maths Nilsson, författare
Här är en bild från en alldeles ny artikel där olika rekonstruktioner redovisas:
Att det skulle varit ”mycket varmare då” verkar med andra ord inte stämma.
sid 54: EW ”Även isarna runt Antarktis breder ut sig i snabb takt. Danskarna rapporterar att isen har växt till runt Grönland under senaste åren. ”
Nej, Antarktis isutbredning 2022 ligger påall time low sedan satellitmätningar började 1979. För grafer om Arktis se längre ner.
-Sid 55: EW: ”När jag 2016 läste boken Falskt Alarm, klimatfrågan ur vetenskaplig aspekt, av professor Gösta Pettersson, så föll pusselbitarna på plats.”
Gösta Petterssons bok Falskt alarm (som EW nu gett ut på sitt förlag) bygger i mångt och mycket på organisationen NIPCC:s rapporter som i princip är IPCC:s antiteser (NIPCC drivs av bl a fossildrivna lobbygruppen Heartland Institute). Det går helt enkelt inte att acceptera IPCC:s slutsatser och samtidigt tycka att GP:s bok är den bästa bok om klimatet man läst (EW har uttryckt det tidigare). Jag skulle tro att även GP håller med om detta. Ytterligare ett bevis på att EW:s bedyrande inte håller om att hon anser att IPCC:s WG1-rapport är den bästa kunskapskällan om klimatvetenskapen.
Professor emeritus Lennart Bengtsson, som EW refererar till många gånger i boken, sågade en av NIPCC:s rapporter vid fotknölarna och hade svårt att se att det inte var ett beställningsjobb med avsikt att förvilla om vad vetenskapen kan bekräfta.
GP:s inställning till klimatförändringarna kan ju vara värd att nämna. Här ett citat från hans bok version 2019: sid 22: ”Folk i tropikerna tycker förmodligen att det är varmt nog som det är. Men har vi nordbor kunnat lära oss att vistas i uppvärmda hus för att överleva vintern, så kan säkert tropikernas befolkning lära sig att vistas i luftkonditionerade lokaler när de tycker det blir för hett ute.”
sid 208: Gösta Pettersson har skrivit ett kapitel i EW:s bok. Om riskerna för korallreven skriver han: ”NIPCC gör helt andra bedömningar [än IPCC] i sina bedömningari sin fjärde rapport (2014).”
Jag har råkat kolla igenom det avsnittet när jag skrev min bok Spelet om klimatet. För t ex korallblekning baserade IPCC sina slutsatser på 35 vetenskapliga studier där alla utom två var publicerade på 2000-talet.
NIPCC däremot, refererade de till 59 artiklar men endast 5 av dem var publicerade efter år 2000. Lika många kom från 1974 eller längre tillbaka i tiden även om merparten var från 1990-talet. Av de 5 från 2000-talet handlade 2 om hur sediment från ”mänskliga aktiviteter” skadade korallreven och en om hur koraller dött på grund av kallt vatten för flera tusen år sen. De två sista handlade också om hur kallt vatten tagit kål på koraller men i mer modern tid.
Bara som exempel, de utelämnade även mycket av vad de studier de refererade till egentligen kommit fram till.
Andra medförfattare är Ingemar Nordin som skriver om yttrandefrihet och att ”skeptikers” forskning ignoreras. En mer sann bild är att personer som Nordin och Widding vägrar att lyssna på de vetenskapliga bemötande de redan fått.
Nordin driver bloggen Klimatupplysningen och är svensk representant i nätverket Clintel. I deras kritik mot den senaste IPCC-rapporten påstås t ex att IPCC ignorerar Lindzens studier om klimatkänslighet. I verkligheten har detta avhandlats i den vetenskapliga litteraturen sen milleniumskiftet och IPCC kommenterar i förra rapporten (AR5) att Lindzens slutsatser inte stämmer överens med observationer. Läs mer här om hur Clintel inte drar sig för att ljuga om vad studier visar osv.
Göran Wärmbys kapitel om andra miljöhot ger ju bra poänger, men som levereras med falska motsättningar. Att läkemedelsbranchen lagt ner mycket av sin forskning om antibiotika beror inte på klimatalarmism eller brist på vilja. Det är helt enkelt en affärsmodell som inte funkar om man ska maximera vinst (ja, jag jobbar i branschen).
Wärmby har i GP spridit klimatmyter och han accepterar inte IPCC:s slutsatser. Han funderar dessutom på om Nobelpriset till bl a Manabe för klimatmodellering inte var politiskt utsett.
Peter Stilbs har skrivit baksidetexten. Han har varit med från starten av Stockholmsinitiativet och har länge varit en av Sveriges mest aktiva ”klimathotsskeptiker”.
Så nej, dessa herrars åsikter har inte varit kompatibla med IPCC:s slutsatser på decennier…
sid 60: EW diskuterar alla larm om att Arktis ska bli isfritt aldrig slår in och att media överrapporterar om det. 2007 rapporterade BBC om en studie som sa att Arktis skulle bli isfritt om 5-6 år (dvs 2013). EW kommenterar detta med: ”I verkligheten är istäcket nu tjockare än på länge med en ytmassa i ackumulation, dvs nettosnöfall som ökat kraftigt under senaste året, se figur 3.1.1”
Bild 3.1.1, som hon refererar till ovan, är nedanstående från polarportal.dk men EW har enbart med de högra graferna (dvs inte kartan över Grönland). Det är alltså statistik över Grönlands glaciärer och INTE Arktis isutbredning som EW påstår. Det handlar om Surface Mass Balance, och inte den totala avsmältningen. Trenden för både Grönland är glasklar (se bild nedan).
Även om det är större variation i Arktis isutbredning råder det inga tvivel om trenden där heller. ”Skeptiker” brukar dock bara använda en utklippt del av grafen dvs de sista åren (=ingen trend), men extremåret 2012 har då oproportionerligt stor effekt på trenden. Nederst en bild från NASA på hur nästan all gammal is har försvunnit. Läs mer om Arktis här.
sid 70: ”Isbjörnarna har blivit fler” (upprepas även på sid 207)
Standardinlägg i den här debatten, se mitt inlägg här. Kollar man vad isbjörnsforskare säger, tycks de vara rörande överens om att det inte finns data från 1960-talet för att säga varken bu eller bä. Här en reviewartikel från 2018. Att stammen växte på 70-talet kan till stor del härledas till jaktförbud och så här såg det ut från senaste räkningen, några populationer växer, andra minskar medan för de flesta saknas tillförlitlig data för att avgöra:
sid 70: ”Skogsbränderna har blivit färre”,
Samma som exempelvis Henrik Jönsson och Bjorn Lomborg kör med, se inlägg här. Orsaken till nedgången beror främst på en nedgång i Afrika och att människan där har förändrat landskap och beteende. IPCC konstaterar samtidigt att skogsbränder i den boreala zonen har blivit större och förekommer mer frekvent.
IPCC AR6 kap 2: ”The boreal zone is also experiencing larger and more frequent fires, and this may increase under a warmer climate […] Box 4: Fire weather season has already lengthened by 18.7% globally between 1979 and 2013, with statistically significant increases across 25.3% but decreases only across 10.7% of Earth’s land surface covered with vegetation. Even sharper changes have been observed during the second half of this period (Jolly et al. 2015).[…] Fire frequencies under 2050 conditions are projected to increase by approximately 27% globally, relative to the 2000 levels”
4 VETENSKAPEN
sid 72: Om CO2: ”Den ökning vi sett […] kan uppfattas som hög, från 315 ppm till dagens 415 ppm (+42 %), men är sammantaget mycket liten, från en extrem låg nivå.”
Ord och formuleringar är förstås inte oviktiga när man för fram ett budskap. Sett ur ett perspektiv på miljoner år stämmer förstås ovanstående, halterna har varit mycket högre än nu. Men det kan också framföras som att ingen människoliknande varelse har upplevt högre CO2-halter i atmosfären än vad vi nu gör.
IPCC AR6 kap 2: Present-day global concentrations of atmospheric carbon dioxide (CO2) are at higher levels than at any time in at least the past two million years (high confidence).
sid 73:Man säger att koldioxidens absorption är mättad och därför har stora förändringar, dubbleringar eller halveringar, en liten betydelse.
5. [felaktigt påstående]: ADDING CO2 TO THE ATMOSPHERE HAS NO EFFECT BECAUSE THE CO2 ABSORPTION BANDS ARE ALREADY 100% OPAQUE. [Roy Spencers kommentar]: First, no they are not, and that’s because of pressure broadening. Second, even if the atmosphere was 100% opaque, it doesn’t matter. Here’s why.
sid 76: EW citerar ett utdrag från IPCC AR6 WG2 (arbetsgrupp 2 som hanterar uppvärmningens effekt på samhälle och ekosystem osv) som påstår med mycket stor säkerhet att Europa redan nu påverkas. EW kommenterar detta: ”Samtliga referenser borde granskas av sakkunniga som vet hur det var åtminstone 300 år tillbaka i tiden. Att allt möjligt dåligt förorsakas av dåligt väder är en sak, men att en temperaturökning på ca 1,1 °C varit så skadlig (”very high confidence”) som görs gällande i WG2:s arbete inger inget förtroende.”
Systemet med publicering av vetenskapliga artiklar innefattar granskning av sakkunniga innan publicering. Själva sammanställningen av IPCC-rapporten och den tillhörande remisshanteringen är ytterligare en sådan granskning. Att EW, helt utan erfarenhet på området, bedömer deras ”mycket säkra” bedömning vara icke-förtroendegivande får man förstås ta för vad det är. Hon tar upp översvämningarna i Tyskland 2021 som ett ”paradexempel” och skriver att det i WG2 SPM.10 står att de var orsakade av antropogena utsläpp.
SPM är Summary for policymakers, och den rapporten innehåller inget SPM.10. Jag hittar heller inget påstående alls om översvämningarna i Tyskland i rapporten. Tabell 4.3 i huvudrapporten som hon också hänvisar till, skriver inte att antropogena utsläpp ”orsakade översvämningarna”, de påpekar att sannolikheten för att dylika händelser inträffar har ökat. På sid 590 Case 8 i kapitel 4 beskrivs studien och slutsatsen var som sagt att sannolikheten för de rekordstora skyfallen ökat pga uppvärmningen.
Det är inte så att det påstås att dessa översvämningar skulle vara unika för nutiden som EW tycks vilja påstå på sid 78 (och Ingemar Nordin senare i boken). Det som anges är att sannolikheten att de inträffar blivit högre. Detsamma gäller för övriga extremer som hon upprepade gånger visar att de inträffat tidigare – men det bevisar ingenting.
sid 75 och 77: Om extremväder. EW påpekar helt riktigt att IPCC konstaterar att det inte finns globala säkerställda trender vad det gäller exempelvis tropiska stormar och översvämningar.
MEN återigen, precis som Henrik Jönsson, utelämnar hon en del av sanningen. Det finns dokumenterade trender vad det gäller starkare tropiska stormar och en förskjutning av dessa till högre latituder liksom kraftigare skyfall i samband med dem. IPCC AR6 kap 11.7.1 (TC = Tropical Cyclones):
”In summary, there is mounting evidence that a variety of TC characteristics have changed over various time periods. It is likely that the global proportion of Category 3–5 tropical cyclone instances and the frequency of rapid intensification events have increased globally over the past 40 years. It is very likely that the average location where TCs reach their peak wind intensity has migrated poleward in the western North Pacific Ocean since the 1940s. It is likely that TC translation speed has slowed over the USA since 1900.”
Och som jag skrev i Jönssoninlägget, det är precis vad som har förutspåtts. IPCC AR4 WG1 från 2007: ”There is also a less certain possibility of a decrease in the number of relatively weak tropical cyclones, increased numbers of intense tropical cyclones and a global decrease in total numbers of tropical cyclones”
Liknande uppgifter finns om torka och översvämningar, se Jönssoninlägget.
Kanske borde det leda till viss ödmjukhet att forskarna i stora drag förutspått detta.
sid 81: EW: ”När det gäller uttalandet från IPCC att hela uppvärmningen beror på oss människor hoppas jag att argumenten filas på inför slutrapporten.”
sid 83 EW spekulerar i att IPCC anger felaktiga konfidensintervall vad det gäller osäkerheten i naturliga och antropogena drivkrafter bakom uppvärmningen.
Självklart finns det osäkerheter men IPCC är mycket säkra på sin sak: Change in ERF [Effective Radiative Forcing] from natural factors since 1750 is negligible in comparison to anthropogenic drivers (very high confidence).
EW bygger sin slutsats på ett eget några meningar långt resonemang och antagande och ögonmått av osäkerhetsintervall, feedbacks och dess korrelation i de körda modellsimuleringarna. Här gäller ännu en gång att man får lita på EW, helt utan erfarenhet eller utbildning på området, har bättre koll än de som är experter i ämnet. Hon har självförtroende nog att till och med föreslå hur IPCC borde skriva om sin text angående koldioxidens roll i uppvärmningen: ”Huruvida någon del av uppvärmningen har andra orsaker än människans aktiviteter kan vi inte avgöra på dagens kunskapsnivå.”
4.5 Historiska och globala temperaturer
sid 90: Ovanstående bild kommer från IPCC:s sammanfattning. EW anser att grafen till vänster som visar temperaturen de 2000 senaste åren ger en felaktig bild av verkligheten eftersom den inte visar de variationer som hon menar finns. ”…det är enkelt att argumentera för att IPCC:s hypotes på denna punkt inte verkar särskilt trovärdig.” Hon ger sen sitt omdöme om grafen: ”ett skönhetsfel som förhoppningsvis kommer korrigeras till AR7.”
Refererar hon till en vetenskaplig studie för att backa upp sitt påstående? Nej, hon hänvisar till Wikipedia där hon hittat bevis för att det t ex funnits historiskt varmare perioder på olika platser runt om i världen. Det finns tillfällen när en hänvisning till Wikipedia är helt relevant, men att göra det i syfte att skjuta IPCC:s vetenskapliga rapport i sank är faktiskt löjeväckande. Hon förutsätter här indirekt att forskarna ignorerat/mörkat att de studier som EW hittar.
Ja, det finns en drös studier som visat att värmeperioder existerat (t ex medeltida värmeperioden), se länkar här, när vi ändå använder Wikipedia som referens 😉 . Men har de varit globala, dvs har det varit varmt på hela jordklotet under dessa värmeperioder på samma sätt som det är nu? Och var det globalt verkligen varmare då än nu?
Nedan en bild som visar att dessa perioder inte verkar ha varit det utan att de infallit med ibland flera hundra års mellanrum till skillnad från hur det ser ut nu – sista bilden. Bilderna säger alltså inget om hur varmt det varit utan när värmeperioderna inträffat på olika geografiska områden – mer om själva temperaturen nedan.
I föregående text har hon bland annat citerat en lång text från svenske historikern Fredrik Charpienter-Ljungqvist populärvetenskapliga bok Global nedkylning från 2009 (han var då doktorand). Den mottogs väl i det ”skeptiska lägret” då han hävdade att det som händer nu har hänt tidigare (EW delger detta stycke).
FCL har senare gett ut en liknande bok 2017, Klimatet och människan under 12000 år (han är numera fil. dr och t o m professor). Den sågades dock på ”skeptiska” bloggen Klimatupplysningen eftersom han nu ”säger sig ha skaffat mycket djupare förståelse av klimatvetenskap”, vilket medfört att han har ändrat uppfattning i några frågor och nu påstår:
”beläggen för den globala uppvärmningen är omfattande och ställda utom all tvivel”; ”den pågående globala uppvärmningen är en av vår tids största utmaningar”.
(Jag citerar från KU-bloggen). Men inom klimatdebatten lär man sig inte saker och ändrar uppfattning. Då är man köpt:
Anledningen till att jag tar upp detta är att EW refererar till FCL och han får väl därför anses vara en tillförlitlig källa även enligt henne. FCL är dock en av medförfattarna bakom den studie som gett temperaturkurvan ovan som EW anser vara ett skönhetsfel. Inte heller FCL:s egen rekonstruktion från 2010 motsäger att dagens temperatur sticker ut:
“Since AD 1990, though, average temperatures in the extra-tropical Northern Hemisphere exceed those of any other warm decades the last two millennia, even the peak of the Medieval Warm Period”
Här hans rekonstruktion med senare temperaturdata från termometrar inritat
[Det finns legitim kritik av hur IPCC använde den ”nya hockeyklubban” i senaste rapporten, men den säger inte att det varit varmare tidigare än nu: Kritik mot nya hockeyklubban]
Så när Widding säger att vi ska lyssna på FCL och samtidigt säger att IPCC:s ovanstående graf är felaktig så är det svårt att veta vad hon egentligen menar. Liknande påståenden finns på andra ställen i boken:
sid 119: ”… romartiden och medeltiden var lika varm eller varmare [än nu],trots lägre koldioxidhalt.”
Det här är bara ytterligare ett exempel på att EW verkar vara helt oförmögen att ta till sig information. Påståendet har också kopplingar till mitt ”framträdande” i Aktuellt för något år sedan. Min insats handlade om att visa en graf från Grönland (GISP2) som användes felaktigt i debatten för att visa att det varit varmare förr. Den är från en enda punkt på Grönland och mätserien slutar år 1855 och säger alltså inget om varken global eller nutida temperatur.
Det sades aldrig att just EW använde den felaktigt, men i hennes anmälan till Granskningsnämnden (sid 3) blev hon uppenbarligen ändå kränkt över att det kunde uppfattas så:
Även efter inslaget har hon använt grafen på just detta felaktiga sätt för att ”bevisa” att det varit varmare förr. Här från hennes Youtube-video nr 50, där GISP2-grafen kopplats ihop med en annan mätserie av Box et al för att även visa nutida temperatur:
Med tanke på referenserna kan man ju tro att det är en vetenskapligt publicerad graf. Men icke, som synes är den gjord av Gregory Wrightstone, bl a chef för fossildrivna CO2 Coalition. Och nej, man kan inte koppla ihop dessa mätserier på detta sätt (olika platser, olika tekniker, olika mätperioder osv). Du kan ju alltid roa dig med att googla fram vad Alley respektive Box, som ligger bakom dessa mätserier, säger om klimatförändringarna och se om det är kompatibelt med EW och CO2 Coalitions syn på saken (berättarröst: NEJ).
I sin bok uppger heller inte EW vilka uppgifter hon stöder ovanstående påstående på om att bl a medeltida värmeperioden skulle varit varmare än nu (definitivt inte IPCC som hon säger sig acceptera…). Det finns en hel uppsjö studier som motbevisar detta.
sid 86: EW hänvisar till en vetenskaplig artikel som beskriver en snabb uppvärmning 8200 år sen. Hon skriver att händelsen är global och beskrivs ingående.
Nej! Artikeln hon hänvisar till säger att händelsen förmodligen inte var lokal för Grönland utan inkluderade även Irland. De diskuterar inte alls om den var global eller inte. EW hänvisar sen till en bild som hon skriver ska vara tagen från denna studie, det är den inte. Hon ger dock en länk som går till en annan studie, antagligen den hon ”pratar om” hela tiden. Men denna artikels fokus ligger på västra Asien, och även om den för en inledande diskussion om att effekten synts globalt handlar det inte alls om att sätta ihop en global mätserie. (Och även i den bild EW visar anas att det skiljer en del mellan åren händelserna inträffar på olika platser).
(Jag har full förståelse ör att det kan smyga sig in småfel med hänvisningar och liknande, men boken hade mått bra av ytterligare en del redigering. Känns t ex inte heller särskilt proffsigt att referera till artiklar och diverse inlägg med enbart url-adressen).
Ignorerar IPCC dessa tidigare abrupta klimatförändringar?
Nej, här text från IPCC AR4 2007. De anger också att det finns en trolig förklaring för just förändringen för 8200 år sen, om än att finns det stora osäkerheter.
”The effects of these abrupt climate changes were global, although out-of-phase responses in the two hemispheres (Blunier et al., 1998; Landais et al., 2006) suggest that they were not primarily changes in global mean temperature. The highest amplitude of the changes, in terms of temperature, appears centred around the North Atlantic.”
sid 87: det är mycket lätt att hitta 50 årsperioder med mycket snabbare temperaturförändringar under de senaste 50 åren.
Återigen handlar det om att hon hänvisar till enskilda platser och inte till en studie som försökt få ihop en global temperatur, där det visas att förändringarna har skett synkront över jorden på samma sätt som nu. Det är helt förväntat att svängningarna blir skarpare på lokala platser jämfört med ett globalt medelvärde. Det finns sådana studier, varför då istället lita på EW som inte har någon erfarenhet på området och enligt egen utsago plockat information från Wikipedia?
Och även om man inte fullt ut kan förklara allt som hänt långt tillbaka i tiden kan man inte därför säga att det skulle förklara bort nutida händelser där vi har noggranna data. Det är många observationer och känd fysik man då måste kunna förklara bort.
Sid 84: ”Att Public Service vidhåller att det aldrig varit varmare än nu är svårbegripligt, ‘Redan nu är det varmare än det varit på 100 000 år. Värmen gör att isar och glaciärer smälter allt fortare’, säger man till exempel 19 augusti 2021. Vi vet med stor säkerhet att det för 7000 år sedan var minst lika varmt som idag här i Norden och ännu varmare på Grönland. […] vi kan anta att det var lika varmt i Sverige som på Grönland. Det är ingen långsökt gissning att hela norra hemisfären var varm [REF 23]”
Nej, det är inte särskilt svårbegripligt att SVT säger så, IPCC konstaterar nämligen att det sannolikt är så:
Återigen blandas lokalt/regionalt (Norden, Grönland) ihop med globalt. Här blandar hon även ihop tidsperioderna. Referensen hon ger är ett blogginlägg på CO2 Science, en av de mer kända klimatförvillarsajterna, driven av far och son Idso – med jobb inom, och med spons från, fossilindustrin.
Deras inlägg handlar om den medeltida värmeperioden, dvs för ca 1000 år sedan och inte 7000 år tillbaka (återigen ett av dessa onödiga felaktigheter). Och även om det nu hade handlat om den perioden finns det varken skäl att länka till en tveksam bloggpost (med slutsatser som går emot vedertagen kunskap) eller gissa istället för att lyssna på IPCC. Det finns vetenskapligt publicerade rekonstruktioner.
sid 93 EW diskuterar om solen påverkar klimatet och kommer efter diskussion om olika parametrar fram till: ”Att liksom IPCC lägga allt ansvar för den lilla temperaturhöjningen på en enstaka komponent, koldioxiden, ter sig mot denna bakgrund som, ja, lägg till de attribut som Du tycker kan passa!”
Det här är oseriöst – och ännu ett direkt bevis för att hon inte är i närheten av att acceptera IPCC:s slutsatser som hon hävdade i inledningen. Hon listar upp några saker som påverkar strålningsbalansen precis som om forskarna inte är medvetna om dem. Inte heller här får vi någon djupare analys eller referens till någon vetenskaplig publikation. EW har varken relevant utbildning inom ämnet (eller ens erfarenhet från forskning) för att håna de experter som satt samman rapporterna. Det är ju inte så att de struntar i andra parametrar.
sid 94: Hon skriver svepande (helt utan referens till vetenskapliga studier) om ett eventuell nytt ”plötsligt Maunder minimum” (låg solaktivitet), kosmisk strålning, varierande sol mm som vi inte har koll på (sid 94). Om du tror att IPCC utelämnat dessa parametrar bör du öppna upp rapporten och fundera på varför du tror EW har bättre koll på saken än experterna som publicerat i vetenskapliga artiklar..
sid 96:Våra politiker och andra beslutsfattare har dock från IPCC:s ”Rapport för beslutsfattare” fått en förenklad och till och med felaktig bild av temperaturens beroende av koldioxidutsläppen.
”Det finns många forskare som hävdar att en del av ökningen av koldioxid i atmosfären inte med nödvändighet beror på människans utsläpp. De hävdar att det är haven som värms upp av andra orsaker än ökad koldioxid...”
Nej, det finns verkligen inte ”många forskare” som anser detta. Inte ens ”skeptiska” forskare som Roy Spencer anser det (”C’mon people, think!”). Hon ger heller inga exempel på forskare eller vetenskapliga studier som hävdar detta,
De två referenser hon har gett tidigare har påvisats innehålla grova felaktigheter och bollen ligger hos dem (och EW) att besvara varför deras hypotes inte stämmer med en mängd observationer. Om man nu ens är intresserad av en vetenskaplig debatt kan man inte låtsas som att dessa hypoteser inte har bemötts och gnälla över att de tystas ner! Jag har skrivit flera ggr om detta.
sid 108 EW kritiserar bl a SMHI för att använda IPCC:s värstascenario (RCP8.5/SSP5-8.5) – som nu anses vara rätt osannolikt, om än inte omöjligt – vid beräkningar av framtida havsnivåer. Hon slår på sid 109 fast att ”Någon havsnivåhöjning är däremot inte aktuell!”
EW nämner inte att SMHI inte alls bara använder det scenariot. Här finns rapport: ”SMHI har, även i detta projekt, valt att utgå ifrån det globala medelvärdet för havsnivåhöjningen enligt IPCC (SMHI, 2017). Detta har använts för att beräkna medelvattenstånd för hela Sveriges kust för år 2050 och år 2100, för scenarierna RCP2,6, RCP4,5 och RCP8,5.”
Här finns interaktiv sida på SMHI där du kan söka på städer och olika scenarier. De kommentar dessutom att SSP5-8.5 är osannolikt.
Här från MSB och SMHI (det är inte bara medelvärdet man behöver ta höjd för utan under storm etc). Inte heller här anges enbart RCP8.5.
Vad hon bygger sin slutsats om framtida havsnivåer i Sverige på framgår inte.
sid 121:Hur ECS [klimatkänslighet] ansätts i klimatmodellerna är kanske det allra viktigaste för klimatdebatten. Anledningen är att detta antagande blir styrande för temperaturökningen flera decennier framåt tiden.
Klimatkänsligheten är ett mått på hur temperaturen förändras efter en fördubbling av CO2-halten i atmosfären och är mycket riktigt en av de största osäkerheterna. Men nej, det är inget värde som matas in i modellerna. Den blir vad den blir, baserat på de ingående fysikaliska parametrarna.
sid 121: EW skriver korrekt att IPCC anger klimatkänsligheten (ECS) till 2,5-4C med bästa uppskattning 3C. Men hon skriver sen ”Det är då TCR som avses (Trancient Climate Sensitivity) som avses.”
Nej, det är det inte. Ni får googla själva (börjar bli trött på det här 😉 )
sid 123: ”Genom att söka på nätet finner jag allt fler forskare diskuterat hur stora de negativa återkopplingarna är och om de inte rent av överträffar de positiva. Jag har inte kunskapen att bedöma tillförlitligheten i dessa analyser, som påstår sig bevisa att klimatkänsligheten ligger under 1 grad.”
IPCC AR6 WG1 kapitel 7: It is virtually certain that ECS is larger than 1.5°C.” […] All lines of evidence help rule out ECS values below 1.5°C, but currently it is not possible to rule out ECS values above 5°C.
EW har de facto ägnat större delen av boken fram till detta och applicerat sitt ”sunda förnuft” och resonerat sig hit och dit för att underkänna IPCC:s slutsatser, varför inte applicera det här också?
Vi har ganska nyligen passerat en 50%-ig ökning av CO2-halten och har redan över en grads temperaturökning. Om klimatkänsligheten (kk) vore under 1C skulle det alltså ske en avkylning under resterande tid då vi adderar resterande 50% till en fördubbling av CO2 (förväntas runt ca år 2060 tror jag om vi fortsätter som nu).
Jodå, jag vet varifrån hon får det härifrån. Hon har nu raderat sina gamla Youtube-videor men hon hänvisar ofta till förvillarnätverket Clintel och har också skrivit på deras upprop om att det inte existerar någon klimatkris. I Clintels rapport med kritik mot senaste IPCC-rapporten framförs att det finns bevis för kk<1C och påstår felaktigt att IPCC ignorerar studier om detta. Läs mer om det en bit ner i detta inlägg: Om Clintels IPCC-kritik och titlars magi – Maths Nilsson, författare
Ytterligare ett exempel på hur det ojas om att alternativa hypoteser tystas ner när det i själva verket är pseudoskeptiker som vägrar bemöta motargument eller acceptera att dessa hypoteser sedan länge gått emot observationer.
-sid 124: EW: ”Man [IPCC] har i 40 år fått ungefär rätt lutning på temperaturkurvan. Den helt avgörande frågan måste snarare vara uppehållstiden för CO2. Om den är lång, många hundra år, så finns anledning att ta frågan på stort allvar. Då kanske det till och med kan bli nödvändigt med negativa utsläpp på sikt. Om uppehållstiden inte är så vansinnigt lång kan vi fortsätta att använda fossila bränslen i rimlig skala och nå en balans någonstans vid kanske 600 ppm CO2. Det finns ingen möjlighet att veta hur bra eller dålig den uppskattning som ligger i klimatmodellerna kan tänkas vara. Åtminstone har inte jag någon uppfattning.”
”Åtminstone har inte jag någon uppfattning.” Jag hittar verkligen inga ord…
Sen kommer ett kapitel om havsnivåökningar och hon fortsätter bland annat att lägga upp grafer på nivåmätningar på enskilda platser och drar fram en gammal faktoid om James Hansen, se videon nedan, ska starta vid ca 19 min
sid 230: Kurt Wahlstedt (psykiater) och Gunnar Holmgren (civ ingenjör) skriver ett kapitel: ”Man tar också forskaren Michael Mann i försvar och beklagar att han blivit utsatt för stark kritik utan att ta upp att det beror på att hans ”Hockey stick” inte stämmer med sedan lång tid etablerad temperaturhistorik och att han vägrat dela med sig av grunddata med motivationen att de är privata.”
Hur länge ska den här skiten ältas? När Mann et al tog fram sin hockeyklubbsliknande graf fanns INTE en självklar ”sedan lång tid etablerad temperaturhistorik”. Ja, den fick en del berättigad kritik som många nya studier med ny metodik får. Men nej, han vägrade inte lämna ut rådata och koder och anklagelserna om fusk är välutrett. Studien är dessutom sedan länge uppdaterad med bättre statistikmetodik och bättre proxydata (som inte fanns tillgängliga när första grafen presenterades).
Det finns nu 30-40 hockeyklubbsliknande grafer som i allt väsentligt bekräftar det faktum att nutida uppvärmning sticker ut. Farbröderna kanske skulle läsa på lite innan de med von-oben-attityd anklagar andra för att inte har på fötterna. Åtminstone anföra ett uns av bevis än att svepa till med sedan lång tid etablerad temperaturhistorik. Det är ju inte så att de själva är några auktoriteter på området direkt.
s 234: De skriver: ”En representativ beskrivning av den skeptiska hållningen ges genom CLINTEL [ref 17]”.
Jag har tidigare visat att Clintel i den rapport de hänvisar till inte drar sig för att ljuga om vad studier kommit fram till. Den går helt på tvärs med IPCC:s slutsatser oavsett vad Wahlstedt och Holmgren säger om att de så kallade skeptikerna köper det mesta som står i IPCC-rapporterna. Den är full av referenser till bloggar och lobbyorganisationers websidor.
Orkar inte mer, jag känner mig tillräckligt idiotisk som lägger mer den här tiden på att skriva kilometerlånga inlägg. Lägger till mer i del 2, klicka här.
Jag är dock glad att jag inte har samma ”självförtroende” som Elsa Widding:
Borde ju inte göra reklam men… jag är ganska glad jag inte har detta självförtroende. Det är ju fullt möjligt att hon har rätt, men då måste det ha hänt en hel del, det är bara 1,5 år sen -> pic.twitter.com/IDyxjDnVeY
I förra inlägget om Kvartals klimatrapportering visade jag exempel på ett i mina ögon uppseendeväckande körbärsplockande för att beskriva mediers och forskares kärlek till undergångsretorik. Här följer en titt på en annan artikel.
I september förra året kunde man läsa en rubrik på SvD:s ledarsida: Alarmistisk rapportering om stigande havsnivåer. Det var lobbygruppen Näringslivets medieinstitut (NMI) som gjorde reklam för sin rapport. De hade undersökt hur Dagens Nyheter, Sveriges Radio, Svenska Dagbladet och Aftonbladet rapporterat om havsnivåökningarna. En mer genomgripande analys än att plocka ut enstaka artiklar alltså. Bra förstås.
Artikelrubriken visar deras slutsats, bara det att de var tvungna att bortse från 75 procent av de undersökta artiklarna samt felklassa ett antal för att komma fram till ett resultat som med bara en hårsmån visade en majoritet alarmistiska artiklar enligt deras klassificering. Pinsamt rent ut sagt.
I inlägget på NMI:s hemsida som presenterar rapporten hänvisas till en artikel på Kvartal. Kvartals vetenskapsjournalist Henrik Höjer hade nämligen två dagar innan NMI:s rapportsläpp skrivit en artikel med rubriken : Varför överdriva havsnivåhöjningen? Säkert en tillfällighet förstås, men vad står i artikeln?
Överdrifterna
Som ni förstått tycker jag det är nördigt spännande att kolla vad det egentligen står i de referenser som används i den här typen av artiklar…
Höjer börjar med att beskriva hur en artikel från 2001 i spanska tidningen El Mundo beskriver ett minst sagt överdrivet skräckscenario om hur det kommer vara år 2020. Men vem framförde detta och i vilket sammanhang?
Ingen aning, det refereras nämligen bara till en uppsats skriven av författaren Nathan Shachar i en ny antologi (som Höjer själv medverkat i) och den går inte att hitta via Google. Är det viktigt? Jo, det är i mina ögon en viss skillnad om en forskare och/eller vetenskapsjournalist skrivit det eller om det är en text från kultursidorna skriven av en dystopiförfattare. Om det är så är det ju i klass med att vara upprörd över att EN pappa för tjugo år sen var chockad över texten på Pekås vingummin…
Nästa exempel: ”I nyhetskanalen ABC påstods år 2008 att stora delar av Manhattan skulle ligga under vatten år 2015.”
Låter galet förstås. Så pass uppåt väggarna att ens första reaktion borde vara att fråga sig om det är sant, påstod ABC verkligen detta?
Inte heller här får vi någon källa så jag vet inte varifrån de hämtat uppgifterna men låt mig gissa: Här är en artikel på Media Research Center (MRC) Newsbuster från 2015: FLASHBACK: ABC’s ’08 Prediction: NYC Under Water from Climate Change By June 2015. Samma artikel länkas till i flera ”skeptikerforum” liksom i en artikel på NetZeroWatch. Den senare är en av Europas mest aktiva ”klimathotsskeptiska” lobbygrupper (hette fram till 2021 The Global Warming Policy Foundation (GWPF)). De anser inte ens det vara bevisat att koldioxidökningarna beror på mänskliga utsläpp.
MRC har beskrivits som en av de ”mest aktiva och mest välfinansierade konservativa organisationer” i USA (exempelvis Mercer och Exxon). De dissar IPCC:s syn på klimatvetenskapen och jobbar aktivt med att kritisera andra mediers bevakning av klimatfrågan.
Om inte det får några varningsklockor att ringa kanske man inte ska kalla sig journalist.
MRC visar en reklamsnutt från 2009 för ett kommande program på ABC. Och visst är den dramatisk (se i MRC-länken ovan). De visar också en animation av hur New York kommer hamna under vatten, men ingenstans nämns att detta skulle ske år 2015. Här en genomgång.
Alltså, filmen ÄR olidligt dystopisk även om jag bara sett korta snuttar: Earth 2100. De beskriver (start ca 56:40 min in) en framtid år 2075 och att New York då drabbas av en ödesdiger stormflod. (I animeringen beror detta på att översvämningsskydden inte kunde fällas ner på grund av ett tekniskt fel). Dvs det är inte 2015 och de påstår inte heller att staden permanent skulle ligga under vatten då.
Redan idag har vi i samband med stormar sett New York utlysa undantagstillstånd med avstängda tunnelbanor och drabbade sjukhus på grund av översvämningar. Det lär knappast bli bättre med stigande havsnivåer.
Man ”får” kritisera sådana här program, men så länge kritiken består av ett papegojliknande upprepande av felaktigheter från de vanliga ”smitthärdarna” på nätet får man finna sig att inte bli tagen på allvar.
Om någon skulle vara intresserad av vad senaste vetenskapliga bedömningen för USA är: By 2050, the expected relative sea level (RSL) will cause tide and storm surge heights to increase and will lead to a shift in U.S. coastal flood regimes, with major and moderate high tide flood events occurring as frequently as moderate and minor high tide flood events occur today. Without additional risk-reduction measures, U.S. coastal infrastructure, communities, and ecosystems will face significant consequences
Det är inget ovanligt med de här visklekarna när det gäller havsnivåökningar, se den här videon om en av de vanligare om just påstådda spådomar om att New York ska stå helt under vatten (börjar ca 19 min in, ska starta automatiskt där):
Kvartal: ”Och BBC förutspådde till exempel 2007 ett isfritt Arktis redan 2013, vilket förstås inte slagit in.”
Inte heller här går länken till originalartikeln utan till ett inlägg på Forskning och framsteg som Höjer själv har skrivit 2014. Det är en notis och där skriver han:
”Maslowskis prognos fick även stöd av andra forskare, exempelvis Mark Serreze, som fick avsluta artikeln med orden: ‘Maslowski är en smart person, och det skulle inte förvåna mig om hans framskrivning skulle stämma.’”
Om man ska vara petig så var det förstås inte BBC som förutspådde ett isfritt Arktis utan de rapporterade om vad en forskargrupp kommit fram till i en studie. Läser man BBC-artikeln ser man att Höjer i sin FoF-artikel utelämnat början på det avslutande citatet. Inkluderar man hela får citatet en annan innebörd, dvs forskaren som citeras håller inte riktigt med slutsatserna från den nya studien (även om han förstås inte kan avfärda det utan vidare):
”I think Wieslaw [Maslowski] is probably a little aggressive in his projections, simply because the luck of the draw means natural variability can kick in to give you a few years in which the ice loss is a little less than you’ve had in previous years. But Wieslaw is a smart guy and it would not surprise me if his projections came out.”
I artikeln redogörs också för att nästan alla andra forskare har kommit fram till annorlunda resultat och att det har varit notoriskt svårt att bedöma isavsmältning m m (som följt värstascenarierna). Man får i mina ögon inte alls intrycket av att forskare skulle vara överens om detta resultat. Från artikeln:
”These other teams have variously produced dates for an open summer ocean that, broadly speaking, go out from about 2040 to 2100.”
”In the end, it will just melt away quite suddenly. It might not be as early as 2013 but it will be soon, much earlier than 2040.”
”My thinking on this is that 2030 is not an unreasonable date to be thinking of.
Ni kan ju läsa och bedöma själva om huruvida BBC:s rapportering är alarmistisk eller inte. De lyfter fram vad ”mainstream” forskning säger och det framgår att just den studie de hänvisar till sticker ut. Det är så här det ser ut inom all vetenskap och också anledningen till att man inte ska dra för stora växlar på enskilda nya studier. Men menar Höjer/Kvartal att media ska självcensurera och inte alls rapportera om dem?
(Det finns gott om än mer alarmistiska studier som media inte rapporterar om).
För att verkligen skruva in hur illa alarmismen är möts vi av en fet rubrik och länk till en bra och resonerande artikel på FoF. Även Höjer tycker själva artikeln är bra men han reagerar på att den bildsatts med Globenarenan nästan under vatten:
”Globen nästan under vatten
Även svenska medier har gett liknande bilder. I Forskning & Framsteg kunde man se Globen, till hälften dränkt i vatten, i en artikel från år 2013. Texten var förvisso nyanserad – men bildspråket bet sig fast”
För mig är det helt obegripligt att man kan gå i taket enbart för en sådan bild och i mina ögon mer ett tecken på att vederbörande verkligen letar efter fel. Men vad vet jag?
Nåväl, han klargör att Globen är 85 m hög och ligger 45 m ö h och frågar Lennart Bengtsson, professor emeritus i dynamisk meteorologi, om vad han tycker om sådana här skräckscenarier. Svaret blir förstås att det är tokigt. Som man frågar får man svar kanske…
Men säger LB verkligen att det inte kommer bli några större problem med havsnivåhöjningarna i framtiden? De pratar mest om Sverige och nej, vi kommer inte vara de som drabbas värst i världen. (Men är det verkligen så många som påstår det?)* Det är väl framförallt länder i Asien som brukar nämnas och som redan drabbats hårt på sina håll. Och det säger även LB i Kvartals artikel:
”– Det är ingen större dramatik för Sveriges del i denna fråga, säger han. Men länder som Filippinerna, och delar av USA:s sydkust kan på sikt få rejäla problem. Och vissa länder är redan utsatta.”
Bild härifrån: Global mean sea level (GMSL) has risen about 21 cm since 1900, at an accelerating rate.
Höjer upplyser sedan att det endast är fem procent av jordens befolkning som lever i områden på lägre än fem meter över havet och att för den stora majoriteten av jordens befolkning är kommande havsnivåhöjningar inte det stora problemet. Det stämmer säkert. Så här säger IPCC:
IPCC AR6 WG2: ”Across these studies, by 2100, 158–510 million people and USD 7,919–12,739 billion assets under RCP4.5, and 176–880 million people and USD 8,813– 14,178 billion assets under RCP8.5 will be within the 1-in-100-year floodplain (very high confidence).”
Det är ju ändå några stycken. Och man kan ju inte stirra sig blind på en global medelnivå, det varierar på olika ställen och det är framförallt vid stormfloder och liknande som de riktiga problemen uppstår då havsnivån kan stiga flera meter.
Artikeln avslutas, som de alltid tycks göra, med något om Greta Thunbergs alarmism. Förstås. Korrelationen mellan artiklar som tar upp det och själva överdriver åt andra hållet är närmast hundraprocentig …
Nej, jag har inte läst allt om klimat på Kvartal och jag har bara tittat på inlägg vars rubrik ser ut att handla om själva vetenskapen. Jag tycker exempelvis Ola Wongs artikel om Kina och kolkraften var intressant även om jag inte håller med om alla slutsatser, men det är ju en åsikt och en helt annan sak.
Till skillnad från en del andra har jag heller inget att säga om att man intervjuar Lennart Bengtsson även om man ska vara medveten om att hans påståenden om en klimatkris handlar om åsikter och värderingar. Han har till exempel bevisligen uttalat sig väldigt felaktigt om Grönlands och Arktis isar.
Jag tror inte för ett ögonblick att Kvartal medvetet vill förvilla men jag vidhåller min ståndpunkt att ”konservativ media” är fullständigt urusla på att kritisera överdrifter (som existerar) i klimatfrågan. Istället bidrar de till förakt och minskad tillit till vetenskap och kunskap:
Och orsaken är ganska uppenbar: en väldigt naiv inställning till de källor de tycks hämta information ifrån.
*Angående svenska havsnivålarmrapporter: Jag gissar att en del kommer slänga fram nyheten från 2019 om att Malmö kommer ligga under vatten år 2100. Självklart är det alarmistiskt och oansvarigt att som Aftonbladet lämna en låst artikel med enbart följande text tillgänglig: ”Skräckscenario hotar stora delar av staden. Havet riskerar stiga med 265 centimeter.
I deras TV-reportage framgår det att det är under extremhändelser där lågtryck och vindar mm samverkar. Även i SVT framgår det tydligt att det rör just i ett värstascenario. Uppgifterna kommer från en rapport/riskanalys av framtida havsnivåökningar gjord av SKR och SMHI. De har utgått från två av IPCC:s scenarier (som inte är en prognos över hur det kommer bli, utan en sannolikhetsbedömning utifrån givna utsläppsnivåer etc).
Man hade kunnat föra en diskussion om vilken risknivå som kommunerna ska förbereda sig på, men det tycks stört omöjligt i det uppskruvade debattläget. Värstascenariot som SMHI använder är nämligen RCP8.5 som de allra flesta forskare numera anser vara osannolikt numera. Men å andra sidan, när det gäller smältningen av glaciärer finns det en hel del osäkerheter och avsmältningen har följt värstascenarierna för havsnivåökning.
IPCC: ”Importantly, likely range projections do not include those ice-sheet-related processes whose quantification is highly uncertain or that are characterized by deep uncertainty. Higher amounts of global mean sea level rise before 2100 could be caused by earlier-than-projected disintegration of marine ice shelves, the abrupt, widespread onset of Marine Ice Sheet Instability (MISI) and Marine Ice Cliff Instability (MICI) around Antarctica, and faster-than-projected changes in the surface mass balance and dynamical ice loss from Greenland. In a low-likelihood, high-impact storyline and a high CO2 emissions scenario, such processes could in combination contribute more than one additional meter of sea level rise by 2100.”
Och är det mer fel att använda det scenariot än att föra fram Lennart Bengtssons siffra på 0,5 meters höjning vid 2100 och intala folk att det är ”sanningen” med tanke på osäkerheterna? Och antyda att SMHI inte tar hänsyn till landhöjningen (vilket de gör, här kan man kolla vad SMHI beräknat för olika scenarier på olika platser i Sverige.). Siffran man (rimligtvis) behöver förbereda sig för är det vattenstånd som kan förväntas vid stormfloder och liknande. Men vilken risknivå är rimlig? Ska media ignorera rapporter som det här?
Och till sist en filosofisk fråga: Jag har aldrig riktigt greppat hur långt fram i tiden en risk/fara ska ligga för att det är okej att hö-hö:a bort den som alarmism. För det stannar ju inte på något magiskt sätt år 2100. Hur många människor ska finns i riskzonen för att man kan kalla det kris? Vilka delar av världen räknas?
För ja, det finns paleontologiska data som visar att havsnivåerna stigit med meter i plural under ett århundrade.
Paleoclimate data reveal sea level rise of several meters in a century (Fairbanks, 1989; Deschamps et al., 2012). Those cases involved ice sheets at lower latitudes, but 21st century climate forcing is larger and increasing much more rapidly. Atmos. Chem. Phys., 16, 3761–3812, 2016
IPCC SPM AR6
Jag menar, det är ju tydligen okej att larma om en nära förestående klimatdiktatur baserat på typ två professorers uttalanden (Randers respektive Tännsjö) om att det kanske skulle behövas. Ja, varenda kulturdebatt/ledarsidaartikel som vill vara lite edgy har tagit upp det under en radda år nu (t ex SvD ledare: Ropen på klimadespoti växer).
Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal:Det finns en egenskap som alla journalister – ja rent av nästan alla människor – som jag tycker om delar: Det är nyfikenheten. Instinkten att aldrig ta ett påstående för sant bara för att det uttalas av en auktoritet. Att ständigt vara på jakt efter mer kunskap, mer nyansering, mer precision. Men denna egenskap måste också balanseras av förmågan att kunna skilja veriferbar fakta från tolkningar, åsikter och värderingar.
Jag tror att om Jörgen levde efter denna nyfikenhetsdevis även i klimatfrågan skulle han bli förvånad över hur icke-ignorerade alternativa förklaringsmodeller och forskare har blivit. Ja, du hittar Lindzens, Currys, Svensmarks, McKitricks, Spencers osv studier kommenterade i IPCC-rapporterna. Det journalistiska borde vara att verifiera vad bloggarna säger mot just verifierbar vetenskap och upprepande av saker jag visat ovan (och i ett otal andra inlägg).
Jörgen Huitfeldt: ”själva den vetenskapliga grunden bakom hur klimatet utvecklas är så komplex och att vårt klimat kan påverkas av så många faktorer att en stor portion ödmjukhet är påkallad.”
Jag tror att om han applicerade lite av den ödmjukheten skulle han bli varse att det bevisligen finns folk och organisationer som avsiktligt ljuger och förvillar. Clintel påstår t ex
”Other historical reconstructions by Tamo, Fortin and Gajewski found that Arctic temperatures were 1-2°C warmer during most of the first millennium and in particular during the Medieval Warming Period”.
Medan själva studien visar sina resultat så här:
Och det är ingen engångsföreteelse. Ja, slappa inlägg som de jag bemött ovan bidrar i allra högsta grad på att dra undan mattan för allt vad tillit och verifierbar fakta heter. Det är inte att nyansera.
(NEJ, JAG PÅSTÅR INTE ATT NÅGON PÅ KVARTAL ”FÖRNEKAR” KLIMATFÖRÄNDRINGARNA)
Ibland undrar jag om det finns något enklare än att sprida tvivel om vetenskap i komplexa frågor? Det är onekligen något tragikomiskt över att Sverigedemokraternas Elsa Widding i en av sina ”valkampanjsfilmsnuttar”” (3/9 2022) propsar på att politiseringen av klimatfrågan måste stoppas. Under senare år är det väl få som har bidragit till denna polarisering som hon själv.
Jag misstänker att många inte har en susning om hur långt ifrån vedertagen vetenskap Elsa Widding och Sverigedemokraterna står. Här följer några exempel. Symptomatiskt är också att när detta påpekas för henne kommer bortförklaringar i stil med ”det har jag inte sagt” eller ”jag ställde bara frågan” och liknande följt av nya felaktiga påståenden i en evig spiral.
”KOLDIOXIDHYPOTESEN”
Elsa Widding (EW i fortsättningen) säger i intervju i Kvartal 2020 (ca 28,15 minuter in) om ”koldioxidhypotesen”: ”Den är inte på nåt sätt bevisad utan en hypotes bland många andra. Den kanske är sannolik, eller inte, men det finns så många konstigheter med den och många saker som talar emot.”
Widding borde kanske kunna svara på varför hon inte tycker att koldioxidhypotesen har starka stöd utan är en i mängden? Chen Deliang hävdar att den har starkt stöd. pic.twitter.com/ieFKbLxtDV
EW i intervju i Det Goda Samhället 2019: ”Koldioxidhypotesen lades fram redan 1816 [sic] men är fortfarande inte mer än just en hypotes.”
I verkligheten har man mycket stor vetenskaplig förståelse för detta och det är en väl etablerad vetenskaplig teori (som inte är detsamma som hur ordet ”teori” används i dagligt tal utan den högsta sannolikhetsgrad en vetenskaplig tes kan få) med mängder med empiriska bevis. Ja, NASA har via satelliter även uppmätt CO2:s globala påverkan på växthuseffekten. Men det handlar inte om ett enstaka försök eller studie/metodik, det är en hel hög med forskning (inte bara inom klimatvetenskapen) som lett fram till dagens kunskap. Se länkar och mer information i detta inlägg: Existerar växthuseffekten? och Vattenånga och växthuseffekten – Maths Nilsson, författare
ORSAKEN TILL STIGANDE KOLDIOXIDNIVÅ I ATMOSFÄREN
Bevisen för att atmosfärens ökande koldioxidhalt beror på mänskliga aktiviteter är en av de mest säkerställda slutsatserna i IPCC:s senaste rapport (= ”entydig”):
IPCC AR6: A.1.1 ”Observed increases in well-mixed greenhouse gas (GHG) concentrations since around 1750 are unequivocally caused by human activities.”
EW är av en annan uppfattning när hon avhandlar ämnet i sin video nr 6 (6 maj 2020). På vanligt manér påstår hon att ”många forskare” har en annan uppfattning men ger bara en referens, en artikel från 2013. Och hon undrar varför ingen lyssnar på dessa experter. Bara det att forskare har lyssnat och även kommenterat den. De har hittat fundamentala fel och allt är redovisat på samma plats som ursprungsartikel hittas. Bollen ligger hos artikelns författare (och EW) att bemöta detta, men det har de inte gjort. Läs mer i detta inlägg.
Sen blir videon bara konstigare… Hon påstår att FN:s klimatpanel enbart bryr sig om den koldioxid som människan släpper ut och ignorerar det som haven avger (det sker ett konstant utbyte). Det är helt enkelt inte sant, här från NOAA och en rapport som presenteras varje år:
NOAA State of Climate 2020: ”Oceans absorbed a record amount of CO2. The ocean absorbed about 3.0 billion metric tons more CO2 than it released in 2020. This is the highest amount since the start of the record in 1982 and almost 30% higher than the average of the past two decades.”
Vidare påstår hon att klimatforskarna inte skulle ta hänsyn till självklarheter som att koldioxid löser sig bättre i kallt vatten än varmt.
Sen blir det bara värre:
Vi har fått en ny IPCC-rapport. @Ericson_ubbhult väljer att dela "sågning" av denna från Elsa Widding. Alltså, fattar folk o att detta är på antivaxx-nivå!? EW tror alltså att vi stödjer oss på 160 år gamla experiment. Kolla själva på klippet: pic.twitter.com/TLdcwHPYOI
I korrespondens med SVT (som hon själv har offentliggjort på bloggen Klimatupplysningen 2021-09-02) har hon hittat ytterligare en artikel som skulle bekräfta att det inte är människans utsläpp som är huvudorsak till de stigande CO2-halterna. Men det är samma snurriga historia där: läs mitt inlägg här.
Nej, det är inte ”många forskare” som dissar IPCC:s slutsats om detta, inte ens bland de IPCC-kritiska. Men visst går det att hitta ett fåtal med såna åsikter (det gäller inom varenda vetenskapsgren), desto svårare är det dock att hitta publicerad vetenskap om det …
Och ja, mainstream forskare är medvetna om Henys lag osv, läs serien här t ex.
[Uppdatering: Såg att Klimatupplysningen idag hade ett inlägg om detta. Och hänvisar till följande artikel som bevis för att nyare forskning (2020) visar att man inte tagit hänsyn till temperaturgradienten i havsytan på ett riktigt sätt. Justeringar av tidigare kunskap sker hela tiden, just den här studiens resultat pekade på att forskare faktiskt underskattat havens upptag av koldioxid och sänker EW:s resonemang än mer (men vem kollar länkar).
”These increase the calculated net flux into the oceans by 0.8–0.9 PgC yr−1, at times doubling uncorrected values. […] Our corrections reconcile surface uptake with independent estimates of the increase in ocean CO2 inventory, and suggest most ocean models underestimate uptake.”
Men de visar ju en graf som pekar neråt för CO2-upptaget!?
Jo, läser man bildtexten får man svaret: ”The net flux into the ocean is shown as negative, following convention.” I övrigt har jag inte läst inlägget]
MÄNNISKANS PÅVERKAN
I senaste IPCC-rapporten AR6 anges att ”människans påverkan på klimatsystemet är odiskutabelt”. EW och andra har dock påstått att det inte är klargjort hur stor del av denna påverkan som kan tillskrivas mänskliga aktiviteter. I ett skriftligt svar till SVT skriver hon:
”Min kommentar till detta är bara att jag noterar att kvantifiering nu plockats bort. […] JA det står utom allt rimligt tvivel att det är på det viset (vilket jag själv tydligt markerar) men det framgår inte med hur mycket. IPCC uttrycker sig därmed svagare än i tidigare rapporter.”
Det är visserligen sant att det i rapportdelen ”Sammanfattningen för beslutsfattare” bara nämns att vår påverkan är odiskutabel utan kvantitativa mått. Dessa anges dock i huvudrapporten och även om det alltid kommer finnas osäkerheter är det tydligt att de naturliga faktorerna (förändring i solinstrålning och liknande) är försumbara i jämförelse med de antropogena bidragen, vilket fastslås med mycket stor säkerhet (ERF=Effective Radiative Forcing dvs respektive ”strålningskällas” drivkraft på uppvärmningen):
Och det var slutsatsen även i 2013 års rapport även om säkerheten i senaste rapporten är större.
IPCC:s RAPPORT ÄR POLITISK
Trots att mängder av EW:s påståenden, som dem ovan, går helt på tvärs med IPCC:s rapporter menar hon att hon inte kritiserar IPCC:s vetenskapliga rapporter. Hon vill bara ge en bättre bild än den media ger och även påvisa hur IPCC:s Sammanfattning för beslutsfattare (SPM) inte stämmer överens med det som står i huvudrapporten, som att naturliga variationer inte skulle redovisas där:
Hon lägger till: ”Är inte det gravt missledande eftersom det så tydligt lurar våra stackars journalister att tro att klimatförändringarna enbart handlar om oss människor.”
Samma sak hävdade som ni kanske kommer ihåg Lena Andersson i sitt haveri till IPCC-kritik på SvD:s ledarsida. Det tar någon minut att kolla upp att detta inte stämmer.
Jag var med i ett Aktuelltinslag förra året som fick ett långt efterspel då det fick sextiofem anmälningar till Granskningsnämnden. En bisarr korrespondens följde med tilläggskommentarer, svar och uppvisningar i att flytta målstolpar och glida undan vad man sagt. EW har också valt att på sin blogg publicera rejäla personliga påhopp på medverkande i inslaget (där jag bl a får en psykisk diagnos) som också skickades till GRN vad det verkar.
Vad det gäller SPM-rapporten (dvs Sammanfattning för beslutsfattare) så nämner EW att den inte är objektiv utan är politiskt präglad. SPM ska därför inte anses vara ”etablerad forskning”. I en tilläggskommentar bifogar hon (eller vem det nu är som skrivit de svamlande dokumenten) två citat från forskare som bevis för detta. Och välter återigen över det till att SVT är inkompetenta:
”Det finns således forskare som levererar vetenskapligt underlag till IPCC som ifrågasätter sakligheten i det SVT:s reporter anger som ”etablerad vetenskap” [här syftas på SPM-rapporten som SVT refererat till]. Inte ens här klarar reportern av att uppmärksamma tittarna på det mest essentiella – den vetenskapliga oenighet som råder om hur materialet i IPCC:s olika rapporter ska tolkas.”
Citaten har dock ingen bäring vilket jag har skrivit om här: Så här sjuk är klimatdebatten. När SVT bemöter saken och visar att citaten inte bevisar det EW trodde, blir det åter att flytta målstolparna som gnälliga barn: det var ju inte så vi menade typ, varför fokuserar ni på enskilda detaljer osv, läs själva här, bifogar ett urklipp:
”Men återigen riktar SVT blicken åt fel håll (medvetet eller omedvetet låter vi vara osagt) i sitt tilläggsyttrande och slår in en öppen dörr genom att komiskt gräva ner sig i dessa två exemplifierande citat.”
Så då plockar de bara fram ett nytt exempel från 2007 (ja, det är precis så här det brukar funka). Nåväl, det funkade inte heller så bra, läs mer i mitt inlägg här.
(SVT blev friade).
GISP2-grafen från Grönland
Mitt bidrag i ovan nämnda Aktuelltinslag handlade i princip om att visa ett exempel på en graf som används för att förvilla om klimatvetenskapen. Grafen var en temperaturrekonstruktion lite drygt 10 000 år tillbaka i tiden gjord utifrån prov från en isborrkärna på Grönland. Mätserien går bara fram till år 1855 och senaste tidens uppvärmning finns inte med. Den är dessutom från en enda punkt på jordklotet och kan inte ensamt användas för att jämföras med globala mätserier. Läs mer: Kampen om Grönland.
Här hittar vi återigen ett tydligt exempel på ”det har jag aldrig sagt”-bortförklaringar som uppenbarligen grundar sig i att hon inte förstår. Det var ingen som i inslaget sa att just EW använde denna graf felaktigt men hon blev kränkt ändå, här från anmälan till Granskningsnämnden:
Det bisarra är att hon i sin egen bok har med två varianter av just denna graf (varav en är exakt den som visades i inslaget). Nedan är ett foto från boken Klimatkarusellen. Notera den röda lilla rutan till höger och ”IPCC:s intresse”. Den slutar som sagt år 1855.
Jag har tidigare visat att hon använder samma graf på felaktigt sätt även efter Aktuelltinslaget. I sin video där hon ska ”klä av” SVT-reportern Erika Bjerström angående att det har varit varmare förr. Hon säger att det har ju Erika redan erkänt genom att hänvisa till GISP2-grafen. Återigen hävdar EW att det var 1,1C varmare ett par hundra år f Kr. än vad det är nu genom att peka på just GISP2-grafen, och att det är Erika som fuskat, se bilder nedan.
Det går inte att jämföra en punkt på jordklotet med globala medeltemperaturer! Och nutida temperatur finns inte med i grafen! (Och senare tids forskning har visat att det finns all anledning att ta GISP2-resultaten med en nypa salt). Läs mer om felaktigheterna samt en förklaring till den graf Bjerström visade för att skildra nuvarande temperatur i inslaget i detta inlägg.
Det här är standard i den här pseudodebatten: påvisade felaktigheter bemöts med ännu fler felaktigheter i en oändlig spiral.
Innan själva inslaget hade, som sagt, SVT en del korrespondens med EW, som hon själv offentliggjort. De frågade henne om användandet av denna graf som hon använt på Swebb-TV:s höstkonferens 2019. Just den varianten var tagen från en anonym källa på nätet (som spottar ur sig felaktiga grafer). Där pekas nutida temperatur (felaktigt) ut med en blå pil.
Återigen blir hennes svar ”Jag är dock tydlig med att jag bara använder den för att visa den långsiktiga trenden. Jag säger att data är kontroversiella.” Nej, de är inte ”kontroversiella”, de går helt enkelt inte använda för att ”visa den långsiktiga trenden” på en global nivå. Nej inte ens för Grönland som helhet. Och pilen på nutida temperatur är helt felaktig, det duger inte att säga ”men jag sa ju att det var kontroversiellt”. Vill man vara seriös finns det korrekt data att använda istället för att slänga in första bästa graf man hittar på nätet.
[Uppdatering: videon finns på SwebbTV (ska starta vid 16:45), ni kan själva se och höra att hon med egna ord säger att hon ”inte fattar” hur IPCC kommer fram till sin slutsats och använder ovanstående felaktiga diagram som mall.]
EW: ”Jag kritiserar inte IPCC:s rapporter.”
Ändå kläcker hon ur sig att det inte finns några tillförlitliga globala data innan 1979 (då satellitmätningar började – men det är en myt att de skulle ”vara de bästa data som finns”, se Youtubevideo här t ex.):
Det är helt på tvärs med IPCC. Varför påstår hon i så fall detta kan man undra? Jo därför hennes källor är organisationer som Clintel. Jag har visat att de inte drar sig för att blåljuga för att förvilla om klimatvetenskapen.
Man kan helt enkelt inte hänvisa till Clintel och samtidigt säga att man inte kritiserar IPCC:s rapporter och komma med dryga påståenden som: ”IPCC:s påstående kräver alltså kunskap om alla de naturliga faktorerna och deras inverkan på jordens temperatur. En sådan kunskap finns inte idag. Sorry!”
Det går heller inte påstå att allt som skrivs i media handlar om resultat från modeller. Det är en ren och skär lögn. Notera återigen användandet av ”väldigt många forskare” helt utan täckning i publicerad vetenskap.
EW sitter dessutom i norska Klimatrealisternes vetenskapliga råd. Deras ståndpunkt är att mänskliga koldioxidutsläpp är av ringa betydelse för uppvärmningen. Googla själv deras ”faktablad” [uppdatering: bifogar länk här till en gammal tråd jag skrev på Twitter om hur ”ignorerade” deras hypoteser (inte) blivit.]. Det är också fullständigt inkompatibelt med IPCC:s mest grundläggande slutsatser – som typ varenda vetenskaplig institution skriver under på.
Så här fortsätter det i all evighet. Och en av EW:s korta valvideor fick alltså rubriken Sluta politisera klimatfrågan. Ironin är död.
Notera också att hon i en annan valvideo undrar varför man inte tar hänsyn till klimatmodellernas osäkerheter om den framtida utvecklingen. Det borde hon fråga sig själv. Hon har i flera framträdanden hänvisat till enbart de lägre temperaturerna i de spann som IPCC anger. Och dessutom till nivåer som bygger på att världen följer de åtaganden man kommit överens om i Parisavtalet (och lite till). Det är åtgärder som Sverigedemokraterna inte vill att vi ska göra. Likaså påstår de att dessa åtgärder är meningslösa för att stoppa uppvärmningen. Deras syn på riskutvärdering är helt bisarr, se citat nedan från video av Stegrud och Widding:
Ni som röstar på SD ska titta på de konsekvenser som förväntas vid temperaturer över 3C.
Jag är fullt medveten om att det inte spelar någon roll vad jag eller någon annan skriver om hur ur spår SD är om klimatvetenskapen. Men jag har i alla fall försökt.
Ja, ovanstående är SD:s officiella syn på klimatvetenskapen, sen kan Jimmie Åkesson och de andra säga vad de vill. Man slänger annars inte in EW på 12:e plats i riksdagsvalet, de är fullt medvetna om hennes syn på klimatvetenskapen (det är inte direkt meriterande om de inte kände till den) . Sluta dalta med detta parti: SD är emot Parisavtalet och håller inte med IPCC:s mest grundläggande slutsatser. Punkt.
Men sorgligt nog är det säkerligen inget de tappar röster på.
Nej, man behöver inte vara dum för att lyssna på dessa alternativa vetenskapliga källor och börja tvivla. Det är ett rejält snår att ta sig igenom. Jag har listat mina blogginlägg här (är nog inte helt uppdaterad dock). Jag har också belyst de centrala punkterna och vad som ligger bakom spridandet av dessa myter i min bok Spelet om klimatet? Finns som inbunden och pocket.
Det har i dagarna varit stora rubriker om hur klimataktivister stoppar Stockholmstrafiken och även hindrat ambulanser i uttryckning. Oförsvarbart förstås. Och jag är dessutom övertygad om att det är kontraproduktivt (även om jag kan ha respekt för de som vågar sig på civil olydnad i vissa sammanhang). Naturligtvis blev det hett stoff i valdebatten. Även om Märta Stenevi på Twitter fördömde saken dröjde det inte länge förrän både Ebba Busch och Ulf Kristersson gav skulden till ”MP:s klimataktivister”. Men låt oss inte glömma orsaken till att de alls sitter där går att finna hos en annan sorts aktivister som snudd på aldrig hängs ut i media. Låt oss ta en titt…
Vi kan väl börja med att konstatera att det i år är exakt 30 år sen världen slöt Rioavtalet och var överens om att göra något åt koldioxidutsläppen. Det gällde inte bara akademiska klimatforskare utan även politiker som Thatcher och Bush, liksom forskare på fossilföretag som Exxon. Det var information som nått ända upp i ledningsgrupperna. Här ett mötesprotokoll från Shell 1988, som trots kvarvarande osäkerheter, påpekade att det skulle kunna vara försent att agera när tecknen blev uppenbara:
Redan 1980 hade lobbygruppen American Petroleum Institute (API) ett möte med sina medlemmar (t ex Exxon och Texaco) som kretsade kring en rapport som konstaterade att det var förbränning av fossilt bränsle som låg bakom CO2-ökningarna och att allvarliga konsekvenser riskerades framöver om det fortsatte. De konstaterades också att det inte fanns någon tid att spela på att byta ut den fossila energin:
Det var dock innan organisationer som Global Climate Coalition (vars medlemmar bestod av typ varenda stort fossilanvändande bolag i USA) och en hel uppsjö andra libertarianska och konservativa tankesmedjor/lobbygrupper skred till verket. Oftast med hemlig finansiering…
Exxon ströp pengarna till sin tidigare omfattande forskning om CO2:s påverkan på klimatet. 1996 hade API ändrat sig och hävdade att det nog inte var någon större fara med argument i stil med: “if farmers are smart enough to change their crop plans, climate change could have a positive impact on U.S. agriculture”. Och att en välmående ekonomi vilade på att den inte kunde planeras utan sköttes av den fria marknaden.
En av de mer centrala spelarna i att förvilla om klimatvetenskapen är amerikanska Competitive Enterprise Institute (CEI). Svenska tankesmedjan Eudoxa tyckte debatten var lam i Europa och kontaktade därför CEI för samarbete, som bland annat ledde till att en av CEI:s rapporter 2007 översattes till svenska: Vad varje europé bör veta om global uppvärmning.
Där får man ”veta” att Kyotoprotokollet kommer bli rena katastrofen för Europa med en rejäl sänkning av länders BNP och miljontals försvunna jobb vid 2010, samtidigt som de påstår att det inte gör ett dugg för att påverka temperaturen.
Och vilka ligger bakom denna kunskap, dvs angivna referensen 22? Jo, en europeisk frimarknads-tankesmedja som bekämpade skatter och regleringar: The International Council for Capital Formation. Som i sin tur var en undergruppering till fossilfinansierade American Council for Capital Formation. De har producerat flera utredningar (finansierat av t ex Koch Industries) som kommer fram till rena skräcksiffror för klimatåtgärder jämfört med mer neutrala källor. Och de tycks vara ordentligt vinklade:
I CEI/Eudoxa-rapportens sammanfattning presenteras falska motsättningar som att klimatåtgärder kommer ”ta i anspråk resurser som skulle kunna brukas bättre till att exempelvis hindra spridningen av HIV/AIDS eller öka tillgången till rent vatten (29).”
(Om ni undrar så är referens 29 = länk till Copenhagen consensus som är … trumvirvel … den danske klimatdebattören Bjørn Lomborgs tankesmedja.)
De framför vidare rena lögner som att den kände klimatforskaren James Hansen skulle vara helt överens med den ”IPCC-kritiska” forskaren Richard Lindzen om en ganska marginell framtida uppvärmning om utsläppen fortsatte att öka.
Likaså slänger de även in påståenden som:
”Malaria har historiskt även funnits på nordligare breddgrader och skulle lätt skulle kunna utrotas om man tillät en större användning av DDT, vilket miljörörelsen starkt motsätter sig.”
Det går säkert hitta enskilda fall där så är fallet men på det stora hela är detta påstående populistiskt nonsens, läs t ex här eller här. Och det här är ingen slump, många av dessa grupperingar är emot all typ av reglering och då i synnerhet när det ska göras av miljöskäl tycks det som.
Man behöver inte hålla med miljöorganisationer i allt (och de finns förstås extrema åsikter hos vissa), men det är skrämmande hur lätt både M och KD:s spinndoktorer sväljer allt som får dessa att stå i dålig dager. I våras om att miljöorganisationer var köpta av ryssarna baserat på ett uttalande utan bevis i högerextrem tevekanal. Här om ett annat inlägg på SvD:s ledarsida.
[Ett tecken på hur äcklig den här valdebatten är ges när KD anklagar MP för att vägra ta avstånd från de stoppade ambulanserna genom att klippa bort halva Bolunds svar, se Twitterinlägg här. Nej, jag är inte miljöpartist, man kan tycka sånt är för jävligt ändå.]
Den Brysselbaserade tankesmedjan Centre for New Europe (CNE) har fått gedigna bidrag från oljejätten Exxon. År 2004 var de dessutom öronmärkta för att bedriva utbildning om klimatförändringarna:
Och vad kan tänkas ingå i dessa utbildningar? Jag har ingen aning men på deras hemsida beskriver de sin mission om att avslöja moralpanik och skräpvetenskap inom miljödebatten:
”Debunking the moral panics and junk science that all too often dominate today’s environmental debate, CNE is primarily concerned with such areas as climate change, global warming and the general promotion of sound science.”
Och det lär inte vara IPCC:s slutsatser som de anser vara ”sund vetenskap”. Här kallar en av CNE:s medarbetare IPCC för ägghuvuden och beskriver hur han inte tror på klimatvetenskapen:
Blogginläggen är fulla av liknande kommentarer och de har även ordnat föreläsningar med Fred Singer, en nestor i konsten att ifrågasätta vetenskap om freoner/ozon, SO2/försurning, CO2/uppvärmning och så vidare. Det var dock inget som hindrade Timbros vd Mattias Bengtsson att ta över CNE:s vd-post 2005.
De ordnade också en föreläsning med Chris Horner med rubriken Climate Alarmism Reconsidered. Bara under 2004 fick han 60 000 dollar i arvode från CEI:
Han var även advokat för Cooler Head Coalition, en av CEI:s ”underorganisationer” som varit mycket aktiv i förvillandet inom klimatdebatten, bedrivet med hjälp av stora summor från fossilindustrin. Här Exxons bidrag:
Precis som alla klimathotsskeptiker var Horner ordentligt tystad och censurerad … eller kanske inte … Här CNE:s presentation av honom:
Lägg sen till ett par klimatförvillarböcker som hamnade på topplistorna.
Nåja, alla insatta i den här debatten på denna tiden visste att han ansåg att IPCC:s slutsatser var politiska lögner och att han var starkt emot Kyotoavtalet. Horner säger själv att han blev kontaktad av den Brysselbaserade tankesmedjan European Enterprise Institute EEI för att driva miljöfrågor i deras regi.
EEI startades och drevs av moderaten Gunnar Hökmark medan han var ledamot i EU och dessutom vice ordförande av EPP, EU:s största politiska gruppering. EEI jobbade bland annat aktivt ihop med CEI för att bekämpa införandet av EU:s kemikalielagstiftning REACH.
Man skulle tycka att det skulle vara självklart att en aktiv EU-politiker, avlönad av folket, skulle se det som en självklarhet att finansieringen av hans sidoprojekt skulle redovisas öppet. Särskilt med tanke på vilka han valt att samarbeta med …
Men icke, trots påstötningar från flera håll vägrade de lämna ut dessa uppgifter. Han lovade att det skulle redovisas tids nog men jag har inte sett något.
Nu jobbar Hökmark på bland annat Kreab, som av en händelse också ordnade klimatförvillarorganisationen Stockholmsinitiativets första officiella framträdande…
Och hur ska man se på tidskriften Fokus, som bara två dagar efter IPCC släppte senaste rapporten om den fysikaliska vetenskapen bakom klimatförändringarna istället valde att presentera en alternativ verklighet om vad vetenskapen kunde bekräfta?
Eller en sån som Fred Goldberg som framställs som polarforskare och bedrev föreläsningar som representant för Svenska Polarinstitutet som han själv grundat? Han var i verkligheten docent o svetsning på KTH och även om norska polarinstitutet handlar om polarforskning var Goldbergs företag något helt annat:
Han hade enligt eget CV ingen erfarenhet som polarforskare (bortsett från en expidition på 60-talet) men däremot drivit företag som provborrat efter gas på Svalbard. Han var dessutom författare till förvillarorganisationen NIPCC första rapport. En organisation som bildades av ovan nämnda Fred Singer som en motpol till IPCC. De skriver enligt mig och andra, inklusive professor emeritus Lennart Bengtsson, avsiktligt felaktiga rapporter för att få fram en missvisande bild av vad vetenskapen kan fastställa:
LB: ”På detta sätt fortsätter argumentationen sida upp och sida ned. Man har systematiskt och säkert avsiktligt letat upp artiklar som stöder en, som det förefaller, förutfattad uppfattning att någon egentlig klimatändring inte föreligger och om det så skulle vara då är en ökad mängd koldioxid i alla fall gynnsamt.”
Man kan knappast undgå tanken att NIPCC är ett tydligt beställningsarbete där kravet har varit att visa att växthusgasökningen och speciellt koldioxidökningen är harmlös med en obetydlig effekt på klimatet.”
NIPCC har påverkat opinionen något enormt, framförallt i USA. Hur ställer man detta jämte några klimataktivisters strejkande?
Eller Clintel, en annan organisation som uppenbart ljuger helt medvetet. Både den och NIPCC är organisationer som SD:s Elsa Widding hänvisar till. För nej, hon köper inte IPCC:s mest grundläggande slutsatser även om hon ofta påstår det. Och hon inte ensam i sitt parti om att helt dissa klimatvetenskapen (ytterligare några kommentarer här). Nu är de näststörsta parti och det finns alltså en möjlighet att vi snart har ett styre i Sverige där en ansenlig del av ledamöterna anser att IPCC:s slutsatser inte gäller.
Likaså ljuger opinionsbildaren Henrik Jönsson medvetet när han till exempel i sin video hänvisar till en tidningsartikel och påstår att den bevisar att klimataktivister varit avlönade av Ryssland när den i själva verket säger något helt annat (se förklaring i given länk).
Och Näringslivets medieinstitut som vill sprida uppfattningen att medier överdriver i sin rapportering om havsnivåökningarna men lyckas bara få fram budskapet genom att strunta i 75% av de artiklar som ingick i deras studie och dessutom felklassa flera av de artiklar som sedan fanns kvar. Är det verkligen okej?
SvD:s ledarsida har länge producerat texter som ifrågasätter IPCC:s slutsatser. Här en från 2005:
”Det är värt att påpeka att människans inverkan på jordens temperatur troligtvis överdrivs kraftigt i samhällsdebatten. Forskningen pekar allt mer på att vi upplever en naturlig variation i planetens medeltemperatur.” Nima Sanandaji/vd Captus
När WWF 2011 hade tagit fram ett finansierat förslag på klimatomställning inom EU (som man både kan och bör ha åsikter om, men det var ett konstruktivt inlägg i debatten) ägnade sig Johan Ingerö, nuvarande policyansvarig för KD, att dra fram Climategate och påpeka att forskarna myglat. Och hoppades på oväntade lösningar från ovan.
Det finns fler artiklar. Så sent som 2020 gick det förstås inte längre att ifrågasätta uppvärmningen men SvD:s ledarsidas chef för ändå fram tvivel och påstår att slutsatserna inte kommer från forskare:
”IPCC sammanställer mängder av angelägen forskning som spänner över flera områden, men de rapporter som oftast når den offentliga diskussionen är sammanställda av politiska tjänstemän och ska betraktas just som det, och inte som en högre makts dekret.”
Självfallet måste man få ifrågasätta även IPCC och kritisera att medier väljer att kalla saker värderingsladdade ord som kris, bara det att försöken som görs på vissa ledar- och kultursidor är så jävla dåligt underbyggda. Och kalla det för ”högre makts dekret” blir bara pajasretorik.
Och så vidare…
Jaja, ber om ursäkt om jag upprepar mig, men alla som skriver om klimatdebatten kommer göra det eftersom det är samma argument som ältas i decennier. Det finns förstås fler exempel än ovan men jag hoppas att min poäng går fram. Det finns ganska många som kämpat (och fortfarande kämpar) stenhårt för att vi inte ska göra något åt ”klimatutsläppen”. Och ja, de bär en stor skuld till att det idag är så svårt att komma till rätta med problemen och att det sitter folk och blockerar trafiken.
Och kom ihåg att många av de mest högljudda i den nuvarande kärnkraftsdebatten har tidigare INTE haft som primärt mål att kämpa för kärnkraft utan att stoppa utfasningen av fossila bränslen och förklara bort deras roll i uppvärmningen.
(Men ja, självklart finns det även folk som kämpat för kärnkraft under hela tiden).
Enda anledningen att dessa personer inte kallas aktivister i nedlåtande ordalag är för att de agerar i organisationer som oftast är välfinansierade och har starka kopplingar till näringslivet. Organisationer som tycks likställa frihet med att driva företag utan att någon lägger sig i.
Sverigedemokraterna fick en debattartikel publicerad i Aftonbladet här om dagen. SD ger C, MP och miljörörelsen skuldenför att ungdomar har klimatångest och pekar på en studie i Lancet.Visst görs det överdrifter (IPCC förutspår t ex inte jordens undergång) men jag är ärligt talat trött på att de som ägnat decennier åt att motarbeta åtgärder och förneka problemets existens nu skyller ifrån sig (för det var framförallt bristen på agerande som fick barnen att må dåligt). Var står Sverigedemokraterna i detta sammanhang, accepterar de IPCC:s slutsatser? Det är det minsta man kan begära att få utrett i klartext inför valet.För ja, det finns anledningar att tvivla.
Lancetstudien: Climate change and inadequate governmental responses are associated with climate anxiety and distress in many children and young people globally
Status: De största oljebolagen planerar att investera en biljon dollar i nya olje- och gasfält till 2030.
Man måste förstås få ha olika åsikter om hur man ska lösa ett problem (eller om man ska låta bli för den delen). Vi kommer aldrig bli helt överens om vilken risknivå som är rimlig eller vilka konsekvenser som är acceptabla att hantera. Men de åtgärder man är beredd att införa beror självklart på vilken bild av problemställningen man har. (Sen kan ni få bråka om kris/nödläge/katastrof är rätt ord att använda – det är värdeord och inte vetenskap).
Först ett klargörande: Enligt IPCC är det alltså entydigt att den ökade halten koldioxid i atmosfären beror på våra utsläpp. De slår också fast, med mycket hög säkerhet, att uppvärmningen helt beror på mänskliga aktiviteter och att de ”naturliga drivkrafterna” är försumbara i jämförelse. Se utklipp nedan.
(Ja, det kommer från huvudrapporten (WG1) och inte från Sammanfattningen för beslutsfattare. Jag förklarar nedan varför det är viktigt.)
Inget riksdagsparti kommer förstås öppet säga att de inte accepterar klimatforskningen, men det går ju alltid att hävda att det finns andra forskare än IPCC … I en av mina trådar på Twitter, vägrade Jessica Stegrud, nuvarande EU-parlamentariker och nummer 8 på SD:s riksdagslista i kommande val, ge ett svar på om SD accepterade IPCC:s slutsatser (se klipp nedan – jag återkommer till det):
Vidare var SD det enda parti som röstade emot Parisavtalet. Jimmie Åkesson ansåg 2017 att Sverige skulle hoppa av (det kommer han förmodligen aldrig säga rakt ut idag). Det får man förstås tycka. Men vad säger SD:s politikerna:
Vi kan väl börja med Josef Fransson = SD:s tidigare miljötalesperson, nu plats 23 Riksdagsvalet 2022. Expressen luskade ut att han tog hjälp av bland annat Lars Bern, Peter Stilbs och Johnny Fagerström för att utforma SD:s klimatpolitik. Lars Bern är SwebbTV:s ”klimatexpert” och de två sistnämnda aktiva i Stockholmsinitiativet – numera Klimatrealisterna (i alla fall Stilbs, vet ej om Fagerström är det längre):
Läs gärna Josef Franssons motion från 2017 om faktoider inom klimatdebatten som gick ut på att komma till rätta med antiintellektualism inom klimatdebatten. Av bara farten klämmer han in några egna faktoider från den ”skeptiska” sfären:
Om klimatmodellerna: ”Däremot är de bevisligen helt obrukbara för att förutspå framtiden. I princip samtliga har hittills förutspått en radikalt snabbare temperaturutveckling än vad som senare blivit fallet.”
Det här handlar inte om några nyansskillnader, ovanstående herrar har ”klimatåsikter” som är IPCC:s raka motsats.
Inte direkt vad jag kallar att acceptera IPCC:s slutsatser…
När SD:s EU-parlamentariker Peter Lundgren intervjuades i SVT inför EU-valet 2019 påstod han att det inte skett någon uppvärmning på 18 år:
Det visar sig att Lundgren fått uppgifterna från den norske Nobelpristagaren Ivar Giæver (fysik, ej klimatrelaterat). Han är med i Klimatrealisterne och inte heller här handlar det om några nyansskillnader, IPCC sågas vid fotknölarna och han anser att American Physical Society ”has become a political (or religious?) society.”
Och vi kanske inte ska glömma bort att SD var upprörda för att SMHI ägnade sig åt tendentiös opinionbildning, och därför drog ner deras anslag med 11 miljoner i sitt budgetförslag 2017.
Jag har redan nämnt Klimatrealisterne två gånger. I år har SD satt Elsa Widding på plats 12 i sin Riksdagslista. Hon är medlem i Klimatrealisternes vetenskapliga råd (trots att hon aldrig sysslat med klimatforskning – eller forskning alls vad jag vet).
På deras faktasida kan man läsa att CO2-ökningen i atmosfären inte har med våra utsläpp att göra och påverkar inte alls klimatet i någon hög grad.
Widding påstår om och om igen att hon inte motsäger IPCC:s vetenskapliga rapporter, bara Sammanfattningen för beslutsfattare. Enligt henne är det ett ”politiskt dokument” som inte stämmer överens med IPCC:s huvudrapporter. Hon säger sig också vilja visa att journalister har fel och inte riktigt förstått vad som står i den jämfört med sammanfattningen.
Jag har visat flera gånger att det hon påstår inte stämmer och frågan är om hon själv ens läst rapporterna? Här några exempel:
På Det Goda Samhället motiverar hon varför hon nu går in i politiken. Här ett stycke som visar att hon inte ens köper grunderna i IPCC:s slutsatser om hur säkerställt orsak och verkan är vad det gäller koldioxiden:
Här hittar ni fler inlägg där jag visat att hon inte alls bara ”nyanserar bilden” av forskningsläget och vad journalisterna skriver. Det är helt uppenbart för alla som varit inblandad i den här debatten att Widding inte köper IPCC:s slutsatser (sen kan hon hävda vad hon vill) – så varför väljer SD att sätta henne på plats 12 på sin lista om de tar IPCC:s slutsatser på allvar?
Jag lyssnade på ett samtal mellan Widding (SD nr 12) och Jessica Stegrud (SD nr 8) om klimathotet och Parisavtalet. De hävdar att Parisavtalet inte kommer ha någon mätbar effekt även om EU gör vad som krävs (med hänvisning till Lomborg). Det kommer bara skicka oss tillbaka till 1800-talsnivå vad det gäller välfärden (på tal om alarmism).
Är det SD:s officiella linje? Jag menar det är inga lokalpolitiker vi pratar om!
När Widding säger att vi går mot en temperatur på 2,2C vid år 2100 så stämmer det bara om lovade åtaganden uppfylls (men de hävdar som sagt att dessa är verkningslösa) – då är ändå inte osäkerheter i kolcykeln medräknat här. Med dagens utsläppspolicy handlar det snarare om att vi kommer landa strax under 3C:
Men osäkerheterna gör att även detta scenario har en reell sannolikhet att ge en bra bit över 3C:s uppvärmning till 2100. Deras syn på riskutvärdering är dock häpnadsväckande, Widding säger att man kan välja att titta på ytterligare 1C uppvärmning (från nuvarande läge) istället för att stirra sig blind på de där alarmistiska 2,4C (för markerat scenario i infällda rutna nedan). Är det SD:s officiella hållning till riskutvärdering att man helt enkelt blundar för tänkbara risker och hoppas på att vi har tur? Det är ju inte så att vi har utrymme att ändra oss om ett par decennier.
Jessica Stegrud, ville som sagt inte säga om hon eller SD accepterade IPCC:s slutsatser. Det stämmer väl överens med uttalanden hon tidigare gjort där hon hänvisar till andra odefinierade rapporter (se klipp nedan).
Nej, det verkar inte som att hon accepterar IPCC:s bild av läget. Eller?
Ja, det var några högt uppsatta SD-röster. Här ett par från de lägre leden, en gruppledare i Linköping från 2020:
Ett SD-regionråd med ett uttalande från i vintras:
Och så vidare.
Som sagt det vore bra att få utrett. Och ja, jag vet förstås att många av deras väljare tycker det är bra om de dissar IPCC. Jag vet också hur lätt det är att slingra sig i så här komplexa frågor. Finns knappast tid att i partiledarutfrågningar och liknande att reda ut sånt här. Och det är hur lätt som helst att slänga ur sig kommentarer som låter vettiga men som i själva verket bara är ren populism.
Jag får ofta höra att jag ska sluta älta för det är inte längre någon som ifrågasätter IPCC:s slutsatser förutom en liten klick extremister. Det stämmer säkert, men nu verkar en stor andel av dessa sitta i toppskiktet av Sveriges tredje största parti…
En anledning till varför ”klimathotsskepticismen” kunnat växa sig så stark i framförallt USA är att det funnits ett fåtal välmeriterade akademiker som fört fram budskapet. För om till och med professorer protesterar så är det ju lätt att dra slutsatsen att det måste ligga något i det! Det var i alla fall så jag själv blev intresserad av ämnet.
De mest inflytelserika av dessa har varit fysiker och lika signifikant är att de själva inte varit aktiva inom klimatvetenskap. Visst är det sunt att vara skeptisk men många har förstås frågat sig varför de inte ens kunnat acceptera saker som haft väldigt starkt stöd i vetenskapliga publikationer.
[Tilläggskommentar som verkar nödvändig: det saknas verkligen inte fysikkompetens eller välmeriterade fysiker inom den ”etablerade klimatvetenskapen”].
Att alla skulle vara köpta av industrin i den bemärkelsen att pengarna fått dem att ändra åsikt är inget hållbart argument (även om det säkert finns exempel på det). Med det sagt så har ”oljepengar” bevisligen varit helt avgörande för hur mycket kraft som kunnat läggas bakom lobbykampanjer och desinformationsspridning.
Man behöver inte ägna särskilt mycket tid på nätet för att upptäcka en nästan hundraprocentig korrelation mellan ”skeptiska” forskare och en ideologisk ståndpunkt att vara emot för mycket statlig kontroll och regleringar. Det är påtagligt att de inte bara är kritiska emot klimatvetenskapen, det gäller det mesta som innebär regleringar utifrån ”miljöargument” (ja, jag generaliserar en del).
Jag råkade springa på en artikel (Lahsen, Global Environmental Change 18 (2008) 204–219) som försökt sig på att belysa en annan del av detta genom att bland annat intervjua tre av de mer kända/inflytelserika ”skeptikerna” i detta avseende:
1984 startade de den konservativa tankesmedjan The George C. Marshall institute (GMI) som varit helt central i klimatdebatten (lades ner 2015 men drivs vidare under namnet CO2 Coalition). Till en början handlade det mycket om att försvara uppbyggnaden av USA:s Strategic Defense Initiative (SDI) – ofta kallat Star Wars – det vill säga ett försvar mot kärnvapenattacker via satelliter, laser och vad allt vad det var.
1989, året efter att IPCC startades, drog de igång sitt Climate Change Policy Program och släppte bland annat en rad rapporter som fick stort inflytande på debatten. De tryckte på osäkerheterna i de vetenskapliga slutsatserna och hävdade med emfas att den lilla uppvärmning som registrerats enbart berodde på naturliga variationer i solcykler och liknande.
Seitz 2001: “[T]he scientific facts indicate that all the temperature changes observed in the last 100 years were largely natural changes and were not caused by carbon dioxide produced in human activities.”
(I princip allt som de har hävdat vet vi nu med stor säkerhet inte stämmer.)
Bush d.ä. administration tycks ha haft större tilltro till Marshall Institute än IPCC. Enligt trion själva var det deras uppfattning om klimatförändringarna som också dominerade i Vita Huset under hela Bushs ämbetsperiod (1988–1992). Det blev också tydligt när Bush kommenterade IPCC:s första rapport (1990) då han istället refererade till GMI och menade: ‘‘My scientists are telling me something very different’’.
För att förstå detta måste man nog inse vilken framstående ställning dessa tre fysiker haft i det amerikanska samhället under lång tid.
Trions karriärer påbörjades under och efter andra världskriget och tog fart under det kalla krigets dagar. Ingen kan ta ifrån dem att de varit väldigt framgångsrika inom sina områden. Även om de inte var direkta kärnfysiker har de alla tre varit inblandade i försvarsfrågor, kärnvapen och kärnenergi på olika sätt. Seitz och Nierenberg var exempelvis vetenskapliga rådgivare åt Nato på 60-talet.
De deltog också i en radda kommissioner/vetenskapliga utredningar, satt med i diverse rådgivande grupperingar åt regeringen och byggde på så sätt upp ett nätverk bland styrande politiker och tjänstemän. Kort sagt, de åtnjöt stor respekt i samhället och kunde påverka politiska beslut och inriktningar. Fysiken som sådan var förmodligen också den mest prioriterade vetenskapsgrenen under denna tid.
”The trio was part of a small group of nuclear scientists which dominated the science–government interface in the US for most of the twentieth century (Schwartz, 1996, p. 154)”
Men det skulle bli ändring på det.
1962 gav Rachel Carson ut sin bok Tyst vår som många anser var startskottet för miljörörelsen. Hon varnade för, och gav exempel på, riskerna med att urskillningslöst sprida kemikalier i naturen. Svenske forskaren Svante Odén konstaterade 1967 att regnet blev allt surare på grund av industrins utsläpp (framförallt svaveldioxid) och innebar ett allvarligt hot mot flora och fauna med hela fiskpopulationer som försvunnit. En annan svensk forskare, Sören Jensen, visade 1966, lite av en slump, hur oerhört spritt PCB var i naturen (läs hans historia i en rapport från 1972 (eller mitt tidigare inlägg: Det mystiska miljögiftet)).
Smog var ett högst påtagligt problem i städer som New York och Los Angeles. Man började också inse att blytillsatserna i bensinen spreds vida omkring och att detta påverkade hälsa och miljö. Incidenten vid kärnkraftverket i Harrisburg 1979 bidrog till ett ökat motstånd till kärnkraft. Och så vidare.
Detta återspeglades även i den amerikanska politiken. Nixon grundade USA:s miljöskyddsmyndighet och flera miljörelaterade lagar instiftades. Forskningsanslag riktades om från dyra ”fysikaliska projekt” (t ex kärnkraftsrelaterat) till annan ofta miljöinriktad forskning.
”Earth Day 1970 symbolized and further strengthened the rise in environmental concern, and establishment of the Congressional Office of Technology Assessment (OTA) in 1973 reflected the new view of science as needing to be controlled and assessed. Congress gained new power and grew more involved in all aspects of policy-making, diminishing the power of the executive branch and the existing scientific advisory network.”
Det är uppenbart att de tre fysikerna tappade i inflytande, Seitz blev i princip utkastad från Vita Huset när Nixon valde att upplösa de flesta av de då existerande vetenskapliga råden.
Enligt Lahsens artikel länkad till ovan beskriver Seitz i intervju såväl som i sina memoarer hur deprimerad han var över denna utveckling där ”teknikfientliga nejsägare” fick ett allt större inflytande. Han, och hans två kollegor, menade att forskningen nu blev mer politiskt styrd, tidigare hade forskarna själva fått bestämma över vad de skulle göra medan politiker nu skulle in och peta i inriktningen. Men enligt Lahsens artikel är det klarlagt att detta inte stämmer. Anslagen var minst lika politiskt styrda innan, bara det att inriktningen nu hade ändrats till något som GMI-fysikerna inte gillade.
Lahsen, liksom många andra forskare, har pekat på denna omställning som en viktig faktor till varför många fysiker från denna period gärna ställer sig skeptiska till bl a klimatvetenskapen.
En annan sak Lahsen konstaterar i sin artikel är att många av de forskare hon intervjuat vittnar om att flera av dessa meriterade fysiker ofta ser sig lite förmer än andra och beter sig arrogant, som t ex i ett uttalande i ett kongressförhör:
”Nierenberg’s off-the-cuff comment about agricultural scientists at a Congressional hearing: ‘‘They are not nuclear physicists, so we don’t think much of them’’ (US Government, 1996, p. 257)”
För det är som sagt inte bara klimatvetenskapen de dömer ut, det gäller larmen om surt regn, DDT-resistens hos insekter (”Well, the insects are showing resistance to DDT you say. Okay, show me the evidence. I can’t find it.”), freoners påverkan på ozonlagret eller risken för hudcancer genom ökad UV-strålning (‘‘Do you know that there is no real evidence of melanoma being caused by ultra-violet B?”). Seitz var dessutom konsult åt ett tobaksbolag och de hade invändningar i vetenskapen om hälsoriskerna med passiv rökning.
Jag har själv ingen aning om det skulle finnas en utbredd arrogans hos just fysiker, men det går definitivt att hitta den typen av uttalanden i klimatdebatten. Ta norsk-amerikanska Nobelpristagaren Ivar Giaever som hade sin storhetstid under samma period som trion bakom GMI. Inte heller han har ägnat sig åt klimatforskning men efter en en halv dags surfande ansåg han sig ändå beredd att såga hela klimatvetenskapsfältet:
”I am not really terribly interested in global warming. Like most physicists I don’t think much about it. But in 2008 I was in a panel here about global warming and I had to learn something about it. And I spent a day or so – half a day maybe on Google, and I was horrified by what I learned. ”
Giaever är med i norska Klimatrealisterne. Han anser att American Physical Society ”has become a political (or religious?) society.”
Fred Singer är en annan fysiker med i princip samma historik som Seitz och kompani. Digra meriter men inte inom klimatvetenskap. Även han har varit skeptisk mot ”miljöalarmismen” och har stått i frontlinjen emot reglering av SO2, freoner och koldioxid (bland annat). Han är en av de mest framträdande ”skeptikerna” och ligger bakom organisationer som NIPCC och har arbetat ihop med Seitz och GMI.
Freeman J. Dyson, gammal kollega till Einstein, är ännu en fysiker i denna kategori med odiskutabla meriter inom sitt område, verksam under samma period som GMI-trion. Han ifrågasatte orsaken bakom uppvärmningen och likaså om att den var global. På det stora hela skulle en ökad halt CO2 bara vara bra. Men nej, han är inte heller klimatforskare och hans påståenden har motbevisats rejält. Real Climate har bemött några av hans påståenden.
Fysikern Robert B. Laughlin är en annan Nobelpristagare som protesterar mot den etablerade klimatvetenskapen även om han är betydligt yngre än de ovan nämnda personerna. Han har inga problem med att läxa upp geologer och andra klimatforskare om deras forskningsfält.
”The only way not to get lost in this awful swamp is to review the basics and decide for yourself what you believe and what you don’t.”
Han menar att eftersom haven kommer absorbera koldioxiden inom några tiotusentals år så är det inga problem. Klimatforskarna är, föga förvånande, föga imponerade av Laughlins uttalanden. Här svar från NASA-forskaren Gavin Schmidt på fråga:
Professor emeritus William Happer är kanske mest känd för att han 2018 utsågs av Trump till National Security Council som en motpol till klimatalarmismen. Men han hade tidigare även jobbat för Bush d.ä. på Department of Energy’s Office of Science. Han kickades dock av efterföljande Clintonadministration pga meningsskiljaktigheter i klimat- liksom ozon/freon-frågan med Al Gore. Något som vissa framställde som att han sparkades för att bryta mot politisk korrekthetTM.
Happer är inte heller klimatforskare och jobbar för CO2 Coalition, alltså GMI:s efterföljare (ja, och Happer satt i GMI:s styrelse). Klimatforskare har gång efter annan påvisat felaktigheter, halmgubbeargumentation och cherry picking i Happers uttalanden (här ett bemötande i pdf).
Den nu kanske mest aktuella fysikern som ifrågasätter klimatvetenskapen är väl Steven Koonin (han gav nyligen ut boken Unsettled?) som har fått stor uppmärksamhet i debatten även om inte heller han är klimatforskare. Hans kanske mest spridda budskap (?) är att Grönlands glaciärer smälte snabbare för 80 år sedan än vad det gör nu och det finns därmed ingen anledning till klimatpanik. Klimatforskarna är inte särskilt imponerade här heller, läs t ex på Real Climate. Ett bemötande av hans bok finns här och ett annat här. Se kommentar om hans bok i Youtubevideo med intervju av forskaren Zeke Hausfather (från ca 33:20).
I nästa inlägg tänkte jag ge exempel på hur sammanflätat allt är och vilket centralt nav i klimatskepticismen Marshall Institute varit.
Ett bekvämt sätt att framföra åsikter eller sprida tvivel utan att behöva ta ansvar för innehållet är att slänga fram ett påstående, en länk eller dylikt i form av en fråga typ: ”Är det sant att ..?” Kritik kan man sen enkelt vifta bort med att ”jag ställde ju bara frågan”. På Twitter kan man se att Riksdagen rymmer en och annan stjärna inom detta gebit. Nästa år kommer vi få avlöna ännu en ledamot som kör hårt med detta:
Jag hade ärligt talat inte tänkt att skriva mycket mer om Elsa Widdings påståenden om klimatvetenskapen och istället ägna tiden åt att skriva annat (bloggandet, och en del självömkan, har tyvärr helt dödat mitt andra skrivande som jag nog hellre skulle vilja hålla på med).
Men nu har hon ju blivit en toppolitiker i Sverigedemokraterna (12:a på deras riksdagslista) och hon representerar ju då förstås också deras deras officiella linje i frågan. Det ställer ju saken i ett annat läge. Och när hennes senaste video (nr 58) hade rubriken Blir det varmare? var jag bara tvungen att se om hon faktiskt ifrågasätter uppvärmningen.
Men tack och lov var det inte så, hon förklarar också för sina följare att det inte går att säga att klimatuppvärmningen avstannat genom att bara titta på de senaste sex åren som i bilden nedan. (Det är ett av klimatdebattens tröttaste tjafs att plocka ut korta avsnitt ur en mätserie med väl valda start och slutpunkter.) Gott så. Men sen kommer en del märkliga påståenden och ifrågasättande om uppvärmningen verkligen är global. Eller ja, hon ställer ju bara frågan förstås…
Jag vill bara kommentera två saker med det här: för det första, hon menar att vi måste vänta 15 år innan vi kan säga om en årstemperatur kan ”inkluderas” i en förändring av klimatet eller inte. Ordagrant: ”Om man har data fram till 2019 kan man bara beräkna klimatet fram till 2004 eftersom man behöver 30 års data.”
”30 år” kommer från att klimat definitionsmässigt brukar sägas vara ”medelvärdet av vädret” över minst en trettioårsperiod. Och, menar hon, för att kunna inkludera ett årsmedelvärde behövs alltså data från 15 år innan och 15 år efter detta år. Visst måste man ha långa mätserier för att bekräfta temperaturtrender men nej, det är inte riktigt så där det funkar.
I ett system likt temperaturmätningar, som har en ganska stor intern variation från år till år, brukar man köra med rullande/glidande medelvärde för få en mer överblickbar kurva och kanske framför allt motverka att enskilda år får för stor påverkan på den långsiktiga trenden. Om man till exempel har ett rullande medelvärde över tio år, motsvarar det senaste värdet i mätserien ett medelvärde av de tio senaste åren. När ett nytt år ska läggas till serien, tas det äldsta årets mätvärde bort och ersätts med det nya årets och man får ett nytt medelvärde av de nya senaste tio åren.
(Det finns andra mer avancerade sätt att ”jämna ut kurvor”).
Med andra ord, skalan är glidande och det är dessutom den långsiktiga trenden som är intressant i detta fall. Även om ingen exakt kan säga vad som händer i framtiden behöver vi inte vänta 15 år innan vi kan säga något om förra årets siffror.
För det andra kan det ju vara värt att nämna att man faktiskt vet varför kurvan ser ut som den gör under de senaste åren.
Den enskilt största faktorn till att vi ser stora variationer i den globala medeltemperaturen från ett år till ett annat är väderfenomenet ENSO (El Niño–Southern Oscillation). Enkelt uttryckt handlar det om att tropiska havsströmmar och passadvindar ändras och i den varma fasen (El Niño) förs energi från haven upp i atmosfären och i den kalla fasen (La Niña) förs energi ner i havet. Yttemperaturen i Stilla Havet visar tydligt skillnaden mellan de båda faserna:
Detta är mycket kraftfullt och påverkar vädermönster över stora delar av världen. Även den globala medeltemperaturen påverkas som sagt.
Toppnoteringen år 2016 var just under ett kraftigt El Niño-år. Det var helt förväntat att temperaturen skulle sjunka efter det. Även under 2020 rådde liknande förhållanden om än inte alls lika kraftigt, se nedan. Där kan vi också se att vi nu har varit inne i en La Niña-period med förväntad ”nedkylning”. Notera att trots detta var förra årets temperatur varmare än de flesta tidigare åren, även de med kraftig El Niño.
Det alltså inte så att forskarna förbryllat kliar sig i huvudet och undrar varför 2021 inte blev ännu ett rekordvarmt år. (Några brukar för övrigt redovisa en spådom över det kommande året och eftersom vi fortfarande ligger kvar (vad jag vet) i La Niña verkar få tro att 2022 kommer bli ett ”rekordår” vad det gäller medeltemperaturen.):
Vidare påpekar Widding att historiska temperaturer har korrigerats och därmed gett en högre uppvärmning. Hon säger det inte rätt ut men antyder att det kanske inte gått rätt till: ”Det här är lite skumt men det påstås finnas goda anledningar till att man gör så…”
Ja, justeringar görs och de motiveras i vetenskapliga publikationer, se exempel här. Här ett inlägg på Real Climate (med länkar till andra) om saken. Har själv skrivit lite om det tidigare (och ja, det är ett ständigt återkommande ämne…):
Hon ifrågasätter alltså inte uppvärmningen men sen lägger hon upp följande om skillnaderna i södra (SH) och norra halvklotets (NH) temperaturutveckling:
Och menar : ”Ändå säger IPCC att uppvärmningen är global. Det här har jag lite svårt att förstå.”
Visst skiljer sig SH och NH åt, framförallt beroende på att SH utgörs av betydligt större ytor med hav. Men uppvärmningstrenden är tydlig för båda halvorna (notera att referensperioden är 1961-1990 och inte från den ofta använda förindustriella tiden):
Men det är ju inte vad Widding har skrivit och det beror som synes på att hon har valt ett snävare område, nämligen från latitud 40°S resp 40°N och ut mot respektive pol, se bild nedan:
Jag orkade inte lägga ner någon större energi på att leta rätt på de siffror hon anger och hon ger själv ingen referens till varifrån de kommer. Men de kan säkert stämma. Och är det något som forskarna försöker dölja? Från NASA:
Svaret är alltså nej, det finns delar på södra polen som är kallare. Personligen tycker jag det ändå borde vara helt uppenbart av ovanstående bild varför man kallar det en global uppvärmning…
Förhållandena runt Antarktis är också speciella med avseende på havsströmmar och vindar som i hög grad ”isolerar” kontinenten, åtminstone på vintern (vilket också gör att ozonlagret påverkas extra hårt av freoner här). Det är också området runt Antarktis som är minst utforskat och har dåligt med långa och heltäckande mätserier. Och det skiljer en del mellan dem.
Mycket är osäkert men det klarnar steg för steg. Modeller stämde t ex inte med observationer av sjunkande temperatur och salthalt i delar av Södra Ishavet. Efter studier har man inkluderat en större mängd smältvatten från Antarktis och därmed stämmer modellkörningarna med observationer sedan 1992 (modeller är alltså i princip ett mått på hur väl man förstår de fysikaliska processerna).
Det här är, tycker jag, spännande forskning och borde göra alla intresserade nyfikna. Men nu handlar det om politik och minsta lilla osäkerhet förvandlas till tapetflagor man kan börja dra i för att ge dem helt orimliga proportioner. Och sen kan man gnälla på att man ”inte får kritisera dem”. Det är enkelt och funkar i debatter.
Jag hoppas att journalister börjar behandla Widding som den klimatpolitiska talesperson för SD hon rimligen måste anses som. Lyssnade på delar av ett samtal mellan henne och Jessica Stegrud, SD:s EU-parlamentsledamot. De säger i klartext att Parismålen och EU:s CO2-minskningar är meningslösa. (Jag kommenterade på Twitter några andra saker från detta samtal. Här kan man ju notera att Stegrud på en rak fråga vägrade svara på om SD accepterade slutsatserna i IPCC:s rapporter.)
Men jag har också all respekt att det är svårt att ställa rätta kritiska frågor live när en person plockar saker ur sitt sammanhang och sprutar ur sig diverse siffror och referenser. Av egen erfarenhet vet jag också hur svårt det är att beskriva komplexa frågor på begränsat utrymme med begränsad tid.
Men det gäller att vara påläst. Jag har flera gånger visat att det inte går att lita på vad Widding exempelvis säger står/inte står i IPCC:s rapporter. Ett annat tydligt exempel är när hon skriftligt svarar Erika Bjerström, SVT, (publicerat på bloggen Klimatupplysningen) om att IPCC säger att människans påverkan på klimatsystemet är odiskutabelt:
”SVAR: Min kommentar till detta är bara att jag noterar att kvantifiering nu plockats bort. […] IPCC uttrycker sig därmed svagare än i tidigare rapporter.”
I själva verket skriver de att naturliga drivkrafter med mycket hög säkerhet är försumbara:
(Jag kommenterade några av Widdings andra svar här. Se även mitt förra inlägg för exempel där hennes påstående att hon inte säger emot IPCC:s huvudrapport (WG1) bara är rent skitsnack.)
Jaja, vi lär få se mer av detta från det här hållet ihop med fler hånfulla utspel mot Public Service. Men hon ställer ju bara frågor…
Ingen kan ju t ex ta något från hennes senaste video och säga att hon ljugit eller har direkt fel, men de ideliga anspelningarna på en politisk komplott och att forskarna mörkar uppgifter påverkar förstås opinionen (jag syftar inte på vilka åtgärder man vill införa, utan om en felaktig problembeskrivning av förutsättningarna). Det går ju också att hitta exempel på överdrifter från andra hållet, där det ibland felaktigt hävdas att IPCC spår människans undergång i en nära framtid, vilket förstås gör det enklare för propagandan att ta skruv.
Tyvärr vet jag från mitt eget Facebookflöde att det är effektivt. Det är sorgligt att se när en vettig och mycket trevlig person på kort tid gått från att framföra rimlig kritik mot covidpassen till att dela inlägg från mytomanen Lars Bern och SwebbTV med antivaxxpropaganda – och indirekt beskyller mig som verksam inom läkemedelsbranschen för folkmord.
Jaja, jag har inga illusioner om att det jag skriver skulle ändra opinionen på något sätt, men det är ett sätt för mig att ta ut frustration 🙂
Vet inte hur jag ska klara av den kommande valperioden…
Maths Nilsson, författare 
