Efter min artikel i Aftonbladet fick jag ett surt mejl med en länk till en debattartikel på högeralternativa Bulletin med kommentaren ”Undertecknarna är väl enligt dig också oinsatta. Eller så skall vi inte lyssna på dem för att de är pensionärer.”
Nej, det säger jag inte, däremot anser jag att om man ska sänka ett så omfattande arbete som IPCC:s rapporter bör även professorer styrka sina åsikter med vetenskapliga studier. Sen uppskattar även jag lösa spekulationer, förklaringar och annat på bloggar och liknande – men det är inte samma sak.
Det var följande pensionerade professorer som skrivit artikeln:
Peter Stilbs, prof. em. i fysikalisk kemi, KTH
Sture Nordholm, prof. em. i fysikalisk kemi, GU
Gunnar Karlström, prof. em. i teoretisk kemi, LU
Bo Jönsson, prof. em. i teoretisk kemi, LU
(Stilbs var med och startade Stockholmsinitiativet och har protesterat mot den etablerade klimatvetenskapen under i alla fall 15 år på bl a The Climate Scam/Klimatupplysningen . Övriga har jag ingen koll på).
Deras budskap är förstås svårt att inte hålla med om: ”Vi behöver varken överdrifter och propaganda eller ogenomtänkt förnekelse, utan en öppen och respektfull diskussion.”
Samtidigt kan man undra vad de här fyra icke-klimatforskande professorerna egentligen syftar på? Alltså i praktiken, för det känns mest som de radar upp floskler. De skriver: ”Däremot förordar vi en öppen och balanserad debatt och politiska beslut som baseras på saklig vetenskaplig kunskap med respekt för dess begränsning.”
”Vår uppfattning är att rådande modeller och teorier om klimatet istället behöver motargument och falsifieringsförsök. Sådana ska kunna bemötas och eventuellt avfärdas bara med vetenskapliga och sakliga politiska motargument, inte med svartmålning och censur. Locket får inte läggas på i debatten utan vi måste betrakta problemet som olöst och fortfarande under utredning.”
Jo, visst. Men hur länge ska en helt motbevisad hypotes, eller ren lögn, behöva bemötas utan att någon får visa minsta upprördhet? Hur många studier och observationer krävs det för att man ska kunna säga att mässlingsvaccin inte ger autism utan att bli kallad svartmålare och censurerare?
För att framställa det som att graden av mänsklig påverkan på klimatet i princip är en helt öppen och olöst problemställning är inte sakligt. . Saker som kosmisk strålning och solens inverkan har inte heller ignorerats. Att det finns osäkerheter är det ingen som förnekar, men det ska ju inte överdrivas.
I en vetenskaplig debatt ingår också att man kan ta kritik och acceptera när observationer inte stämmer överens med hypoteser. Professorerna mer eller mindre förolämpar sina kollegor (som till skillnad från dem själva jobbar med saken):
”Endast en liten del av jordskorpans koldioxid och värme finns i atmosfären runt jorden. Mycket mer finns i djuphaven som också är en enorm värmereservoar. Kopplingen mellan atmosfär, hav och land med avseende på koldioxid och värme är ett komplicerat problem, som vi knappast kan anse oss tillräckligt väl förstå, vare sig på tusenåriga eller kortare tidsskalor som en människas livstid.”
Självklart behöver inte världens forskare påminnas om dessa saker. Inte heller att deras egna forskningsområde är komplexa. Men när IPCC skriver att det är entydigt att människan orsakat den kraftiga ökningen av koldioxid i atmosfären så bygger det naturligtvis inte på hörsägen.
Om professorerna vill föra debatten framåt får de nog komma med mer än svepande antydningar. Till exempel har Humlums, Hardes och Salbys påståenden om detta bemötts om och om igen (se t ex här). Det är inte svartmålning utan saklig och väl uppbackad kritik. Bollen ligger hos ”skeptiker” att bemöta detta (utan att gapa om censur och svartmålning!)
State of Climate 2020: ”Oceans absorbed a record amount of CO2. The ocean absorbed about 3.0 billion metric tons more CO2 than it released in 2020. This is the highest amount since the start of the record in 1982 and almost 30% higher than the average of the past two decades.”:
Lägg till pH, partialtryck mm. Att haven då samtidigt skulle vara källan till ökningen i atmosfären går helt enkelt inte ihop. De behöver också förklara vart våra utsläpp tar vägen istället för att antyda att de som faktiskt forskar på saken inte har en aning (att det finns vissa osäkerheter är det ingen som förnekar).
De fyra professorerna menar att IPCC tvingar fram en ensidig bild. Lennart Bengtsson, professor emeritus i meterologi (som ”skeptiker” alltid kräver att man ska lyssna på) skriver på Kvartal om den mänskliga påverkan på klimatet: ”Det stora flertalet naturvetenskapliga forskare och experter med relevant kunskap inom meteorologi och klimatologi är här nästan undantagslöst eniga med IPCC.”
Men det är inte särskilt svårt att lista ut varifrån de hämtat sina idéer. På Klimatupplysningen skriver även en annan pensionerad professor – som inte heller sysslat med klimatforskning- Ingemar Nordin, tillika ”Sveriges representant” för förvillargruppen Clintel. Strax efter IPCC:s senaste rapport, AR6 – WG1, gav de ut en skrift där de kritiserade IPCC:s slutsatser. De sågar världens klimatforskarsamfund vid fotknölarna.
I realiteten är det en enda uppvisning i cherry picking, referenser till bloggar och sedan länge motbevisade hypoteser osv. Jag kommenterar några punkter nedan, väl medveten om att jag inte kommer omvända någon. Men för att associera till budskapet Bulletinartikeln, nej jag tycker inte Clintels rapport är i närheten av att vilja föra en respektfull debatt – sen ni får vara hur mycket professorer ni vill.
Clintel menar att det inte alls är fastställt att människan ligger bakom uppvärmningen och hänvisar till en ny ”solstudie” av Soon, Connolly och Connolly som ska ställa hela klimatologin på ända. Jag har redan kommenterat den här.
- State of Cryosphere (=glaciärer och polarområdena).
I vänsterkolumnen beskrivs vad IPCC säger i rapporten Sammanfattning för beslutsfattare, och till höger finns Clintels kommentar.
Holocene Thermal Optimum inträffade för runt 8000 år sedan, så inget i IPCC:s slutsats till vänster motsägs av Clintels kommentar – det är bara ett rejält halmgubbeargument.
Samma halmgubbe lyfts fram när de några meningar senare refererar till två studier från Svalbard som visar att det var flera grader varmare för 9000 år sedan än nu. Återigen, IPCC:s påstående ovan motsäger inte detta.
(Clintel nämner förstås inte detaljen från ena artikeln att: ”However, Early Holocene warming was much slower than today” eller diskussionen om orsaker.)
Vidare länkar de till en artikel som säger att Arktis skulle ha varit varmare än nu även under den period IPCC uttalat sig om ovan: ”Other historical reconstructions by Tamo, Fortin and Gajewski found that Arctic temperatures were 1-2°C warmer during most of the first millennium and in particular during the Medieval Warming Period”.
Så har de bevisat att IPCC är ute och cyklar?
Inte direkt, forskarna hade utifrån pollenprover från lokala platser i Kanada kompletterat de rekonstruktioner från övriga arktiska områden som fanns sedan tidigare. Och vad hände när dessa nya mätningar inkluderades? Visar de vad Clintel säger att de gör?
Nej, här bild från artikeln, nutida temperatur sticker klart ut även efter justering:
Clintel lyfter vidare fram tre vetenskapliga artiklar: Lüning m fl (om Antarktis), Axford m fl respektive Schweinsberg m fl (om Grönland). Har IPCC ignorerat dem? Nej, ladda ner IPCC AR6-rapporten, tryck Ctrl+F och sök efter namnen och titta efter själv. Fråga dig sen varför du hellre litar på en tydligt politisk färgad tankesmedjas slutsats än de som faktiskt jobbar med denna forskning.
Sen hänvisar de till ett par bloggar och en rapport från tankesmedjan GWPF.
De fortsätter med att bevisa att det inte finns någon signifikant trend i Antarktis, vilket de redan själva redovisat är precis vad IPCC konstaterat:
Men är det hela sanningen? Om man faktiskt läser IPCC:s Section A.1.5. står det att den icke-signifikanta trenden gäller Antarktis havsis:
För den landbaserade isen ser det annorlunda ut, se t ex graf på NASA:s vital signs även om denna nedgång inte lika tydligt kan kopplas till ”mänsklig inverkan”.
De avslutar stycket med: ”As mentioned above, glaciers in Greenland are growing.” Oh well, klicka på länken till NASA vital signs igen…
[Uppdatering 19/2: Fysikern Koonin hade tydligen en debattartikel i Wall Street Journal och de som faktiskt forskar i ämnet var irriterade på hans cherry picking. Ken Mankoff (vars data Koonin använder) i tråd på Twitter: ”Y’all are using my data. Plot is correct. Words are wrong. The correct statement is, ”The last decade has the highest average mass loss of the past 120 years”.
Här tråd av Gavin Schmidt, NASA.
Havsnivåökningarna:
Clintel: ”There is no basis for the SPM claim that global mean sea level is now rising at a faster rate than in the last 3,000 years.”
IPCC hänvisar till studier som har visat detta: ”New analyses demonstrate that it is very likely that GMSL rise over the 20th century was faster than over any preceding century in at least 3 kyr (Kopp et al., 2016a; Kemp et al., 2018a).”
Clintels motbevis? En graf tagen från Wikipedia med en skala som gör det helt omöjligt att visualisera det som Clintel hävdar. Välj själv vad du vill tro på.
Ännu en gång refererar de till en vetenskaplig studie som om den skulle ställa IPCC:s slutsatser på ända (Frederikse et al). Men även den finns med i IPCC:s ”beslutsunderlag”. Sök själv som sagt.
Uppvärmningen av haven
Clintel ifrågasätter uppvärmningen av haven. Bevis? En länk till en blogg och en rapport från tankesmedjan GWPF.
Korallblekning
Clintel menar att korallblekningarna inte har med klimatförändringarna att göra. De hänvisar till en studie i Frontiers in Marine Science: ”[It] found that bleaching was significantly higher in the 1750s and 1890s, confirming that coral bleaching is a natural phenomenon, which may have little to do with global warming.”
Det är anmärkningsvärt då storskaliga korallblekningar anses först ha observerats på 1980-talet. Det betyder förstås inte att nya bevis kan ändra på den uppfattningen. Forskarna i den här studien hade försökt använda nya så kallade proxydata för att indirekt bestämma om det förekommit större blekningar längre tillbaka i tiden än det finns observationer. Deras slutsats var som sagt att så var fallet, vilket går helt på tvärs med vad andra forskargrupper har kommit fram till (Carilli et al., 2009; Cantin and Lough, 2014; Barkley and Cohen, 2016; DeCarlo et al., 2017, 2019; Barkley et al., 2018; Mollica et al., 2019).
Vad Clintel inte nämner är att det finns två ”kommentarsartiklar” till denna studie, här och här. De framför rejäla brister i studiens metodik och redovisar varför det inte finns minsta vetenskapligt stöd för deras slutsatser.
Det framkommer även att artikeln skickats runt till åtminstone 14 olika tidskrifter men refuserats utan att forskarna hade åtgärdat påpekade brister. Till slut hamnade den alltså i Frontiers tidskrift. Och de har inte det bästa kvalitetsryktet och har t ex publicerat artiklar om att vacciner ger autism och att HIV inte orsakar AIDS. Det säger förstås inget om innehållet i just denna artikel men tillsammans med den allvarliga kritiken nämnd ovan är det förstås något att väga in när det handlar om att tro på IPCC kontra Clintel…
Klimatkänslighet (temperaturförändring vid en fördubbling av koldioxidhalten)
IPCC AR6 WG1 kapitel 7: ”It is virtually certain that ECS is larger than 1.5°C.” […] All lines of evidence help rule out ECS values below 1.5°C, but currently it is not possible to rule out ECS values above 5°C. Therefore, the 5°C upper end of the very likely range is assessed to have medium confidence and the other bounds have high confidence.”
Clintel påstår tvärtom att det inte finns trovärdiga bevis för en klimatkänslighet på ca 3C som IPCC anger. Däremot ska det finnas signifikanta bevis för en klimatkänslighet t o m under 1C. (värt att notera: vi har ganska nyligen passerat ca 50% ökning av CO2 med en tempökning på över 1C…). De lyfter fram särskilt en studie som IPCC tydligen valt att mörka:
Clintel: “The Earth’s energy budget, climate feedbacks, and climate sensitivity” makes no reference to Lindzen and Choi (2011; hereafter LC11), the most important paper on climate feedbacks and climate sensitivity written in recent decades.”
Hm, den viktigaste artikeln som skrivits på området..?
Det här är en ganska lång historia om Lindzens så kallade Iriseffekt, som han myntade 2001. Jag har skrivit om det tidigare: Är jag en klimatjihadist? Del II. Lindzens irishypotes – Maths Nilsson, författare
Den har inte alls ignorerats men brister har påvisats genom åren. En central artikel i detta äventyr publicerades av Lindzen och Choi 2009 (LC09) som bland annat hävdade att klimatkänsligheten var långt under 1C. Den fick dock mycket berättigad kritik och LC11-artikeln som Clintel nu hänvisar till var tänkt att bemöta denna kritik. Men fyra granskare var överens om att artikeln inte höll måttet och den refuserades därför av den ansedda tidskriften PNAS (motiveringarna är offentliga).
Det är inte bara ”alarmistiska” forskare som anser att den inte lyckades bemöta kritiken. Judith Curry skrev på sin blogg: ”With regards to the scientific merit of the paper, the PNAS reviews were actually quite thorough and do not seem unfair to me; they raise many valid concerns. LC chose not to submit a revised version to PNAS and instead went with another journal.”
Det finns med andra ord förklaringar till varför IPCC inte har tagit med den i senaste rapporten. Lindzen och Choi valde alltså att inte ändra någonting utan skickade istället artikeln till en koreansk tidskrift där den senare publicerades. [se för övrigt Pehr Björnboms andra kommentar nedan].
Clintel menar att en senare studie av Mauritsen and Stevens (2015) bekräftade LC11. Men det handlar inte om observationer, de hade avsiktligt ”manipulerat” en klimatmodell så att den imiterade den så kallade Iriseffekten. Med max Iriseffekt sjönk klimatkänsligheten från 2,8 till 2,2K, dvs väl inom IPCC:s intervall och inget bevis för att klimatkänsligheten skulle ligga under 1C. (Och ja, denna artikel finns med i IPCC AR6.)
Visst är det märkligt, Clintel dissar klimatmodeller o det grövsta men när de visar resultat som de gillar, ja då är de minsann tillförlitliga.
Det mörkas inte heller att modeller ger en något högre uppvärmning än vad som observerats i troposfären (nedre delen av atmosfären, alltså inte vid markytan) och flera studier av ”skeptiker” som Christy, Spencer och McKitrick finns med i IPCC-rapporten. Däremot ignorerar Clintel alla mätningar och modellresultat som rör jordytan. (Ja, även Lennart Bengtsson påpekar i SwebbTV att dessa resultat ligger inom felmarginalerna).
Clintel säger att ekonomen Ross McKitrick visat att alla de attributionsstudier som gjorts för att bestämma hur stor del av uppvärmningen som beror på människans aktiviteter bygger på en ”statistisk felaktighet”. Det är publicerat i en ”riktigt artikel” från senare delen av 2021 och är kritik mot en specifik artikel från 1999.
Jag har ingen aning om hur relevant det är och jag har inte sett något ”officiellt” bemötande mer än en kommentar: ”McKitrick is beating a dead horse” -med en lista på andra artiklar dvs att det är överspelat sedan länge. (Man kan ju numera till och med empiriskt mäta koldioxidens globala ”drivkraft” på uppvärmningen).
IPCC AR6 visar temperaturen över de senaste 2000 åren (till höger nedan):
Men Clintel blåser återigen upp den oändliga historien om den medeltida värmeperioden och skriver att IPCC raderat den (och ignorerar därmed en uppsjö av studier). De hänvisar istället till Steve McIntyre som ska ha ”plockat isär den här grafen i grunden”. I en vetenskaplig artikel? Nej, det finns beskrivet på hans blogg.
Finns det anledning att bli lite skeptisk? Ja, det finns mycket historia bakom det här…
Nämnda McKitrick och McIntyre (MM) blev kända när de 2003 och 2005 publicerade kritik mot den vänstra grafen ovan, den så kallade hockeyklubbsgrafen från 1999. Det blev ett himla rabalder med anklagelser om fusk och avsiktligt döljande av rådata. Det skulle vara bevis på hur klimatologin var korrupt.
Det finns ingen som motsäger att den statistiska metodik som användes i studien hade sina brister eller att det var sparsamt med data från längre tillbaks i tiden. Det är dock visat att anledningen till att MM inte lyckades reproducera kurvan var för att de själva hade gjort fel och inte använt sig av samma metodik som använts i urspungsstudien (andra forskargrupper har reproducerat den och utredningar har visat att trots statistikbristerna så höll slutsatserna).
RealClimate: On Yet Another False Claim by McIntyre and McKitrick
RealClimate: False Claims by McIntyre and McKitrick regarding the Mann et al. (1998) reconstruction
Men det slutar inte där. MM tycks ha fått någon sorts mani på att ”knäcka hockeyklubbskurvor”. De hävdade att den dramatiska formen med en skarp uppgång i nutid i princip helt berodde på en temperaturmätserie bestämd utifrån trädringsprover från en skog i Sibirien (Yamal).
De menade att den brittiske trädringsexperten Keith Briffa i en studie i Nature hade gjort fel i hanteringen av denna. De hävdade också att de inte fick ta del av den rådata som använts för studien.
De skrev ihop kritik men den refuserades av Nature efter att Briffa visat varför kritiken var felaktig. MM accepterade inte detta. McIntyre använde sin blogg för att föra ut budskapet om fusk och mörkande av data. McKitrick skrev en lång krönika i kanadensiska Financial Post. Ingenstans nämndes något om att deras kritik redan hade bemötts.
Återigen svallade budskapet om en korrupt klimatforskarkår, både i viss press och i bloggosfären. McIntyre skrev på sin blogg att ”once the Yamal series got on the street in 2000, it got used like crack cocaine by paleoclimatologists.”
McKitrick i sin debattartikel: ”The IPCC relied on these studies to defend the Hockey Stick view, and since it had appointed Briffa himself to be the IPCC Lead Author for this topic, there was no chance it would question the Yamal data.”
I den då aktuella IPCC-rapporten, IPCC AR4 från 2007, redovisades 12 olika grafer/studier över temperaturen under de senaste 2000 åren. Av dessa hade bara 4 använt Yamal-serien. Det är också visat att när den ingick i rekonstruktionen så hade den bara en marginell effekt.
Likaså hade MM bevisligen haft tillgång till information de säger sig förvägrats. De hade till och med använt den ett par år innan de började gnälla om att de inte fick tillgång till den.
Läs gärna de bemötande som har gjorts, utöver blogginläggen och bemötande på universitetets hemsida är det även vetenskapligt publicerat:
RealClimate: Yamalian yawns
RealClimate: Hey Ya! (mal)
17 June CRU comments on McKitricks FT article.pdf (web archive)
Examining the validity of the published RCS Yamal tree-ring chronology (uea.ac.uk)
Här kan man ju välja att tro på gruvingenjör McIntyre och ekonom McKitrick (tillika Senior Fellow på den libertarianska tankesmedjan Fraser Institute) som aldrig sysslat med vare sig paleontologi eller trädringsdata eller förlita sig på de som jobbat hela livet med den typen av forskning och deras väldokumenterade motargument.
Det här är inte enda gången dessa två har varit i farten och anklagat klimatforskningen för att vara korrupt på helt obefintliga grunder. Så ja, jag tycker nog man får acceptera att även klimatforskare kan få lacka ur ibland!
Och nej, jag tänker inte ursäkta mig för att jag inte orkar läsa och ta del av McIntyres blogginlägg eller tro att minsta artikel från dem helt plötsligt ska undanröja de många tiotusentals studier med bevis från en uppsjö olika områden. Det verkar över huvud taget inte ligga för McIntyre att reflektera över om att han själv kanske har fel innan han skriker ut antydningar om fusk…:
Jag skulle kunna fortsätta men har man inte fattat min poäng efter detta så spelar det ingen roll. Det här är förstås mycket effektivt. NIPCC, GWPF, Clintel, NoTricksZone osv pumpar ut den här typen av rapporter och liknande. En enorm mängd information, ingen vettig person orkar läsa varken rapporterna eller eventuella faktagranskningar. Allt förvandlas till ett paket kopplat till en massa personer med diverse akademiska titlar och då minsann måste det ju ligga något i det. Och sen är snöbollen i rullning.
Det är fullt möjligt att det går att hitta berättigad kritik i Clintels pamflett, men de har på helt eget bevåg gjort sig helt omöjliga att lita på i något avseende. Det enda man tycks kunna vara säker på är att de aldrig redovisar hela bilden.
På tal om att vilja ha en hederlig och vetenskaplig debatt som professorerna eftersökte i Bulletin.
Jodå, jag vet mycket väl hur det här funkar, det spelar ingen roll hur många gånger en källa (läs blogg) visar sig ha tokfel. Nästa blogginlägg måste ändå hela världen återigen stanna upp och lyssna på. Det spelar ingen roll hur många gånger en ”skeptisk” akademiker anklagar sina kollegor för fusk på bevisligen felaktiga grunder, mainstream forskare måste ändå förhålla sig respektfulla och tålmodigt diskutera varenda utspel som görs i debattartiklar och blogginlägg. Annars är det censur och förtryck.
Men vad vet jag å andra sidan, en vänstervriden hatare med mentala problem helt utan vetenskaplig tyngd att kunna uttala mig om någonting…
Maths Nilsson, författare 
Dom gör sig löjliga när dom å ena sidan lyfter fram sina titlar, men å andra sidan lyfter fram argument som redan motbevisats. Som om man bara ska tro på det dom skriver för att dom är professorer.
Dom sänker sig själva på det sättet.
Men, jag är återigen tacksam för att du tar dig tid att bemöta deras cherrypicking med riktig forskning!
Maths, du har en avundsvärd förmåga att bemöta fåniga och illvilliga artiklar med korrekt resonemang och övertygande referenser. Imponerande! Jag önskar bara att du inte skulle behöva ägna din talang åt att städa detta träsk av halv- och hellögner. Vad skulle du kunna åstadkomma om du till exempel satt i Klimatrådet och utvärderade industrins behov mot övriga samhällets? Tanken svindlar.
Tack.
Haha, hm, misstänker att det skulle krävas en del andra färdigheter i det jobbet också 🙂
De fyra kemiprofessorerna i Bulletin har förmodligen inte läst Lennart Bengtssons bok:
Vad händer med klimatet. En klimatforskares syn på jordens klimat.
Karneval 2019
Följande utdrag ur boken tyder på det. Annars hade de nog skrivit en betydligt måttfullare debattartikel, baserad på de insikter som Lennart Bengtsson bjuder på.
Innan Lennart Bengtssons text börjar finns följande recension av Klaus Hasselmann, klimatforskare och nobelpristagare i fysik 2021:
”Klimatforskare har ofta svårt att förklara för gemene man vilka faktorer som ligger bakom klimatförändringarna – säkra som osäkra. Det vi säkert vet är emellertid att vi inom några årtionden behöver ersätta den fossila energin med förnybar. Annars får vi räkna med en global uppvärmning jämförbar med den som skett sedan den senaste istiden. Det som är mer osäkert är hur förändringen till förnybar energi bäst ska kunna uppnås samtidigt som vi bibehåller vår nuvarande levnadsstandard. Lennart Bengtsson, en erfaren och mycket ansedd meteorolog och klimatexpert, lägger här fram en realistisk men samtidigt optimistisk bedömning av tillgängliga förändringsalternativ.”
sid 187, Lennart Bengtsson:
”Rådande paradigm inom klimatforskningen säger oss att det är den snabba ökningen av växthusgaserna i atmosfären som är huvudorsaken till klimatuppvärmningen. Detta är väl underbyggt i såväl teori som observationer. Andra orsaker, som kosmiska effekter eller mer genomgripande interna fluktuationer i klimatsystemet, kan dock inte uteslutas, och det är viktigt för forskningen att bevara ett öppet kritiskt sinne.”
sid 189, Lennart Bengtsson:
”Det är emellertid inte möjligt att uttala sig med säkerhet hur väder och klimat kommer att gestalta sig i framtiden och det bästa vi för tillfället kan göra är att hålla oss till de klimatberäkningar som IPCC [dvs. FN:s klimatpanel] utfört i samband med sin huvudrapport 2014.”
Lennart Bengtsson anser vidare att FN:s klimatpanels scenario RCP6 är genomförbart, dvs. att man inriktar sig på att kontrollera växthusgasutsläppen så att de når ett maximum 2080 och därefter minskar. Då blir den fortsatta temperaturökningen till 2100 omkring 2 K. Men om utvecklingen av nya energisystem skulle gå snabbare så kan man klara RCP4,5 som ger uppvärmningen 1,5 K, skriver Bengtsson.
Så här skriver han om vad dessa förslag kan leda till:
”Dessa globala temperaturökningar får konsekvenser på fördelning av nederbörd och temperatur, som tidigare diskuterats. Dessa är ingalunda harmlösa, och i vissa områden kommer sannolikt anpassningar att bli nödvändiga. Sådana omställningar bör ställas i relation till vad som redan inträffat som en följd av en tredubbling av jordens befolkning sedan 1950.
Ingen kan fullständigt utesluta andra förändringar men det som jag har angivit här är det som är rimligt och ansvarsfullt att beakta.”
sid 215, sista stycket i hela texten, Lennart Bengtsson:
”Avslutningsvis anser jag att trots alla svårigheter och besvärliga utmaningar är det två omständigheter som gör att man ändå kan se hoppfullt på situationen.
Den första är att jordens temperatur stiger förhållandevis långsamt, och allt tyder på att ökningen ligger i den lägre delen av IPCC:s temperaturintervall. Den andra är att jordens energisystem befinner sig i en definitiv och omfattande omvandlingsprocess, där förnybar energi är på väg att ersätta den fossila energin samtidigt som den fossila energin utnyttjas alltmer effektivt. Vi har också anledning att tro att nya och säkrare former av kärnkraft kommer att finnas i mitten av innevarande sekel. Med andra ord finns det ingen anledning till framtidsdystopi.”
Det måste finnas fler som kritiskt deltar i klimatdebatten.
80% av använd producerad energin kommer från de källor vi bör överge inom en mansålder.
Då bör det finnas goda skäl för det.
Grönlands isläge eller stigande havsnivåer räcker inte som motiv.
Men inte ens dessa indikatorer håller för Koonins genomläsning av IPCC digra rapporter.
Vi lever i ett nödläge skapat av dem som vill undvika det!
Som jag skrev, jag har inga som helst illusioner om att kunna omvända någon i det här whack-a-mole-spelet
Då är du inne på att det finns inslag av tro i vetenskapen.
Det förklarar en hel del!
Maths, tack för ett intressant inlägg. Du har en imponerande övergripande kunskap om klimatvetenskapen som du använder väl i ditt populärvetenskapliga författarskap. Speciellt intressant för mig är vad du här skriver om Clintels osanna påståenden om klimatkänsligheten och Linczen och Choi.
Jag håller helt med om vad du skriver. Jag har själv, som du vet, publicerat en vetenskaplig så kallad diskussionsartikel ”Estimation of the climate feedback parameter by using radiative fluxes from CERES EBAF” (dvs. publicerad i tidskriftens diskussionsdel men inte i delen för accepterade artiklar) som använde samma typ av metodik som Lindzen coh Choi (2011). Jag har därför sakkunskap för att bedöma deras arbete. Mot den bakgrunden finner jag att Clintels ord om ”den viktigaste artikeln som skrivits på området” är gravt felaktiga.
Angående Clintels påstående att IPCC ignorerat Lindzen och Choi kan jag också bidra. I AR5 WG1, 10.8.2.2 Estimates Based on Top of the Atmosphere Radiative Balance, diskuteras Linzden och Choi (2009, 2010) grundligt. Texten visar att dessa arbeten har kritiserats starkt i ett flertal klimatvetenskapliga artiklar, precis som du själv skriver. Så här står det:
“Lindzen and Choi (2009) used data from the radiative budget and simple energy balance models over the tropics to investigate feedbacks in climate models. Their result suggests that climate models overestimate the outgoing shortwave radiation compared to Earth Radiation Budget Experiment (ERBE) data, but this result was found unreliable owing to use of a limited sample of periods and of a domain limited to low latitudes (Murphy and Forster, 2010). Lindzen and Choi (2011) address some of these criticisms (Chung et al., 2010; Trenberth et al., 2010), but the results remains uncertain. For example, the lag-lead relationship between TOA balance and SST (Lindzen and Choi, 2011) is replicated by Atmospheric Model Intercomparison Project (AMIP) simulations where SST cannot respond (Dessler, 2011). Hence, as discussed in Section 7.2.5.7, the influence of internal temperature variations on short time scales seriously affects such estimates of feedbacks. In addition, the energy budget changes that are used to derive feedbacks are also affected by RF, which Lindzen and Choi (2009) do not account for. Murphy and Forster (2010) further question if estimates of the feedback parameter are suitable to estimate the ECS, as multiple time scales are involved in feedbacks that contribute to climate sensitivity (Knutti and Hegerl, 2008; Dessler, 2010).”
IPCC upprepar inte denna uttömmande genomgång av artiklarna i AR6, såtillvida stämmer det med Clintels klagomål. Men utelämnandet är fullkomligt rimligt och rationellt eftersom dessa arbeten av Lindzen och Choi inte kan bedömas ha bestående värde. IPCC skall ju ta upp det som är nytt sedan föregående rapport. Givetvis diskuteras även äldre artiklar, men då för att de behövs för diskussionen av de nya vetenskapliga arbeten som har tillkommit.
Tack för förtydligande Pehr. Intressants.
Intressant svar! Tack för att du delar med dig!
Du verkar sätta ett stort värde på att någon är klimatforskare så jag bara undrar vilken typ av klimatforskning är din proffesion?
Som du kan läsa innantill ovan så anser jag att man bör redovisa vetenskapliga studier som stöd för att välta IPCC:s rapport, oavsett om man är professor eller inte. Du får förstås tycka annorlunda. Jag har redovisat vad jag hämtat info ifrån. Om du inte vill reflektera över saken är inget jag kan göra något åt.
Men du har alltså ingen sakkunskap och det var det jag ville påvisa. Om inte du fattar att det behövs sakkunskap för att bedöma olika rapporter är det inget att göra åt.
@göran Johansson, det är helt enkelt så att de fyra klimatdebatterande profosserna och Clintel får finna sig i att deras kritik av klimatforskningen blir granskad av andra debattörer. Maths gör på sin blogg här en sådan granskning.
Maths, med sin naturvetenskapliga bakgrund, har skaffat sig goda kunskaper om klimatvetenskapen. Han kan med hjälp av dessa visa på en mängd vetenskapliga felaktigheter i det som profosserna och Clintel framkastar. Deras påståenden och argument visar sig till största delen sakna vetenskaplig giltighet.
Jag är själv pensionerad fysikalisk-kemi professor, och känner väl de fyra yngre kollegor som undertecknat debattartikeln. De var alla skickliga och vederhäftiga forskare. Så min förvåning över att ytterligare tre kunnat sluta sig till de Stilbska ståndpunkterna är rätt stor. De finns kanske psykologiska förklaringar för den som är lagd åt det hållet. Men Pehr, att kalla dem profosser är väl ändå lite grand att ta i?
@Mats Almgren
Hej Mats, trevligt att se dig. Jag uppskattade din recension av Lennart Bengtssons bok på UI.
Profosser, ha ha, det var dråpligt. Det berodde på slarv med den automatiska stavningskontrollen, ingen freudiansk felsägning alltså.
Maths ägnar sig inte åt klimatforskning. Mer en analys av hur fel det kan bli om man använder sig av fel källor till kunskap. Eller?
Ungefär så ja.
Påstår Maths att han ägnar sig åt klimatforskning?
Beklagar. Kunde inte se vad som blir publicerat och inte. Kommentaren var för Göran.
Påstår Maths att han ägnar sig åt klimatforskning?
@Mats Almgren
Hej Mats, trevligt att se dig. Jag uppskattade din recension av Lennart Bengtssons bok på UI.
Profosser, ha ha, det var dråpligt. Det berodde på slarv med den automatiska stavningskontrollen, ingen freudiansk felsägning alltså.
Tack Pehr. Jag har uppskattat en del skriverier från dig som jag sett nyligen, här och också annorstädes i bloggosfären!
Jag tänkte ett tag kommentera det där Bullentin-inlägget från de fyras gäng, men inser efter moget övervägande att jag inte egentligen förstår vad de menar med sina tre budord. Det här t ex ”i grunden från ett vetenskapligt perspektiv ett olöst problem”. De börjar med att konstatera att de har meningsskiljaktigheter, men kunde enas kring tre huvudpunkter. Kanske måste bli så där vagt och svårtydbart av det skälet.
Mats, tack. Det var fina ord för mig.
I fråga om de första budordet i professorernas Bulletinartikel tänker jag lite annorlunda än dig. Jag förstår vad du menar med att innehållet är vagt och otydbart. Men just den frasen som du tar som exempel om ”i grunden från ett vetenskapligt perspektiv ett olöst problem”.fick mig att reagera på ett annat sätt.
De fyra kemiprofessorerna skrev nämligen: ”Den ‘globala uppvärmningen’ är i grunden från ett vetenskapligt perspektiv ett olöst problem både avseende orsakssamband och framtida utveckling.” Men i Lennart Bengtsons bok kan vi läsa: ”Rådande paradigm inom klimatforskningen säger oss att det är den snabba ökningen av växthusgaserna i atmosfären som är huvudorsaken till klimatuppvärmningen. Detta är väl underbyggt i såväl teori som observationer.”
Dessutom, i samma bok skriver nobelpristagaren och klimatforskaren Klaus Hasselmann: ”Det vi säkert vet är emellertid att vi inom några årtionden behöver ersätta den fossila energin med förnybar. Annars får vi räkna med en global uppvärmning jämförbar med den som skett sedan den senaste istiden.”
Mot bakgrund av vad dessa framstående klimatforskare säger är de fyra professorernas påstående enligt min mening helt felaktigt. Jag uppfattar det så att nu gällande klimatvetenskap har väl underbyggd teori som förklarar orsakssambandet och ger en rimlig grund för att bedöma den framtida utvecklingen enligt de olika scenarierna.
Det finns nog ingen i Sverige som är så engagerad med att granska desinformation kring klimatfrågan som du Maths, stort tack för dina redogörelser. Den tid du lägger ner är otrolig viktig. Jag letar ofta upp information här.
Jonas. Tack, glädjande att höra (ja, det känns ganska ofta som att jag lägger allt för mycket tid på det här 😉
Maths, säg till om du tycker min och Pehrs diskussion drar iväg.
Pehr, jag är helt enig med dig om att enligt ”vetenskapens nuvarande ståndpunkt” eller inom ”rådande paradigm” så har klimatvetenskapen ”väl underbyggd teori som förklarar orsakssambandet och ger en rimlig grund för att bedöma den framtida utvecklingen enligt de olika scenarierna”. Men jag är helt övertygad om att också de fyra professorerna är mycket väl medvetna om det. Så vad de gör är väl egentligen att ifrågasätta det rådande synsättet. Det hederliga vore då att redovisa vilka vetenskapliga skäl de har för detta, peka ut svagheterna och vad som skaver.
Kanske menar de att alla vetenskapliga beskrivningar av komplexa naturföreteelser ”i grunden” är tillfälliga. Det kan alltid tillkomma kunskap som gör att tidigare tolkningar måste modifieras. För väletablerade forskningsområden handlar det oftast om rätt obetydliga justeringar inom paradigmet. Men också när ett paradigmskifte sker – som i fysiken i början av 1900-talet – så betyder det inte att allt vad som tidigare gällt plötsligt blir fel. Newtons mekanik kan fortfarande tryggt användas inom vida gränser. Så denna tolkning av första budordet skulle vara rätt banal; det är knappast det de menar.
Så det som de gör är nog att ifrågasätta klimatforskningens vetenskaplighet. Klimatforskningen och klimatforskarna har blivit politiserade. Tror man det så är givetvis utsagor från Lennart Bengtsson, Klaus Hasselmann eller andra etablerad forskare på området intet värda. Det börjar likna konspirationstänkande!
Om de hade hävdat att klimatforskningen inte är tillräcklig för att klart peka ut vad som behöver göras för att komma tillrätta med problemen, skulle många kunna hålla med av helt andra skäl. Problemen vi står inför omfattar mycket mer än bara klimatet. Men det är inte det budskap som de fyra förmedlar.
Ingen fara Mats, bara kul att läsa det ni skriver.
Maths och Mats, vi kanske med vad vi skriver kan åstadkomma 1+1>2.
Kan det verkligen vara så som Mats föreslår att de fyra professorerna avser att angripa klimatforskningens vetenskaplighet? I så fall verkar deras huvudargument bygga på att klimatsystemet är så komplext att klimatforskarnas resultat inte är tillförlitliga (vilket Maths anser är att förolämpa dem och jag håller med). Deras åsikter om koldioxid och värme och kopplingen mellan atmosfär, hav och land, som Maths rättmätigt kritiserar ovan, tyder på detta,
Som klimatdebattör har jag läst läroböcker i atmosfärfysik för jag ville ha bätrre på fötterna. Jag har också försökt att forska lite själv och publicerat ett fåtal artiklar av varierande kvalitet. Jag har också följt diskussionen på mer vetenskapligt inriktade klimatbloggar. Jag har inte funnit något annat än att klimatforskningen är minst lika vetenskaplig som till exempel fysikalisk kemi. Att två klimatforskare fick nobelpriset i fysik 2021 anser jag är ett gott stöd för min uppfattning.
För övrigt, komplexiteten i klimatsystemet behöver inte hindra robusta slutsatser med relativt enkla medel. Att det är människans utsläpp som orsakar ökningen av koldioxid i atmosfären stöds av en enkel materialbalans, dvs. en beräkning av vad som går in och vad som går ut från atmosfären. Detta kan man läsa om i Lennart Bengtssons bok.
Man kan nämligen mäta hur mycket koldioxid som människan tillför atmosfären per år. Det baserar man på statistik om hur mycket fossila bränslen och skog och annan biomassa som förbrukas i världen. Man kan också beräkna hur mängden koldioxid i atmosfären ändras, Det får man från Keelingkurvan, dvs. mätningarna av koldioxidens koncentration i atmosfären.
Man finner att mindre än hälften av den koldioxid som människan tillför blir kvar i atmosfären. Resten tas upp av biosfären på land och av havet. Man kan uppskatta att landbiosfären och havet tar upp ungefär hälften var. Följande diagram från Wikipedia illustrerar detta:
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/93/Carbon_Dioxide_Partitioning.svg
Så den av människan tillförda koldioxidmängden i atmosfären stannar endast delvis där. Mer än hälften av dessa utsläpp lämnar atmosfären. Hälften av detta har gått till landbiosfären och resten till havet. Enda källan till ökningen i atmosfären är således den del av människans utsläpp som inte går till landbiosfären eller havet.
Jag har förstås ingen aning om vad de *egentligen* menar, men låt mig gissa: Bulletinartikelln var ju även upplagd på Klimatupplysningen där Stilbs beskrev det som att de hade regelbundna ”träffar” där de diskuterade saker som pandemin och klimat. Om de då ständigt blir matade med Stilbs vinklade bild och felaktiga påståenden som att Lindzen och Svensmarks hypoteser ignorerats, matas med rapporter som Clintels ovan och kanske inte har koll på hu rmycket det har tjafsats om detta under åren, ja då är det inte konstigt om de tycker att det mest handlar om politik och censur. Men vad vet jag?
Det kan kanske vara så, fast jag har svårt att tro att de tre övriga reservationslöst skulle acceptera Peter Stilbs som den säkraste källan till klimatvetenskapen.
Jag ser nog helst att 1+1= 2, och varken mer eller mindre!
I övrigt kan jag bara hålla med om vad du skriver. Fast det är nog inte förändringen av koldioxidhalten i atmosfären som de ifrågasätter. Mer grundläggande förhållanden skulle jag tro, som totala solstrålningens förändring med tiden, förändringar av albedot genom t ex Singers iriseffekt (väl debunkad), eller Svensmarks hypotes (likaledes), eller mer exotiska effekter från variationer i den högenergetiska strålningen, som t ex kunde beror på solsystemets passage genom vintergatans spiralarmar. Det finns t o m hypoteser om att Dark Matter skulle kunna spela en roll!
Molnen är den obekanta faktor som saknar förklaringsmodell och där modellerna saknar förmåga att beräkna.
Vi vet att vi fått 20% fler soltimmar.(SMHI)
.
Pingback: Jordan Peterson, klimat och Prager U – Maths Nilsson, författare
För vår del av världen skulle jag tro att minskade luftföroreningar kan bidra till att molnbildningen har minskat. 20 % ökning är under 40 år stämmer väl överens med minskning av ett flertal luftföroreningar, dock inte CO2 och O3. Detta är ju bara i Europa o möjligtvis Nordamerika, medan stora delar av övriga världen har ökat sina utsläpp av föroreningar. Sedan finns det säkert andra processer som kan ha betydelse, utanför min kunskap o insikt.
Susanna
Clean air act har reducerat SO2 i västerländska utsläpp med 90%
Sambandet mellan detta och globala strålningen under molnen är värd att notera:
Det blir spännande att höra hur man ska bortförklara den ökade solinstrålningen p.g.a. den minskade molnbildningen som man ser i det senaste CERES datat. Det syns tydligt i de studierna att de senaste 20 årens uppvärmning har med solinstrålningen att göra.
Kanske är det dessutom förknippade med en god sak-Clean air act-som fått bort SO2 från utsläppen över stora områden.
Mer sol och längre växtsäsong.
Sen har säkert CO2 viss inverkan utöver som tillväxtfaktor!
Det du skriver om hockeyklubban ser ut som ett hopkok av tveksamma bloggsanningar.
Att döma av en sökning på nätet så publicerades Briffas Yamalrekonstruktion i Quaternary Science Reviews, inte Nature, och McIntyre och McKitrick verkar heller inte ha försökt kritisera den i Nature. Kan ha missat något förstås. McIntyre gjorde däremot en uppmärksammad analys på sin blogg, och några dagar senare skrev han ett till inlägg med titeln ”Keith Briffa Responds”, så det stämmer tydligen inte heller att han ska ha ignorerat Briffas svar på kritiken.
Det är en lång historia som började med kritik mot Briffas art i Nature 1995, här Briffas svar:
Klicka för att komma åt BriffaNatReply.pdf
I övrigt har jag gett länkar nog ovan, även länk till Briffas art i Quaternary Science Reviews. Hänvisar till dem.
Tack för länken, Maths. Den där diskussionen handlar om Polar Urals som är en annan kronologi från samma område.
Yamal diskuterades som flitigast i upptakten till CRU-hacket några år senare.
Jag är fullt medveten om det. Men det är en del av samma ”bråk”.
[Little-known fact: McIntyre and McKitrick submitted a comment to Nature complaining about the dating issues in 1995 paper around Dec 2005/Jan 2006, which was rejected upon receipt of Briffa’s response (which was an attachment in the second tranche of CRU emails). Neither this submission, the rejection (for good cause), nor the Polar Urals dating issue have been mentioned on Climate Audit subsequently.]
Jag har en kommentar till de fyra kemiprofessorernas andra huvudpunkt i deras Bulletinartikel:
”2. Komplexiteten i klimatutvecklingen är hög och förutsägelser på rent vetenskaplig grund, om än baserade på evidens och många experters forskning, blir nödvändigtvis spekulativa.”
Det finns starka argument mot detta påstående som grundar sig på nobelpristagarens i fysik 2021 Klaus Hasselmann banbrytande forskning och de resultat som hans efterföljare har fått fram. Följande skrift från Kungl. Vetenskapsakademin beskriver detta:
Nobelpriset i fysik 2021, Populärvetenskaplig information:
De fann dolda mönster i klimatet och i andra komplexa fenomen
Klicka för att komma åt popular-physicsprize2021-swedish.pdf
Klaus Hasselmann visade runt 1980 hur man kan beskriva de kaotiskt skiftande väderfenomenen som snabbt skiftande brus. Därmed lade han en fast vetenskaplig grund för långsiktiga klimatprognoser. Detta är grunden till att det går att få fram pålitliga klimatmodeller som kan beskriva klimatförändringarna i flera decennier eller hundratals år i framtiden, trots att väder är ett kaotiskt system.
Klaus Hasselmann skapade det som kallas en stokastisk klimatmodell. Han fick inspiration att göra detta från Albert Einsteins teori för brownsk rörelse, som också kallas slumpvandring. Han utvecklade sedan metoder för att identifiera människans inverkan på de globala temperaturvariationerna. Han kunde alltså få fram procedurer för att ta mänskliga fingeravtryck på klimatförändringarna.
Så här sammanfattar Kungl. Vetenskapsakademin motiveringen till att de två klimatforskarna fick nobelpriset i fysik 2021:
”Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann har bidragit till mänsklighetens största nytta, i Alfred Nobels anda, genom att sätta våra kunskaper om jordens klimat på fast fysikalisk grund. Vi kommer aldrig mer att kunna säga att vi inget visste – klimatmodellerna lämnar klara besked. Håller jorden på att värmas upp? Ja. Är det ökad mängd växthusgaser i atmosfären som är orsaken? Ja. Kan detta förklaras med bara naturliga faktorer? Nej. Är det människans utsläpp som är anledningen till den allt högre temperaturen? Ja.”
I en kritisk blogg så utvärderas modellerna och deras resultat har en spridning på 0,8 Grader C.
Dvs från 2012 till idag!
Årets medeltemperatur har en stor spridning år från år på grund av vädrets naturliga variationer. Klimatmodellerna återger detta och visar därför en stor temperaturspridning. Men samtidigt finns en bakomliggande klimatförändring som sker långsamt men säkert, mest på grund av ökningen av växthusgaser. Detta ger så kallade fingeravtryck av människans påverkan på klimatet som nobelpristagaren 2021 Klaus Hasselmann utvecklade teorin för. Se denna figur från den populärvetenskapliga beskrivningen av nobelpriset i fysik 2021:
Klicka för att komma åt fig4_fy_sv_21_fingeravtryck.pdf
Vädervariationerna är kaotiska och ger ett slumpmässigt brus i den globala medeltemperaturen som kan ändra denna nästan 1 grad Celsius uppåt eller nedåt inom något eller några år. Detta ser man exempel på i den svarta kurvan för den observerade temperaturer.
Enligt Hasselmanns nobelprisbelönade fingeravtrycksmetod kan man avskilja detta slumpmässiga brus från klimatmodellernas resultat. Då får man kurvor som visar de bakomliggande långsiktiga klimatförändringarna. Se de röda och blå kurvorna.
Den röda kurvan visar hur den mänskliga påverkan i form av växthusgasutsläpp, partikelutsläpp etc. ger en ökning i den globala medeltemperaturen. Den blå kurvan visar som jämförelse beräkningen utan dessa effekter. Genom denna metod kan man med god säkerhet beräkna hur de mänskliga växthusgasutsläppen leder till klimatuppvärmning.
Genom att utelämna naturliga förklaringar som moln så kan allt hänföras till ”klimatutsläppt”
Jag har svårt att förstå denna tilltro till modeller och anpassade beräkningar.
Den undersökning jag hänvisade till hade en systematisk variation med 0,8 grader, inte som du antyder vissa väderår!
Vi vet att väderhändelser som orsakar katastrofer händer och har hänt.
Vi kan hantera detta på ett sådant sätt att allt färre drabbas av dem.
Samtidigt som befolkning och ekonomin utvecklats har allt färre omkommit.
Sambandet mellan CO2 utsläpp och antalet omkomna är inte speciellt tydligt-tvärt om!
@Dandersan
Det jag skrev var naturligtvis inte ett svar på ditt svar till Maths. Jag ville helt enkelt ge en ytterligare kommentar till vad nobelpristagaren Klaus Hasselmanns fingeravtrycksmetod har lett till.
Klimatmodellerna är uppbyggda på samma vetenskapliga grunder som de numeriska vädermodellerna. De sistnämnda har gett helt fantastiska möjligheter till väderprognoser med mycket högre säkerhet än för femtio år sedan. För att inte tala om att man numera kan spå vädret upp till tio dagar. De numeriska vädermodellerna skulle inte kunna göra detta om de inte hade med modeller för molnens inverkan i beräkningarna. Se LB sid. 135 – 142.
Se här figuren som jag diskuterade ovan:
Klicka för att komma åt fig4_fy_sv_21_fingeravtryck.pdf
Man ser att med de molnmodeller som finns i klimatmodellerna kan den ökade globala medeltemperaturen inte förklaras (se den blå kurvan). När man lägger till effekten av ökade växthusgaser och en del annan mänsklig påverkan förklaras uppvärmningen som skett sedan 1980 (se den röda kurvan).
Atmosfärfysiken om växthusgasernas påverkan på temperaturen, som används i både väder- och klimatmodeller, säger att den globala medeltemperaturens observerade ökning är inom de gränser som teorin säger. Om denna klimatuppvärmning i stället skulle komma från molnen blir frågan vad hände med uppvärmningen från växthusgaserna? Då måste man kunna förklara varför denna inte gett någon effekt. Och varför råkar det bli så att molnen börjar värma upp klimatet precis vid den tidpunkt då växthusgaserna borde ha börjat göra detta? Och varför har molnen inte gett någon uppvärmning dessförinnan?
När jag började intressera mig för klimatvetenskapen omkring 2005 var jag också skeptisk till klimatmodellerna på liknande sätt som du. Men när jag med tiden lärde mig mera om atmosfärfysik har jag fått en annan uppfattning. Att nu två klimatforskare som forskat om och utvecklat klimatmodeller fick nobelpriset i fysik 2021 har naturligtvis stärkt min övertygelse.
Molnens inverkan är visserligen väldigt osäker. Man vet inte ens om den förstärker eller försvagar växthuseffekten (se LB sid. 99-100). Men jag anser att klimatforskarna är väl medvetna om och tar hänsyn till detta när de beräknar tänkbara effekter av växthusgasutsläppen.
För övrigt anser jag att vi måste ta risken för omfattande problematiska klimatförändringar om säg femtio år och därefter på allvar. Vi får inte missa chansen att stoppa sådana genom att negligera allvaret i klimatfrågan idag. Vi måste ta hänsyn till våra efterkommandes väl och ve.
Referens
LB: Lennart Bengtsson, ”Vad händer med klimatet. En klimatforskares syn på jordens klimat.”, Karneval 2019.
Tack för svar.
Din figur visar hur jag tänker mig att den ökande solinstrålningen som skett under 40 år kan förklaras.
Vulkanutbrott som sänker temperaturen momentant är accepterade inom klimatforskningen.
Clean airr act har medfört att SO2 utsläppen minskat med 90% på 40 år.
Så enkelt resonerar jag!
Tack och en fråga. Är det SMHIs mätningar av hur mycket solenergi som direkt solljus Sverige tar emot, även kallad Sveriges globalstrålning, som du avser:
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/stralning-1.17841
Pehr
Jo !
Såg hur den ökade hela tiden och ställde en fråga till SMHI.
Då tipsade de om forskning som WILD (2012) gjort om globala trender.
Kallad ”Solar dimming an solar brightening”
Han pekade på brister i modellernas trender om detta inte tas med..
MVH
Tack för svar. Men jag har en invändning.
Det finns inget direkt samband mellan globalstrålningen från svenska mätstationer och figuren från min tidigare kommentar:
Klicka för att komma åt fig4_fy_sv_21_fingeravtryck.pdf
Detta beror på att Sverige upptar mindre än en promille av jordens yta. Men figuren jag visade gäller för jorden som helhet.
Man måste alltså i stället titta på globalstrålningen för hela jorden, dvs. den kortvågiga solstrålning som faktiskt når jordytan i sin helhet. Den får man från energiflödena i atmosfären – det som kallas jordens energibudget. Denna forskar klimatforskarna mycket på och IPCC diskuterar den grundligt i sina rapporter. Klimatforskaren Martin Wild, som SMHI rekommenderade till dig, är en central person i detta sammanhang och en av de ledande författarna till kapitel 2 i IPCCs AR5 där jordens energibudget diskuteras.
Angående ordet globalstrålning:
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/stralning-1.17841
Benämningen globalstrålning leder till missförstånd. Ordledet global har nämligen här en annan betydelse än den vanliga. att det är något som refererar till jorden. I detta fall är den i stället ovanlig och avser något som är övergripande. Det är att vi betraktar en total strålning från solen som innehåller samtliga synliga våglängder. Ett ovanligt dåligt val av terminologi i detta sammanhang kan man tycka, men så har det blivit.
Så här står det om en andra betydelse av global i Svensk ordbok:
https://svenska.se/so/?sok=global&pz=2
○ ofta bildligt, t.ex. i datasammanhang övergripande, total
Exempel: en global ändring i dokumentet
Historik: belagt sedan 1928
Tack Pehr
Att Sverige är litet och jorden stor visste jag innan.
Globalstrålningen över Sverige fattar jag också som begränsad till Sverige.
Men det som sker här är symptom på något. Wild beskriver det som solar Brightening.
Han tittar utanför Sveriges gränser!
Bra att han är med i IPCC men där finns många andra som vill påverka och de som kommer från Sverige har visat sig ha förutfattade meningar, bal om havsnivåförändringar.
Solens och molnens roll är under lupp och vid senaste modellberäkningen(6) togs den med med även för modellkörarna dåligt utfall-Modellerna blev ännu mer känsliga för CO2!
(De missar då perioden 1950-1980) (Solar dimming!)
Här är Wilds artikel fån 2016: https://www.researchgate.net/publication/283974378_Decadal_changes_in_radiative_fluxes_at_land_and_ocean_surfaces_and_their_relevance_for_global_warming
Känns ju inte som att han dissar växthuseffekten och orsaken till senaste tidens uppvärmning. Att det finns osäkerheter i vissa parametrar är det ju absolut ingen seriös forskare som motsäger.
Här är länk till Prof. Dr. Martin Wilds webbsida på ETH i Zürich.
https://usys.ethz.ch/en/people/profile.martin-wild.html
Om man skriver ett artigt mejl på engelska kan man fråga honom om sambandet mellan dimming, brightening och växthuseffekten.
Jag håller med Maths att det inte precis verkar som Martin Wild dissar växthuseffekten. Här finns figurer och figurtexter om dimming och brightening frän hans artikel ”Enlightening Global Dimming and Brightening” 2012:
https://www.researchgate.net/publication/235292049_Enlightening_Global_Dimming_and_Brightening/figures
Det här med dimming och brightening är komplicerat för oss som inte är experter på området att tränga in i. Men av vad Wild skriver i figurtexten till figur 1 får jag det till att det kanske är ungefär så här:
Dimming (1950s-80s): Den solstrålning som nådde marken minskade vilket uppvägde uppvärmningen från de ökande växthusgaserna. Temperaturen vid marken ökade alltså inte.
Brightening (1980s2000s) Effekten från ökade växthusgaser maskerades inte längre vilket ledde till en snabb temperaturökning vid marken.
Tack för alla svar
Är också på den nivån att detta bör förklaras bättre.
Men allt annat lika så kan den ökade instrålning som sker inte fortsätta utan att kommenteras eller beaktas.
Allt annat lika så har den effekten förstärkt uppvärmingstrenden och klimatkänsligheten sen 1980talet.
Då är den klimatkänslighet som räknats fram överdriven.
Hur mycket -det är en fråga som kommer EFTER man erkänner företeelsen.
Lite som Arktis isläge som synats efter 1979 (då det var som kallast)
Dandersan, du tycks tro att förändringar i instrålningen är något som inte beaktats av klimatvetenskapen. I själva verket är det en av de frågor som man verkligen ägnat stor uppmärksamhet åt. Men i IPCC-rapporterna hittar man detta i avsnitten om aerosoler och moln, eftersom det är främst dessa som påverkar hur mycket solinstrålning som når jordytan. Mitt intryck är att det numera börjar bli rätt stor enighet om hur stora effekter är och har varit, i alla fall så till vida att slutsatsen att klimatförändringen till alldeles övervägande del orsakats av mänsklig verksamhet. Det är inte troligt att dessa faktorer på något påtagligt sätt skulle ändra uppskattningar av klimatkänsligheten.
Mats, bra skrivet, jag håller med.
Dandersan, tack själv. Men jag skulle förvänta mig högre klimatkänslighet, inte lägre som du. Nu är jag givetvis inte heller expert på området dimming och brightening. Om man inte är det, och inte har studerat alla dessa vetenskapliga artiklar som skrivits om detta, så får man nog ödmjukt räkna med att ens spekulationer kanske inte har så mycket med verkligheten att göra.
Hur som helst, så spekulerar jag själv på följande sätt. Till att börja med leder ökade växthusgaser till ökad temperatur. Den ökade koldioxiden leder också till ökad växtlighet. I många områden kan det bli en ökad torka, på grund av den ökade temperaturen och att den ökade växtligheten förbrukar mer vatten. Då kommer också luften över sådana områden att får lägre fuktighet än annars, vilket kan leda till att färre moln bildas. Därigenom får marken alltså mer direkt solljus.
Så vi får en mekanism för att ökad växthusgas, genom återkopplingar via moln, leder till ökat direkt solljus på marken. Om solljuset på marken ökar mycket, så får vi en stor ökning av temperaturen, dvs. en särskilt hög klimatkänslighet.
Tack för en trevlig diskussion.
Jo det pågår spekulationer på en något högre nivå.
Läste nyss detta citat:
Molnens betydelse tex: (Willis E)
” In particular, the idea that net cloud feedback is zero (“Now clouds are observationally about zero”) is totally discredited by the observed relationship between surface net cloud radiative effect and temperature.”
Dandersan kan du precisera närmare varifrån citatet kommer? Jag skulle vilja se vad som ligger bakom det och den intressanta grafen.
Jag läste slarvigt, trodde det var ett citat från Wilds arbeten, men jag ser att det är en E. Willis du citerar. Det är ingen jag kan hitta några artiklar av, så en mer fullständig källa vore på sin plats.
Det verkar taget från Willis Eschenbach inlägg på WUWT: https://wattsupwiththat.com/2022/02/12/restoring-the-equilibrium/
Citatet och bild hittas i kommentar 12 feb 12:47.
Har ej läst inlägget…
Mina spekulationer ovan att återkoppling via moln ökar klimatkänsligheten är kanske inte helt uppåt väggarna. Här är nämligen en vetenskaplig artikel från juli 2021 som kommer fram till just detta, att molnen leder till ökad klimatkänslighet.
Paulo Ceppi and Peer Nowack (2021), ”Observational evidence that cloud feedback amplifies global warming”, PNAS.
https://www.pnas.org/content/118/30/e2026290118
Tack Maths
Det förklarar saken! Grafen förklaras inte närmare i inlägget, men som jag förstår det visar den instrålningens medelvärde under lång tid från ett stort antal mätpunkter över jorden, plottade mot samma mätpunkters medeltemperatur under samma tid. Från den kan man väl sluta sig till att molnigheten totalt ger en minskning av instrålningen. Knappast någon nyhet. Men Willis E påstår att det framgår ur grafen att ”net cloud feedback” är starkt negativ. Han menar att eftersom instrålningen minskar mellan platser med lägre temperatur och platser med högre, så måste instrålningen också minska med ökande jordmedeltemperatur. Det är naturligtvis nonsens.
Om jordytans medeltemperatur var den enda faktor som påverkade molnigheten, skulle det möjligen vara värt att beakta närmare. Men vem tror det? Knappast ens Willis E, och absolut inte Wild.
Pehr, den artikeln styrker ytterligare det som framskymtar i AR6.
Mats, det var intressant det du säger om AR6. Jag hittade även följande översiktsartikel med samme första författare. Möjligen är den något mer lättläst än IPCCs text om återkopplingar från moln::
Paulo Ceppi , Florent Brient, Mark D. Zelinka and Dennis L. Hartmann, ”Cloud feedback mechanisms and their representation in global climate models”, WIREs Clim Change 2017, e465. doi: 10.1002/wcc.465
Klicka för att komma åt Ceppi_et_al-2017-WIREs-Climate_Change.pdf
Uppenbarligen är det ett komplicerat område på forskningsfronten där avancerad vetenskapliga metoder måste tillämpas. Molnen leder till återkoppling genom många olika mekanismer. Verkligen ingenting för amatörer att ägna sig åt.
Jag har följt Willis E resa inom detta område.
Det du avfärdar som nonsens har han visat med CERES.
Längs ekvatorn ger ökad instrålning ökad nederbörd.
Här en referens: https://wattsupwiththat.com/2021/03/15/clouds-from-both-sides-now/
Hoppas att hans nyfikenhet delas av er!
Dandersan, jag har nu läst det du länkade till. Willis skriver väldigt väl, och någon dumskalle är han inte. Men jag förstår inte hur han kommer fram till sina avgörande resultat. Det han visar är inte av CERES uppmätta skillnader, utan något som han räknat fram. Hur förstår jag inte. Om det till äventyrs skulle ligga något i det han hävdar, så kommer det att visa sig i prövningen och granskningen av den artikel som han säger att han kanske skall skriva.
Dandersan, jag är inte särskilt nöjd med vad Willis Eschenbach har skrivit. Han hävdar att han har en teori att det finns en negativ återkoppling från molnen, dvs. att dessa motverkar den globala uppvärmningen från växthusgaserna. Han visar två figurer med beräkningsresultat som stöder detta. Men han beskriver inte hur han har gjort dessa beräkningar så då kan man inte heller kolla om han har gjort rätt eller fel.
Det han beräknar är hur Cloud Radiative Effect (CRE) ändras vid en temperaturökning. Om CRE är negativ så stöder det en negativ återkoppling. De nämnda figurerna visar övervägande negativa värden. Så de stöder hans så kallade teori.
CRE är skillnaden i strålning från jorden ut i rymden utan och med moln. Databasen CERES EBAF innehåller CRE både för kortvågig och långvågig strålning samt nettostrålningen som är dessas summa. Willis Eschenbach använder den sistnämnda.
Här är lite grundläggande information från NASA om CRE:
”CERES Cloud Radiative Effect”
https://svs.gsfc.nasa.gov/30603
Willis Eschenbach har beräknat ändringen i CRE för varje delyta av jorden om marktemperaturen ökar en grad C. Han visar resultatet i figur 3 och 4. För att göra en sådan beräkning måste man ha en modell för hur CRE ändras med temperaturen.
Som jag förstår det behöver man en avancerad klimatmodell (så kallad GCM) för att överhuvudtaget kunna göra en sådan beräkning. Från modellresultaten kan man för den nya temperaturen avläsa strålningen från jordens markyta utan och med moln. Så vad är det för klimatmodell Willis Eschenbach har använt? Eller har han kommit på en ny revolutionerande metod att göra beräkningen men inte vill skryta med den?
I en vetenskaplig artikel måste man redogöra för hur man gör sina beräkningar så att andra forskare kan reproducera resultaten. Willis Eschenbach presenterar bara sina resultat utan att beskriva hur beräkningen har gått till. Detta är inte acceptabelt i vetenskapliga sammanhang.
Håller fullständigt med! Är ju ändå vara intressant att se hur det fortskrider bland dem som verkligen kan det!
Willis E är smart men ingen forskare.
Hans resa började som fiskare i varma önationer.
Där såg han hur vädret utvecklades under dagen.
Därifrån började hans resa inom klimatområdet.
Han är, liksom jag, skeptisk mot ”dem som kan det”
Men till skillnad från mig så har tar han datan till hjälp.
Pehr B-Det han gör i sina många artiklar är just att skriva ut hur han räknar. Men att hoppa in i en artikel och där finna hela hans beräkningsbakgrund är svårt tydligen!
Lev väl!
Dandresan, intressant att få veta lite om Willis E bakgrund. Att han inte är forskare förklarar en hel del. Jag läste en del av honom under de år då jag skrev inlägg på en klimatskeptisk blogg. Men jag tog aldrig upp något av hans teoretiska inlägg eftersom jag aldrig blev övertygad av hans argument.
I klimatfrågan är det alltför lätt att se det som att det finns två sidor. Om man väljer sida har man sedan svårt att ta till sig den andra sidans argument. Det har att göra med psykologi. Jag drogs till en början till de klimatskeptiska åsikterna så jag kan i någon mån förstå Willis E sits när han skriver för en klimatskeptisk blogg. Han gör analyser med djupare kunskap än många andra klimatskeptiska bloggare. Men jag gissar att det teoretiska han gör troligen är sådant som klimatforskarna redan har tänkt på för att sedan gå vidare till bättre förklaringar.
Klimatforskare kan, liksom alla forskare, också påverkas av detta att det finns två sidor. Men de är mycket mer immuna än folk i allmänhet mot att hamna fel i sina slutsatser, eftersom de är speciellt tränade på att basera sina argument på objektiva fakta. Detta genom att de i sin forskarutbildning dels har studerat ämnen som forskningsmetodik och vetenskapsteori. Dels genom att de måste framlägga avhandlingar och presentera forskningsresultat, vilka måste försvaras mot andra forskares kritik vid disputationer och seminarier. Dels genom det system vi har för att publicera forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter med peer review, dvs. den publicerade artikeln har genomgått kritisk granskning och godkänts av andra forskare.
Av speciella skäl, såsom att jag i mitten av 00-talet deltog i ett universitetsmöte om klimatet med klimatskeptiska inslag, blev mina utgångspunkter klimatskeptiska när jag började intressera mig mer för klimatfrågan. Jag kom att tvivla på klimatvetenskapens kvalitet. Men i samband med mitt bloggande ville jag lära mig mer om grunderna och läste både läroböcker och vetenskapliga artiklar av namnkunniga klimatforskare. Detta ändrade min inställning och idag anser jag att klimatvetenskapen är lika sund och vetenskaplig som andra naturvetenskaper. Att två klimatforskare fick nobelpriset 2021 har stärkt min uppfattning.
Därför är klimatforskare de som, på grund av sin utbildning, allra bäst kan bedriva forskning om klimatet. Det är som att utbildade piloter är allra bäst på att flyga. Precis som vi vill att utbildade piloter flyger vår flygning bör vi låta utbildade klimatforskare ansvara för vår resa när det gäller att hantera den globala uppvärmningen.
Hoppsan! Kan man ta bort den ena?
Mats: jag plockade bort dubletten
Pingback: Dramat fortsätter: Widding vs Aktuellt i anmälan till Granskningsnämnden – Maths Nilsson, författare
Pingback: Paleoklimat – Maths Nilsson, författare
Pingback: Klimataktivisterna – Maths Nilsson, författare
Pingback: Så här långt från vetenskapen är Sverigedemokraterna och Elsa Widding – Maths Nilsson, författare
Pingback: Är IPCC:s sammanfattningar politisk propaganda? – Maths Nilsson, författare
Pingback: Nättidningen Kvartal: nyttig idiot eller nyttig klimatmotvikt? del 2/2 – Maths Nilsson, författare
Pingback: Klimatkalabaliken i Riksdagen – Maths Nilsson, författare
Pingback: Recension av Elsa Widdings (SD) nya klimatbok, del 1 – Maths Nilsson, författare
Pingback: En dåres försvarstal: Om att livedebattera och ”respektfullt diskutera” – igen – Maths Nilsson, författare
Pingback: Jordan B Peterson och hans klimatvänner – Maths Nilsson, författare
Pingback: Artiklar som inte håller måttet – Maths Nilsson, författare