Är jag en klimatjihadist? Del II. Lindzens irishypotes

MNIL7223

Det här är andra delen i en utläggning (eller en dåres försvarstal) med anledning av att jag fick frågan om jag var klimatjihadist av en Facebookbekant när jag kritiserade en del uppgifter från Staffan Mörners Klimatforum. (Han är författare till boken Borde man oroa sig för klimathotet?).

Ni hittar del I här och det handlar om klimatkänsligheten.

(Klimatkänslighet = hur mycket temperaturen förändras vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären, IPCC AR5 uppskattade det till 1,5-4,5°C i senaste rapporten från år 2013. Det är inte koldioxidens växthuseffekt i sig som är osäker utan vilka följdeffekter (återkopplingar/feedback) det får vad det gäller molnbildning och liknande)


Upprepar Mörners ord angående debatten om klimatkänsligheten:

”Här är osäkerheten stor och man borde förvänta sig att det skulle pågå en öppen och frejdig vetenskaplig debatt, där alla gjorde sitt yttersta för att (respektfullt) falsifiera varandras (och sina egna) teorier.

Men istället får vi höra att debatten är avslutad, och att skeptiker är vetenskapsförnekare som kan liknas vid ”the Flat Earth Society”. Detta är i sig en varningssignal för en tänkande människa. Det är inget tecken på sund vetenskap.”

Jag visade i mitt förra inlägg att den debatten existerar i allra högsta grad men att Mörner verkar ignorera majoriteten av de studier som gjorts. I det här inlägget tänkte jag visa att även respektfullt falsifierande av hypoteser pågår. Problemet är att Mörner och kompani vägrar att acceptera även det (jag har visat en mängd andra exempel i mina tidigare inlägg).

Mörner hänvisar i sitt inlägg sällan till specifika studier men när han för en gångs skull gör det så är det till en av Lindzen och Choi från 2009 som blivit mycket omtalad. De kom fram till att klimatkänsligheten var ca 0,5°C och att elva klimatmodeller var helt fel ute.

”En vanlig uppfattning bland skeptiker är att klimatkänsligheten är ungefär 0,5, vilket innebär att summan av positiv och negativ feedback minskar den direkta effekten av en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären till +0,55 grader C:”

Lindzen and Choi 2009_klimatforum

Mörner nämner visserligen att studien har blivit kritiserad:

Men alla studier blir ifrågasatta, till och med respekterade atmosfärfysiker som Richard Lindzen och Yong-San Choi. Och som vi sett finns det en tendens bland en del forskare att gärna vilja bekräfta klimathotet. Lindzen och Choi har givetvis besvarat invändningarna, och resultaten har inte påverkats av de korrigeringar som gjorts. 

Man kan få intrycket att: ja, men då så, det var inga problem med resultaten alltså. Låt oss ta det mer i detalj.


Lindzens Iriseffekt

(Ni hittar artiklarna längst ner).

Lindzen är förmodligen mest känd för sin hypotes om den så kallade Iriseffekten som först presenterades i en artikel 2001. Han, tillsammans med två kollegor, visade att atmosfären reagerade ungefär som irisen i ögat gör på starkt ljus, det vill säga drar ihop sig i en självreglerande reflex. Lite förenklat säger hypotesen att ett varmare klimat gör  ”regnprocesserna” mer effektiva och att det därför bildas mindre cirrusmoln. Det gör i sin tur att mer infrarött ljus kan försvinna ut i rymden och på så sätt ge en kylande effekt på jorden. Det blir en typ av självreglerande effekt som motverkar den från en högre halt växthusgaser i atmosfären (en så kallad negativ återkoppling).

Lindzens studie var begränsad till tropikerna där haven är varma. När andra forskare försökte replikera den men med mer globala data fick de motsatt resultat (det vill säga en positiv återkoppling) trots att de använde Lindzens egna modell (Lin 2002). Andra studier påvisade flera saker i Lindzens Irisartikel som inte stämde överens med observationer (Fu 2001, Hartmann 2002, Lin 2004, Wong 2004, Forster 2006, Su 2008).

År 2009 publicerade Lindzen och Choi ytterligare en artikel (LC09) som visade en korrelation mellan en ökad havstemperatur i tropikerna och en ökad strålning från atmosfären ut i rymden, vilket alltså skulle bekräfta Irishypotesen och ge en låg klimatkänslighet (cirka 0,5°C, vilket är långt under den IPCC angav i AR5). Det var enligt LC09 tvärtemot resultaten från elva olika klimatmodeller som då skulle vara felaktiga.

Men återigen konstaterades studien ha stora brister. Effekten visade sig till exempel vara extremt beroende av vilka start och slutpunkter man valde för mätningarna. Studien omfattade åren 1984-2000 och de valda mätpunkterna i LC09 syns som svarta punkter i bilden nedan. I Trenberth et al 2010 försköts några mätpunkter med bara någon månad (öppna cirklar) och då försvann effekten helt, det vill säga resultaten var inte särskilt robusta. LC09 hade inte motiverat sina val av mätpunkter.

trenberth10_fig1

Warming (red) and cooling (blue) intervals of tropical SST (20°N – 20°S) used by LC09 (solid circles) and an alternative selection proposed derived from an objective approach (open circles) (TFOW, 2010) Bild från Real Climate.

Likaså hade LC09 inte tagit hänsyn till en rad faktorer som gjorde att deras påstående om att modellerna visade fel inte stämde. Återigen hade LC09 enbart omfattat tropikerna som ett isolerat och slutet system. När mer globala data användes erhölls motsatt effekt även denna gång (Murphy 2009, Chung 2010, Trenberth 2010, Dressler 2011). Bland annat påpekades det orimliga i att bestämma en klimatkänslighet utan att ta hänsyn till det som händer vid högre latituder (mot polerna) med avseende på reflekterande snö och istäcke för att ta ett exempel.

I ett försök att rätta till felen skickade Lindzen och Choi in en ny artikel till PNAS år 2011 (LC11) men den blev refuserad. Fyra granskare var eniga om att slutsatserna i artikeln inte var tillräckligt underbyggda och att artikeln inte höll tillräcklig kvalitet för publicering (granskarnas kommentarer finns offentligt tillgängliga). Även IPCC-kritiska Judith Curry skrev på sin blogg att hon tyckte PNAS-granskningen var rättvis och att de väckte många berättigade frågor som Lindzen och Choi inte hade redovisat svar på.

”With regards to the scientific merit of the paper, the PNAS reviews were actually quite thorough and do not seem unfair to me; they raise many valid concerns.”

Men de brydde sig inte om att åtgärda problemen och besvara frågorna som återstod att reda ut, istället skickade de den till en okänd koreansk tidskrift där den publicerades (LC11).

LC11 kommer fram till att en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle leda till en uppvärmning på mellan 0,5-1,1°C (95% konfidensintervall), se tabell nedan:

Vi har ganska nyligen passerat halvvägs till en fördubbling av CO2-halt men temperaturökningen överstiger redan LC11:s intervall …

2015 kom ytterligare en artikel (Mauritsen) som hade skruvat på en klimatmodell så den skulle visa hur en potentiell existerande iriseffekt skulle påverka temperaturutvecklingen. Resultatet var att det kanske existerade en viss effekt men att den inte var särskilt avgörande på det stora hela (och det var en helt teoretisk studie).


Och hur ska man som lekman ställa sig till det här?

Staffan Mörner avfärdar som sagt allt med en handviftning ”alla artiklar blir kritiserade”. Men nej, det handlar inte om kritik av småsaker utan att studiens själva slutsats har motbevisats i en lång rad artiklar (se nedan). Det tillsammans med det jag skrev i förra inlägget gör att en klimatkänslighet på 0,5°C är extremt osannolik (inte min slutsats utan vad som stod i IPCC AR05).

”Pseudoskeptikersidan” brukar hänvisa till Lennart Bengtsson, så här säger han:

”NIPCC hävdar här att en fördubbling av CO2 koncentrationen endast skulle resultera i en temperaturhöjning på 0.4° – 0.5° C. Detta är helt orealistiskt och har inget stöd i aktuell forskning.”

Läs gärna hans recension/sågning av en NIPCC-rapport här.

Och på tal om respektfull falsifiering, så här skrev Gavin Schmidt (NASA) på Real Climate när den första artikeln med kritik mot LC09 publicerades:

”First off, LC09 was not a nonsense paper – that is, it didn’t have completely obvious flaws that should have been caught by peer review (unlike say, McLean et al, 2009 or Douglass et al, 2008). Even if it now turns out that the analysis was not robust, it was not that the analysis was not worth trying, and the work being done to re-examine these questions is a useful contributions to the literature – even if the conclusion is that this approach to the analysis is flawed.”

More generally, this episode underlines the danger in reading too much into single papers. For papers that appear to go against the mainstream (in either direction), the likelihood is that the conclusions will not stand up for long, but sometimes it takes a while for this to be clear. Research at the cutting edge – where you are pushing the limits of the data or the theory – is like that. If the answers were obvious, we wouldn’t need to do research.”

Problemet är att i klimatdebatten tycks de så kallade skeptikerna aldrig gå vidare och acceptera ny kunskap utan närmast desperat hänger fast vid den här typen av artiklar.


Så är jag är en klimatjihadist?

Ni har inte sett mig skriva om åtgärder, krav på att folk ska göra dittan eller dattan, jag har i princip bara påpekat hur brutalt mycket forskning som helt ignoreras av Mörner, Widding, Bern och kompani. Jag har dessutom redovisat det. Om det är fundamentalism så okej då.

Det pratas om att debattklimatet har blivit så PK att man inte får kritisera saker  utan att bli kallad klimatförnekare och vad det nu är. Min FB-vän tycker att ”skeptiker”  möts med intolerans och ej hållbara argument. Det händer utan tvekan, samtidigt kanske du skulle ta en funderare på om du verkligen har lyssnat på de argument som framförs från IPCC. Att hänvisa till Mörners sida är inte att förlita sig på experterna.

Det finns saker att kritisera inom klimatdebatten, aktivister överdriver till exempel åt andra hållet vilket jag också påpekat (och blev blockad så sent som för någon vecka sen). Du kan hitta flera forskare som är irriterade över det eftersom det bara hjälper de som vill förringa allvarligheten. Men man behöver inte acceptera en konspiration vars like vi aldrig skådat tidigare för det.

Vi kommer aldrig få en sansad debatt så länge kravet är att vi ska ignorera 99% av tjugo års publicerad forskning och fokusera på utplockade extremer som varit motbevisade i decennier. Det är inte medias fel. Det är inte mitt fel. Men om du använder Bern, Widding och Mörners bloggar/Youtubeklipp som faktakällor istället för IPCC för att du är sur på ”etablissemanget” eller MP så är det banne mig ditt. Det gör också att det är hart när omöjligt att diskutera osäkerheter som ALLTID finns inom ALLA vetenskapsområden.

Jag försöker hålla en hyfsad saklig ton men det håller långt ifrån alltid. Om du råkar få ett irriterat svar från mig kan det bero på att det ältas saker som motbevisats sen evigheter tillbaka. Du ska också veta att jag, med flera, ständigt blir kallad saker som klimatjihadist, fundamentalist, alarmist, jävla idiot bara för att man för fram sakliga argument (se min sammanställning).

Ja, det händer hela tiden. Ja, JÄMT.

Och det av samma människor som i nästa sekund blir kränkta av att bli kallade klimatförnekare (jag har till och med blivit uppringd av Legenden som ville skälla ut mig för att jag kommenterat en av hans Youtubevideor, han spelade in samtalet och la sen ut på sin Youtubekanal).

Ja, jag är ganska trött på folk som blandar ihop snack om yttrandefrihet och rätten att få älta felaktigheter i dagspressen.

Ja, jag är trött på att anonyma, felaktiga grafer från nätet används på föredrag som någon sorts sanning.

Ja, jag är trött på att personer som Ganman belönas trots att han avsiktligt sprider propaganda och sen sitter med Henrik Jönsson (som får leka på SvD:s ledarsidor) och gråter över att folk lyssnar på Greta istället för dem. För att de är vuxna, vita män. (Nej, det är inget vuxet beteende, ta och utbilda er istället).

Ja, jag vet att mina inlägg och den här typen av ”utbrott” inte gör saken bättre men vet ni, just nu bryr jag mig inte ett skvatt.

Men nej, jag kan inte allt och jag missar utan minsta tvivel en del, men ja, jag tycker att debatten är fruktansvärt ohederlig och jag har försökt visa det i mina inlägg. Jag vill inte få någon att lyssna på mina åsikter utan att fundera på varför man inte skulle lyssna på IPCC.

Surfa in på vaccin punkt me och jämför med Mörners sida, argumentationstekniken hos antivaxare är exakt densamma. Nej, det skiljer inte ett dugg. Och för att knyta an till de två inläggen jag nu skrivit, vi vet alla vad nästa steg i den här argumentationskedjan är.

Möller om de studier som ger en högre klimatkänslighet:

”Är de temperaturdata man utgår ifrån tillförlitliga?”

In comes Tony Heller, but that’s another story …


Ursäkta för långt inlägg och för irritationen. Eller nej förresten, inte för irritationen, jag tycker att den är motiverad.


Referenser Iriseffekten

-R.S. Lindzen, M. Chou, and A.Y. Hou, ”Does the Earth Have an Adaptive Infrared Iris?”, Bulletin of the American Meteorological Society, vol. 82, pp. 417-432, 2001. http://dx.doi.org/10.1175/1520-0477(2001)082<0417:DTEHAA>2.3.CO;2

-Q. Fu, M. Baker, and D. L. Hartmann, Tropical cirrus and water vapor: an effective Earth infrared iris feedback? Atmos. Chem. Phys. Discuss., 1, 221–238, 2001

-D.L. Hartmann, and M.L. Michelsen, ”No Evidence for Iris”, Bulletin of the American Meteorological Society, vol. 83, pp. 249-254, 2002. http://dx.doi.org/10.1175/1520-0477(2002)083<0249:NEFI>2.3.CO;2

-B. Lin, B.A. Wielicki, L.H. Chambers, Y. Hu, and K. Xu, ”The Iris Hypothesis: A Negative or Positive Cloud Feedback?”, Journal of Climate, vol. 15, pp. 3-7, 2002. http://dx.doi.org/10.1175/1520-0442(2002)015<0003:TIHANO>2.0.CO;2

-B. Lin, T. Wong, B.A. Wielicki, and Y. Hu, ”Examination of the Decadal Tropical MeanERBSNonscanner Radiation Data for the Iris Hypothesis”, Journal of Climate, vol. 17, pp. 1239-1246, 2004. http://dx.doi.org/10.1175/1520-

-Forster, P. M. F., and J. M. Gregory (2006), The climate sensitivity and its components diagnosed from Earth Radiation Budget Data, J. Clim., 19, 39–52

-H. Su, J.H. Jiang, Y. Gu, J.D. Neelin, B.H. Kahn, D. Feldman, Y.L. Yung, J.W. Waters, N.J. Livesey, M.L. Santee, and W.G. Read, ”Variations of tropical upper tropospheric clouds with sea surface temperature and implications for radiative effects”, Journal of Geophysical Research, vol. 113, 2008. http://dx.doi.org/10.1029/2007JD009624

-Lindzen, R. S., and Y.-S. Choi (2009), On the determination of climate feedbacks from ERBE data, Geophys. Res. Lett., 36, L16705, doi:10.1029/2009GL039628.

-Lindzen R.S.; Y.-S. Choi (2011). ”On the observational determination of climate sensitivity and its implications” (PDF). Asia-Pacific J. Atmos. Sci. 47 (4): 377–390. Bibcode:2011APJAS..47..377L. CiteSeerX 10.1.1.167.11. doi:10.1007/s13143-011-0023-x

-Murphy, D. M., S. Solomon, R. W. Portmann, K. H. Rosenlof, P. M. Forster , and T. Wong (2009), An observationally based energy balance for the Earth since 1950, J. Geophys. Res., 114, D17107, doi:10.1029/2009JD012105.

-Trenberth, K. E., J. T. Fasullo, Chris O’Dell, and T. Wong, (2010): Relationships between tropical sea surface temperature and top-of-atmosphere radiation. Geophys. Res. Lett., 37, doi:10.1029/2009GL042314

-Chung, E.‐S., Soden, B. J., and Sohn, B.‐J. (2010), Revisiting the determination of climate sensitivity from relationships between surface temperature and radiative fluxes, Geophys. Res. Lett., 37, L10703, doi:10.1029/2010GL043051.

-JUSTIN GILLISAPRIL 30, 2012 New York Times https://www.nytimes.com/2012/05/01/science/earth/clouds-effect-on-climate-change-is-last-bastion-for-dissenters.html?pagewanted=3&_r=2

-T. Mauritsen, and B. Stevens, ”Missing iris effect as a possible cause of muted hydrological change and high climate sensitivity in models”, Nature Geoscience, vol. 8, pp. 346-351, 2015. http://dx.doi.org/10.1038/ngeo2414

-A.E. Dessler, ”Observations of Climate Feedbacks over 2000–10 and Comparisons to Climate Models”, Journal of Climate, vol. 26, pp. 333-342, 2013. http://dx.doi.org/10.1175/jcli-d-11-00640.1

-Kommentarer refuserad PNAS-artikel: http://www.masterresource.org/wp-content/uploads/2011/06/Attach3.pdf

-Gavin Schmidt, Misrepresentation from Lindzen, 6 mars 2012  http://www.realclimate.org/index.php/archives/2012/03/misrepresentation-from-lindzen/

– Lindzen’s London Illusions Skeptical Science, 7 March 2012 https://skepticalscience.com/lindzen-london-illusions.html

21 reaktioner på ”Är jag en klimatjihadist? Del II. Lindzens irishypotes

  1. Pingback: Är jag en klimatjihadist? Mörner och klimatkänsligheten, del I – Maths Nilsson, författare

  2. Tack för att du lyfter fram sakliga argument, visar på svagheterna i klimatförnekarnas argument, och för att du orkar stanna kvar i debatten!

  3. Pingback: Tack, Maths Nilsson! – Klimatforum

  4. Pingback: Nytt om klimatkänsligheten – Maths Nilsson, författare

  5. Pingback: Om Clintels IPCC-kritik och titlars magi – Maths Nilsson, författare

  6. Pingback: Klimatet, Sverigedemokraterna och Widding – Maths Nilsson, författare

  7. Pingback: De 500 forskarna i upprop mot FN – Maths Nilsson, författare

  8. Pingback: Lena Andersson undviker kärnfrågan (igen) – Maths Nilsson, författare

  9. Pingback: Kulturkrigarnas kritik mot medias klimatrapportering är bedrövlig – Maths Nilsson, författare

  10. Pingback: Kritiken mot medias klimatrapportering är bedrövligt dålig – Maths Nilsson, författare

  11. Pingback: Klimatlucka 3: Klimatkänsligheten – Maths Nilsson, författare

  12. Pingback: Jordan B Peterson och hans klimatvänner – Maths Nilsson, författare

  13. Pingback: Artiklar som inte håller måttet – Maths Nilsson, författare

  14. Pingback: Märklig Mea Culpa, riggad forskning och Nobelpristagare – Maths Nilsson, författare

  15. Pingback: Huitfeldt (Kvartal) gör reklam för Climate the movie – Maths Nilsson, författare

  16. Pingback: Huitfeldts icke-svar om mitt inlägg om Climate the movie – Maths Nilsson, författare

Lämna en kommentar