Klimatlucka 3: Klimatkänsligheten

Klimatkänsligheten är ett mått på hur mycket temperaturen vid jordytan förändras om halten koldioxid i atmosfären fördubblas. Det finns några olika begrepp här men denna artikel handlar om den så kallade jämviktsklimatkänsligheten som brukar betecknas ECS (Equilibrium climate sensitivity). Efter senaste rapporten har IPCC beskyllts för att ignorera ”en av de viktigaste studierna som gjorts på detta område under de senaste decennierna”. Hur är det med den saken?

Båda sidor om åsiktstaketet är i princip överens om att en fördubbling av CO2 i atmosfären leder till cirka 1°C uppvärmning. Bråket handlar nästan uteslutande om vad detta får för följdeffekter. En högre värme ger t ex mer vattenånga i luften, vilket i sin tur påverkar molnbildning som kan skapa både en nedkylande och uppvärmande effekt beroende på typ av moln och så vidare. Klimatkänsligheten är ett mått på summan av alla dessa effekter.

Det går att beräkna ECS på många olika sätt och det finns hundratals vetenskapliga artiklar om detta (filmen nedan är fyra år gammal, dvs innan senaste IPCC-rapporten):

Ända sen i alla fall Charneyrapporten publicerades 1979 har ”en samlad bedömning” angett det mest troliga värdet på ECS till cirka 3 °C men med ett relativt stort osäkerhetsspann (+/- 1,5 °C) – men det finns studier som hamnat på båda sidor om detta intervall. Till senaste IPCC-rapporten har osäkerheten reducerats med 50% och ECS anges nu till 2,5-4 °C. IPCC skriver också att det är i princip helt säkerställt att den inte understiger 1.5°C men inte helt uteslutet att den kan överstiga 5 °C.

(”It is virtually certain that ECS is larger than 1.5°C.´[…] but currently it is not possible to rule out ECS values above 5°C”).

Det är en sammantagen bedömning utifrån olika metodiker:

IPCC AR6:

Uncertainties regarding the true value of ECS and TCR are the dominant source of uncertainty in global temperature projections over the 21st century under moderate to high greenhouse gas emissions scenarios


Förvillarnätverket Clintel kritiserade som sagt IPCC-rapporten för att ignorera en viktig studie av Lindzen och Choi från 2011 (LC11). Enligt Clintel presenteras där signifikanta bevis för en klimatkänslighet som till och med understiger 1°C (värt att notera: vi har ganska nyligen kommit drygt halvvägs till en fördubbling av CO2-halten som gett en temperaturökning på strax över 1°C, dvs om LC11:s resultat ska stämma får det inte ske någon mer uppvärmning (snarare en nedkylning) fram till ca 2060…):

Men LC11 är i själva verket ”slutet” på en lång verklig vetenskaplig debatt om Lindzens så kallade irishypotes han först presenterade 2001. En lång rad vetenskapliga artiklar har publicerats om detta och LC11 var tänkt att bemöta den omfattande kritik som framkommit. Manuset blev dock enhälligt refuserat av fyra granskare (varav Lindzen hade valt två) hos den ansedda tidskriften PNAS.

Det är inte bara ”alarmistiska” forskare som anser att den inte lyckades bemöta kritiken. Judith Curry skrev på sin blogg: ”With regards to the scientific merit of the paper, the PNAS reviews were actually quite thorough and do not seem unfair to me; they raise many valid concerns.  LC chose not to submit a revised version to PNAS and instead went with another journal.

Men istället för att bemöta oklarheterna valde L&C att skicka manuset till en ganska okänd koreansk tidskrift som också antog det och publicerade. Det är alltså enligt Clintel den viktigaste artikeln om detta under senaste decennierna.

Och IPCC har heller inte ignorerat den publicerade LC11. I förra IPCC-rapporten AR5 från 2013 motiveras det i både kapitel 7 och 10 varför slutsatserna i LC11 inte håller. Läs mer om Lindzens irishypotes här.

Ett tydligt exempel på hur denna debatt aldrig kommer vidare.


Avslutar med ett exempel på hur man inte bara kan ta första bästa bild från internet och blint lita på att den är sann.

I en intervju i högernationalistiska SwebbTV 2020 valde Elsa Widding (SD) nedanstående bild för att skildra att i princip alla nyare studier visade att klimatkänsligheten var mycket lägre än vad man tidigare trott, åtminstone i det lägre av IPCC:s dåvarande spann på 1,5-4,5C, Likaså förde hon fram att flera nya studier pekade ända ner på 0,3-0,8 °C och menade ”att då är det ju ingen ko på isen.”

Bilden är direkt tagen från en blogg (NoTricksZone) och han har tagit en bild från en artikel skriven av Scafetta (känd ”skeptiker”” i den här debatten). Men bloggaren har modifierat den ursprungliga grafen, originalets axlar innefattar bara det område där det gråa fältet finns med. Alla punkter (=studier) i det nedersta högra hörnet liksom det nedanför det grå fältet, har bloggaren lagt till i efterhand.

Jag har gått igenom en del de artiklar bloggaren har lagt till och det finns en hel del felaktigheter där, läs mer här. Och likaså, Scafetta tycks ha gjort ett urval av befintliga studier i sin originalgraf. (De blå och röda prickarna visar olika storheter, men det får ni läsa i den givna länken.)

Ta en titt på de 142 studier som redovisades i Knuttis review-artikel från 2017 (en överskådlig excelfil hittar du här). På bilden nedan anger prickarna respektive studies bästa uppskattning och strecken är ”osäkerhetsintervallen”. Det här är alltså från samma år som bilden ovan visade att det bara fanns tre studier efter 2007 med kk >3C:

ecs_timeline

 Bild från Carbon Brief

Detta är självklart ingen slump utan helt avsiktligt gjort för att ge en missvisande bild, och det är i princip standard för denna bloggare. Många har visat en lång rad felaktigheter i det han skriver.

Samma bild finns för övrigt med i boken Borde man oroa sig för klimathotet? skriven av Staffan Mörner och utgiven av Widdings egna förlag.

En reaktion på ”Klimatlucka 3: Klimatkänsligheten

  1. David

    Hej Maths, intressant upplägg med klimatluckor. Jag uppskattar hursomhelst att det är, som jag upplever, mer fokus på vetenskapen och mindre på politiken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s