Etikett: antibiotika

Så tog sig antibiotikan in i djuruppfödningen

Den Av Mathsi Samhälle, Vetenskap2 kommentarer

Komule MNI_9990_redigerad-2

Så har då resistens mot antibiotikumet kolistin upptäckts i USA. Ett gammalt preparat som brukar benämnas sista utvägen mot multiresistenta bakterier. Resistensen upptäcktes i Kina och har snabbt spritt sig runt om i världen, ungefär lika oväntat som att Annie Lööf baxnar av Jonas Sjöstedts politiska förslag, det vill säga inte alls.

Och idag rekommenderar WWF att vi inte ska köpa kyckling från Thailand eftersom den innehåller för mycket antibiotika. Men det är förstås inte bara där det används i djuruppfödningen och det är inte bara för att hålla djuren friska som det används…

Det började på 1950-talet när ett läkemedelsbolag, American Cyanamid, testade om inte kycklingarna skulle bli lite fetare om de fick extra tillskott av vitamin B12. Och det fungerade. Men det var inte var hela sanningen, det vitamin som användes var en biprodukt från tillverkningen av antibiotikumet aureomycin och det stod snart klart att det var den som hade haft effekt på tillväxten.

Det var mumma för köttindustrin och i USA fick snart i princip alla kycklingar, kalkoner, grisar, kalvar och kossor sig en slev av medicinen och växte så det knakade. Likaså gjorde branschen som helhet.

Samtidigt kom allt fler vetenskapliga studier som pekade på att det kunde innebära en katastrof om det fortsatte eftersom bakterier utvecklade resistens mot antibiotikan (en risk som för övrigt var känd sedan 40-talet…). I Storbritannien konstaterades att resistensen kunde spridas från djur till människa på 60-talet och 1972 sa amerikanska FDA att antibiotikatillverkarna skulle vara tvungna att bevisa att deras jordbruksprodukter inte bidrog till att sprida resistens, annars skulle de inte få säljas.

Så Animal Health Institute (en handelsorganisation för tillverkare av djurmediciner) satte igång en studie som skulle bevisa att det inte var någon fara på taket. Två flockar kycklingar avsattes för studien, den ena fick små mängder antibiotika (tetracycline) medan den andra inte fick det. Inom 48 timmar hade resistenta E. coli-bakterier upptäckts i kycklingarnas avföring. Efter en vecka var i princip alla E. coli-bakterier resistenta och efter tre månader upptäcktes något märkligt, det fanns resistens hos bakterierna mot fyra preparat de inte ens hade utsatts för (sulfonamider, ampicillin, streptomycin och carbenicillin). Likaså dök de upp i avföringen hos familjen som skötte gården men inte hos grannarna. (Stuart, Levy, New England Journal of Medicine, 1975)

Och då förbjöds det? Nja, inte riktigt. Industrin som sponsrat studien hade invändningar mot resultaten men till slut, 1977, tog FDA ändå fram ett nytt lagförslag som skulle förbjuda hanteringen. Här en rapport från ett kongressförhör samma år. Men den gick inte igenom. Rep. Jamie Whitten beordrade FDA att mer forskning skulle inväntas.

Och man väntar fortfarande, trots att det finns en uppsjö med studier som bevisar problemet har inget förbud kommit i USA även om man upprepade gånger försökt få till ett frivilligt upphörande.

År 2012 försökte man i alla fall att få köttproducenterna att gå över till de preparat som inte är så kritiska för att behandla människor. Men samtidigt som FDA sa att antibiotika inte bör användas som tillväxtpreparat för boskap så fick det användas i förebyggande syfte, det vill säga på samma sätt som man använder det om det vore för tillväxt.

Och vad fick uppmaningen för resultat?

År 2013 användes över 9 miljoner ton antibiotika av den typ av preparat som är viktig för att behandla infektioner hos människor till att föda upp köttdjur. Det är en ökning med 3 procent från 2012.

Samtidigt minskade användningen av de inte så medicinskt viktiga preparaten med 2 procent till 5,6 miljoner ton.

Det används med andra ord större total mängd antibiotika efter ”förbudet” och dessutom av ”fel preparat”, som hade kunnat användas till människor.

Mellan 2009 och 2014 har användningen av antibiotika i USA ökat med 23 %. I runda tal används 10 miljoner ton antibiotika till djuruppfödning i USA per år och ”bara” 3,5 miljoner ton till människan.

untitled

 

 

Numera visar studier att det inte ens har någon verkan på djurens tillväxt längre (man tror det beror på att näringstillförsel och annat har blivit så pass mycket bättre nu). Men det är inget som har minskat användningen.

Liknande fall hittar vi i Danmark. När allt fler grisar med resistenta bakterier upptäcktes i landet, uppmanade danska Livsmedelsverkets rådgivande expert att avelsgårdarna skulle undersökas. Om avelsgrisarna var smittade skulle det vara meningslöst att bekämpa de enskilda fallen ute på gårdarna så att säga.

Men myndigheterna lyssnade hellre på köttindustrin (danska avelsgrisar är en riktig guldgruva). Så mellan 2008 och 2014 vägrade de att göra en undersökning men när det sen gjordes visade det sig mycket riktigt att resistensen hittades där. Så istället för att ha kunnat stoppa alltihop verkar det nu vara försent och nu får man rikta in sig på att hindra smittspridning.

Ekonomiprofessor Hamilton tycker ändå att det bästa är att öka frihandeln och prioritera ännu billigare kött…

Källa Mother Jones

 

 

Därför skrämmer Hamilton mig…

Den Av Mathsi Vetenskap4 kommentarer

MNIL4315

Reflektioner av tillvaron….

Äsch, DN debatt ville inte ha min replik, jag var försent ute. Mer namnkunniga människor hade redan varit framme 🙂 Men nu har jag ju ändå skrivit det så den får publiceras här istället. Det var en bra skrivövning att argumentera med en begränsad mängd tecken om inte annat.

Det är anmärkningsvärt hur en professor kan åstadkomma en så endimensionell analys som Hamilton gör i sin debattartikel 8/2. Han sågar den svenska köttprotektionismen och vurmar för frihandel och viftar nonchalant bort alla problem. Det är beklämmande hur Hamilton inte alls verkar förstå allvaret med antibiotikaresistens hos bakterier.

Det är inte science fiction, redan idag avlider 50 000 i EU/USA och 700 000 globalt på grund av resistens. En siffra som beräknas stiga till 10 miljoner 2050 med enorma kostnader som följd. Till exempel kostar bara ett enda fall av MRSA på ett vårdboende en miljon kronor. Fler och fler bakterietyper blir resistenta mot allt fler antibiotikum och det är längre inte någon fantasi att vissa sjukdomar inte går att behandla.

Lägg därtill att endast sex större läkemedelsbolag fortfarande forskar i ämnet. Bristen på ”intresse” beror inte på ondska utan för att marknadens spelregler är sådana. Antibiotikaforskning är helt enkelt svårt att räkna hem ekonomiskt, det är inget vänsterflum utan fakta och inget som det hymlas med i branschen1. Vi är i skriande behov av nya behandlingsalternativ men det möts inte upp av det som finns i forskningen.

Både magnituden av problemet och bristen på åtgärder har vi marknadsekonomin att tacka för till stor del. Det är ingen slump att de som har den minst reglerade hanteringen av antibiotika också har störst problem (som förstås inte håller sig inom gränserna). Det är varken ett nytt eller förvånande problem men vi har länge valt att sopa det under mattan. Hamiltons text visar att han inte ens vill titta under mattan trots att den är alldeles knölig av akuta problem.

Ett hundratal vetenskapliga artiklar påvisar ett samband mellan antibiotika i djurhållningen och problem hos människan. Värst i det avseendet i EU är Cypern, Italien och Spanien. I USA är problemet än värre. 70% av all antibiotika ges där till djur främst i förebyggande syfte. FDA har uppmanat industrin att minska användningen men det har istället ökat (och det är inte första gången frivilliga försök att reglera kemikalier har misslyckats i USA, de har flera gånger uppmanat industrin att minska på användandet av antibiotika till djur men det har inte haft minsta effekt ).

Att vi har all anledning att misstro frihandelsavtalet med USA blev om inte annat klart när EU införde sin nya kemikalielagstiftning REACH. Efter påstötningar från kemikalielobbyn gick USA:s utrikesminister aktivt in och motarbetade EU:s lagstiftning.

The Guardian har dokument som visar att EU redan vikt ner sig i TTIP-förhandlingarna gällande hormonstörande/cancerogena pesticider. Det skulle annars få ”vittgående konsekvenser” angående avtalet.

Hamilton vill tydligen att vi helt bortser från ovanstående problem, genom frihandel ska vi istället prioritera att få ännu billigare kött. Konsekvenserna kan mycket väl bli att vi får välja bort sjukvården som vi känner den idag. Det är verkliga problem. Och då har jag inte ens nuddat vid ord som klimat och etik. Att Hamiltons nyliberala frihandelsvision ska fixa problemen av sig själv är rena rama fantasier.

____________________________________

1 För att ge ett exempel kan vi jämföra två nya läkemedel som båda är efterlängtande och banbrytande:
-Sirturo, ett antibiotikum mot tuberkulos med nytt angreppssätt tillverkat av J&J, den första på över 40 år. Beräknades sälja för 75 miljoner dollar per år 2014.
-Sovaldi, Gileads medicin mot hepatit C. Beräknad försäljning 8 miljarder dollar år 2014. Det motsvarar 1000 dollar per piller. Jag hörde någonstans att en hel behandling kostar runt en miljon här i Sverige (men ta det med en nypa salt…)

____________________________________

Hela Hamiltons artikel är för övrigt en orgie i nyliberala önskedrömmar som låter bra i teorin men bara stämmer om man blundar för stora delar av verkligheten. Till exempel skyller han delar av flyktingströmmen på de höga kött-tullarna och att det är en anledning till att nordafrikanska bönder inte kan leva kvar hemma eftersom de inte kan sälja i EU. Det låter förstås rimligt men verkligheten visar tydligt att det inte är så enkelt. Låga tullavgifter på kläder och mobiltelefoner har i alla fall inte hjälpt textilarbetare i Pakistan och Indien eller Apple-tillverkare i Kina. Och det saknas inte intäkter i de branscherna direkt. Kolla gärna in Last Week Tonight om ”Fashion”, John Oliver är grymt kul

 

 

Nya oroande siffror om antibiotika från FDA…

Den Av Mathsi VetenskapLämna en kommentar

USA:s Läkemedelsverk, FDA har nu publicerat statistik angående användandet av antibiotika till djur i landet. Till skillnad från i EU är det i USA tillåtet att använda antibiotika som tillsats för att djuren ska växa snabbare och dessutom ge det i förebyggande syfte.

Komule MNI_9990_redigerad-2

År 2012 försökte man få köttindustrin att på frivillig väg minska användandet av antibiotika som är viktig för människan och gå över till andra preparat vi inte är lika beroende av (för att minska risken för att sprida resistenta bakterier). Samtidigt som FDA sa att antibiotika inte bör användas som tillväxtpreparat så var det helt okej att använda det i förebyggande syfte, dvs på samma sätt som man använder det om det vore för tillväxt …

Och vad fick uppmaningen för resultat?

År 2013 användes över 9 miljoner ton antibiotika (av preparat som är livsviktiga för människan) till att föda upp köttdjur, en ökning med 3% från 2012.

Samtidigt minskade användningen av de inte så medicinskt viktiga preparaten med 2% (det är ändå en ganska rejäl mängd 5,6 miljoner ton).

Det vill säga FDA:s försök har misslyckats fatalt, det går åt fel håll.
Man kan också se att 95% av antibiotikan ges via mat och vatten, med andra ord i förebyggande syfte …

Det känns ju inte som det är den vägen vi ska ta… Och det är inte utan att man blir orolig för det stundande frihandelsavtalet med USA.

Källa Mother Jones

”Odödliga” bakterier ingen nyhet direkt…

Den Av Mathsi UncategorizedLämna en kommentar

SvD skriver idag en artikel om hur problemen med resistenta bakterier ökar drastiskt och hur lite vi har att sätta emot nuförtiden. Men det är ju ingen nyhet och inte särskilt förvånande heller. Inte alls. Problemet med resistens har vi vetat om redan sedan vi började med antibiotika. Har skrivit ett inlägg här med bl a ett diagram om hur snabbt efter man har tagit ett nytt preparat i användning som resistens upptäcks.

resistens_2007_24-F1

Likaså är det ett tragiskt exempel på hur hela vår samhällsekonomiska struktur fallerar att möta sådana här hot som kostar mängder med pengar men få kan bli jätterika på. Har skrivit en Newsmillartikel (Därför vill ingen betala för bot mot resistenta bakterier) om hur läkemedelsindustrin, trots i det närmaste oändliga resurser väljer andra forskningsområden (allt snack om att det går dåligt för den branschen ska man ta med en nypa salt, de stora gör fullständigt bisarra vinster fortfarande, det är bara ökningstakten i vinsterna som minskar…).

Men det är ju inte bara det, all annan hantering i t ex djuruppfödningen för att driva upp vinster är en stor orsak till de problem vi nu ser. Det pratas mycket om att problemet ligger utanför våra gränser vilket är ett riktigt skitsnack. De läkemedelsföretag som är ansvariga för ustläppen av antibiotika i Hyderabad  (Indien) är till exempel snorrika västerländska företag. Tekniken finns också att rena utsläppen men det kostar och det är vi som vill att allt ska vara gratis och att vinsterna ska öka exponetiellt. Den nya trenden för att lösa utsläppsproblemen i Hyderabad verkar vara att flytta tillverkningen till kusten där man kan späda ut skiten i oceanerna…

Nu finns det tack och lov goda handlingar och åtgärdspaket hos läkemedelsföretagen också, t ex AstraZeneca, men knappast tillräckligt när det till slut handlar om profiten…

När bakterier blir resistenta mot antibiotika

Den Av Mathsi Uncategorized3 kommentarer

Har ju tidigare skrivit om antibiotika och hur akut det är med nya läkemedel och hur långt ifrån vi är att ha dem framme, bl a på grund av ren girighet (se Newsmillartikeln här).  Idag är det en artikel i DN och en debattartikel i SvD som rapporterar om World Economic Forum som skrivit en rapport om just detta och vår säkerhet att vetenskapen ska rädda oss. Sorry folks, som vi beter oss räcker det inte, vetenskapen är som sagt många många år ifrån att få fram något nytt (framförallt mot s k gramnegativa bakterier) men även om det skulle vara fallet så skulle det inte hjälpa.

Dagens globala värld är som gjord för att sprida bakterier inte bara det att vi själva reser kors och tvärs men vi matar dessutom boskap, räkor, ja, till och med ekologiska frukter kan besprutas med antibiotika som sedan skickas runt halva världen och tillbaka. Ton efter ton.

Men det är klart, om nu även ekonomerna inser att det skulle kunna hota världsekonomin och tillväxten, ja dååå kanske vi kan reagera…??

Vi hade en representant från Creative Antibiotics (Umeåbaserat forskningsföretag) på besök på jobbet och som han uttryckte det (ungefär):

”Utvecklingen kommer bli som med cancer, alla kommer känna någon som har dött på grund av resistenta bakterier inom en ganska snar framtid.”

Likaså gäller det läkemedlen, de tidiga cancermedicinerna slog hej vilt och tog död på även friska celler. Med tiden har detta blivit mycket bättre och man kan mer och mer rikta in sig på specifika mål som (nästan) bara skadar det man vill skada.

Dagens antibiotika är likadan, den slår sönder allt, även de bakterier vi vill ha kvar. Man jobbar hårt på att hitta nya angreppssätt som är mer riktade och som inte leder till resistens uppstår så lätt. Men det kommer ingen lösning imorgon direkt…

Och då frågar man sig, varför uppstår resistens?

Ibland kan man få uppfattningen att det är något nytt fenomen och jag har även sett att folk som sökt på just ”när uppstod resistens” som har hamnat på min blogg.

Och svaret är att resistens uppstår hela tiden. Det är ett ständigt krig om överlevnad som pågår i naturen och … ja överallt helt enkelt. Antibiotika är inget annat än ett specialfall. Se bilden nedan från Nature Chemical Biology 3, 541 – 548 (2007) Published online: 20 August 2007. Där kan man se att t ex resistens mot penicillin noterades redan några år efter man börjat använda det.

resistens_2007_24-F1

Översikt över olika sorters antibiotiska preparat och dess resistens:
Över linjen med årtal: när man började använda preparatet
Under linjen: när man observerade resistens. Referens här.

Hur lång tid det tar innan resistens uppstår beror lite på hur svårt bakterierna har att övervinna problemet och det behöver också vara en fördel att inneha denna resistens för att det ska spridas vidare (nu är det inte så lätt att bakterierna sprider resistens ”lodrätt” dvs till sin ”avkomma” utan det kan även gå i horisontell riktining dvs de kan kommunicera på något sätt till andra bakterier i sin omgivning, och inte bara till dem av sin egen sort).

Man kan likna det lite vid en stor äng där det finns svarta och vita sorkar samt en ängshök som bara äter vita möss. Så länge det bara finns en hök och en himla massa möss kommer det inte märkas att det är en fördel att vara svart mus, populationen av vita och svarta möss kommer bibehålla samma fördelning. Ökar man antalet hökar kommer det dock snabbt visa sig att de vita mössen kommer försvinna och de svarta vara kvar och med tiden dominera ängen över de vita mössen. Antibiotikan är alltså höken i den här liknelsen och mössen bakterien. Med andra ord ju mer vi sprider ut i naturen desto värre blir det (och jo, en stor del av det vi stoppar i oss och djuren kommer ut genom kisset och vi renar INTE avloppsvattnet från dessa även om tekniken finns (ozon). Vi pratar många många ton bara i Sverige).

I brist på ängshökar får det väl duga med en fiskgjuse till illustration 🙂
Fiskgjuse