Vilken risk ska vi ta? del 3/3 – Utsläppen och ekonomin

I efterdyningarna av IPCC:s senaste WG1-rapport om fysiken bakom klimatförändringarna har den förlöjligats och anklagats för att vara fokuserad på helt orimliga och överdrivna utsläppsscenarier. Kända debattörer som Lomborg hävdar med emfas att kostnaden för klimatförändringarna inte kommer bli så farliga – och även han hänvisar till IPCC! Hur är det möjligt och vad ska man egentligen tro?

I del 1 skrev jag om nuvarande kunskapsläge och de observationer som gjorts. I del 2 om klimatmodellerna och deras osäkerheter. Här följer en diskussion om utsläppsscenarier och en framtida ekonomi (OBS, ur en naturvetares perspektiv), helt nödvändiga faktorer för att göra en riskutvärdering inför eventuella åtgärder. Men ack så svårt…

IPCC anger i WG1-rapporten att det ligger stor säkerhet i klimatmodellernas utfall avseende jordens framtida medeltemperatur vid ytan. Men det syftar på de ”fysikaliska beräkningarna” utifrån givna förutsättningar. Det är dock en annan femma att bestämma hur stora de framtida utsläppen kommer att bli, vilket även kräver svar på både politiska och ekonomiska frågeställningar.

Ingen vet naturligtvis vad framtiden har i sitt sköte, men för att ge politiker något att förhålla sig till när de ska fatta beslut har olika scenarier tagits fram (och självklart för att forskare ska kunna jämföra resultat utan att ha en miljard olika varianter att pyssla med). I IPCC:s förra rapport, AR5 från 2013, användes fyra olika så kallade Representative Concentration Pathways, RCP. Varje RCP har en siffra bakom sig och värstascenariot heter RCP8.5, där 8.5 står för den ”strålningseffekt” i W/m2 som växthuseffekten kommer ge år 2100.

I den senaste rapporten, AR6, från i somras användes sex olika så kallade Shared Socioeconomic Pathways (SSP). De är mer komplexa och involverar hur de framtida nivåerna uppstår och liknande, men principen är densamma. Värstascenariot benämns här SSP5-8.5. Detta är dock inga prognoser över hur det kommer att bli, utan projektioner utifrån givna parametrar.

Tanken med RCP8.5 var att det skulle vara ett mycket högt utsläppscenario men inget business-as-usual-scenario, det vill säga inte en beskrivning av det mest sannolika scenariot om vad som händer om inget görs. Men det har ofta, även i många vetenskapliga artiklar, benämnts så. Läs mer på t ex Carbon Brief.

För bara ett decennium sedan ökade utsläppen med 3% per år och det var många som ansåg att RCP8.5 – med en temperaturökning på 5ºC till 2100 – var fullt realistiskt. År 2015 skrev till exempel Roger Pielke Jr en artikel som beskrev varför ett ännu värre värstascenario behövdes för att täcka in tänkbara framtidsutsikter. (Nu är Pielke Jr en av de som starkast protesterar mot detta och tar varje tillfälle att förlöjliga de som fortfarande använder det.)

Men kolanvändningen toppade runt 2013 och utsläppen ökar numera ”bara” med 1% år. De allra flesta, inklusive IPCC, anser att SSP5-8.5 är ett osannolikt scenario tack vare förändringar i energisektorn. Till exempel har kolmarknaden i princip kollapsat på bara några år, ca 80% av den planerade utbyggnaden har avbrutits sen 2015 (och som vanligt, när något åtgärdats efter enorma påtryckningar som Parisavtalet, så är det sen som att problemet aldrig funnits och lösningen kom av sig självt bara för att vi blivit rikare).

Många forskare vill ta bort användningen av SSP5-8.5, men alla håller inte med; de anser att det finns faktorer vi kan för lite om (som t ex kolcykeln) som gör att det inte kan avfärdas helt, även om det är osannolikt, se t ex brevväxling i PNAS här.

Det finns också andra anledningar till att RCP8.5-scenariot används. Man kan behöva det för att få kläm på hur saker och ting fungerar utan att forskarna för den skull anser att scenariot är sannolikt, se twittertråd av Andrew Dessler.

De som faktiskt har bläddrat i IPCC-rapporten vet att den inte alls bara ägnar sig åt RCP8.5, även om det är sant att många vetenskaplig studier har använt detta scenario. Men hur vet man att det är orimligt?

Framtida scenarier

Det finns flera studier som har försökt räkna fram vilken framtida uppvärmning vi kan räkna med, här är några (bild och uppgifter härifrån):

Figure 1: Estimates of 2100 warming in current policy scenarios relative to preindustrial (1850-1900) temperatures from Hausfather and Riche 2019Rogelj et al 2016Climate Action Tracker (May 2021 update)Liu and Raftery 2021, and the integrated assessment models (MESSAGE, REMIND, and GCAM) participating in the 2021 NGFS Climate Scenarios.

Enligt dessa studier (som använt olika metodiker) leder rådande politik till att vi går mot en uppvärmning på cirka 3ºC vid 2100 (2-4,4ºC med hänsyn taget till osäkerheterna i klimatkänslighet) – och är mest jämförbart med IPCC:s SSP4-6.0 scenario och på inget sätt värstascenariot.

Om de mål som satts upp till 2030 uppfylls, leder det mot 2,4ºC och med netto-nollutsläpp till 2050 hamnar vi runt 2ºC (tagit siffrorna från forskaren Zeke Hausfather). Men detta är i dagsläget bara siffror på ett papper.

En ny FN-rapport visar dock att de planer länderna har redovisat kommer ge en ökning av utsläppen med 16% fram till 2030 och att vi tycks gå mot 2,7ºC:s uppvärmning till 2100 (har bara läst artikel, ej rapporten och det anges där inget intervall).

Men allt detta bygger förstås på att utöver att få fysiken rätt måste man förutspå vilka utsläpp vi kommer få. Utsläppsscenarierna måste vara något sånär rimliga för att kunna göra en riskanalys värd namnet. Det är de alldeles säkert, även om alla förstår att det måste finnas enorma osäkerheter inbakat i uppgiften (av en helt annan karaktär än de naturvetenskapliga problemen).


Roger Pielke Jr är ju som sagt den som ljudligast förlöjligar RCP8.5-scenariot. Därför läste jag en av hans senare artiklar (Environ. Res. Lett. 16, publicerad dec 2020) där han och några andra beskriver varför IPCC:s utsläppsscenarier har hamnat fel.

De undersöker fyra faktorer som används för att beräkna framtida utsläpp (Kayaidentitet):

CO2-utsläpp = befolkningsmängd x BNP per capita x energiintensitet x kolintensitet

… där energiintensitet = primärenergi/BNP och
kolintensitet = CO2-utsläpp/primärenergi

De har jämfört tillväxten i dessa faktorer från 2005 och framåt. Startåret är valt för att då började de flesta modeller i AR5 sina projektioner. Deras slutsats är att främsta orsaken till att IPCC:s scenarier är felaktiga beror på att de antagit en högre BNP per-capita-tillväxt än vad som sen har observerats i verkligheten. Så här har BNP per-capita-utvecklingen sett ut enligt artikeln:

Man kan diskutera om en evig exponentiell tillväxt är realistisk men det får vi ta en annan gång 🙂 . Energiförbrukning och utsläpp är starkt korrelerat med BNP (även om en del länder tycks ha brutit detta samband på senare år) och som synes i formeln ovan är BNP också en av de viktigaste faktorerna att bestämma för att bedöma om ett framtida scenario är realistiskt eller inte.

Pielke Jr och hans kollegor konstaterar alltså att bedömningen/prediktionen av BNP per-capita mellan åren 2005 och 2017 varit usel (för högt värde antaget). De räknar sen ut vilken tillväxt som skulle krävas för att ”komma ifatt” IPCC:s uppskattade BNP-tillväxt fram till 2100. De menar att denna komma-ifatt-tillväxt blir för hög för att vara realistisk och därmed är också värstascenarierna orealistiska.

En vetenskaplig artikel ska sätta sina resultat i ett sammanhang, det vill säga belysa slutsatserna i jämförelse med vad andra studier har kommit fram till, och då kanske i synnerhet de som kommit till en annorlunda slutsats. En artikel som tas upp är skriven av Christensen, Gillingham och Nordhaus (den sistnämnde fick Ekonomipriset till Nobels minne för sitt arbete med klimatet (se mer nedan)), PNAS 2018.

De hade gjort en sammanställning av expertutlåtande samt en econometric approach (nej, jag vet inte vad det innebär) om hur en framtida BNP-tillväxt beräknas. Båda metoderna visade att osäkerheterna var så stora att det fanns en 35% sannolikhet att även de värsta utsläppscenarierna (RCP8.5) kommer överskridas fram till 2100. Två andra studier kom fram till osäkerheter i samma storleksordning (Müller et al 2019, Startz 2020). Osäkerheter som alltså innebär att framtida utsläpp i IPCC:s scenarier är möjliga även med Pielkes Jr:s ”komma-ifatt-beräkningar”.

Pielke Jr och kompani kommentar är att dessa ändå är osannolika och lyfter fram sex punkter för att belysa detta:

However, we argue that this magnitude of catch-up may be unlikely, in light of: headwinds such as aging and debt, the likelihood of unanticipated economic crises, the fact that past economic forecasts have tended to over-project, the aftermath of the current pandemic, and economic impacts of climate change unaccounted-for in the baseline scenarios.

Det ligger säkert mycket i deras resonemang (artikeln är öppen att läsa för alla), men det handlar trots allt om en riskutvärdering, är deras resonemang säkra nog att förkasta flera studier eller starkt nog att ignorera konsekvenserna om de har fel? De har konstaterat att man inte kunnat förutsäga BNP på kort sikt, ändå ska vi lita på att denna uppskattning har ett värde för att bestämma det närmare hundra år framåt i tiden? Vi ska alltså förutsätta att en stor del av utvecklingsländerna inte kommer få fart på sin ekonomi och så vidare?

Är det rimligt? Kanske. Jag har faktiskt ingen aning. Men är det inte lite väl många antaganden som måste göras här? Som dessutom mest kan anses som åsikter och inte vetenskap? Eller?

Observera att detta naturligtvis inte är en hel genomgång av vad som är gjort på detta område, jag vill bara lyfta fram några av alla de osäkerheter som faktiskt lyfts fram i vetenskaplig artiklar.


Framtida kostnader

Medan en stor del av världen, inklusive IPCC, håller på att oja sig över att en uppvärmning om +2°C kommer få mycket allvarliga konsekvenser, så menar debattörer som Lomborg att en uppvärmning på 3,75°C är det optimala målet med tanke på kostnad och nytta i klimatåtgärder. Och slår man upp IPCC AR5 WG2 kapitel 10 kan man läsa att den ekonomiska påverkan beräknas vara ganska begränsad:

”… estimates of global annual economic losses for additional temperature increases of ~2°C are between 0.2 and 2.0% of income (±1 standard deviation around the mean) (medium evidence, medium agreement). ”

Lomborg skriver i sin bok False Alarm att även om vi inte gör något alls kommer kostnaden inte vara katastrofal enligt ”den bästa tillgängliga forskningen”:

”The best current research shows that the cost of climate change by the end of the century, if we do nothing, will be less than 4 percent of global GDP. This includes all the negative impacts; not just the increased costs from stronger storms, but also the costs of increased deaths from heat waves and the lost wetlands from rising sea levels.”

Jo, det är utan tvekan Lomborgs åsikt, däremot är det inte alls vad alla ekonomer kommer fram till. Här en artikel som varnar för enormt mycket större kostnader för att inte göra något. Det finns fler. Jag kan inte bedöma riktigheten och jag har verkligen inte koll på allt om detta men det kan nämnas att även personer som Pielke Jr förordar drastiska klimatåtgärder.

Men hur har det blivit så här?

Nordhaus, som nämndes ovan, var först med att försöka uppskatta klimatförändringarnas framtida kostnader. Hans arbete har också fått stor tyngd i det som presenteras i IPCC:s rapporter i detta ämne. Hans modell DICE har fått mycket kritik under åren, särskilt har hans bedömning av discount rate diskuterats. Det vill säga hur ska man värdera kostnaden för en klimatåtgärd som görs idag jämfört med den nytta den kommer att ge, kanske långt, i framtiden?

Men det är långt ifrån det enda som ifrågasätts. Ekonomiprofessor Steve Keen är en av Nordhaus bittraste kritiker och i en artikel har han helt sågat de antaganden Nordhaus (och andra, som han kallar det, neoklassiska ekonomer) gjort. Bland annat har de antagit att endast de ekonomiska ”aktiviteter” som pågår utomhus och direkt drabbas av väder (jord- och skogsbruk etc) kommer påverkas av klimatförändringarna. Det innebär att ca 90% av alla ekonomiska branscher som bidrar till BNP inte alls ingår i beräkningarna. Det är antaganden från 1990-talet som fortfarande hänger med i IPCC:s WG2-rapporter. Här citat från AR5 (2014):

”Economic activities such as agriculture, forestry, fisheries, and mining are exposed to the weather and thus vulnerable to climate change. Other economic activities, such as manufacturing and services, largely take place in controlled environments and are not really exposed to climate change.”

I modellen används också mycket diskutabla antaganden som bygger på en svag korrelation mellan länders medeltemperatur och BNP. Jag har skrivit om detta tidigare, läs mer här. Lomborg och andra verkar inte heller göra en sanity check på sina resultat. När ”fysiken” spår att stora delar av världen kommer vara obeboeliga vid t ex 6C anses BNP bara påverkas, i sammanhanget, marginellt. Lomborg bygger sitt resonemang i hög grad på Nordhaus modell (PAGE och FUND är två andra ekonomiska modeller):

Bjorn Lomborg on Twitter: "Three main models estimating costs of climate  (these are the ones used by Obama Admin): DICE, PAGE + FUND Global warming  has real cost, but even strong temp

Här finns ett litet föredrag om beräkning av ekonomi vs klimatförändringar.

Så vad ska man som lekman tro? Jag är ingen ekonom och är dessutom långt ifrån insatt i IPCC:s WG2 och 3-rapporter (de kommer f ö i början på nästa år), men efter att ha bläddrat i den senaste IPCC WG2-rapporten från 2014 är det uppenbart att Lomborg gärna citerar valda delar från den men tycks helt bortse från de osäkerheter som lyfts fram i där. Några citat från kapitel 10, jag har fetat stilen:

Climate change will have impacts, positive and negative and varying in scale and intensity, on water supply infrastructure and water demand (robust evidence, high agreement), but the economic implications are not well understood.

Och angående den där 2% påverkan på BNP som jag citerade ovan så var det inte hela texten, den ser ut så här:

Global economic impacts from climate change are difficult to estimate. Economic impact estimates completed over the past 20 years vary in their coverage of subsets of economic sectors and depend on a large number of assumptions, many of which are disputable, and many estimates do not account for catastrophic changes, tipping points, and many other factors. With these recognized limitations, the incomplete estimates of global annual economic losses for additional temperature increases of ~2°C are between 0.2 and 2.0% of income (±1 standard deviation around the mean) (medium evidence, medium agreement).

En par andra punkter:

-The impacts of climate change may decrease productivity and economic growth, but the magnitude of this effect is not well understood (limited evidence, high agreement). Climate could be one of the causes why some countries are trapped in poverty, and climate change may make it harder to escape poverty.

Not all key economic sectors and services have been subject to detailed research. Few studies have evaluated the possible impacts of climate change on mining, manufacturing, or services (apart from health, insurance, and tourism).

-Summary: The literature on the impact of climate and climate change on economic growth and development has yet to reach firm conclusions. There is agreement that climate change would slow economic growth, by a little according to some studies and by a lot according to other studies. Different economies will be affected differently.


Mycket har så klart hänt sedan 2014 även inom den ekonomiska forskningen, men min uppfattning är att även bland världens ekonomer så har Lomborgs argument allt mindre stöd. (Eller?)

Återigen vill jag påpeka att jag inte är ekonom men jag har ändå en förutfattad mening om att det är snudd på omöjligt att beräkna BNP på ett relevant sätt 100 år fram i tiden. Jag har dock full förståelse att det görs och att man på något sätt måste göra en uppskattning, det är trots allt en riskutvärdering som ska göras utifrån den kunskap vi har idag. Jag tycker det är slående hur stora osäkerheter det finns i de ekonomiska spörsmålen jämfört med de fysikaliska (även om det så klart även finns osäkerheter där).

Jag anser också att det i ett riskutvärderingssyfte är värre att presentera felaktiga siffror än att göra mer generella bedömningar och bestämma sig för vad man vill ha gjort eller inte. Kostnad/nytta-beräkningar har historiskt sett också varit effektiva medel för att skjuta på miljöåtgärder, som när de sen gjordes inte alls kostade så mycket som man trott medan vinsterna överskreds enormt.

Jag vill bara avsluta med att säga att de allra flesta forskare tycks anse att RCP8.5-scenariot är osannolikt. Det finns ingen anledning att sprida överdriven undergångsretorik. Men att sprida idén och diverse förlöjliganden om att senaste IPCC-rapporten bara bygger på osannolika värstascenarier är direkt ovärdigt och verklighetsfrånvänt. Det är knappast så att de osäkerheter som finns bara är ”på vår sida”.

Men vad vi ska göra åt saker och ting kommer förstås alltid handla om åsikter. Det finns många sätt att lösa problem och inget behöver vara fel.

Vilken risk ska vi ta? del 2/3 – Den Osäkra Framtiden

Klimatfrågan är minst sagt komplex och det blir inte enklare av att IPCC-rapporternas ”fysikaliska del” (WG1) stundtals tycks beskriva en helt annan planet än den som beskrivs i den ”ekonomiska delen” (WG2). IPCC:s stora rapporter är i princip en riskutvärdering i tre delar och i mitt förra inlägg beskrev jag de förändringar som har observerats. Vad säger IPCC AR6 om framtiden?

Det enda vi vet om framtiden är att ingen exakt kan förutspå den. Däremot vet vi att den koldioxid som släpps ut kommer ha effekt under mycket lång tid framöver, och det finns idag ingen verklighetsförankrad väg tillbaka (dvs att i stor skala ”plocka bort” CO2 från atmosfären). Det står dock klart att vi är på väg in i förhållanden som ingen människa någonsin upplevt vad det gäller både koldioxidhalt och temperatur. Sist jorden höll en temperatur på 2,5°C över 1850-1900 var för 3 miljoner år sedan (medium säkerhet /IPCC AR6).

För att få lite perspektiv på skalan: människan har sedan 1850 orsakat CO2-utsläpp som är större än de vi skulle få om vi högg ner alla nu levande växter på jorden och brände upp dem. Och hälften av dessa utsläpp är gjorda efter 1990. Osäkra siffror förstås, men ändå.

Det har tagit ett par år att ta fram IPCC AR6 WG1-rapporten som bygger på 14000 vetenskapligt publicerade studier. Flera remissrundor har gjorts, alla med relevant kunskap har kunnat delta om de velat, kommentarer och svar är också offentliga. För att citera meteorologprofessor Lennart Bengtsson (som ”skeptiker” brukar lyfta fram): ”WG1-rapporten är så trovärdig en vetenskaplig rapport kan vara” (från intervju i SwebbTV i somras).

Men bara några dagar efter att den 3000-sidiga rapporten hade offentliggjorts kom en ström av mer eller mindre förlöjligande av densamma. Ingemar Nordin (prof emeritus i vetenskapshistoria) skrev inlägg på Klimatupplysningen och konstaterade att rapporten var ett ”ovetenskapligt hafsverk.” För det hade de ”riktiga experterna” bedömt, han hänvisar här till ett blogginlägg av ”tankesmedjan” Clintel.

Nordin hänvisar också, liksom många andra, till ett blogginlägg av statsvetaren Roger Pielke Jr. som konstaterade att rapporten är vinklad mot ett orealistiskt värstascenario (SSP5-8.5). Slutsatsen är byggd på att han räknat antal gånger de olika scenarierna är nämnda i rapporten! Det vill säga, även när IPCC skriver att detta scenario är osannolikt (vilket de skriver) så blir det en bekräftelse på det motsatta i hans analys. Helt makalöst att professorer kan ägna sig åt sådana här sandlådeanalyser.

Torsten Sandström, en annan professor emeritus men i civilrätt, lyfter fram Nordins inlägg, konstaterar att han inte kan bedöma det vetenskapliga innehållet men fortsätter:

Men jag anser att man måste lyssna på olika forskarläger. Deras åsikter måste öppet i offentligheten brytas mot varandra. Men det vill inte SPCC [sic] veta av. 

Detta medför att jag bedömer risken som stor att SPCC [sic] bedriver politik utan full täckning i fakta. Varför undrar du kanske? Min förklaring är FN:s ambition om politiskt världsherravälde. För att få makt och pengar presenteras hafsverk i syfte att skrämma upp världens folk.”

”Intressant” att se professorer rata denna enorma mängd vetenskapligt publicerade studier i en transparent process som saknar like i forskarvärlden, till förmån för blogginlägg från icke-experter i ämnet och diverse konspirationsteorier.

Kontentan i kritiken är i alla fall att allt är alarmism; klimatmodeller spår alldeles för höga temperaturer och framtidsscenarierna är överdrivna. Och precis som vanligt går det att hitta uns av sanning men budskapet förvanskas sen till oigenkännlighet.


Klimatmodellerna

Det är helt sant att några av de modeller som var tänkta att inkluderas i CMIP6, dvs AR6-rapporten, visade sig ge oväntat höga temperaturer. Klimatkänsligheten (temperaturförändring efter en fördubbling av CO2-halten i atmosfären) hamnade upp mot 5ºC när den mesta forskningen annars pekat på att den är ca 3ºC (2,5-4ºC). När resultaten validerades mot historiska data stod det klart att modellerna inte presterade särskilt bra där heller.

Det var förstås mumma för ”skeptikerna”. Ett uttalande i Science används som ett medgivande av att modellerna bara är ett falsarium:

Gavin Schmidt – director of NASA’s Goddard Institute for Space Studies said: “You end up with numbers for even the near-term that are insanely scary – and wrong.”

Självklart skapade detta huvudbry hos forskarna och man letade febrilt efter orsaken. Allt detta har skett öppet och är redovisat i vetenskapliga publikationer. Läs mer till exempel på Yale Climate Connections.

Grejen är dock att detta inte handlade om alla modeller, vilket Nordin med flera låter påskina (inför IPCC AR6 beräknades att ett hundratal modeller skulle inkluderas, men jag vet inte hur många det sen blev till slut).

IPCC har viktat resultaten från de olika modellerna utifrån hur bra de kan reproducera historiska data, de modeller som Nordin lyfter fram har alltså inte haft någon inverkan på IPCC:s projektioner. Läs Gavin Schmidt själv på Real Climate.

Bilden nedan är från Sammanfattningen för beslutsfattare (SPM), där visas inte heller hela vidden av värstascenariot som går upp till 5,7ºC. Nu tar jag från minnet men det mest sannolika verkar vara att vi är på väg mot strax under 3ºC uppvärmning med nuvarande politik, och ca 2,4ºC om alla länder gör vad de lovat.

RealClimate: #NotAllModels
Bild 8a från IPCC AR6 SPM

Några andra prediktioner:

Textexempel från IPCC AR6:

”The magnitude of expected change scales with emissions scenarios (high confidence) but even under low-emissions trajectories, large changes in drought and aridity are expected to occur (high confidence) with consequences for regional water availability. In the Mediterranean, central Chile, and western North America, future aridification will far exceed the magnitude of change seen over the last millennium (high confidence)

Vad detta i sin tur får för effekter på samhälle och ekosystem hanteras i IPCC:s kommande rapport WG2 som publiceras i början på nästa år. Men som jag nämnde i mitt föregående inlägg så förväntas saker som skyfall och värmeböljor öka mer åt det exponentiella hållet med en ökande temperatur. Och det är inte alls bara värstascenariot rapporten fokuserar på.

I riskutvärderingen bör man också vara medveten om att så kallade tipping points blir betydande om vi går över ca 2ºC: https://www.nature.com/articles/d41586-019-03595-0


Modellosäkerheter

Om man ska generalisera så finns det två huvudproblem med klimatmodellering; man måste kunna beskriva de fysikaliska processerna rätt men man måste också göra en relevant bedömning av framtida utsläpp.

Det förstnämnda utgör miljontals rader kod i dagens modeller som ingår i IPCC AR CMIP6 (det finns en uppsjö mindre modellvarianter med andra applikationsområden). Även med superdatorer tar det en månad att simulera ett 100-årsförlopp med ett utsläppsscenario.

Exempelvis moln/aerosolförloppen kan man ännu inte fullt ut modellera, men man har genom åren visat att man har koll på ”de stora dragen i energiflödena”. IPCC redovisar att modeller som använts sedan 1980-talet presterat mycket bra och hamnar varken för varmt eller för kallt.

En studie som gått igenom 17 av de modeller som använts sen 1970-talet visade att 10 hamnade rätt vad det gäller yttemperaturen idag. När de kompenserade för de utsläpp som faktiskt hänt (dvs inte de som användes i ursprungliga körningen) visade 14 rätt (dvs inom ”felintervallet”).

forecast evaluation for models run in 2004
Models that were used in the IPCC 4th Assessment Report can be evaluated by comparing their approximately 20-year predictions with what actually happened. In this figure, the multi-model ensemble and the average of all the models are plotted alongside the NASA Goddard Institute for Space Studies (GISS) Surface Temperature Index (GISTEMP). Climate drivers were known for the ‘hindcast’ period (before 2000) and forecast for the period beyond. The temperatures are plotted with respect to a 1980-1999 baseline. Credit: Gavin Schmidt

IPCC anger att det är hög säkerhet i utfallet av modellernas projektioner, vilket innebär att det är 90% sannolikhet att temperaturen hamnar inom det angivna intervallet under de givna förutsättningarna. Det är en klar förbättring sedan senaste rapporten (66%) och beror till stor del att man nu har kunskap nog att krympa det sannolika intervallet för klimatkänsligheten.

Självklart finns det fortfarande osäkerheter och det handlar enligt forskaren Zeke Hausfather främst om två saker (utöver utsläppsscenarier): klimatkänsligheten men framförallt återkopplingar i den så kallade kolcykeln (det vill säga hur kol ”transporteras runt” i olika former (exempelvis i fotosyntesen)). Hausfather är för övrigt en av forskarna som helt vill ta bort värstascenariot RCP8.5 då det är osannolikt.

Idag tas ungefär hälften av den koldioxid vi släpper ut upp i hav och land. Men detta kommer sannolikt att ändras vid en fortsatt uppvärmning, exempelvis förväntas ett varmare hav ta upp mindre koldioxid och likaså den mängd kol som lagras i jordmånen. Det finns också en risk att skogsdöd och bränder kan öka halterna och sen har vi effekten från tinande permafrost som kan avge mer kol till atmosfären. Kort sagt, detta utgör betydande osäkerheter i modellerandet.

Hausfather menar att sammantaget gör osäkerheterna i klimatkänsligheten och ”kolcykeleffekterna” att det inte helt går att utesluta temperaturer på 2-7,7ºC i värstascenariot och 2-5,5ºC om vi fortsätter som vi gör nu eller 1,7-4ºC om länder inför de regleringar de lovar. Med tanke på sannolika utsläppsscenarier (mer om det i nästa inlägg) kan vi med stor sannolikhet bortse från uppvärmning med >5ºC, men det är däremot svårare att helt utesluta +4ºC:s uppvärmning med nuvarande policys (nu pratar vi alltså inte om värstascenarier).

Det är inte de mest sannolika utfallen, men allt handlar om en riskutvärdering och hur man ska hantera en verklighet där kombinationen av osäkerheter hamnar på fel ände av vad vi vill ha. Inget magiskt händer heller år 2100, så länge nettoutsläppen är positiva kommer uppvärmningen att fortsätta. Å andra sidan kommer den sluta när den är 0 eller negativ…

This means that even if our estimate of 2100 warming is 3ºC (2ºC to 5ºC) under current policies and 2.4ºC (1.7ºC to 4ºC) under stated policies, the world will continue to warm after that point as these emission pathways do not get us to net-zero.

Frågan handlar också om hur långt fram vi ska blicka, är det etiskt försvarbart att fortsätta släppa ut även om vi vet att det kan bli katastrof om några hundra år? Eller förlita sig på att det ordnar sig?

En sak som dock har tagits hänsyn till i framtida scenarier är den om vad minskade aerosoler kommer att få för effekt. I IPCC-rapporten syns tydligt att aerosoler har en avkylande effekt på planeten och farhågorna är att när vi minskar utsläppen så minskar också aerosolerna och därmed också dess avkylande effekt. Detta är som sagt medtaget i beräkningarna:

Bild

För att sammanfatta, de fysikaliska modellerna har presterat mycket bra än så länge (om du förväntar dig att minsta variation från år till år exakt ska förutses är det fel på dina förväntningar). Det finns betydande osäkerheter men det innebär inte att man har noll-koll, den sammantagna bedömningen är att säkerheten i projektionerna är hög (under de givna förutsättningarna, frågan om vilka de verkliga utsläppen blir är en annan fråga). Osäkerheterna behöver definitivt inte vara vår vän.

De så kallade skeptikerna vill uppenbarligen helt bortse från detta och lyfta fram orealistiskt låga klimatkänsligheter (exempelvis). På SwebbTV lyfts uppenbart felaktiga grafer från the ususal blogs fram som stöd för att IPCC är alarmistiskt, t ex denna graf som säger att klimatkänsligheten skulle vara under 2ºC (läs mer här):

cooling-of-climate-sensitivity-1

Det är ganska kasst ur ett riskutvärderingsperspektiv. Om någon nu skulle fråga mig.

Och så var det där med utsläppscenarier. Det är som sagt helt sant att IPCC skriver att värstascenariot SSP5-8.5 (tidigare RCP8.5) inte är särskilt sannolikt. Ändå finns det vetenskapliga artiklar som än idag enbart redovisar detta utfall men stoppar undan ett mer realistiskt utfall i appendix (jag har kommenterat det tidigare men orkar inte leta upp inlägget).

Men hur säkert vet man att det är ett orealistiskt scenario?

Och då kommer vi in på ekonomiska modeller och sådant där jag för det mesta hållit mig borta ifrån… För när naturvetarna talar om en fullständig katastrof vid 6ºC:s uppvärmning, har ekonomer i IPCC-rapporter berört 10ºC:s uppvärmning där världens BNP bara skulle påverkas måttligt …

Mer om detta i nästa inlägg …

Bild
Bild

Vilken risk ska vi ta? (del 1/3 Vad vet vi?)

Jag misstänker att vi fram till nästa klimatmöte i Glasgow kommer matas med budskap om hur osäkra slutsatserna är i IPCC:s senaste rapport. Media och IPCC-forskarna kommer (fortsätta) att anklagas för att vara alarmister som enbart lutar sig mot ett nu helt utdömt värstascenario. Hur är det egentligen med det? Och hur allvarligt är läget? I grund och botten handlar det om att göra en riskutvärdering av vad som kommer hända i framtiden, baserat på den kunskap vi har idag, och vikta det mot vilka konsekvenser vi är beredda att ta. Gjorde en amatörkoll för mig själv och tänkte jag kunde dela med mig nedan.

Del 1: vad vet vi? (detta inlägg)
Del 2: Framtiden
Del 3: Att sia om utsläpp

Senaste IPCC-rapporten (WG1) hanterar fysiken bakom klimatförändringarna. Där redovisas vad vi vet idag och det görs också en bedömning av hur utvecklingen kommer se ut i framtiden. Det säger förstås en hel del men det är ändå inte tillräckligt för att göra en full riskutvärdering, det är till exempel svårt att få en uppfattning om vad en meters höjning av den globala havsnivån faktiskt innebär. Men konsekvenserna av klimatförändringarna för samhälle, ekologi osv hanteras i senare IPCC-rapporter som ges ut under 2022.

En fundamental början är ändå att vara åtminstone något sånär överens om nuläget och vilken dignitet problemet har. Det finns passager i IPCC-rapporten som, tagna ur sitt sammanhang, kan ge sken av att allt är jätteosäkert (vi hör dem redan nu (vissa extremhändelser) och kommer säkerligen fortsätta att höra dem).

Men vad säger vetenskapen enligt IPCC-rapporten? (Rapporten är på nästan 4000 sidor så jag tog mig friheten att inte återge allt 😉 )


Vi vet med stor säkerhet att jorden absorberar energi i allt snabbare takt.

Det är entydigt att människan orsakat ökningen av koldioxid i atmosfären sedan 1750. Halten är nu med mycket hög säkerhet den högsta på 800 000 år och med hög säkerhet den högsta under de senaste 2 miljonerna år.

Mänskliga ”aktiviteter” ligger sannolikt bakom i princip hela uppvärmningen och med mycket hög säkerhet vet vi att effekterna från naturliga parametrar, såsom solen och vulkaner, är försumbara i jämförelse. Visst finns det osäkerheter och därför anges också ett spann (se citat nedan), men ur ett riskutvärderingsperspektiv ger det knappast anledning till att tvivla. Det är enbart på ställen som Klimatupplysningen du kommer höra annat, även meteorlogiprofessor Lennart Bengtsson skrev på Kvartal 28 augusti att det inte råder någon relevant oenighet om detta hos dem som är insatta i ämnet.

The observed average rate of heating of the climate system increased from 0.50 [0.32 to 0.69] W m–2 for the period 1971–2006, to 0.79 [0.52 to 1.06] W m–2 for the period 2006–2018 (high confidence).

The likely range of total human-caused global surface temperature increase from 1850–1900 to 2010–2019 is 0.8°C to 1.3°C, with a best estimate of 1.07°C. It is likely that well-mixed GHGs contributed a warming of 1.0°C to 2.0°C, other human drivers (principally aerosols) contributed a cooling of 0.0°C to 0.8°C, natural drivers changed global surface temperature by –0.1°C to 0.1°C, and internal variability changed it by –0.2°C to 0.2°C



Som synes i bilden nedan är nuvarande temperatur i paritet med, eller något varmare, än den tidigaste varmaste perioden under de senaste 100 000 åren (mycket sannolikt spann för detta visas i stapeln längst till vänster). Denna period inträffade för runt 6500 år sedan och små variationer i jordens bana runt solen anges som orsak.

Jorden upplevde 1450-1850 sin kallaste sammanhängande period under de senaste 8000 åren. Sedan började uppvärmningen och hastigheten i denna sedan 1970-talet har inte noterats på åtminstone 2000 år (hög säkerhet). Detsamma gäller hur global i omfattningen uppvärmningen är (medium säkerhet).

Fast här tyckte jag mig hitta en liten avvikelse i den angivna säkerheten mellan Sammanfattningen (SPM) och huvudrapporten (WG1), se röd text:

  • SPM: A.2.2 Global surface temperature has increased faster since 1970 than in any other 50-year period over at least the last 2000 years (high confidence)
  • WG1 2.3.1.1.2: Since around 1950, GMST has increased at an observed rate unprecedented for any 50-year period in at least the last 2000 years (medium confidence)

Jaha, bara att kasta de fyra tusen sidor som rapporterna utgör! Vad var det vi sa?! Fast det står faktiskt inte samma sak, i huvudrapporten står det från 1950, medan SPM anger från 1970.

Bild

Uppvärmningen av världens hav har gått snabbare än någon gång de senaste 11 000 åren (medium säkerhet).

Vi vet också med mycket stor säkerhet att pH vid havsytan nu är lägre än den varit under åtminstone de senaste 26 tusen åren. Det gäller även hastigheten med vilket pH ändras.

Syrehalten i öppna hav har med hög säkerhet minskat sedan mitten på förra århundradet.

Glaciärer världen över har med mycket stor säkerhet krympt sedan 1950. Hastigheten i avsmältningen har med hög säkerhet ökat sedan 1970-talet. Nuvarande situation där nästan alla glaciärer smälter är mycket ovanlig jämfört med hur det sett ut under de senaste 2000 åren (medium säkerhet).

Grönlands isar nådde en ”toppnivå” 1450-1850 och har sen börjat smälta. Med hög säkerhet har denna avsmältning accelererat drastiskt sedan millenniumskiftet. Sommaravsmältningen har med mycket hög säkerhet inte varit lika stor som nu under de senaste 350 åren (2-5 gånger de preindustriella, medium säkerhet).

Antarktis landisar har med mycket hög säkerhet minskat mellan 1992-2020 och det verkar som att takten ökar (medium säkerhet). Det är dock låg säkerhet i hur det kommer se ut framöver.

Havsnivåerna har stigit med 0,2 m, med en hastighet som överstiger den i något århundrade under de senaste tre tusenåren (hög säkerhet) och hastigheten accelererar.

Växtsäsongens längd har med hög säkerhet ökat på norra halvklotet utanför tropikerna. Klimatzonerna har ändrats i stora delar av världen och arter har ändrat utbredningsområde mot polerna och upp på högre höjder.

Det är också hög säkerhet i att världen har blivit grönare sen 1980-talet på grund av ”CO2-gödsling”, även om det finns andra orsaker på regionala nivåer också (man har t ex planterat enorma mängder träd i Kina och intensifierat jordbruket i Indien, vilka m a o inte är ”klimatsignaler”). Det är dock låg säkerhet i hur stor denna ”förgröning” är då det skiljer väldigt mellan olika studier. Det finns också områden som upplevt det motsatta sedan 1990-talet (delar av Amazonas, centralasien och Kongobassängen) och ”förgröningen” har avstannat en del under de senaste två decennierna.

Vad det gäller torka finns det flera olika definitioner av detta (meteorologisk, jordbruks, ekologisk, hydrologisk) men sammantaget är det med hög säkerhet man har observerat en ökad trend i ökad vattenstress globalt sett (särskilt under torkperioder). Säkerheten är lägre (medium) vad det gäller en ökad trend i ”jordbruks- och ekologisk torka” på alla kontinenter.


Det känns som att nästan all klimatdebatt handlar om bara extrema väderhändelser just nu. Dessa sker per definition sällan. Med det följer att man måste ha långa mätserier för att statistiskt säkerställa trender, särskilt i system med stor intern variation (som väder). Problemet är att det ofta saknas långa tillförlitliga mätserier angående detta.

Det är med andra ord inget uppseendeväckande i att säkerheten i de observerade trenderna oftast bara klassas som sannolika. Diskussionen som nu rasar om detta är i det närmaste identisk med den tidigare om huruvida det alls pågick en uppvärmning eller inte, även om det är mer osäkert hur vissa extremer kommer utveckla sig (andra inte). I dagsläget vet man exempelvis med säkerhet att nederbördsmönster och liknande har förändrats och kommer fortsätta att göra så, men man kan ännu inte förutspå exakt hur detta kommer se ut på regional nivå. Men det är tacksamma osäkerheter att använda i en debatt, ur ett riskbedömningsperspektiv är det snarare en mardröm.

Det är dock med hög säkerhet man nu kan säga att även en ökning av den globala temperaturen med +0,5°C kan ge signifikanta ändringar i extrema händelser. Det gäller särskilt extrema temperaturer (hög sannolikhet), intensitet i skyfall (hög sannolikhet) och förvärring av torka (hög säkerhet).

Det anses helt säkert att både frekvens och intensitet i värmeböljor har ökat globalt sedan 1950. Köldextremer har minskat på samma sätt under denna tid. Det är också helt säkert att denna trend kommer fortsätta i en varmare värld. Det är också mycket sannolikt att ökningen inte kommer vara linjär. Intensiteten i värmeböljorna förväntas åtminstone fördubblas vid 2°C, och fyrdubblas vid 3°C, jämfört med vid 1,5°C. (3°C är ungefär vart vi är på väg nu om inte kraftiga insatser görs).

Frekvens och intensitet i skyfallen har sannolikt ökat globalt. Även här gäller att ökningen accelererar i takt med en ökad uppvärmning (för varje grads ökning kan atmosfären hålla cirka 7% mer fukt). Det anges en förväntad ökning i nederbörd med 4-8 % per grads uppvärmning, men det finns här stora regionala variationer där det kan, och har observerats, bli värre alternativt bli mindre våldsamt än så.

Det är sannolikt att antalet kraftiga tropiska stormar (kategori 3-5) har ökat under de senaste fyra decennierna. Det är med hög säkerhet man säger att en ökad uppvärmning kommer ge en ökad andel intensiva stormar med ökad medel- och topphastighet i vindarna. Det är också hög säkerhet i att tropiska stormar i några hav når sina högsta vindhastigheter på platser längre åt polerna än vad de gjorde 1940.

Det finns olika definitioner för översvämningar. Det är hög säkerhet i att mönstret har ändrats i kalla regioner där snösmältning har börjat dominera som orsak. Det är låg säkerhet i den globala trenden gällande högsta vattenflöden, men det finns flera regioner som har sett en ökning medan andra har sett det omvända.


Jag har säkert glömt flera viktiga grejer men det får räcka så. Det råder med andra ord ingen som helst tvekan om att de sker saker på vår jord och vi ser effekterna redan nu. Det råder heller ingen tvekan om att vi ligger bakom.

För mig är det helt världsfrånvänt att inte bli oroad över framtiden med alla dokumenterade förändringar. Det är också naivt att tro att vi kan förutse allt som väntar framöver (människan har trots allt aldrig upplevt de förhållandena vi är på väg mot). Ur ett riskutvärderingsperspektiv är det ganska idiotiskt att förutsätta att dessa osäkerheter bara skulle falla ut på den positiva sidan. Man behöver därför inte överdriva åt andra hållet och döma till en snar mänsklig undergång (även kända forskare som Michael Mann, Richard Betts och Zeke Hausfather irriterar sig på s k doomists).

Ett problem är att det inte finns någon trovärdig väg tillbaka om vi väljer att strunta i att minska utsläppen. Den koldioxid vi släpper ut kommer vara kvar i atmosfären mycket länge. Men å andra sidan verkar det som att uppvärmningen kommer avta ganska snabbt om vi når nettonoll-utsläpp.

Som alltid i en så här komplex fråga finns det alla möjligheter att glömma bort att en riskutvärdering värd namnet behöver ta ett helhetsgrepp. Tänker osökt på det där att det faktiskt dör fler av kyla än av värme, men att allt färre nu dör av köldrelaterade orsaker, vilket förstås är positivt.

(Såg förresten att BMJ hade publicerat en artikel som hävdade att antalet +65-åringar som dog av värme hade ökat dramatiskt under senare decennier. Lomborg skrev till redaktionen och påpekade att de tycks ha glömt att kompensera för att populationen har ökat under samma tid (det går inte bara att räkna på antalet döda och jämföra). Ett pinsamt fel om det stämmer, ska bli intressant att se vad/om han får något svar.)

Jag är inte på något sätt fullt insatt i frågan men den här artikeln var intressant. Som vanligt är allt inte svart eller vitt. Enligt studier i USA får en extrem värmebölja exempelvis direkta konsekvenser i många avlidna, men så är inte fallet med en extrem köldknäpp. Under vintersäsong behöver man också normalisera för en del faktorer som influensa och annat som då förekommer, vilket alla studier tydligen inte har gjort. Rapportering är också osäker, och om det är det i USA lär det vara etter värre i fattigare länder (gissar jag mig till utan att ha kollat).

Men oavsett, det verkar stämma att ganska många fler dör av köld än av värme. Dödsfallen bleknar ändå i jämförelse med hur många som beräknas dö av föroreningar från fossila bränslen. Det gäller även i den rika delen av världen.

[Uppdatering 16/9-21: Här en faktakoll av påstående från Lomborg att uppvärmningen sparar liv, forskare vars studie Lomborg hänvisar till berättar t ex varför man inte kan använda studiens resultat som han gör. Och det är ju inte direkt första gången.

Lomborg and others who have cited my 2015 article to support the claim that climate change will be beneficial conveniently ignore that we actually addressed this question in the following article published in The Lancet Planetary Health, where we computed such a ‘net’ effect. It turned out that in many countries, especially in highly populated tropical areas, the increase in heat-related deaths is much higher than the reduction in cold-related deaths, with an increase in net mortality, especially under more extreme scenarios of global warming. A separate analysis led by other research groups has confirmed these results in both the US and Europe.”]

Naturligtvis kommer vi till viss del att kunna anpassa oss med AC och liknande, men är inte dödsfallen på grund av kyla också ett bevis för att vi inte kommer att kunna anpassa oss fullt ut? För även om världen länge har varit rik nog för att ha kunnat minska dessa dödsfall till ett minimum (gissar jag) så har det inte gjorts. Vad det gäller extrem hetta är det dessutom tättbefolkade, fattiga områden som ligger i främsta i farozonen, att föreslå AC som lösning där känns ganska naivt. Sen är temperaturen i sig inte det enda problemet med uppvärmningen, bara i år ser vi effekten av torka och värme med dåliga skördar i stora delar av världen.

Självklart kommer effekterna av extrema väderhändelser bero på var och hur vi väljer att bo. Men nu är det så att vi ofta bor på ställen som kommer bli drabbade om vi inte gör anpassningar. Debattören Lomborg skriver t ex i sin senaste artikel att det kan få katastrofala följder (hans ordval) om vi inte gör anpassningar för havsnivåökningar på under metern till 2100. Men i hans egen tankesmedjas prioriteringslista anges anpassningar vara dåliga investeringar. Istället förespråkas att släppa på handelshinder. Men det kommer ju inte att göra sig självt, och ”skeptiker” fnyser ju åt det mesta av denna typen av åtgärder. Och för en riskutvärdering vad det gäller exempelvis havsnivåökningar handlar det inte bara om den globala medelökningen utan vad det får effekt i kombination med kraftiga stormar och liknande. Det ser olika ut på olika platser.

Nåja, den här typen av problem hanteras som sagt i kommande IPCC-rapporter.

Men det finns utan tvivel problem som beskrivet ovan. Nästa steg är ju att bilda sig en uppfattning om vad som kommer hända i framtiden, även om jag redan nämnt en del. Vad säger modellerna? Del 2: Framtiden (kommer snart).


PS Just nu är det extrapris på min bok Spelet om klimatet på Adlibris.

Jag har inte klimatångest, är bara less

Nej, jag har ingen klimatångest. På riktigt. Men självklart jag är bekymrad över vad som kommer hända framöver, annars är man rätt korkad. Jag är dock mer sorgsen, oroad och uppgiven över hur diverse näringslivsrepresentanter, ledarskribenter och styrande politiker anser bloggposter vara mer trovärdiga än tunga vetenskapliga rapporter som IPCC:s.

-Jan Ericson (M) delade Elsa Widdings video där hon ”sågade” IPCC-rapporten. (Jag har bemött hennes verklighetsfrånvända utspel flera gånger.)

-Janerik Larsson (skribent på SvD:s ledarsida samt rådgivare åt Timbro, avlönad av Svenskt Näringsliv) delade bloggen Klimatupplysningens beskrivning av ”ett ovetenskapligt hafsverk”:

-Ann Charlott Altstadt skrev en krönika i Bulletin: Media rapporterar fel från IPCC-rapporten.

-Gabriel Oxenstierna är fil.dr. i nationalekonomi vid Stockholms universitet, författare till böcker för finansmarknaden har skrivit en klimatartikel på den brunskimrande ”Det Goda Samhället”. Han beskriver (precis som Ericson på sin blogg) att isarna på Grönland minsann växt i år – men det får man ju inte säga i det här jävla landet.

”Den årliga avsmältningen är bara 0,005 procent av Grönlands totala istäcke. I stort sett är alltså avsmältningen negligerbar. Min uppfattning är att systemmedia i detta fall systematiskt ägnar sig åt snedvriden klimatrapportering.”

Och kolla, de visar ju helt riktiga grafer ju:

SMB = Surface Mass Balance, det vill säga vad som händer på ytan och som inte tar med smältning via botten och kalvning. Den totala massabalansen ser ut så här:

Men låt oss för all del fokusera på den helt normala variationen under året. Allt tyder ju förstås på att trenden har vänt i år! Hurra.


Ja, de har ju läst Roger Pielke Jr:s, statsvetare, forskar bl a om extremväders skadeverkan, blogginlägg (How to Understand the New IPCC Report). Hans tolkning tycks nu var allenarådande (dock inte detaljen att även han propagerar för ”aggressiva klimatåtgärder”). IPCC-rapporten är optimistisk. Och alla forskare är lallande, alarmistiska idioter. Liksom alla journalister. Ingen ko på isen alltså. Så var det med den saken.

Ericson:  ”Det mest intressanta är kanske annars att IPCC:s rapport tolkats som att klimathotet är värre än någonsin och går allt snabbare. Faktum är att det faktiskt inte alls står så i rapporten. Tvärtom andas rapporten optimism, vilket jag påpekade när rapporten kom, och även citerade ur sammanfattningen.

Altstadt är sarkastisk: ”Det är också fantastiskt, fast på ett omvänt vis, att klimatpanelens värsta scenarier, som gett folk klimatångest och kostat dem oräkneliga skattemiljarder, bygger på helt befängda antaganden.”

Ja, IPCC bedömer värsta scenariot (RCP8.5) som osannolikt. Det är bra och visst hade media kunnat rapporterat detta lite tydligare. Men som sagt i mitt förra inlägg: så sent som 2015 tyckte Pielke Jr själv att RCP8.5 inte var alarmistiskt nog. Prognosen för sannolika utsläpp om inget gjordes var dystrare än så.

Andra tider nu. Alla är idioter.

Projektionerna i AR6 skiljer sig inte särskilt mycket från dem i förra rapporten AR5, resultaten är bara så mycket säkrare. Men de beror ju helt på vad vi väljer att göra i framtiden. Vi går fortfarande mot ca 3C uppvärmning vid år 2100 med nuvarande situation, men det går inte utesluta 4C även om vi inte använder värsta scenariot.

Beräknad temperatur år 2081-2100 vid olika scenarier:

SSP1-2,6: 1,3-2,4C
SSP2-4.5: 2,1-3,5C
SSP3-7.0: 2,8-4,6C
SSP5-8.5: 3,3-5,7C

“The last time global surface temperature was sustained at or above 2.5C higher than 1850–1900 was over 3 million years ago (medium confidence).

Ingen fara, vi har full koll. Alla osäkerheter är till vår fördel (inte för att det varit så hittills men någon gång ska det ju vända!)

Lomborg har ju också beräknat BNP hundra år framöver, vi kommer bli rika som fan och jösses vad vi ska bygga vallar. Men senare. Inte nu. Att modellen han använder utelämnar 90% av alla ekonomiska branscher och bygger på helt orimliga antaganden (dessutom korrelationer med korrelationsfaktor på 0,3), behöver vi inte nämna. Man får inte vara knusslig.

Visst är det fantastiskt att RCP8.5 inte längre är sannolik, men världen är inte i närheten av att uppfylla Parisavtalet, än så länge kan vi glömma de lägre temperaturerna. Och får Ericson och hans likar som de vill kommer vi heller inte att nå dit.

Altstadt, har du förresten lyckats googla dig fram till solcyklernas inverkan på nuvarande uppvärmning ännu? Det är bara två år sedan du inte trodde på IPCC om människans inverkan. Du hade ju lyssnat på Klimatupplysningen. De där med akademiska titlar. Jan Ericson är än idag heller ”inte övertygad om att människan kan styra över det [klimatet]. Möjligen påverka på marginalen.”

IPCC: Since systematic scientific assessments began in the 1970s, the influence of human activity on the warming of the climate system has evolved from theory to established fact.

It is virtually certain that “human-induced greenhouse gas forcing is the main driver behind observed changes in hot and cold extremes on the global scale”. “some recent hot events would have been extremely unlikely to occur without human influence on the climate system”.

IPCC (2021) Figure 2.10.

Lite orättvist att de inte frågade Ericson hur det egentligen ligger till.


Altstadt: ”Och de [media] låter oss också helt felaktigt tro att klimatpanelen konstaterat att extremväder som översvämningar, extrem blåst, hagel, åskväder, blixtar och tropiska cykloner beror på ökande koldioxidutsläpp. Vilket inte stämmer.”

Det gäller att ta i från tårna när man tjänar pengar på att tycka saker. Hitta några sanningar, glöm allt annat, sen bara kör! Det är dom andra som är dumma som inte vill ha en saklig diskussion.

Ericson: ”Media basunerar ut att det nu är bevisat att ”extremväder” beror på klimatförändringar. Men detta står inte heller i rapporten från IPCC. Men det påstådda sambandet gäller som sagt bara värmeböljor och de direkta effekterna av dessa, inte andra så kallade extremväder såsom orkaner, stormar, långvariga torkperioder, kraftiga regn och översvämningar – där råder uppenbarligen samma linje som förut, att samband med klimatförändringar är möjliga och inte kan uteslutas, men inte heller kan styrkas.

Visst citerar Pielke Jr IPCC, men notera att han bara färgmarkerar osäkerheterna på en global nivå. Ska vi bortse från det övriga som står i stycket? Kom ihåg att Pielke Jr också förkastar ett helt område som kallas attribution studies.

Tror ingen förväntar sig att förändringar ska ske uniformt överallt på jorden samtidigt. Varför ska vi ignorera att det på regional nivå finns hög säkerhet att förändringar har skett? Varför ska vi ignorera 40-åriga trender då det saknas tillförlitliga data längre tillbaka i tiden? Förändringar som stämmer överens med förväntad fysik. Är nedanstående positivt?

IPCC AR6 Chapter 11

-It is an established fact that human-induced greenhouse gas emissions have led to an increased frequency and/or intensity of some weather and climate extremes since pre-industrial time, in particular for temperature extremes.

-Regional changes in the intensity and frequency of climate extremes generally scale with global warming. New evidence strengthens the conclusion from SR1.5 that even relatively small incremental increases in global warming (+0.5°C) cause statistically significant changes in extremes on the global scale and for large regions (high confidence). In particular, this is the case for temperature extremes (very likely), the intensification of heavy precipitation (high confidence) including that associated with tropical cyclones (medium confidence), and the worsening of droughts in some regions (high confidence).

Significant trends in peak streamflow have been observed in some regions over the past decades (high confidence).

Human-induced climate change has contributed to decreases in water availability during the dry season over a predominant fraction of the land area due to evapotranspiration increases (medium confidence).

-It is likely that the global proportion of category 3-5 tropical cyclone instances and the frequency of rapid intensification events have both increased globally over the past 40 years.

It is very likely that the average location where TCs [Tropcial Cyclones] reach their peak wind-intensity has migrated poleward in the western North Pacific Ocean since the 1940s. It is likely that TC translation speed has slowed over the US since 1900.

-Attribution research has shown that, for example, climate change made Europe’s record-breaking heatwave in 2019 as much as 100-times more likely and also tripled the chances of the record rainfall that Hurricane Harvey dumped on Texas in 2017.

Ska vi fokusera på att det inte finns säkerställda trender i hagelstormar? Och ja, jag tycker man får vara knäpp i huvudet för att dra nedanstående slutsats (men det är förstås min åsikt):

Visst är det sant att det finns låg säkerhet i trend vad det gäller flera extremhändelser, men vad är positivt med detta:

-Average peak TC wind speeds and the proportion of category 4-5 TCs will very likely increase globally with warming

The projected increase in the intensity of extreme precipitation translates to an increase in the frequency and magnitude of pluvial floods – surface water and flash floods – (high confidence), as pluvial flooding results from precipitation intensity exceeding the capacity of natural and artificial drainage systems.

The frequency and intensity of hot extremes will continue to increase and those of cold extremes will continue to decrease, at both global and continental scales and in nearly all inhabited regions with increasing global warming levels.


Elsa Widding vill i sin ”sågning av IPCC-rapporten” ändå att vi fokuserar på köldrekorden. Som om någon mörkat att de existerar. Visst har det slagits köldrekord även under 2021. Men trenderna är odiskutabla och glasklara.

Någon grad hit eller dit, kan ju knappast göra någon skillnad!

En ökning om 1C av global medeltemperatur innebär i medeltal 1,5C ökning över land och 3C i de arktiska områdena. Som referens kan nämnas att förra istiden var runt 5C kallare än nu. https://anchor.fm/chris15401/episodes/Assessing-the-Sixth-IPCC-report-feat-Zeke-Hausfather-e15suvn

AR6: ”it is virtually certain that “the frequency and intensity of hot extremes (including heatwaves) have increased and those of cold extremes have decreased on the global scale from 1950”.

Source: IPCC (2021) Figure 11.9.

Men whatever, klart media hellre borde rapportera om allt positivt med rapporten! Och är det inte 100% säkerställt så borde alarmistmedia hålla käft, eller hur!?

Alstadt: ”Vi har skapat teknik som kan skydda oss mot och anpassa oss till både värre väder och varmare klimat.” Det kommer gå som en dans. Vi kommer anpassa oss. Men senare.

Bara att renovera ett urinstinkande och söndervittrat Slussen var nära att framkalla Stockholms blodbad del 2.


Och haven?


IPCC: “Only during a short period of rapid warming at the end of the Younger Dryas (12.75-11.5 ka [thousands of years ago]) were rates comparable to those observed since the 1970s.”

Havsnivåökningen då?

The report states, with high confidence, that the rate of GMSL [globala havsnivån] rise in the 20th century was faster than any other century in the last three millennia and that this rate has increased since the 1960s. 

Ice sheet response remains one of the greatest sources of uncertainty around future sea level rise.

IPCC AR6 Fig. 2.28b

Vi hör nästan bara projektioner om framtida tillstånd vid år 2100. Det är naturligtvis inget magiskt som kommer hända just då, fortsatta utsläpp innebär fortsatt uppvärmning och det ligger en enorm tröghet i avsmältning av glaciärerna. Med nuvarande policy beräknas en havsnivåökning om 2-5 m år 2300. Även om vi håller vad som lovats i Parisavtalet, dvs 2C till 2100, kan det innebära en ökning om 0,5-3 m runt år 2300. Men det är ju då det, vem bryr sig!?

 IPCC AR6, Figure SPM.8

Carbon Brief utdrag från IPCC AR6:

There has been an observed decrease of 0.5-3.3% of dissolved oxygen from the upper 1,000m of the open ocean between 1970-2010.

CMIP6 models project a 32-71% greater decline in oxygen in the subsurface ocean (100-600m) than their CMIP5 predecessors. This “continuing and accelerating decline” will result in “historically unprecedented” oceanic oxygen levels over the 21st century, the authors warn.

The report says it is virtually certain that there has been a decrease in the pH of the surface ocean at a rate of -0.017 to -0.027 pH units per decade since the late 1980s. 

Det är första gången marina värmeböljor tas med i IPCC-rapporten:

IPCC: “There is new evidence since SROCC [specialrapport från 2019] that the frequency of the most impactful marine heatwaves over the last few decades has increased more than 20-fold because of anthropogenic global warming.”

AR6 projects that these extreme events will become four times more frequent under SSP1-2.6, or eight times more frequent under SSP5-8.5.

Men vem gillar inte schysta badtemperaturer?


Utvecklingen av jordens energibalans ser ju sådär ut, mellan åren 1971-2018 absorberade jorden 0.47 ±0.1 W/m2 mer än vad den strålade ut. Mellan åren 2010-2018 var den siffran 0.87 ±0.1 W/m2. En fördubbling. Men glöm inte, always look on the bright side of life!

Det här var från forskaren James Hansens blogg, ni hittar länk till den vetenskapliga studien där. Läs där och få en påminnelse om att IPCC-rapporten är konservativ och den minsta gemensamma nämnaren forskarna kunde enas om. Det finns världsledande forskare som anser att rapporten är för lam…


Och så var det hockey-stick-kingslayer McIntyre som även sågat av IPCC:s nya hockeyklubba. I blogginlägg förstås. Om han har haft fel om detta förr? Ja.


Altsdat: Mot det politiska klustertrasslet hjälper det knappast att nolla utsläpp. Om inte återgången till ett förindustriellt agrarsamhälle, medan Indiens och Kinas ekonomier får växa på fossila bränslen, är ett rättmätigt straff för vår västerländska existens.

Vet du Ann Charlott, västvärlden gick under redan när utsläppen av svaveldioxid reglerades, amerikanska bil- och oljeindustrin försvann när man reglerade blytillsatser i bensinen, EU begick självmord när vi införde kemikalielagstiftningen REACH som också fick hela Tysklands kemikalieindustri att kollapsa och miljontals människor förlorade jobbet, pappersbruken försvann från Sverige när vi krävde klorfri blekning och så vidare. Vi finns inte längre!

Ja, det är verkliga argument som använts av samma människor och organisationer som nu anser att det är helt omöjligt att göra något åt ”klimatsituationen” utan att vi ska behöva gå runt i vadmalsbyxor och äta barkbröd. För man kan ju inte vara alarmistisk om man är fri-marknadsfundamentalist. Altstadt är ju bara realistisk. Att som Klimatupplysningen och Widding helt dissa vetenskap är rimligt. De bara tystas. Yttrandefriheten är i fara!

-Om jag raljerar? Ja, jag är trött på det här.

-Om det går att hitta medieartiklar och politiker som överdriver IPCC-rapporten? Ja. .

-Går det att dra 100%-iga slutsatser om alla extremhändelser och trender fram till dags datum? Nej.

-Innebär det att forskarna har nollkoll? Nej.

-Är jag alarmistisk? Det får du själv avgöra, det här är vad IPCC-rapporten säger. Jag bryr mig inte om du hellre litar på Widding och kompani istället för IPCC.

-Är Pielke Jr den ende som verkligen förstår innehållet i IPCC-rapporten? Nej. Han dissar som sagt t ex hela forskningsområdet med attribution studies (beräkna sannolikheten för att extremhändelse kan kopplas till uppvärmningen). Han är statsvetare. Varför skulle han vara mer expert än de naturvetare som faktisk bedriver den forskningen? Jan Ericson utnämnde Friederike Otto, en av pionjärerna på denna forskning, till aktivist.

-Vill Altstadt, Widding, Ericson och Klimatupplysningen osv bara visa hur verkligheten tystas ner, att yttrandefriheten hotas? Vill de bara nyansera saken lite? Nej. De ifrågasätter själva grunderna i det som fastslagits i IPCC-rapporterna sedan mycket långt tillbaka, inte bara AR6. Och de gör det genom att plocka ut en bit här och en bit där, blandar med ren rappakalja, och struntar i helheten.

Nej, det var inte denna Widdingfilm Ericson delade. Men i den han delade påstår hon bl a att vi inte vet varifrån koldioxiden kommer ifrån osv. Men inte ens när jag visade klippet ovan ville folk på både Facebook och Twitter fundera över hennes trovärdighet och kunskap om klimatvetenskapen. Världen är ett jävla moras.

Och nej, jag tror inte att det här kommer bli bättre i närtid, snarare tvärtom. Vetenskapsförnekelse på antivaccinnivå var tidigare förpassad till mörka skrymslen på internet, nu är grunden lagd av proffstyckare på ledarsidor, riksdagsledamöter och näringslivsinfluencers. De är helt bekväma med att dela liknande.

Och nej, det är ingen slump att det ser ut så här.

https://www.adlibris.com/se/bok/spelet-om-klimatet-vem-kan-man-lita-pa-i-klimatdebatten-9789189215269

Ni kan ju kommentera om ni vill. Tror inte jag orkar svara. Det kan bero på att jag är köpt av Rockefeller och Soros eller bara att jag är urless på det här.

Från vildmark till IPCC:s rapport och reaktioner

Lavskrika

Varit i fjällen (bortom internet och mobiltäckning) en vecka för att komma hem lagom till att IPCC-rapporten släpptes. Och reaktionerna blev precis som förväntat. Och jag vet inte om jag någonsin varit tröttare på klimatdebatten än nu …

Ni har säkert hört det mesta, egentligen inga nyheter alls, men slutsatserna är numera mycket mer säkerställda än i tidigare rapporter. Här följer några kommentarer och några ”skeptiska” reaktioner på nätet:

Klimatkänsligheten (hur mycket temperaturen förändras vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären) är svår att beräkna och har alltid angetts i ett relativt stort spann. I senaste IPCC-rapporten AR5 angavs 1,5-4,5C som ”troligt intervall” (ung 67% sannolikhet). Osäkerhetsgraden har nu reducerats med 50% och anges till 2,5-4C. Temperaturintervallet ligger ”mycket troligt” (ca 90%) inom 2-5C (1-6C i förra rapporten).

Klimatmodellerna.

(Man ska veta att det krävs en enorm datakraft att göra dessa simuleringar, Gavin Schmidt NASA skrev att även med dagens superdatorer ger ett dygns processande bara en simulering av tre år. Det tar alltså en månad att simulera 100 år. Sen ska det göras för alla olika scenarier, för att inte tala om det långt mer tidskrävande jobbet att programmera och få till fysiken rätt innan körningarna. Likaså att utvärdera och få artikeln vetenskapligt publicerad så att den kan ingå i IPCC-rapporten. Det är med andra ord inte gjort i en handvändning och man kan inte göra hur många simuleringar som helst även om alla vill… (det är f ö inte IPCC som organisation som bestämmer vilka scenarier som ska användas.))

I förra rapporten kördes ett stort antal modeller med samma framtida ”utsläpsscenarier” och sedan användes medelvärdet av utfallen. I AR6-rapporten är det lite annorlunda med några nya scenarier och hur de hanteras.

När resultaten från modellsimuleringar började dyka upp för något år sedan visade några av modellerna (inte alla) en anmärkningsvärd hög klimatkänslighet, och gav därmed en hög framtida uppvärmning. Dessa modeller var också sämre på att reproducera historiska temperaturer – de flesta forskare var därför ganska skeptiska till resultaten (och nej, det har inte mörkats och det finns många publicerade artiklar om detta, precis som forskning har funkat i alla tider).

Så i AR6 har man för det första viktat de olika modellerna utifrån hur väl de kan reproducera verkliga observationer. Man har också använt en enklare ”energi-balans-modell” (skillnaden mellan hur mycket energi jorden absorberar och vad den avger) som har justerats för de nya klimatkänsligheterna. En kombination av dessa har sedan använts för att bedöma en framtida uppvärmning i de olika scenarierna:

Bild

Enligt nuvarande ”policies” om framtida utsläpp ligger det mest troliga scenariot mitt emellan 4.5 och 7.0-scenarierna (dvs scenario SSP4-6.0) med en förväntad uppvärmning på cirka 3C fram till år 2100. Tyvärr har detta scenario inte använts särskilt mycket i AR6-rapporten, vilket förstås är en berättigad kritik.

Det slås också fast att värsta-scenariot RCP8.5 inte är särskilt sannolikt.

I AR5 angavs utfallen i de olika projektionerna som troliga (dvs risken att värdet skulle hamna utanför angivet intervall var 1 på 3), i AR6 anges utfallen som mycket troliga (risken att det hamnar utanför intervallet är bara 1 på 10). Det är framförallt den bättre kunskapen om klimatkänslighet som ligger bakom denna förbättring. Mycket av ovanstående kommer från twittertråd av forskaren Zeke Hausfather.

Man visar också hur bra tidigare modeller fungerar överlag:

Bild

Det står utom tvivel att uppvärmningen beror på oss. Väder- och klimatextremer av olika slag påverkar alla kontinenter redan nu och kommer bli värre vid fortsatt uppvärmning. Men det är inte hopplöst, utvecklingen framöver ligger i våra händer.

Hausfather sammanfattar det: ”it’s real, it’s us, experts agree, it’s bad, but there is still time to do something about it. Our climate future is, ultimately, up to us to decide.”

Bild
Bild

Läs forskarkommentarer på Real Climate eller Carbon Brief. En artikel om vad rapporten säger om extremväder på Carbon Brief. Huvudbudskapen på svenska finns på SMHI.

Och reaktionerna från så kallade skeptiker?


Maria Abrahamsson var moderat riksdagsledamot fram till 2018. IPCC-rapporten är en genomgång av 14000 vetenskapliga referenser och har remissats i flera omgångar (det tar flera år att ta fram denna rapport). Både forskare och andra som anmält intresse, liksom ”regeringsdelegater” har fått säga sitt. 78000 kommentarer har behandlats och allt är offentligt material.

Ja, jag tycker den här amerikaniserade ”nyhetsförmedlingen” där allt ska mynna ut i att för-och-emot-människor ska debattera är rent ut sagt fördummande. Det här handlar inte om åsikter utan om en konsensusrapport om vad vetenskapen kan säga. Det går alltid att hitta folk med avvikande åsikter. Om allt. Att plocka in en person med avvikande åsikt om detta är att ge en falsk bild av att det skulle vara någon sorts jämvikt mellan avvikande åsikter och den enorma mängd vetenskapliga publikationer som finns.

[uppdatering: ja, det kan vara viss skillnad i de rapporter som följer i början på nästa år. Där handlar det mycket om ekonomi och vilka åtgärder som behöver vidtagas och här finns olika åsikter och riskavvägningar som varken är rätt eller fel].

Carbon Brief finns några reaktioner på IPCC-rapporten från omvärlden. En jämförelse hur rapporten togs emot i UK versus Sverige dagen då IPCC-rapporten släpptes: Sex brittiska tabloiders framsidor och de tre ledande svenska kvällstidningarna (cred till Mattias Goldmann för bild):

Bild

En annan tidigare moderat riksdagsledamot svarade på ovanstående:

Ja du, Henrik Järrel, någon skeptiker är du inte. Bloggen Klimatsans publicerade ett inlägg där amatören Sture Åsberg ”bemötte” IPCC-rapporten. Han börjar med att slänga upp en uttjatad temp-graf från isborrkärnor på Grönland. Felaktigheterna har påvisats sen åtminstone 2011. Läs om det här Kampen om Grönland.

Vidare kan man läsa: ”Vi kan vänta ökad risk för torka, men det beror på att klimatet håller på att bli kallare.”

Mer energi än så tänker jag inte lägga på detta trams. Järrel ”sommarpratade” för övrigt på SwebbTV (nej, jag har inte lyssnat).


En annan standardkommentar dök förstås upp från Jan Ericson, en moderat riksdagsledamot. Den om att Sammanfattningen för beslutsfattare är ett politiskt beslutat dokument och inte skrivet av forskare.

Suck.

Ja, varje mening i rapporten gås igenom av ”regeringsdelegater” och forskare, men det är inte så att politiker sitter och beslutar om vilka fakta som ska ingå. Allt som står där ska återfinnas i huvudrapporten (som publicerades samtidigt som sammanfattningen). Betänk också att länder som Saudiarabien och Kina har godkänt rapporten, vilket håll tror ni deras bias ligger?

En annan moderat, Staffan Strömbäck, kliver in och påstår att folk är obildade för att de inte vet att ”IPCC:s rekommendationer inte kommer från forskare”. (som kommenteras: det finns inga som helst rekommendationer till åtgärder i denna rapport, de kommer i början på nästa år).


Tycker ni jag är elak mot Moderaterna? Sorry, det är de som uttalar sig så, inte mitt fel. Och det är ett rent faktum att det är högerpolitiker som har svårt för att acceptera klimatvetenskap (inte alla Moderater osv).

Och det behövs inte mycket för att ”forskarna ska behöva stå till svars”:

”Snyggbonde” redovisar inte varifrån han fått sina uppgifter att IPCC-rapporten domineras av worst-case-scanariot (RCP8.5). Men det spelar ingen roll om det är sant, det är för jävligt och måste spridas ändå – jävla alarmistiska forskare, förklara er!

Nåväl, siffrorna kommer ifrån Roger Pielke Jr. Han är statsvetare och håller på med den något udda kombinationen sport och klimatpolicy, framförallt har han studerat extremväders skadeverkan. Han har helt enkelt räknat antal gånger ordet RCP8.5 (och de andra scenarierna) nämns i IPCC-rapporten, och utifrån det dragit slutsatsen att den fokuserar mestadels på det scenariot. Det går naturligtvis inte att dra den slutsatsen utifrån den övningen.

Men visst finns det substans i bakgrunden, värsta-scenariot RCP8.5 anses inte längre sannolikt av de flesta forskare (även Rockström uttalade sig om det i Aktuellt). Men många artiklar och studier har fokuserat på just detta scenario. Varför? Jo, för det var länge den vägen våra utsläpp vandrade. Så sent som 2015 skrev Pielke Jr själv en artikel om att RCP8.5 inte var ”alarmistiskt nog” och återspeglade inte vad framtida utsläpp kunde innebära.

Under senare år har dock kolförbrukningen minskat drastiskt och scenariot anses som sagt inte längre troligt. Det anges i rapporten:

Flera nutida studier lyfter dock fortfarande fram detta scenario som business-as-usual, vilket alltså inte stämmer. Kritiken i det avseendet är alltså rättvis – men många forskare anser ändå att detta scenario bör fortsätta användas av olika skäl, debattrådarna på Twitter är kilometerlånga. Men det har nu blivit Pielkes nya käpphäst att bråka med sina forskarkollegor om (han har exempelvis skrivit en artikel med rubrik i stil med att klimatvetenskapen har förlorat kontakt med verkligheten).

Huruvida RCP8.5 är överrepresenterat i AR6 eller inte vet jag inte, och det gör inte Pielke Jr heller om han baserar sig på att räkna ord. Hans inlägg har dock dominerat på de stora ”skeptiska” bloggarna (enligt snabb googling).

Och varför detta tonläge från Pielke Jr? Jo, det finns mycket gammalt groll i den bägaren och bråken mellan Pielke och flera andra forskare har varit många. Det är t ex inte första gången Pielke Jr drar förhastade slutsatser baserat på den här typen av ”googlade data”: Scienceblog.

Pielke Jr anser att IPCC-rapporten ska uppfattas som positiv och att det är oansvarigt att den används för att ”sprida skräck”. Att vi inte längre ligger på RCP8.5 är ju fantastiskt, men hans ”optimism” tar sig i mina ögon rent bisarra uttryck:

Ja, hurra, bara en miljard människor som kommer drabbas av torka! Amazonas mår säkert bra av det också. Och bortse från andra effekter som att delar av Asien förmodligen kommer få ökad nederbörd och Bangladesh få kämpa mot högre vattenstånd osv.

Pielke Jr fortsätter med att plocka ut beskrivningar som säger att säkerheten i de uppåtgående trenderna av extrema väderhändelser är låg. Visst ska man lyssna på Pielke Jr, men jag kan bara rekommendera att också läsa Carbon Brief/Real Climate-länkarna ovan. Det är komplext. Och extrema händelser kallas så för att de händer sällan och det krävs därför längre mätserier för att helt säkerställa trender. Data som ofta inte finns. Det går också att titta på stora områden där ena delen får mer torka medan andra får mer regn och sammantaget syns ingen trend alls.

Till stor del handlar det om vad fysiken säger och vilka effekter en uppvärmning kommer att få. Mycket av detta är man ganska säker på i stora drag även om det kan vara svårt att bestämma detaljer, liksom när trender blir helt säkerställda och i vilka regioner. Det har också hänt väldigt mycket på forskningsområdet vad det gäller att beräkna sannolikhet för enstaka extrema händelser. Något som inte Pielke Jr verkar köpa. Själv kan jag inte bedöma det. För mig är det dock obegripligt varför en statsvetare ska få tolkningsföreträde framför naturvetare på detta område (sen kan man förvisso diskutera statistik och historiska data).

Visst behövs det personer som vågar vara motvals, men bara för att man är emot mainstream uppfattning betyder inte att man har rätt. ”Klimatbråk” där Pielke Jr är en av parterna är en lång följetong (och det är inte alltid vackra tongångar som hörs från båda sidor). Men Pielke Jr har också påvisats ha fel många gånger:

https://www.glaciology.net/2013/a-rebuttal-to-pielke-jrs-18ft-critique./

https://www.huffpost.com/entry/roger-pielke-climate-science_b_5038272

https://skepticalscience.com/fivethirtyeight-pielke-downplay-climate-damages.html

https://scienceblogs.com/tag/roger-pielke-jr

http://julesandjames.blogspot.com/2008/05/putting-roger-out-of-his-misery.html

http://julesandjames.blogspot.com/2008/05/question-when-is-23-equal-to-5.html

https://skepticalscience.com/drought-and-climate-change-holdren-pielke-jr.html

Nej, jag har inte satt mig in allt. Ja, man bör ta Pielke Jr:s publikationer på allvar. Men själva meningen med IPCC:s och WMO:s (m fl) sammanställningar är just att enskilda forskares åsikter inte ska få ”större plats” än vad all publicerad vetenskap ger skäl till. I forskningsfronten kommer det alltid att finnas motstridiga resultat, det är en del av verkligheten inom all vetenskap.

[PS Notera att Pielke Jr trots detta inte är emot att ”aggressiva klimatåtgärder” vidtas, tvärtom]


I nuvarande utsläppstakt tyder det mesta på att vi går mot ca 3C:s uppvärmning, men det är fullt möjligt att det blir mer än så då det finns betydande osäkerheter inbakade (om vi inte minskar utsläppen). Vi är heller inte i närheten av att få ner utsläppen som behövs för att nå 2C och konsekvenserna av detta beskrivs i rapporten. Jag kan hålla med om att det på många håll sprids en alltför ödesmättad undergångsretorik, men att tjoa och tjimma för allt går så bra är i mina ögon bara löjlig dum-optimism.

I radio på vägen hem debatterade MP och M. Samma gamla pajkastning och detaljinsatser. Nej. jag tror ärligt talat inte denna rapport kommer förändra särskilt mycket i praktiken. Jag menar, forskarsamfundet har varit tillräckligt säkra för att åtgärder skulle ha införts sedan flera decennier tillbaka och samtidigt fortsätter detta:

(Om jag sitter på facit om vad som borde göras? Nej.)

Jaja. Läs mer om den fina klimatdebatten i min bok Spelet om klimatet: https://www.adlibris.com/se/bok/spelet-om-klimatet-vem-kan-man-lita-pa-i-klimatdebatten-9789189215269

Nu orkar jag inte mer. Drömmer mig bort till fjällen igen:

Är Klimatrealisterne realistiska?

Jag skulle ha fått ett redigerat manus att åtgärda i veckan men det blev försenat pga sjukdom och jag orkade inte ta upp mitt skönlitterära projekt. Trillade in på nedanstående sida istället och skrev ett alldeles för långt inlägg (hmm, en typ av självskadebeteende?). Inleder med en sammanfattning:

Norska Klimatrealisterne (”Det er sola som styrer klimaet”) används ofta som källa vid kritik mot IPCC:s slutsatser. De ingår i ett europeiskt nätverk European Climate Realist Network med organisationer från tio olika länder enligt hemsidan. Svenska Klimatsans och f d Stockholmsinitiativet som döpt om sig till Klimatrealisterna ingår också (dvs de som driver bloggen Klimatupplysningen).

Klimatrealisternes vetenskapliga råd består av 22 personer (får mig att tänka på covid-19-debatten av någon konstig anledning 😉 ), varav de flesta har tunga akademiska titlar, vilket förstås är anledningen till att de fått ett märkbart genomslag i debatten: hur kan så många professorer ha fel liksom? Det är en berättigad fråga som också gjorde mig nyfiken på vilka de är och vad de säger.

(Men som alla förstår är det ett resonemang man kan vända på: det finns en ohygglig mängd professorer, forskare och ett otal studier bakom IPCC:s slutsatser, varför skulle alla dessa ha fel och just Klimatrealisternes, i sammanhanget, lilla skara ha en bättre förståelse för hur klimatprocesserna fungerar?)

Men varför ska man då lyssna på mig framför alla de här tunga gubbarna? (Okejdå, det fanns en kvinna med). Det är en felställd fråga, det handlar om varför man ska lyssna på Klimatrealisterne istället för IPCC och i princip alla världens relevanta akademiska institutioner.

Klimatrealisternes ställningstagande är att klimatet alltid har varierat och att det inte alls är bevisat att jordens uppvärmning beror på mänskliga faktorer. De menar också att uppvärmningen inte alls behöver betyda negativa konsekvenser.

Så vilka sitter i deras vetenskapliga råd och vad säger de? Ni hittar en genomgång nedan, men för att sammanfatta:

En av de ”22 akademiska experterna” är kvinna. Nästan alla är pensionerade professorer/forskare, vilket brukar kommenteras med att det är först efter avslutad karriär de kan uttala sig annars skulle de ha riskerat att mista sina forskningsanslag (majoriteten av dem har nog aldrig någonsin fått anslag för klimatforskning i hela sin karriär dock…).

En majoritet av dem har inte sysslat med klimatforskning men några av dem har det (se nedan). Förlåt att jag klumpar ihop dem nu:

Väldigt mycket tycks handla om att hitta naturliga cykler och genom ren kurvanpassning korrelera dem till uppvärmningen, det vill säga hitta andra anledningar än växthuseffekten ”att skylla uppvärmningen på”. Humlum et al tog t ex fram en modell som förutspådde att temperaturen från 2009 skulle ha sjunkit 0,9C fram till nu, dvs till vad den var i början på 1900-talet ungefär. Det är ordentligt långt från verkligheten.

Flera andra av deras artiklar har också visat sig vara felaktiga (nej, det är inte min åsikt, se nedan) och det blir smått obegripligt varför de ska anses ha bättre förståelse för klimatprocesserna än vad ”mainstream” klimatforskare har (som dessutom har publicerat ett otal studier som bekräftats om och om igen).

Men kom igen nu, visst fanken har dessa professorer kunskap nog för att bedöma studier som rör klimatet även om de inte har publicerat egna studier eller forskat om klimatet!?

Klart de har.

Just därför är det så svårt att förstå att de uppenbarligen låtit bli att läsa det mesta som har publicerats vetenskapligt och att det är så otroligt mycket hänvisningar till blogginlägg, diverse åsikter och påståenden (t o m ”skeptiska” forskare som Spencer tröttnade på att förklara många av dem för sina följare redan 2014).

Bara att de beskriver NIPCC som en trovärdigare källa än IPCC säger en del, läs svenske klimatforskaren Lennart Bengtssons sågning av deras rapport här. Jag har själv läst delar av NIPCC:s rapporter och kontrollerat vad de vetenskapliga artiklar de hänvisar till egentligen säger. Mer tydligt förvillande går inte att hitta och det kan enbart ha gjorts medvetet.

Så sent som i oktober 2020 publicerade Klimatrealisterne en artikel som påstår att IPCC:s enda bevis för en global uppvärmning orsakad av våra CO2-utsläpp är Manns hockeyklubbsgraf från 1999! Det är smått bisarrt.

(Klart jag fattar att alla i rådet inte sitter och godkänner allt vad som publiceras på hemsidan men ändå).

Nej, jag har inte läst allt de sagt och gjort (och har inte kompetensen att bedöma allt), men det jag har läst är proppat med cherry picking och saker som visar att de omöjligen kan ha läst (eller brytt sig om) vad som faktiskt är vetenskapligt publicerat, ger några exempel nedan och ja, jag har försökt sätta mig in i en lång rad av dessa saker och känner att jag har belägg för det. Hittade ärligt talat inget nytt under solen (pun intended) på deras sidor, det är mest saker som har ältats i evigheter.

Men visst, det går säkert att hitta relevant kritik på deras sidor också, självklart finns det överdrivna artiklar i media och liknande man kan irritera sig på i en sådan här enorm fråga. Men det liksom drunknar i allt som bevisligen är felaktiga och/eller körsbärsplockade uppgifter.

Jag vet att vad jag tycker inte kommer göra någon skillnad och jag kommer säkerligen hånas för att försöka sätta professorer ”på plats”. Bryr mig inte, det var inte min avsikt, jag var nyfiken på vilka de var och vad de sa, inte ute efter att omvända någon. Se nedan, googla lite och bilda dig en egen uppfattning.

Visst kan det rent teoretiskt vara så att snudd på alla världens klimatforskare är köpta, kuvade och tvingade att publicera överensstämmande data med hela världen och att Klimatrealisternes vetenskapliga råd är en tapper och censurerad motståndarskara i underlägsen kamp mot etablissemangets konspiration. Men är det ändå inte lite konstigt att de studier och artiklar de trots allt själva har fått publicerat grovt fallerar att beskriva verkligheten?

Tyvärr är verkligheten sådan att om alla med akademiska titlar skulle ha någon sorts vetenskaplig vetorätt utan att visa vetenskapliga bevis så skulle säkerligen Macchiarini fortfarande operera in sina matstrupar på folk.


Klimatrealisternes vetenskapliga råd


Kjell Stordahl: statistiker på Telenor, marknadsanalytiker med 40 år inom telekombranschen. Enligt info har han sen 2007 även engagerat sig i klimatfrågan. Skrivit en lång rad artiklar men det mesta inom telekombranschen och bara några få om klimatet, enligt bifogat CV uteslutande ihop med Solheim och Humlum, se nedan.


Jan-Erik Solheim: pensionerad professor i astrofysik men ägnade sig åt klimatet först 2007 med hovedvekt på naturlige svingninger, solens virkning på klima og planetenes baner som årsak til sol- og klimavariasjoner. Han har 9 publikasjoner på dette feltet siden 2011. Merparten av dessa är ihop med Humlum och Stordahl, se nedan.


Ole Humlum: pensionerad professor i geologi som menar att större delen av uppvärmningen beror på naturliga processer. Han driver bloggen climat4you och är även med i den brittiska ”tankesmedjan” GWPF:s vetenskapliga råd. Kanske den mest kända av dem i klimatdebattsammanhang (?).

De här tre (Stordahl, Solheim och Humlum) har skrivit en rad artiklar ihop och de flesta rör en ny metod att förutspå temperaturen baserat på naturliga variationer. Men det handlar mer om kurvanpassning än att hitta fysikaliska förklaringar, enligt dem själva:

”main focus is the identification of natural cyclic variations, and only secondary the attribution of physical reasons for these.”

Modellen går under alla omständigheter att objektivt utvärdera: De förutspådde nämligen en nedkylning på 0,9°C på norra halvklotet mellan 2009 till 2020 och hela 3,5°C nedgång på Svalbard. (Solheim, Humlum, Stordahl,  2012). Verkligheten: raka motsatsen och fortsatt uppvärmning.

De publicerade även en studie som kom till slutsatsen att en stor del av den ökade mängden koldioxid i atmosfären kom från haven: Global and Planetary Change, 2013.

Kritiken lät dock inte vänta på sig, två kommentarer är publicerade på samma plats som artikeln och beskriver allvarliga brister i studien. De är låsta men finns i mer populärvetenskaplig form skrivet av författarna själva: Richardson (Skeptical Science) och Masters/Benestad (Real Climate).

Enligt kritiken har Humlum och kompani t ex redovisat en korrelationsfaktor mellan ”naturlig CO2” och ”CO2 i atmosfären” men inte visat vad det innebär i praktiken. Det skulle tydligen krävas en enorm uppvärmning för att haven skulle avge så mycket koldioxid som ökningen i atmosfären motsvarar:

”… for every degree Celsius that temperatures go up, the CO2 in the air later goes up by 1.9 parts per million (ppm). Humlum et al didn’t report this number, but the 50 ppm rise in atmospheric CO2 since 1980 would need a 30 C (over 50 F) rise in average temperatures rather than the half a degree C we’ve seen.

Rapporten State of the Climate 2019 (en sammanställning gjord av mer än 520 forskare från 60 olika länder) visar att havet absorberade 2,4 miljarder ton mer koldioxid än vad det avgav under 2019 (rekordsiffra).

Jag betvivlar inte att det kan vara jobbigt att gå emot strömmen (oavsett fråga/område) och det pratas mycket om att ”skeptiker” tystas, men klimatrealisterne har själva skrivit till en forskares institutions chef och försökt stoppa offentliga kommentarer om denna artikeln:

”A Norwegian organisation that challenges the IPCC (“klimarealistene”) has twice tried to silence my public discourse on climate science and my comments on the Humlum paper by writing to the director of my institute.”


Einar Sletten: professor emeritus i biofysikalisk kemi. Inte ägnat sin karriär åt klimatforskning.


Fred Sigernes: professor i fysik, optikk og atmosfærisk forskning. Studerar norrsken och lite annat i atmosfären verkar det som, en del klimatrelaterat. Klickade upp den översta av hans artiklar jag fick fram vid en sökning på Google Scholar som inleds:

It is now a well-established fact that trace gases determining the greenhouse effect in the troposphere have increased drastically in recent decades, causing a noticeable warming on global scale in the troposphere.” Finns här, från 2011.

Han kanske har ändrat uppfattning sen dess?


Tom Victor Segalstad: geokemist, det mesta han verkar ha publicerat om klimatet är blogginlägg och rapporter som inte har blivit granskade alt utgivna via tankesmedjor (har endast gjort en snabb googling). Var tydligen med och startade upp NIPCC (se här för Lennart Bengtssons recension, eller ska vi kalla det sågning, av deras rapport 2011:

För seriösa medborgare kan jag bara föreslå att ignorera denna tvivelaktiga rapport och vänta på IPCCs nästa utvärdering 2014. Tills vidare kan IPCCs utmärkta och välbalanserade utvärdering från 2007 användas.”


Elen Roaldset: pensionerad professor i geokemi. Hittade inga artiklar från 2000 och framåt och de äldre verkade inte handla om klimatforskning, men som sagt ingen noggrann koll …


Nils-Axel Mörner (gick tydligen bort i dagarna): han är tidigare forskare vid Stockholms Universitet (maringeologi), bland annat om havsnivåer. Det står att han har publicerat mer än 500 artiklar inom olika områden. Det finns mycket att säga om Mörner men det borde räcka att titta på denna artikel han gett ut för att inse att det tyvärr inte längre går att ta honom på allvar (han påstår att vattnets expansion pga värme bara påverkar havsnivåerna ute till havs men inte intill kusterna där vattendjupet går emot noll (ja, fråga inte mig hur han får ihop det, läs artikeln … och du får inget svar…))


Olav Martin Kvalheim: professor i kemometri (en typ av statistisk metodik kan man väl säga). Ingen klimatforskning gjord här vad det verkar.


Johannes Krüger: pensionerad professor i geologi som har studerat isutbredning på Grönland, Island och Svalbard. Har skrivit boken Klimatmyten vars säljtext lite lätt antyder hans inställning i frågan 😉 : ”De dystre forudsigelser om en forestående klimakatastrofe dyrkes i dag som en religion. Med FNs klimapanel som det øverste præsteskab og CO2-kvoter som moderne aflad.

Det säljer säkert, men själv har jag svårt att ta sådant här på allvar trots hans bakgrund, inte minst när hans öppna brev till den danske statsministern innehåller, tja de vanliga argumenten:

Han påstår t ex att växthuseffektens så kallade fingeravtryck är en ”hot spot” i atmosfären men det är ingen som påstått. Fingeravtrycket för växthusgaserna är att stratosfären kyls av vilket också har observerats. Det här är från 2007 och har ältats sen dess. En mer teknisk analys på Real Climate här.

Det står vidare att uppvärmningen stannade 2002, äpplen jämförs med päron när det kommer till modeller osv. Och manipulation av data förstås, Krüger hänvisar t o m till en artikel i Daily Mail som de fick skriva en lång rättelse på då ”visselblåsaren” Bates själv erkände att han inte menade att data hade manipulerats.

Han avslutar med ett klipp från IPCC tredje rapport 2001:  ‘In climate research and modeling, we should recognize that we are dealing with a coupled non-linear chaotic system, and therefore that the long–term prediction of future climate states is not possible.’

Men ”glömmer” att ta med efterföljande mening: ”Rather the focus must be upon the prediction of the probability distribution of the system’s future possible states by the generation of ensembles of model solutions.

Vilket är precis vad man gör. Men jaja, who cares… (brevet skickades även till norska statsministern och signerades av 20 ”klimatrealister”)


Wibjörn Karlèn: pensionerad professor i naturgeografi vid Stockholms Universitet och ledamot i Vetenskapsakademin. Varit väldigt aktiv i klimatdebatten i Sverige men även internationellt. Menar bl a att temperaturdata manipuleras. Skrev 2008:As far as I can see the IPCC ‘Global Temperature’ is wrong. Temperature is fluctuating but it is still most places cooler than in the 1930s and 1940s.”

Hmm:

Real Morten Jødal: biolog, miljöengagerad (jobbat för WWF t ex). Ligger bakom starten av Oslos universitets Senter for utvikling og miljø. Skrivit en bok om miljömyterna och menar t ex att det i USA och Norge finns 26.500 “miljöorganisationer”, som tillsammans samlade in 812 miljarder dollar under perioden 2000 – 2012. Hittar inga vetenskapliga artiklar på Google Scholar dock.


Claes Johnson: pensionerad professor i matematik vid Chalmers och KTH. Dissar växthuseffekten helt liksom modern kvantfysik överlag.  Han verkar även ifrågasätta Einsteins relativitetsteorier. Lite över min kompetensnivå men det är en extrem åsikt som inte ens de mer kända ”skeptiska” forskare håller med om (Curry, Lindzen, Bengtsson, Spencer osv). Inte heller professorer på Klimatupplysningen håller med honom. Och det gäller en lång rad andra auktoriteter utanför klimatologin också kan jag lova.


Martin T. Hovland: maringeolog (?), jobbat för Statoil och även haft akademiska tjänster (nej, jag tror inte han är ”köpt”). Publicerat ett gäng vetenskapliga artiklar men vid en snabb koll verkar det inte vara klimatrelaterat.


Göran Henriksson: doktorerade i astronomi i Uppsala 1983. Verkar inte ha forskat på klimatet.


Bjørn Geirr Harsson: geolog. Jobbat med kartor och liknande verkar det som och inte forskat på klimatet.


Jens Morten Hansen: ”statsgeolog” i Danmark som bland annat studerat havsnivåer. Han publicerade t ex 2015 en studie som kommit fram till att havsnivåökningarna i Östra Nordsjön och delar av Östersjön skulle bero på månens ”långsiktiga cykler” kopplat till några andra cykliska fenomen i havsströmmar och liknande. Klimatförändringarna hade inte med saken att göra.

Artikeln blev refuserad av Nature vilket Hansen tog som bevis för att icke-PK-resultat censureras (som om han vore den enda som refuserats av Nature…). Efter ett intensivt saluförande av artikeln i media och föredrag reagerade andra klimatforskare och artikeln har fått hård kritik för att den helt enkelt inte håller måttet. De menar att den bygger på kurvanpassning med ej signifikanta resultat och att de inte har gjort ett seriöst försök att validera sin modell. En professor i matematik menar:

”Med hans procedure ville man kunne tage en hvilken som helst tidserie – som intet har med havniveauet at gøre – og alligevel få det hele til at passe sammen med Månens perioder.” (några exempel här).

En formell kommentar finns i samma tidskrift som visar att Hansens resultat inte håller. Om det har jag ingen åsikt i sak, men det är ju inte så att Hansens resultat avfärdas utan argument. Deras modell lämnar tydligen heller inget utrymme för att havsnivåökningen skulle ha något som helst bidrag från den globala uppvärmningen, oavsett om den är naturlig eller orsakad av våra utsläpp. Jag vet inte, men tänker att vattnet från de smältande glaciärerna måste ta vägen någonstans, måne eller inte …

(Det står i Hansens artikel att hypotesen kan testas: If our theory is correct, the ongoing quasi-oscillation should culminate in 2011, and the suggestion may be tested after completion of the ongoing 18.6-year nodal oscillation, i.e. in 2020–21. Vore kul om någon gjorde det…)


Rögnvaldur Hannesson: pensionerad professor i ekonomi vid Norges handelshögskola som bland annat har skrevet seks bøker om fiskeri- og petroleumsøkonomi samt mineralressursforvaltning. En som heter Econfundamentalism:

Putting a premium on biodiversity and getting serious about greenhouse gas emissions would force us to go without these things [fossil fuels etc], putting us back in the Middle Ages.

Det vanliga svart-vita tänket, allt är möjligt utom att minska användandet av fossila bränslen. Jaja, hans arbete handlar inte om den grundläggande fysiken om klimatförändringarna.


Ivar Giæver: född 1923 och är Norges enda Nobelpristagare i fysik (1973). Har aldrig forskat inom klimatvetenskap. Inför paneldebatt 2008 googlade han fram (!) att klimatvetenskapen var en stor bluff:

I am not really terribly interested in global warming.  Like most physicists I don’t think much about it.  But in 2008 I was in a panel here about global warming and I had to learn something about it.  And I spent a day or so – half a day maybe on Google, and I was horrified by what I learned.”

Mer appeal to authorities än så här är det svårt att få. Här några kommentarer om det Giæver tar upp ett av sina tal.


Ole Henrik Ellestad: varit professor i fysikalisk kemi men inte forskat om klimatet (petrokemi och katalys, även jobbat på Staoil (men nej, jag tror inte han är ”köpt”)). Cherry picking och ensidigheten framgår tydligt t ex här: han tar bl a upp den medeltida värmeperioden och Manns hockeyklubbsgraf som har utretts mer än någon annan studie. Amerikanska vetenskapsakademin gjorde en utredning (ledd av North) och Ellestad skriver att North håller med om den kritik som framförts mot hur statistik användes. Men Ellestad utelämnar efterföljande meningar där North slår fast att det inte har påverkat slutresultatet. Läs mer här.

Ellestad för även fram argument om att koldioxid absorberar logaritmiskt i IR och att ökningen i atmosfären därför inte påverkar temperaturen nämnvärt. Argument som t o m ”skeptiska” forskare tröttnat rejält på, läs Roy Spencer: Skeptical Arguments that Don’t Hold Water.

Vidare tar han upp Times-artiklar och hot om ny istid på 70-talet, Climategate osv. och han är naturligtvis censurerad. Orkar inte. Läs mer om istidsvarningarna här.


Stein Bergsmark: jobbat med datamaskinutvikling. Gjort en ”omfattande metastudie” av klimatvetenskapen. Full av referenser till blogginlägg och liknande, slutade läsa efter felaktiga kapitel om Manns hockeyklubbsgraf och Hansens modellprojektioner. Skrev den däringa märkliga artikeln ihop med Mörner, se ovan.


Gunnar Abrahamsen: pensionerad professor inom ”skogskunskap”. Forskat om försurning och dess effekter på skogen. Den omfattande skogsdöden på 80-talet berodde inte till största delen på surt regn vilket det larmades om men som Abrahamsen visade inte var fallet, vilket nu tas som bevis för att även klimatlarmen är utan grund.


Hans Konrad Johnsen: ingenjör från oljeindustrin, forskningschef för Det norske oljeselskap ASA til 2015. Nej, jag tror inte han är köpt men han har inte forskat om klimatet.


Lite allmänt om ett par av deras nyaste inlägg på sidan:


Så sent som i oktober 2020 publicerade de en artikel på sin hemsida som hävdar att IPCC:s enda bevis för en global uppvärmning pga våra CO2-utsläpp är Manns hockeyklubbsgraf (skrivet av Sivilingenör Ove Huus):

”IPCC er nå i ferd med å feile med sitt postulat om at tilførsel av fossil CO2 til atmosfæren fra menneskers aktivitet gjør kloden varmere. Det endelige beviset for dette er pågående målinger av klodens temperatur i forhold til modellens temperatur-prognose som fremstilles i den såkalte hockey-kurven.”

Det är faktiskt helt bisarrt.

Huus hänvisar vidare till en temperaturrekonstruktion 2000 år tillbaka i tiden gjord av svenske Ljungqvist från 2010 för att visa att det varit varmare förr. I den artikeln kan man läsa:

Our temperature reconstruction agrees well with the reconstructions by Moberg et al. (2005) and Mann et al. (2008) with regard to the amplitude of the variability as well as the timing of warm and cold periods, except for the period c. AD 300–800, despite significant differences in both data coverage and methodology.

Since AD 1990, though, average temperatures in the extra-tropical Northern Hemisphere exceed those of any other warm decades the last two millennia, even the peak of the Medieval Warm Period

Eller varför inte titta på en studie av bl a Ljungqvist från förra året  Nature Geoscience, volume 12, pages 643–649 (2019)

The largest warming trends at timescales of 20 years and longer occur during the second half of the twentieth century, highlighting the unusual character of the warming in recent decades.


Klimatrealisterne redovisar den globala temperaturen men enbart från UAH:s satellitdataserie som mäter temperaturen i atmosfären och inte vid jordytan. Humlum har på sin blogg redovisat att den är ”den bästa” men det är ingen universal åsikt direkt, en annan uppfattning och jämförelse med väderballongsdata hittar du här.

Från Humlums grafer ser det ut som att UAH:s mätserier aldrig har blivit justerade men det är helt enkelt inte sant. En jämförelse hittar du här som också inkluderar en kommentar till varför satellitdata från troposfären inte är överlägsen och felfri jämfört med tempserier från jordytan från termometrar.

Vari ligger det logiska i att enbart titta på en av dessa globala mätserier och ignorera de övriga?

Ett himla hyckleri med det här dessutom, det uppstod inga nätstormar när UAH ”justerade ner uppvärmningen” i sin senaste revision (det är ju ”skeptiska” forskare som ansvarar för den) men när någon annan justerar för felkällor då är det minsann fusk och avsiktlig manipulation. Och nej, justeringar görs inte bara för att få en större uppvärmning, här tvärtom t ex.

Och nedan hur det kan se ut när man slår samman dem i ett diagram. Är det relevant för politiker och lekmän att tjafsa om detaljer när trenden är glasklar oavsett mätserie? (bilden är från 2011)

Jaja, men även om vi tar UAH-grafen t o m augusti 2020 som Klimatrealesterna la upp (se nedan) så verkar de inte ta in ny information. Medan 2020 går mot att bli det varmaste eller näst varmaste uppmätta året någonsin (och det utan El Niño) skriver de: ”Pausen i signifikant global oppvarming som er beskrevet i FNs klimapanels siste hovedrapport fra 2013 er fortsatt reell.

Jag vet inte, men inte behöver man väl vara statistiker för att se att de har fel på den punkten? Även om man använder bilden den själva lagt upp.

Skulle väl kunna fortsätta misstänker jag, men till vilken nytta, ingen kommer ändra uppfattning ändå?

Känns som det har blivit långt nog som det är 🙂


Är IPCC alarmistiska?

I det skyttegravskrig som kallas ”klimatdebatten” är det standard att beskylla IPCC för att vara alarmistiska och överdriva. (Det finns ett helt europeiskt nätverk som kallar sig ”klimatrealisterna” trots att de helt bortser från det mesta av den vetenskap som publicerats).

Ett trettiotal av världens mer framstående forskare på området glaciärer/havsnivåökningar har för några månader sen skickat ett brev till IPCC där de menar att det är precis tvärtom. Riskerna är betydligt större än vad som framgår i remissversionen av den kommande rapporten AR6.

Visst, det är många som använt/använder IPCC:s värsta scenario (RCP8.5) som mallen för vad som kommer hända om vi inte gör något åt utsläppen (business as usual). Vi låg länge på den utvecklingskurvan vad det gäller utsläppen men det stämmer inte längre (vi ligger lägre) och det har förstås lagts i korgen för alarmism. Det har gått kilometerlånga trådar på sociala medier om detta men jag lämnar den diskussionen här …

I IPCC AR5 WG1 från 2013 fanns följande projektioner om framtida temperaturer och havsnivåökningar från klimatmodellerna:

Även i värstascenariot kommer havsnivåökningarna stanna på under en meter enligt dessa modellkörningar. Vad jag förstår av brevet ovan så är det vad som också står i remissversionen av AR6 som kommer färdigställas i april nästa år.

Det forskarna nu pekar på är att abrupta förändringar (så kallade tipping points) i Grönlands och Antarktis istäcken inte finns medräknat i modellerna och det gör att riskerna blir gravt underskattade. De menar också att det nu finns tydliga bevis på att dessa tipping points är högst reella risker som blir mycket påtagliga om temperaturen skulle stiga över 2-3°C. Ett exempel:

  • Morlighem, M., et al. (2020) Deep glacial troughs and stabilizing ridges unveiled beneath the margins of the Antarctic ice sheet. Nat. Geosci. 13, 132–137. doi.org/10.1038/s41561-019-0510-8

Klimatet har alltid varierat är också ett standardargument i debatten, till exempel fick forskaren Lennart Bengtsson sitta i en lång intervju i Kvartals fredagspodd och utan minsta motfråga säga att koldioxidhalten varit 1000 ppm förr utan några större problem för livet på jorden. Men om man ska acceptera att klimatet alltid har varierat får man väl då också acceptera att inte bara koldioxidhalten var högre då utan även havsnivån (till exempel)?

IPCC:s rapporter tar år att färdigställa och remisshantera, flera av brevskrivarna har också lämnat kommentarer där men anser sig ändå tvungna att gå utanför den normala processen i detta fall. Forskningen går snabbt och mycket tyder på att de här abrupta förändringarna är allt annat än osannolika och riskerna behöver visas på ett betydligt bättre sätt i IPCC AR6 kapitel 9 menar de.

De stödjer sig på paleontologiska rekonstruktioner av havsnivåer och hur de har korrelerat med temperaturer långt tillbaka i tiden. De visar att nivåerna kan variera så mycket som 20 m per grad ökad global medeltemperatur.

”The paleo record strongly suggests that GMSL [Global Mean Surface Level] changes by as much as 20 m per degree.

Vidare, visar en ny studie att avsmältningarna på Grönland och Antarktis ligger i linje med värstascenariot (RCP8.5) och det är slående hur många forskare som påpekar hur detta har gått mycket snabbare än någon kunnat förutse.

  • Thomas Slater, Anna E. Hogg & Ruth Mottram. Ice-sheet losses track high-end sea-level rise projections. Nature Climate Change, 2020 DOI: 10.1038/s41558-020-0893-y

Här en rekonstruktion av koldioxidhalt och dess korrelation med havsnivåer (CO2-halt på vänstra y-axeln och havsnivån den högra):

Foster GL, Rohling EJ. Relationship between sea level and climate forcing by CO2 on geological timescales. Proc Natl Acad Sci U S A. 2013;110(4):1209–1214. doi:10.1073/pnas.1216073110

Fosters et al beräknade utifrån sina resultat att nuvarande CO2-halter i atmosfären redan skulle ha intecknat en havsnivåökning på 24 meter även om det handlar om mycket långsamma processer och skulle kunna ta flera hundratals, om inte tusentals, år. Och det finns förstås osäkerheter, men ändå (vad jag förstår är det också bara korrelationer).

En annan studie publicerad i Nature 2019 gjorde en rekonstruktion av havsnivåerna för Pliocene, ca 3-3,2 miljoner år sen då koldioxidhalterna var ungefär som nu och temperaturen var 2-3°C högre än för-industriell tid. Medelhavsnivån för perioden var 16,2 m högre än nu (5,6-19,2 m). Läs mer på Phys.org.

Ett par äldre rekonstruktioner:

CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=479981

Så nej, IPCC lyfter inte bara fram de mest alarmistiska scenarierna. Brevskrivarna vill att det åtminstone tydligt ska framgå att projektionerna fram till år 2100 inte räknar med tipping points som verkar allt mer sannolika vid en global temperaturökning på över 2-3°C.

Sen finns det ju såklart Judith Currys rapport som är skriven på uppdrag av sina anonyma kunder till hennes företag som ville höra mindre alarmistiska siffror. På tal om transparens …

Här är några artiklar som brevskrivarna hänvisar till:

  1. www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/11/AR6-Chair-Vision-Paper.pdf
  2. Wang, S. and Hausfather, Z. (2020) ESD Reviews: mechanisms, evidence, and impacts of climate tipping elements, Earth Syst. Dynam. Discuss., doi.org/10.5194/esd-2020-16, in review.
  3. Lenton, T.M., et al. (2019) Climate tipping points — too risky to bet against. Nature, 2019; 575 (7784): 592 doi.org/10.1038/d41586-019-03595-0
  4. Morlighem, M., et al. (2020) Deep glacial troughs and stabilizing ridges unveiled beneath the margins of the Antarctic ice sheet. Nat. Geosci. 13, 132–137. doi.org/10.1038/s41561-019-0510-8
  5. Meredith, M., et al. (2019) Polar Regions. In: IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate [H.-O. Pörtner, et al. (eds.)]. In press.
  6. Sriver R.L., et al. (2018) “Characterizing uncertain sea-level rise projections to support investment decisions” PLoS ONE 13(2): e0190641. doi.org/10.1371/journal.pone.0190641
  7. Hoffman, J.S., et al. (2017) “Regional and global sea-surface temperatures during the last interglaciation”. Science20, Jan: 276-279 science.sciencemag.org/content/355/6322/276
  8. Kopp, R.E., et al. (17 December 2009) “Probabilistic assessment of sea level during the last interglacial stage”. Nature. 462 (7275): 863–7
  9. Dutton, A. and Lambeck, K. (13 July 2012). “Ice volume and sea level during the last interglacial” Science. 337 (6091): 216–9
  10. Hansen, J., et al. (2016) “Ice melt, sea level rise and superstorms: evidence from paleoclimate data, climate modeling, and modern observations that 2°C global warming could be dangerous” 16, 3761–3812, 2016 www.atmos-chem-phys.net/16/3761/2016/
  11. Bamber, J., et al. (2019) “Ice sheet contributions to future sea-level rise from structured expert judgment” PNAS June 4, 2019 116 (23) 11195–11200; first published May 20, 2019 doi.org/10.1073/pnas.1817205116

Mörner förvillar om klimat på Swebb-TV

Ännu en bok som sägs motbevisa IPCC:s slutsatser har släppts: Borde man oroa sig för klimathotet? Författare är Staffan Mörner, lärare i svenska och filosofi. Den 20 juni gjorde Wilgert på Swebb-TV en intervju med honom (finns på Youtube och nedanstående tidsangivelser hänvisar till den) och det finns anledning att kommentera den …

Mörner driver sidan Klimathotet punkt com som jag har bemött i några inlägg tidigare.

11:50 Arktis isutbredning, satellitdata mörkas sägs det

Isens utbredning i Arktis har mätts med satellit sedan 1979 men Mörner driver tesen att det finns satellitdata från längre tillbaka i tiden men att IPCC/alarmisterna har valt att mörka det. De ska också medvetet ha valt 1979 som startår för mätserien eftersom det var ett år med stor isutbredning och därmed ge sken av en större efterföljande avsmältning.

Han har rätt i att det finns ytterligare satellitdata från 70-talet, vilket också är redovisat i IPCC:s första rapport från 1990 och vars graf han visar. 1979 har också mycket riktigt ett högt värde. I mitt föregående inlägg (se länk ovan) påpekade jag vad som ligger bakom detta och varför dessa mätserier inte kan jämföras rakt av. Mörner sa då att han skulle ta bort påståendet men nu finns det tydligen med i boken ändå.

Mörner drar sen fram en graf från 1920-1975 som visar att isavsmältningen har varit lika stor under 40-talet och att det vi nu ser inte är exceptionellt. För att bevisa det ytterligare har han klippt ihop de här mätserierna med satellitdata från 1979 fram till nutid, men utan att ta hänsyn till skalan på y-axlarna! Medan de två tidiga har en anomali på max 1×10⁶ km² har nuvarande mätserie 3-4 gånger större mätområde.

Om man för ett ögonblick bortser från att mätningarna inte går att jämföra rakt av men tar hänsyn till skalorna ser det ut så här (blått= data som ”mörkas”, röd=moderna satellitmätningar):

Gjord av Kevin Pluck, blå=”missing data” och röd=satellitdata från 1979

här ser det ut om man tar hänsyn till skillnader i olika mätmetoder längre tillbaka i tiden:

sea-ice-mean_anomaly_1953-2012-525x400

Sea ice extent departures from monthly means for the Northern Hemisphere. For January 1953 through December 1979, data have been obtained from the UK Hadley Centre and are based on operational ice charts and other sources. For January 1979 through December 2012, data are derived from passive microwave (SMMR / SSM/I). Image by Walt Meier and Julienne Stroeve, National Snow and Ice Data Center, University of Colorado, Boulder.

 

Mörner hänvisar till Sea Ice Extent, som mängden is men det visar enbart arean. Mängden anges som Sea Ice Volume, och det syns en märkbar skillnad på hur äldre is har minskat, se video nedan och läs mer i ett inlägg jag gjort om det här.

Från Wikipedia: Sea ice extent is defined as the area with at least 15% ice cover. The amount of multi-year sea ice in the Arctic has declined considerably in recent decades. In 1988, ice that was at least 4 years old accounted for 26% of the Arctic’s sea ice. By 2013, ice that age was only 7% of all Arctic sea ice. 

A 2018 study (Kwok) of the thickness of sea ice found a decrease of 66% or 2.0 m over the last six decades and a shift from permanent ice to largely seasonal ice cover.

Does an ‘Increase’ in Arctic and Greenland Ice Cast Doubt on the Reality of Global Warming?

Analysis of “Updated NASA Data: Global Warming Not Causing Any Polar Ice Retreat”


(26:40)
Mörner påpekar flera gånger att man måste vara kritisk och titta på var mätserierna börjar, det går att välja startpunkt så att grafen blir missvisande. Själv har han inga problem att göra precis det och slänger till exempel fram ett stapeldiagram över isutbredningen i Arktis men bara mellan 2007-2019 istället för hela mätserien.

En av källorna är dessutom MAISE som uttryckligen säger att deras data inte kan användas för att jämföra isutbredningen från år till år …:

”… sea ice extent from MASIE, the Multisensor Analyzed Sea Ice Extent. It combines satellite data (from passive microwave sensors) with visual imagery and other sources to produce an “operational product.” Its focus is to locate the sea ice edge in real time and alert users to how it’s changing,

… in general, it would not be appropriate to compare a recent MASIE extent value to one more than a few weeks old …”


15:50 Grönlands isar

Mörner lägger fram en graf och påstår att den visar att Grönlands isar inte minskat i någon större omfattning. Grafen visar dock Surface Mass Balance som inte tar hänsyn till avsmältning underifrån och kalvning.

lower-surface-mass-balance

Bilden är tagen från en artikel från 2008 av Xavier Fettweis, som har utvecklat en modell för Grönlands isar. Det är inte uppmätta värden utan resultat från en simulering och de påpekar att det finns stora osäkerheter i de resultat de fått fram:

 ”However, these assumptions are based on an empirical multiple regression only validated for recent/current climatic conditions, and the accuracy and time homogeneity of the data sets and AOGCM results used in these estimations constitute a large uncertainty.”

I en senare artikel i Nature från 2018 där Fettweiss är medförfattare konstaterar de att minskningen vi ser nu är exceptionell sett över de senaste 350 åren (åtminstone):

Here we present the first continuous, multi-century and observationally constrained record of GrIS surface melt intensity and runoff, revealing that the magnitude of recent GrIS melting is exceptional over at least the last 350 years.

Today, surface melting and melt-induced runoff in Greenland occur at magnitudes not previously experienced over at least the last several centuries, if not millennia.

Och om ni vill ha en färsk uppdatering om Grönlands isar kan ni läsa denna artikel i Nature från The ice sheet mass balance inter-comparison exercise (IMBIE), ett samarbete mellan NASA och ESA. En genomgång av 26 separata mätningar av isvolym/massbalans. Isavsmältningen har legat nära det som förutspåtts i IPCC:s worst case-scenario som går mot en havsnivåökning på 70-130 mm till 2100:

The total rate of ice loss slowed to 222 ± 30 billion tonnes per year between 2013 and 2017, on average, as atmospheric circulation favoured cooler conditions and ocean temperatures fell at the terminus of Jakobshavn Isbræ. Cumulative ice losses from Greenland as a whole have been close to the rates predicted by the Intergovernmental Panel on Climate Change for their high-end climate warming scenario, which forecast an additional 70 to 130 millimetres of global sea-level rise by 2100 compared with their central estimate.


17:20Den största uppvärmningen under 1900-talet skedde fram till 1940.”

Jaså? Undrar vilka källor Mörner bygger det på, tillgängliga mätserier över den globala medeltemperaturen säger något annat nämligen …

20200324_Global_average_temperature_-_NASA-GISS_HadCrut_NOAA_Japan_BerkeleyE

By RCraig09 - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=88535596

Ca 22 min Koldioxidhalten

Med ett litet skratt påpekar de att man kan ju se årstidsväxlingarna i Keelingkurvan (visar CO2-halten) och därför borde man ju rimligtvis också kunna se en minskning även nu med tanke på minskningen av utsläpp på grund av pandemin.

Det som har hänt under den närmast globala nedstängningen är att om vi normalt har hundra vidöppna koldioxidkranar som fyller på atmosfärsbadkaret så har vi tillfälligt stängt av några stycken. Så nej, volymen i badkaret kommer inte sjunka eller ens stanna av eftersom den rännil som läcker ut fortfarande är väldigt mycket mindre än det vi häller i. Läs mer om kolcykeln här.

Men Mörner och Wilgert tycks mena att detta är bevis för att de fossila utsläppen inte är orsaken till de ökade atmosfärshalterna. Koldioxiden ska istället komma från haven. Samma argument som Widding häromdagen, läs här.

50:50 Havsnivåerna

Mörner lyfter fram mätningar av havsnivån från enstaka punkter (New York till exempel) för att visa att det inte skett någon accelererande ökning som IPCC påstår. Eller inte riktigt, han säger att satellitmätningar av havsnivån från 1993 visar på en acceleration men … ”den menar jag beror på teknikbytet.

Alltså, på riktigt, tror du inte att forskarna har tänkt den tanken och undersökt saken!? Googla lite. Naturligtvis finns det problem med att byta teknik men Mörner förutsätter att forskarna inte är intresserade av hur det ligger till utan bara vill bevisa en redan bestämd slutsats (själv har Mörner inga som helst problem att blanda om det stödjer hans tes, se t ex den hopklippta grafen ovan).

Läs mer om IPCC:s senaste rapport om bl a havsnivåökningarna här.


Ja, så där håller det på, körsbärsplockande och saker tagna ur sitt sammanhang. Fluktueringar och extrema händelser på lokala ställen, som Dust Bowl i västra USA på 30-talet, tas som bevis på att det varit värre förr (som om det visar hur det var globalt). Forskare anklagas för att producera alarmistiska resultat bara för att få pengar till sina projekt och så vidare.

De efterlyste någon som kunde debattera dessa uppgifter, Wilgert säger ”jag kan inte minnas att vi har sett någon som har kunnat förklara på vilket sätt klimatet skulle kunna ge de här effekterna som man talar om och skräms med.” Det beror enbart på ert tunnelseende och att ni blundar för all den forskning som finns och skyller det på mainstream media.

Jag fick ett mejl med förfrågan (inte från Swebb-TV) om jag inte kunde ställa upp och svarade som jag brukar: jag ger inte mycket för att ”debattera” sånt här live och i synnerhet inte det som Mörner gör, dvs gödslar med grafer tagna ur sitt sammanhang och ofta påstå att de visar något som de inte gör. Det är helt omöjligt att ”orka värja sig” mot den flod av grafer han samlat på sig då det tar tid att följa upp dem. Det är lätt att slänga fram en graf men det kan ta timmar att bemöta det. Skrev mer om det här: Varför jag inte ”vågar ta debatten”.

Mörner avslutar med rådet att inte lita på experter! Istället vill han tydligen att vi ska lita på en svenskalärare som googlat grafer på nätet till synes helt utan kritiskt tänkande och som helt undviker den brutala mängd vetenskapliga artiklar som finns. Ta till exempel en titt på denna artikel skriven av Mörners namne: Att bedöma en vetenskaplig artikel -nytt från Mörner som han har accepterat med hull och hår.

Så gör jag mig lustig över hans bakgrund medan jag själv bara är kemist men inte klimatforskare? Nej, jag säger att ni ska lyssna på klimatforskarna och drar inga egna slutsatser som Mörner gör om och om igen.

 

 

 

 

 

 

Nya alarmerande rön om hög klimatkänslighet … eller?

Några av den nya generationens klimatmodeller, vars resultat kommer användas i IPCC:s nästa rapport, har visat avsevärt högre klimatkänslighet än tidigare. En artikel i The Guardian uppmärksammade nyligen att IPCC:s tidigare worst case-scenarier inte gick långt nog då en studie tycks ha bekräftat de höga klimatkänsligheterna. Hur ligger det till med den saken egentligen?

Klimatkänsligheten är ett mått på hur mycket temperaturen kommer att ändras då atmosfärens koncentration av koldioxid fördubblas. Det är mycket komplext och det finns olika sätt att beräkna det. Ett är att använda klimatmodellerna (det är alltså inget värde som läggs in i modellerna utan är ett resultat utifrån de parametrar som används för att beskriva de fysikaliska processerna i modellerna).

I takt med att foskargrupper har presenterat sina modellereringsresultat inför nästa års IPCC-rapport (många är inte klara ännu), stod det klart att några visade betydligt högre värden än tidigare. I AR5 angavs att det mest troliga är att klimatkänsligheten ligger inom 1,5-4,5C med bästa uppskattningen 3C (vänstra stapeln i bilden) och modellerna var en byggsten till den uppskattningen (CMIP5, mittstapeln). De ska jämföras med de nya modellkörningarna längst till höger (CMIP6):

klimatkänslighet CMIP6

Bild från Carbon Brief, CMIP5 är de modellkörningar som användes i AR5-rapporten och CMIP6 är de som kommer ingå i nästa rapport AR6

 

Till skillnad från vad många verkar tro så var inte den omedelbara reaktionen från forskarvärlden att skrika ut katastroflarm. Många förhåller sig faktiskt ganska skeptiska till dessa resultat då historiska data inte stöder en så pass hög klimatkänslighet (t ex Zhu et al 2020: High climate sensitivity in CMIP6 model not supported by paleoclimate) men naturligtvis vill man ta reda på vad som ligger bakom de nya resultaten.

De nya modellerna har till exempel lagt in uppdaterade parametrar för molnens egenskaper: De kan bestå av vatten i vätskeform eller iskristaller och får då olika egenskaper när det kommer till att reflektera och absorbera solstrålar. Nya studier pekar på att det finns en större del vatten i vätskeform än man tidigare trott och detta har då inkluderats i modellerna, men det finns ett hundratal olika och alla gör inte på samma sätt. Det är därför man använder sig av ett genomsnitt av alla modeller (CMIP 6) för att ”jämna ut felen” så att säga.

Flera studier har gjorts, och görs, för att klargöra vad i modellerna som orsakar de höga klimatkänsligheterna,  Zelinka et al 2020 visade att resultaten till stor del berodde på återkopplingen från molnbildningen över Södra Ishavet. Andra studier har jämfört modellerna över perioden från 1990 och framåt då aerosolnivåerna varit hyfsat stabila och visar att de höga klimatkänsligheterna bör tas med en nypa salt, se till exempel på Real Climate här.

Artikeln i Guardian som nämndes ovan bygger på en studie från Williams et al 2020, som försökt bekräfta de långsiktiga resultaten från klimatmodellerna genom att använda en modell som används för kortsiktiga väderprognoser. Många forskare menar dock att de drar allt för långtgående slutsatser från detta, t ex Gavin Schmidt i länken ovan till Real Climate. Hausfather, Knutti och Betts är andra:

 

 

 

Så är forskarna bara lallare som gissar hej vilt? Nej, det är så här det ser ut på forskningsfronten inom alla vetenskaper, oväntade resultat undersöks vidare och sakta men säkert byggs kunskap upp. Det finns en lång rad anledningar till att tro att värdena ligger för högt:

ECS olika metodiker

Bild från Carbon Brief

 

Gavin Schmidts råd angående de nya höga klimatkänsligheterna: Don’t panic! 🙂 Men med tillägget, det är tillräckligt illa med det allmänt accepterade värdet på runt 3C.


I en review-artikel från 2017 listade Knutti et al 142 olika studier som beräknat klimatkänsligheten och hur tror ni det skildras i händerna av de självutnämnda skeptikerna?

Gösta Pettersson tar i sin bok Falskt Alarm (som han påstår ska skildra klimatdebatten ur ett vetenskapligt perspektiv) upp EN av dessa studier och den menar att klimatkänsligheten ligger på ca 1C.

Den är gjord av Monckton, Soon et al 2015 och är publicerad i en okänd kinesisk tidskrift. Det behöver naturligtvis inte betyda att den är felaktig men den har fått ordentligt med kritik, en kommentar är publicerad i samma tidskrift, Richardson et al:

Abstract

Monckton of Brenchley et al. (Sci Bull 60:122-135, 2015) (hereafter called M15) use a simple energy balance model to estimate climate response. They select parameters for this model based on semantic arguments, leading to different results from those obtained in physics-based studies. M15 did not validate their model against observations, but instead created synthetic test data based on subjective assumptions. We show that M15 systematically underestimate warming: since 1990, most years were warmer than their modelled upper limit. During 2000-2010, RMS error and bias are approximately 150 % and 350 % larger than for the CMIP5 median, using either the Berkeley Earth or Cowtan and Way surface temperature data. We show that this poor performance can be explained by a logical flaw in the parameter selection and that selected parameters contradict observational estimates. M15 also conclude that climate has a near-instantaneous response to forcing, implying no net energy imbalance for the Earth. This contributes to their low estimates of future warming and is falsified by Argo float measurements that show continued ocean heating and therefore a sustained energy imbalance. M15’s estimates of climate response and future global warming are not consistent with measurements and so cannot be considered credible.

 

Monckton et al har i sin tur kommenterat denna, ni kan läsa själva om ni orkar, de tar till exempel upp argumentet ”det har inte skett någon uppvärmning på 18 år och 6 månader” med stöd av en mätserie från RSS över satellitdata av temperaturen i atmosfären. Men de tar inte med hela mätserien utan börjar vid 1997. Det hör till saken att 1998 var ett extremt år på grund av El Niño och ger därför ett högt och inte representativt startvärde (det ser annorlunda ut om man tar hela mätserien som startar vid 1979). Ett trött och sedan länge överspelat zombieargument och år 1998 platsar inte längre ens i topp-tio-listan över varmaste uppmätta år.

Och hur troligt är det att klimatkänsligheten ligger på 1C? Nuvarande ökning av koldioxid i atmosfären är ungefär 50% jämfört med preindustriell tid och vi har redan sett en ökning av temperaturen med över 1C …

Men det är inget som hindrar även Elsa Widding (författare till boken Klimatkarusellen) att mena att det är troligt att klimatkänsligheten ligger runt 1C istället för IPCC:s 3C (1,5-4,5C). I en debattartikel på SvT Opinion menar hon att IPCC:s 3C är en ren gissning…

Men hon går längre än så, på sin blogg spekulerar hon i att klimatkänsligheten är betydligt lägre än 1C med referens till en artikel från två finska forskare J. Kauppinen och P. Malmi: ”De kommer fram till att koldioxiden i princip inte ger något bidrag alls till temperaturförändringen. Klimatkänsligheten beräknas till 0,24 grader Celsius. Eftersom den mänskliga delen av den totala omsättningen av koldioxid i atmosfären ligger under 10 procent så anser de att människans extra tillskott av koldioxid till atmosfären helt saknar betydelse för klimatförändringar. Det är de låga molnen som styr den globala temperaturen.

Nu är deras artikel varken publicerad eller granskad utan upplagd på arXiv och det finns anledningar till det … För det första så kan nämnas även om människans utsläpp är en liten del av koldioxidens omsättning i naturen står den för i princip hela ökningen, läs mer här.

Artikeln refererar till sex artiklar varav fyra är skrivna av artikelförfattarna själva och två utav dem är i sin tur inte publicerade (om du inte har koll på hur en vetenskaplig artikel brukar se ut så kan jag bara säga att det här är rent absurt).

Ni kan själva läsa kritiken från experter på området på Climate Feedback. Ett par inledande punkter från Timothy Osborn, Professor, University of East Anglia, and Director of Research, Climatic Research Unit (det finns mycket mer i länken):

”(1) They claim that climate models cannot be relied upon but do not demonstrate this.

(2) They instead make a new climate model (despite this being in contradiction of (1)).

(3) Their new climate model is unvalidated. It is based upon datasets of cloud and humidity without any sources given and which are not up-to-date. They provide no assessment of the accuracy of the data used—these variables are very difficult to measure on a global basis over the time period used. No physical basis is given for their new climate model (e.g. no process is given for how higher relative humidity can make the globe cool).”

 

Så, ovan hittar ni exempel på riktig skepticism och äkta cherry picking, ni får väl bedöma själva …

PS: IPCC:s nästa rapport var tänkt att ges ut i april nästa år men pga pandemin är det skjutet till senare på året. Deadline för artiklar till WG1 är nu i januari 2021 och förhoppningsvis kommer frågan om de höga klimatkänsligheterna vissa modeller ger hinna redas ut mer tills dess.

 

 

 

 

 

 

Svar till svar om svar till Värmby-GP-krönika

Blev uppmärksammad på att Värmby svarat (på sin Facebooksida) på min refuserade replik på hans krönika på GP:s ledarsidor. Det var ju bra. Den är jättelång och jag ger några kommentarer här:

Maths avslutar sitt avsnitt om Hockeyklubban med att den idag ”är lika relevant som Windows’98.” Han menar att den numera är OK igen, att den fått en återupprättelse och att det nu finns ett 30-tal ”hockeyklubbor” som visar att nuvarande uppvärmning är exceptionell.

Kort svar: Hockeyklubban publicerades första gången 1998, togs med i IPCC´s tredje rapport 2001. Därefter togs den bort i den fjärde rapporten 2007 på grund av den massiva kritiken.”

Nej, den togs inte bort utan finns med i IPCC AR4 2007 tillsammans med ett dussintals andra. Men det är ett tydligt tecken på att du skulle behöva byta informationskällor. Du kan läsa om hockeyklubban här.

”Har den kommit tillbaka i IPCC´s rapporter ? Har ej kollat. Men det borde ju ha rapporterats i media i så fall. 

Never ending story,  precis som jag skrev i mitt förra inlägg ser du att Mann et al uppdaterade sin studie 2008 med nya och bättre proxydata. Ingen använder den kritiserade statistikmetodiken sen 2001. Varför i herrans namn skulle de plocka in grafen från ’99 igen?

”Maths menar att det nu finns ett 30-tal ”Hockeyklubbor” från ”ett stort antal forskargrupper som visar att nuvarande uppvärmning är exceptionell”. Jaha, och hur har de tagits fram och är de accepterade?”

Är det här på riktigt? Det är DU som anser att IPCC myglar, det upp till dig att presentera kritik mot dem istället för att älta utredda saker från förra seklet. Jag får intrycket av att du inte ens var medveten om att de existerade (?).


”Så långt jag kunnat utröna är IPCC´s uppgift redan från start att enbart studera och rapportera sambandet mellan klimatförändringar och mänsklig aktivitet. Dvs studier av naturlig påverkan ingår inte.”

Återigen, är det här på riktigt? Det är bara att slå upp valfri IPCC-rapport: anser Värmby att vulkaner, kosmisk strålning, solinstrålning, ENSO och så vidare är mänskliga faktorer? För det finns med. Det är nästan så man kan misstänka att han inte läst någon IPCC-rapport, men vad vet jag?

Ja, det är delegater från regeringarna som är med och utformar IPCC:s ”Sammanfattning för beslutsfattare” men där ingår även rapportförfattarna som ska kontrollera att det stämmer överens med det som är skrivet i huvudrapporterna.  Värmby fortsätter att hävda att det är fusk men vi får inget exempel på saker som skiljer mellan huvudrapporterna och sammanfattningarna.

Men okej , han nämner ”den australiske klimatdata-analytikern Dr. John McLean” som påstår att det är få forskare som är aktivt inblandade i processen med avgörande bedömningar”. Man blir smått chockad (eller inte) av att han är med i Australian Climate Science Coalition (vilket kanske inte är vad det låter som…). En av McLeans bedömningar:

McLean2011Failure

Värmby påstår också att det bara var 4 av 23 som var överens om slutsatserna ”vid ett tillfälle”. Vi får inte veta när, var, hur, bara utkastat att det var så, helt utan referens. Jahopp.


Värmby säger sig kunna räkna upp en mängd tunga forskare som kritiserar IPCC men ger inte ett enda sakligt exempel/vetenskaplig artikel som skulle sänka IPCC:s slutsatser. Han nämner:

John Christy. Han var t ex huvudförfattare till ett kapitel i förra årets sammanställning av klimatvetenskapen i Bulletin of American Meteorological Society: State of the Climate 2018. Alla befintliga mätserier (satellit och termometrar) som tas upp där visar på en stadig uppåtgående temperaturtrend. Christy är annars kanske mest känd för att ha visat en missvisade graf som påstår att klimatmodellerna inte fungerar, läs mer här.

Richard Lindzen: visst är han klimatforskare (pensionerad) men som också fört fram åsikter det inte finns vetenskapligt stöd för. Se här och här till exempel.

Värmby säger sig kunna räkna upp en lång rad andra, inklusive Nobelpristagare, som också kritiserar klimatforskningen och väljer ut:

”T ex en av världens främsta forskare Dr. Freeman J. Dyson, 96 år gammal, kollega till Einstein, Emeritus Professor of Physics, Institute for Advanced Studies, Princeton, N.J.”

 Nej, han är inte klimatforskare t ex Real Climate har bemött några av hans påståenden.

”Dr. Ivar Giaever, Physics, Stanford University Physicist”

Nej, inte heller klimatforskare men han har ju googlat… Inför paneldebatt han var med i:

”I am not really terribly interested in global warming.  Like most physicists I don’t think much about it.  But in 2008 I was in a panel here about global warming and I had to learn something about it.  And I spent a day or so – half a day maybe on Google, and I was horrified by what I learned.  And I’m going to try to explain to you why that was the case.”

Läs mer t ex här.

”Physicist Dr. Robert B. Laughlin”

Nej, han är inte heller klimatforskare och t ex här kan du höra vad riktiga klimatforskare anser om Laughlins påståenden.

”Dr. Gary S. Becker, University Professor of Economics and Sociology at the University of Chicago”

Jo, en ekonoms åsikter om naturvetenskaplig forskning väger naturligtvis tungt. Wikipedia: ”Hans forskning låg framförallt inom det arbetsmarknadsekonomiska fältet och inkluderar betydande bidrag till förståelsen av diskriminering, segregation, kriminalitet och familjebildning.”

”Hur många nobelpristagare eller framstående forskare kan Maths presentera ? Som anser att människan till allra största delen orsakar en kommande klimatkatastrof?”

Värmbys text är i det närmaste kliniskt fri från referenser till vetenskaplig artiklar, det handlar mest om appeal to authorities, dvs fina titlar hos forskare från andra vetenskapliga områden. Här är ställningstagande från många av världens ledande akademiska institutioner.


Värmby kan se mig googla fram Donna Laframboise. Sorry, det behövdes ingen googling, vet redan vem det är (journalist/fotograf som skrivit böcker om hur IPCC myglat). Hon avslöjade t ex att det fanns kopplingar mellan några få författare och WWF samt att WWF utnyttjade remissläsandet för att påverka budskapet.

Nu var det inte IPCC som valde remissläsare och DF nämnde inget om att vid skrivandet av IPCC AR4 hade till exempel även representanter för American Petroleum Institute, BASF, Boeing, Chevron, DuPont, ExxonMobil, GE och Siemens deltagit i remissläsandet.

Lobbyorganisationen Global Climate Coalition (GCC) skickade även delegater till FN:s klimatmöten (dit vinstdrivande organisationer inte är välkomna), men dokument visar att de utöver sina egna registrerade medlemmar även skickade andra under falsk flagg, det vill säga de skrevs in som representanter för andra organisationer. Vid ett möte 1996 var enbart tjugoåtta av deras fyrtiofem delegater öppna med det. Många gånger var GCC:s representanter fler än delegaterna från utvecklingsländerna.

Ja, det ingår en del ”grå litteratur” som grund för IPCC-rapporterna. Men trots tiotusentals sidor så är det ”Himalaya glaciärgate” vi ska förfasas över. Hur vore det med ett exempel som faktiskt påverkat slutsatser och sammanfattningar?


Angående Climategate och krav på censur och uteslutning av redaktörer. Bakgrunden till det är att en urusel artikel av Soon och Baliunas släpptes igenom peer-review-granskningen. Det fick halva redaktionen att sluta i protest mot att tidskriften inte ville ändra sina rutiner efter det. Där ingick t ex von Storch som bl a publicerat en kritisk artikel mot Manns hockeyklubba.

Värmbys väljer att bortse från de åtta olika kommittéer som granskat mejlen och förlitar sig på en referens: Lavoisier Group:

Former Lavoisier secretary Ray Evans once described the ”90-odd Lavoisier members” as a “’dad’s army’ of mostly retired engineers and scientists from the mining, manufacturing and construction industries. Many, he says, regard climate change as ‘a scam’.”


Värmby fortsätter:

”Ett mycket stort problem för oss vanliga ”dödliga” som inte själva är forskare är den enorma mängden data, t ex om temperaturens utveckling över längre tidsperioder. Vad ska man tro på? Hur ska man tolka ?

[…]

Ta bara alla dessa ”justeringar” av gamla temperaturvärden. Ser några exempel på en hemsida klimathotet.com. Gå in själva och kolla. Varför görs alla dessa justeringar?”

I mina ögon sätter det här fingret på problemet: Vem ska man lita på och hur ska man tolka? Varför inte lita på de som faktiskt jobbar med saken dagarna i ända och dessutom publicerar och motiverar sina slutsatser med data.

Nejdå, istället hänvisar Värmby till en blogg av Mörner (som inte har någon som helst koppling till klimatforskning) som jag redan har bemött i några inlägg. Det är väl okej om det anges några riktiga vetenskaplig referenser där men Mörner bygger mycket av ”justeringsmyglet” på Tony Hellers blogginlägg, som har motbevisats om och om igen (Tony Heller aka Steve Goddard har till och med blivit utsparkad från WUWT). Och det gäller det mesta av det jag sett på klimathotet.com.

Värmby har i sina två inlägg visat att han förlitar sig på det som skrivs på bloggar och faller tillbaka på åsikter från ”auktoriteter” men väljer att bortse från vetenskapliga fakta. Hur är det ens möjligt i dagens läge av desinformation?

Men ja, det här kommer bara fortsätta och det är helt omöjligt att stå emot den flod av grejer Värmby med flera tar upp. Och som sagt, det är i princip kliniskt fritt från vetenskapliga artiklar och konkreta exempel.

”Här är nittioelva vetenskapliga artiklar som säger X. Jaha, men Y som inte ens forskar i ämnet tycker inte att det stämmer så jag väljer och tro att det ligger fusk bakom.”

Orkar fan inte.

(Ja, det kommer alltid att finnas osäkerheter i forskningen (och de är upptagna i t ex IPCC:s rapporter) och det är precis det som utnyttjas).