Klimatlucka 4: De påstått dåliga klimatmodellerna del 1

I den senaste IPCC-rapporten redovisas hur några äldre klimatmodeller presterar vad det gäller att simulera temperaturen vid jordytan. Den tjocka svarta linjen är observationer och övriga linjer är klimatmodeller (FAR, SAR, TAR = de tre första IPCC-rapporterna)):

Det går knappast klaga på prestandan.

En vetenskaplig artikel från 2020 följde upp hur klimatmodeller som använts från 1970 fram till 2007 presterar i att förutsäga temperaturen vid jordytan. Det visade sig att 14 av 17 modeller predikterade temperaturer som är statistiskt oskiljbara från de som idag är observerade. Finns även ett inlägg på Real Climate om detta.

  • Hausfather, Z., Drake, H. F., Abbott, T., & Schmidt, G. A. (2020). Evaluating the performance of past climate model projections. Geophysical Research Letters, 47, e2019GL085378. https://doi.org/10.1029/2019GL085378

Hur kommer det sig då att man så ofta hör att modellerna är urusla och ständigt visar alarmistiska resultat?

Vanligast är att man jämför äpplen och päron. Nedan visas några av de vanligare graferna som cirkulerar på nätet (användes t ex av Elsa Widding (SD) i en insändare till SVT Opinion 2019): ”Man bör starkt ifrågasätta klimatmodeller från IPCC som kraftigt överskattar uppvärmningen och därmed triggar våra politiker att fatta felaktiga beslut, och som dessutom skapar klimatångest hos stora delar av befolkningen”, skriver Lundqvist och Widding.

Det är grafer som den ”skeptiske” forskaren John Christy använde vid ett kongressförhör i USA 2016. De visar temperaturen i troposfären, det vill säga atmosfärsskiktet närmast jorden upp till ca 15 km:s höjd (50 000 feet anges) och inte vid jordytan.

Men det är inte problemfritt att ta fram korrekta mätdata från troposfären. Satelliterna mäter inte temperaturen direkt utan den registrerar mikrovågsstrålning hos syremolekyler som varierar med temperaturen. Det krävs sedan en algoritm/klimatmodell för att översätta detta till en temperatur då rådata även måste korrigeras för satellitens drift i höjd, störningar från stratosfären som kyls ner och så vidare.

Christy sammanställer (ihop med Roy Spencer) temperaturdata från dessa satellitmätningar i vad som kallas UAH-mätserien (universitetet i Alabama Huntsville). ”Klimathotsskeptiker” brukar nästan undantagslöst använda denna mätserie (ger lägst ökningstakt) eftersom mätserier från jordytan påstås vara manipulerade för att visa en uppvärmning.

Det har dock gjorts grova justeringar i UAH-mätserien genom åren för att korrigera diverse fel. Läs mer om hur det skiljer mellan olika forskargruppers sammanställningar utifrån dessa data: De sönderkorrigerade mätserierna

Det brukar ofta sägas att satellitdata är de bästa data som finns, vilket definitivt inte alla håller med om. Lyssna på vad några forskare anser om detta:

Men det är ingen hemlighet att man har haft svårt att få fram tillförlitliga mätvärden från troposfären över tropikerna. Läs här: The tropical hot-spot – att hantera vetenskapliga osäkerheter

Det är heller ingen hemlighet  att modellerna inte helt lyckats prediktera temperaturen i framförallt den tropiska delen av troposfären. Det påstådda mörkandet är dock så dåligt utfört att IPCC råkade få med det här i summeringen av IPCC WG1AR5 från 2013:

Most, though not all, models overestimate the observed warming trend in the tropical troposphere over the last 30 years, and tend to underestimate the long-term lower stratospheric cooling trend.

Många forskare menar att Christy medvetet har ”fixat till” sin graf så att det visuella intrycket av hur modellerna presterar blir sämre än vad det faktiskt är. Gavin Schmidt (NASA) förklarar på Real Climate vad Christy har gjort för att få fram sin graf. I nedanstående diagram har han använt samma rådata som Christy men utan att gruppera in och ta medelvärden av olika mätserier utan motivering med mera. Det ger en helt annan bild av läget.

Här en bild med några kommentarer av vad som många menar är helt medvetna åtgärder för att framställa en graf som ger en felaktig bild av läget:


Men för att sammanfatta, modellerna över temperaturen vid jordytan presterar bra och ligger inom felmarginalerna. Här bild från senaste IPCC-rapporten AR6 WG1, svart tjock linje=observationer; röd tjock linje medelvärde för modeller, för mer utförlig bildförklaring se här:

Men även alla mätserier från troposfären visar en uppvärmning, det är bara hastigheten som skiljer. Här tabell från BAMS 2018 (notera att även Christy var författare till detta kapitel) som visar att UAH:s mätserie stämmer sämst överens med de mätningar som gjorts av samma område fast med radiosonder (dvs väderballonger):

Här en längre utläggning med grafer som visar att UAH:s mätserier stämmer sämst överens med de från väderballonger: Which Satellite Data? | Open Mind (wordpress.com)






Här kan du läsa ett av mina inlägg om hur den kände klimatforskaren James Hansens modeller har ”missbrukats” i debatten.

Blir sannolikt en lucka till framöver med några kommentarer om de modeller som användes till senaste IPCC-rapporten …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s