Nättidningen Kvartal: nyttig idiot eller nyttig klimatmotvikt? del 2/2

I förra inlägget om Kvartals klimatrapportering visade jag exempel på ett i mina ögon uppseendeväckande körbärsplockande för att beskriva mediers och forskares kärlek till undergångsretorik. Här följer en titt på en annan artikel.

I september förra året kunde man läsa en rubrik på SvD:s ledarsida: Alarmistisk rapportering om stigande havsnivåer. Det var lobbygruppen Näringslivets medieinstitut (NMI) som gjorde reklam för sin rapport. De hade undersökt hur Dagens Nyheter, Sveriges Radio, Svenska Dagbladet och Aftonbladet rapporterat om havsnivåökningarna. En mer genomgripande analys än att plocka ut enstaka artiklar alltså. Bra förstås.

Artikelrubriken visar deras slutsats, bara det att de var tvungna att bortse från 75 procent av de undersökta artiklarna samt felklassa ett antal för att komma fram till ett resultat som med bara en hårsmån visade en majoritet alarmistiska artiklar enligt deras klassificering. Pinsamt rent ut sagt.

I inlägget på NMI:s hemsida som presenterar rapporten hänvisas till en artikel på Kvartal. Kvartals vetenskapsjournalist Henrik Höjer hade nämligen två dagar innan NMI:s rapportsläpp skrivit en artikel med rubriken : Varför överdriva havsnivåhöjningen? Säkert en tillfällighet förstås, men vad står i artikeln?

Överdrifterna

Som ni förstått tycker jag det är nördigt spännande att kolla vad det egentligen står i de referenser som används i den här typen av artiklar…

Höjer börjar med att beskriva hur en artikel från 2001 i spanska tidningen El Mundo beskriver ett minst sagt överdrivet skräckscenario om hur det kommer vara år 2020. Men vem framförde detta och i vilket sammanhang?

Ingen aning, det refereras nämligen bara till en uppsats skriven av författaren Nathan Shachar i en ny antologi (som Höjer själv medverkat i) och den går inte att hitta via Google. Är det viktigt? Jo, det är i mina ögon en viss skillnad om en forskare och/eller vetenskapsjournalist skrivit det eller om det är en text från kultursidorna skriven av en dystopiförfattare. Om det är så är det ju i klass med att vara upprörd över att EN pappa för tjugo år sen var chockad över texten på Pekås vingummin

Nästa exempel: ”I nyhetskanalen ABC påstods år 2008 att stora delar av Manhattan skulle ligga under vatten år 2015.”

Låter galet förstås. Så pass uppåt väggarna att ens första reaktion borde vara att fråga sig om det är sant, påstod ABC verkligen detta?

Inte heller här får vi någon källa så jag vet inte varifrån de hämtat uppgifterna men låt mig gissa: Här är en artikel på Media Research Center (MRC) Newsbuster från 2015: FLASHBACK: ABC’s ’08 Prediction: NYC Under Water from Climate Change By June 2015. Samma artikel länkas till i flera ”skeptikerforum” liksom i en artikel på NetZeroWatch. Den senare är en av Europas mest aktiva ”klimathotsskeptiska” lobbygrupper (hette fram till 2021 The Global Warming Policy Foundation (GWPF)). De anser inte ens det vara bevisat att koldioxidökningarna beror på mänskliga utsläpp.

MRC har beskrivits som en av de ”mest aktiva och mest välfinansierade konservativa organisationer” i USA (exempelvis Mercer och Exxon). De dissar IPCC:s syn på klimatvetenskapen och jobbar aktivt med att kritisera andra mediers bevakning av klimatfrågan.

Om inte det får några varningsklockor att ringa kanske man inte ska kalla sig journalist.

MRC visar en reklamsnutt från 2009 för ett kommande program på ABC. Och visst är den dramatisk (se i MRC-länken ovan). De visar också en animation av hur New York kommer hamna under vatten, men ingenstans nämns att detta skulle ske år 2015. Här en genomgång.

Alltså, filmen ÄR olidligt dystopisk även om jag bara sett korta snuttar: Earth 2100. De beskriver (start ca 56:40 min in) en framtid år 2075 och att New York då drabbas av en ödesdiger stormflod. (I animeringen beror detta på att översvämningsskydden inte kunde fällas ner på grund av ett tekniskt fel). Dvs det är inte 2015 och de påstår inte heller att staden permanent skulle ligga under vatten då.

Redan idag har vi i samband med stormar sett New York utlysa undantagstillstånd med avstängda tunnelbanor och drabbade sjukhus på grund av översvämningar. Det lär knappast bli bättre med stigande havsnivåer.

Man ”får” kritisera sådana här program, men så länge kritiken består av ett papegojliknande upprepande av felaktigheter från de vanliga ”smitthärdarna” på nätet får man finna sig att inte bli tagen på allvar.

  • Om någon skulle vara intresserad av vad senaste vetenskapliga bedömningen för USA är: By 2050, the expected relative sea level (RSL) will cause tide and storm surge heights to increase and will lead to a shift in U.S. coastal flood regimes, with major and moderate high tide flood events occurring as frequently as moderate and minor high tide flood events occur today. Without additional risk-reduction measures, U.S. coastal infrastructure, communities, and ecosystems will face significant consequences

Det är inget ovanligt med de här visklekarna när det gäller havsnivåökningar, se den här videon om en av de vanligare om just påstådda spådomar om att New York ska stå helt under vatten (börjar ca 19 min in, ska starta automatiskt där):

Och här en visklek om Maldiverna.


Kvartal: ”Och BBC förutspådde till exempel 2007 ett isfritt Arktis redan 2013, vilket förstås inte slagit in.

Inte heller här går länken till originalartikeln utan till ett inlägg på Forskning och framsteg som Höjer själv har skrivit 2014. Det är en notis och där skriver han:

Maslowskis prognos fick även stöd av andra forskare, exempelvis Mark Serreze, som fick avsluta artikeln med orden: ‘Maslowski är en smart person, och det skulle inte förvåna mig om hans framskrivning skulle stämma.’”

Om man ska vara petig så var det förstås inte BBC som förutspådde ett isfritt Arktis utan de rapporterade om vad en forskargrupp kommit fram till i en studie. Läser man BBC-artikeln ser man att Höjer i sin FoF-artikel utelämnat början på det avslutande citatet. Inkluderar man hela får citatet en annan innebörd, dvs forskaren som citeras håller inte riktigt med slutsatserna från den nya studien (även om han förstås inte kan avfärda det utan vidare):

I think Wieslaw [Maslowski] is probably a little aggressive in his projections, simply because the luck of the draw means natural variability can kick in to give you a few years in which the ice loss is a little less than you’ve had in previous years. But Wieslaw is a smart guy and it would not surprise me if his projections came out.”

I artikeln redogörs också för att nästan alla andra forskare har kommit fram till annorlunda resultat och att det har varit notoriskt svårt att bedöma isavsmältning m m (som följt värstascenarierna). Man får i mina ögon inte alls intrycket av att forskare skulle vara överens om detta resultat. Från artikeln:

”These other teams have variously produced dates for an open summer ocean that, broadly speaking, go out from about 2040 to 2100.”

”In the end, it will just melt away quite suddenly. It might not be as early as 2013 but it will be soon, much earlier than 2040.”

”My thinking on this is that 2030 is not an unreasonable date to be thinking of.

Ni kan ju läsa och bedöma själva om huruvida BBC:s rapportering är alarmistisk eller inte. De lyfter fram vad ”mainstream” forskning säger och det framgår att just den studie de hänvisar till sticker ut. Det är så här det ser ut inom all vetenskap och också anledningen till att man inte ska dra för stora växlar på enskilda nya studier. Men menar Höjer/Kvartal att media ska självcensurera och inte alls rapportera om dem?

(Det finns gott om än mer alarmistiska studier som media inte rapporterar om).


För att verkligen skruva in hur illa alarmismen är möts vi av en fet rubrik och länk till en bra och resonerande artikel på FoF. Även Höjer tycker själva artikeln är bra men han reagerar på att den bildsatts med Globenarenan nästan under vatten:

”Globen nästan under vatten

Även svenska medier har gett liknande bilder. I Forskning & Framsteg kunde man se Globen, till hälften dränkt i vatten, i en artikel från år 2013. Texten var förvisso nyanserad – men bildspråket bet sig fast”

För mig är det helt obegripligt att man kan gå i taket enbart för en sådan bild och i mina ögon mer ett tecken på att vederbörande verkligen letar efter fel. Men vad vet jag?

Nåväl, han klargör att Globen är 85 m hög och ligger 45 m ö h och frågar Lennart Bengtsson, professor emeritus i dynamisk meteorologi, om vad han tycker om sådana här skräckscenarier. Svaret blir förstås att det är tokigt. Som man frågar får man svar kanske…

Men säger LB verkligen att det inte kommer bli några större problem med havsnivåhöjningarna i framtiden? De pratar mest om Sverige och nej, vi kommer inte vara de som drabbas värst i världen. (Men är det verkligen så många som påstår det?)* Det är väl framförallt länder i Asien som brukar nämnas och som redan drabbats hårt på sina håll. Och det säger även LB i Kvartals artikel:

– Det är ingen större dramatik för Sveriges del i denna fråga, säger han. Men länder som Filippinerna, och delar av USA:s sydkust kan på sikt få rejäla problem. Och vissa länder är redan utsatta.

Bild härifrån: Global mean sea level (GMSL) has risen about 21 cm since 1900, at an accelerating rate.

Höjer upplyser sedan att det endast är fem procent av jordens befolkning som lever i områden på lägre än fem meter över havet och att för den stora majoriteten av jordens befolkning är kommande havsnivåhöjningar inte det stora problemet. Det stämmer säkert. Så här säger IPCC:

IPCC AR6 WG2:Across these studies, by 2100, 158–510  million people and USD 7,919–12,739  billion assets under RCP4.5, and 176–880  million people and USD 8,813– 14,178  billion assets under RCP8.5 will be within the 1-in-100-year floodplain (very high confidence).

Det är ju ändå några stycken. Och man kan ju inte stirra sig blind på en global medelnivå, det varierar på olika ställen och det är framförallt vid stormfloder och liknande som de riktiga problemen uppstår då havsnivån kan stiga flera meter.

Artikeln avslutas, som de alltid tycks göra, med något om Greta Thunbergs alarmism. Förstås. Korrelationen mellan artiklar som tar upp det och själva överdriver åt andra hållet är närmast hundraprocentig …


Nej, jag har inte läst allt om klimat på Kvartal och jag har bara tittat på inlägg vars rubrik ser ut att handla om själva vetenskapen. Jag tycker exempelvis Ola Wongs artikel om Kina och kolkraften var intressant även om jag inte håller med om alla slutsatser, men det är ju en åsikt och en helt annan sak.

Till skillnad från en del andra har jag heller inget att säga om att man intervjuar Lennart Bengtsson även om man ska vara medveten om att hans påståenden om en klimatkris handlar om åsikter och värderingar. Han har till exempel bevisligen uttalat sig väldigt felaktigt om Grönlands och Arktis isar.

Jag tror inte för ett ögonblick att Kvartal medvetet vill förvilla men jag vidhåller min ståndpunkt att ”konservativ media” är fullständigt urusla på att kritisera överdrifter (som existerar) i klimatfrågan. Istället bidrar de till förakt och minskad tillit till vetenskap och kunskap:

Kritiken mot medias klimatrapportering är bedrövligt dålig – Maths Nilsson, författare
Jag har inte klimatångest, är bara less – Maths Nilsson, författare
Klimatet och journalistiken – Maths Nilsson, författare

Och orsaken är ganska uppenbar: en väldigt naiv inställning till de källor de tycks hämta information ifrån.


*Angående svenska havsnivålarmrapporter: Jag gissar att en del kommer slänga fram nyheten från 2019 om att Malmö kommer ligga under vatten år 2100. Självklart är det alarmistiskt och oansvarigt att som Aftonbladet lämna en låst artikel med enbart följande text tillgänglig: ”Skräckscenario hotar stora delar av staden. Havet riskerar stiga med 265 centimeter.

I deras TV-reportage framgår det att det är under extremhändelser där lågtryck och vindar mm samverkar. Även i SVT framgår det tydligt att det rör just i ett värstascenario. Uppgifterna kommer från en rapport/riskanalys av framtida havsnivåökningar gjord av SKR och SMHI. De har utgått från två av IPCC:s scenarier (som inte är en prognos över hur det kommer bli, utan en sannolikhetsbedömning utifrån givna utsläppsnivåer etc).

Man hade kunnat föra en diskussion om vilken risknivå som kommunerna ska förbereda sig på, men det tycks stört omöjligt i det uppskruvade debattläget. Värstascenariot som SMHI använder är nämligen RCP8.5 som de allra flesta forskare numera anser vara osannolikt numera. Men å andra sidan, när det gäller smältningen av glaciärer finns det en hel del osäkerheter och avsmältningen har följt värstascenarierna för havsnivåökning.

IPCC: ”Importantly, likely range projections do not include those ice-sheet-related processes whose quantification is highly uncertain or that are characterized by deep uncertainty. Higher amounts of global mean sea level rise before 2100 could be caused by earlier-than-projected disintegration of marine ice shelves, the abrupt, widespread onset of Marine Ice Sheet Instability (MISI) and Marine Ice Cliff Instability (MICI) around Antarctica, and faster-than-projected changes in the surface mass balance and dynamical ice loss from Greenland. In a low-likelihood, high-impact storyline and a high CO2 emissions scenario, such processes could in combination contribute more than one additional meter of sea level rise by 2100.”

Och är det mer fel att använda det scenariot än att föra fram Lennart Bengtssons siffra på 0,5 meters höjning vid 2100 och intala folk att det är ”sanningen” med tanke på osäkerheterna? Och antyda att SMHI inte tar hänsyn till landhöjningen (vilket de gör, här kan man kolla vad SMHI beräknat för olika scenarier på olika platser i Sverige.). Siffran man (rimligtvis) behöver förbereda sig för är det vattenstånd som kan förväntas vid stormfloder och liknande. Men vilken risknivå är rimlig? Ska media ignorera rapporter som det här?

Och till sist en filosofisk fråga: Jag har aldrig riktigt greppat hur långt fram i tiden en risk/fara ska ligga för att det är okej att hö-hö:a bort den som alarmism. För det stannar ju inte på något magiskt sätt år 2100. Hur många människor ska finns i riskzonen för att man kan kalla det kris? Vilka delar av världen räknas?

För ja, det finns paleontologiska data som visar att havsnivåerna stigit med meter i plural under ett århundrade.

Paleoclimate data reveal sea level rise of several meters in a century (Fairbanks, 1989; Deschamps et al., 2012). Those cases involved ice sheets at lower latitudes, but 21st century climate forcing is larger and increasing much more rapidly. Atmos. Chem. Phys., 16, 3761–3812, 2016

IPCC SPM AR6

Jag menar, det är ju tydligen okej att larma om en nära förestående klimatdiktatur baserat på typ två professorers uttalanden (Randers respektive Tännsjö) om att det kanske skulle behövas. Ja, varenda kulturdebatt/ledarsidaartikel som vill vara lite edgy har tagit upp det under en radda år nu (t ex SvD ledare: Ropen på klimadespoti växer).

Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal: Det finns en egenskap som alla journalister – ja rent av nästan alla människor – som jag tycker om delar: Det är nyfikenheten. Instinkten att aldrig ta ett påstående för sant bara för att det uttalas av en auktoritet. Att ständigt vara på jakt efter mer kunskap, mer nyansering, mer precision. Men denna egenskap måste också balanseras av förmågan att kunna skilja veriferbar fakta från tolkningar, åsikter och värderingar.

Jag tror att om Jörgen levde efter denna nyfikenhetsdevis även i klimatfrågan skulle han bli förvånad över hur icke-ignorerade alternativa förklaringsmodeller och forskare har blivit. Ja, du hittar Lindzens, Currys, Svensmarks, McKitricks, Spencers osv studier kommenterade i IPCC-rapporterna. Det journalistiska borde vara att verifiera vad bloggarna säger mot just verifierbar vetenskap och upprepande av saker jag visat ovan (och i ett otal andra inlägg).

Jörgen Huitfeldt: ”själva den vetenskapliga grunden bakom hur klimatet utvecklas är så komplex och att vårt klimat kan påverkas av så många faktorer att en stor portion ödmjukhet är påkallad.

Jag tror att om han applicerade lite av den ödmjukheten skulle han bli varse att det bevisligen finns folk och organisationer som avsiktligt ljuger och förvillar. Clintel påstår t ex

Other historical reconstructions by Tamo, Fortin and Gajewski found that Arctic temperatures were 1-2°C warmer during most of the first millennium and in particular during the Medieval Warming Period”.

Medan själva studien visar sina resultat så här:

Och det är ingen engångsföreteelse. Ja, slappa inlägg som de jag bemött ovan bidrar i allra högsta grad på att dra undan mattan för allt vad tillit och verifierbar fakta heter. Det är inte att nyansera.

(NEJ, JAG PÅSTÅR INTE ATT NÅGON PÅ KVARTAL ”FÖRNEKAR” KLIMATFÖRÄNDRINGARNA)

Nättidningen Kvartal: nyttig idiot eller nyttig klimatmotvikt? del 1/2

Det är en tillspetsad rubrik eftersom detta inlägg handlar om den delikata uppgiften att kritisera klimatalarmistiska rubriker och uttalanden som inte har stöd i forskningen. För precis som i alla komplexa frågeställningar finns det saker på ”båda sidor” som kan kritiseras.

Två klimatalarmistiska exempel: en artikel skriven av David Wallace-Wells, författare till den uppmärksammade boken Den obeboeliga planeten, sågas av forskare. Det är också bisarrt att Michael Tjernström, professor i meteorologi, av ett fåtal blev utskälld som klimatförnekare för att han kritiserade ett specifikt uttalande av Greta Thunberg.

Jag tycker att både Jörgen Huitfeldt och Staffan Dopping på Kvartal oftast gör grymt bra intervjuer och jag tror att Kvartal ärligt försöker utgöra en nödvändig motvikt i ofta väldigt polariserade frågor.

Problemet är att om man framför kritik som får det att låta som att ett allvarligt – och objektivt existerande problem – knappt existerar, så är det lätt att framstå som Bagdad-Bob och att man faktiskt bidrar till att förvilla istället för att klargöra. Lyfter ett par exempel så får ni väl avgöra själva. Det här inlägget handlar om en Kvartalsartikel som pekar på att det inte var länge sen det larmades om en ny istid.

[Uppdatering: 21/11 -22, flyttade nedanstående stycke från slutet hit:]

Visst har det larmats om en ny istid, även från forskarhåll, men det har knappast varit den ”gängse vetenskapliga uppfattningen”. Du behöver inte ta mitt ord på det, så här skrev Richard Lindzen, en av de mest notoriska IPCC-kritiska klimatforskarna genom åren, om saken i en text från Cato Institute (tankesmedja grundad av Koch-bröderna (oljebranschen)) (pdf-artikel) :

“Indeed, the global cooling trend of the 1950s and 1960s led to a minor global cooling hysteria in the 1970s. […] But the scientific community never took the issue to heart, governments ignored it, and with rising global temperatures in the late 1970s the issue more or less died.” 

Och här en översikt om de vetenskapliga publikationer som avhandlat ämnet:

Den här saken har ältats i decennier och ja, det är tröttsamt att det bara fortsätter. Jag har skrivit om det här: Alarmism om istid på 1970-talet?


Ny istid på g?

I december 2021 skrev Kvartals vetenskapsreporter Henrik Höjer en artikel med rubriken Från istid till värmedöd. Den går ut på att både media och forskare hängett sig åt undergångsretorik och artikeln lämnar en med känslan av att forskare inte alls varit särskilt överens om en kommande uppvärmning förrän just under de senaste åren. Snarare skulle de för bara några decennier sedan nästan unisont larmat om en stundande istid. Bevisen består till största delen av diverse tidningsartiklar och rubriker från 1970-talet.

Men vad ligger bakom några av de artiklar som valts ut för att bevisa alarmismen och felaktiga spådomar?

Kvartal:‘Framtidsdebatten har spårat ur. (–) Den optimism trots allt, som ursprungligen fanns, har ersatts av nattsvart pessimism.’ Mänskligheten raglar mot den ‘totala undergångens stup’.

Låter det bekant?

Detta skrevs dock för ett halvsekel sedan i boken Futurum exaktum (1971) av Tor Ragnar Gerholm, professor i kärnfysik och folkbildare. Han menade dock, helt i otakt med tidsandan, att pessimismen i världen till stora delar var obefogad.

Det här kräver en liten utsvävning, men den är relevant för sammanhanget och knyts ihop på slutet.

Tor Ragnar Gerholm (wikipedia) var ”före min tid” och gick bort 2007. Han deltog tydligen i samhällsdebatten på många plan, även i ämnen långt utanför sin egen ”sfär” som professor i kärnfysik och ledamot av Kungliga vetenskapsakademien. Han framställs som en ”teknikoptimist” som inte hade mycket till övers för den undergångsretorik som användes av miljörörelsen och liknande.

Denna inställning delade han med flera av sin generations fysiker som under sin tid fick se mycket av samhällets vetenskapliga fokus skifta från ”optimistiska kärnfysikaliska visioner” till att handla om en lång radda av trängande miljöfrågor. Vissa reagerade negativt på denna utveckling.

Bland dessa fanns tre mycket välmeriterade amerikanska fysiker (Frederick SeitzRobert Jastrow och William Nierenberg) som bildade tankesmedjan George C Marshall Institute. De har spelat en avgörande roll i att så tvivel om ”mainstream” klimatforskning och fick enligt egen utsago Bush den äldre att ändra sitt vallöfte om att kämpa emot klimathotet. Läs mer här: Meriterade fysiker dissar klimat- och miljövetenskap.

De ifrågasatte inte bara klimatlarmen utan menade även exempelvis att freoner inte utgjorde någon fara för ozonlagret. Denna uppfattning delade de med en annan av klimatdebattens ”skeptiska” giganter, fysikern Fred Singer, också han nestor i att ifrågasätta ”alarmistisk miljövetenskap” och motsätta sig reglering av SO2, CO2, freoner osv. De jobbade ihop och Seitz var ordförande i Singers ”tankesmedja” Science and Environmental Policy Project (SEPP). Och här kommer vi tillbaka till Tor Ragnar Gerholm, han satt nämligen i SEPP:s vetenskapliga råd.

Så Gerholm var alltså en så kallad klimathotsskeptiker men han hade själv aldrig forskat i ämnet. Det kan vara värt att tänka på när man lyfter fram hans bok från 1971. Det är ganska enkelt att fnysa bort larm och peka finger åt alarmister, men kom då ihåg att ovanstående tankesmedjor kämpat hårt mot inte bara minskade CO2-utsläpp utan även att åtgärda freon- och svavelutsläpp osv genom att ifrågasätta vetenskapen… då ska man fan inte i efterhand sitta och ta cred för det ”kolla – miljön blir ju bara bättre som vi sa”.

Och bara för att du har en hög akademisk titel blir man inte expert inom alla områden, Nierenberg: ”Well, the insects are showing resistance to DDT you say. Okay, show me the evidence. I can’t find it.

Och på tal om larm: One 1987 article by Jastrow was headlined “America has Five Years Left!” It warned that without action, Soviet superiority would soon lead to crushing defeat for the West.


Från Kvartal:Dagens Nyheter kunde man så sent som 1 oktober 1995 läsa: ‘En dag, kanske snart, finns inte Sverige längre. Ett flera kilometer tjockt istäcke har utplånat hela vår civilisation‘.”

Det var en av de få refererade artiklar som jag hittade och kunde läsa. Rubriken lyder ”Skräckscenarierna säljer bäst” och handlar om ett program på SVT, Supernova, som rört klimatlarm. Tydligen hade de brett på ordentligt: ”Klimatforskare, bland annat en av dem som deltog i Supernova, har kritiserat programmet för allvarliga brister. Själv fick jag mardrömmar av det.”

Två kända ”skeptiker” får i DN uttala sig som motvikt till larmen:

”Den amerikanska solforskaren Sallie Baliunas håller det inte för otroligt att variationer i solstrålningens styrka kan förklara den Lilla istiden på 1600-talet och hela eller nästan hela den uppvärmning som ägt rum sedan dess.”

Låt oss sätta in Balliunas i ett sammanhang: DN-artikeln är alltså från 1 oktober 1995, ungefär samma tidpunkt som det offentliggjordes att Rowland, Molina och Crutzen tilldelas Nobelpriset i kemi ”för deras arbeten inom atmosfärkemin, speciellt rörande bildning och nedbrytning av ozon.”

Den 20:e september detta år satt Balliunas i amerikanskt kongressförhör ihop med Fred Singer (se ovan) med avsikt att ifrågasätta vetenskapen bakom freoners koppling till ozonlagrets nedbrytning. Hon gör det som representant för tankesmedjan George C Marshall Institute, Singer för sin egen tankesmedja SEPP (se ovan).

Här ett meningsutbyte från detta förhör (Rivers är utfrågare):

MS RIVERS: …”Jag noterar att båda era institut, George Marshall Institute och Science and Environmental Policy Project, har samma ordförande i styrelsen och har tre vetenskapliga rådgivare gemensamt, vilket är ganska intressant. Vilka andra samarbeten har era två organisationer?

DR SINGER: “Låt mig svara på den frågan, om jag kan. Jag tror inte att vi har något formellt samarbete som jag kan peka på. Har jag fel här?”

DR BALIUNAS: “Inget samarbete pågår och inget vi någonsin haft.

MS RIVERS: “Okej. Bara en tillfällighet att samma människor sitter i styrelsen.”

DR BALIUNAS: “Bara en tillfällighet.”

Ja, det är alltid är bara tillfälligheter förstås. Fred Singers kommentar om Nobelpriset:

”Genom att ge 1995 års Nobelpris i kemi till upphovsmännen bakom hypotesen om stratosfärisk ozonnedbrytning har den svenska Vetenskapsakademin valt att göra en politisk markering. … Kort sagt, landet är mitt uppe i en kollektiv miljöhysteri.

Marshall Institute är som sagt en av de mer framträdande tankesmedjor som bestridit IPCC:s slutsatser om klimatet (liksom det mesta som rör miljölarm) och har fått stora bidrag från fossila bolag. Pengar är en sak, mer viktigt är att deras vetenskapliga uttalanden har med råge visat sig inte stämma.

Och Balliunas studie som det refereras till i DN-artikeln? Jo, även den har motbevisats. Intressekonflikter är inga direkta bevis men det är ändå relevant information att det är idel fossila intressen som finansierade arbetet:

Hon skrev artikeln ihop med Willie Soon och de båda har skrivit mycket kritiserade artiklar varav ett par ställt till med rejäla skandaler och lögner om vilka som finansierat arbetet. (Soons arbete finansierades t ex med 1.2 miljoner dollar från fossila bolag, men kontraktet hölls hemligt. Och återigen, pengarna är en sak, men det ska ses i sammanhanget att även en lång rad av hans artiklar bevisligen varit undermåliga).

Även Wibjörn Karlén, naturgeograf vid Stockholms universitet (gick bort förra året) fick yttra sig. Han har länge varit en ihärdig klimatskeptisk debattör. Uttalande av Karlén från 2008: ”As far as I can see the IPCC ‘Global Temperature’ is wrong. Temperature is fluctuating but it is still most places cooler than in the 1930s and 1940s …

Karlén står som “Founding Member” av Climate Exit (Clexit) som leds (leddes?) av klimathotsförnekaren Christopher Monckton. Från Clexit’s founding statement (PDF): “The world must abandon this suicidal Global Warming crusade. Man does not and cannot control the climate.”

Karlén signerade 2017 ett upprop för att USA skulle lämna FN:s klimatarbete.


Kvartal: I Expressen den 11 februari 1979 frågade man sig återigen om vi var på väg in i en ny istid: ‘vi är på väg in i en ny kall period’. Läget var illa: ‘De flesta forskare är överens om att vi är på väg mot en ny istid.‘”

Undrar vem som påstod det, journalisten eller någon de intervjuade? Oavsett vilket är det helt fel. Samma år gavs den så kallade Charneyrapporten ut. Tio av världens då ledande klimatforskare sammanställde den publicerade forskning som fanns på området (och tog in synpunkter utifrån). Det är lite av en IPCC-rapport i miniatyr och den första ordentliga sammanställningen av vetenskapen bakom klimatförändringarna och koldioxidens roll.

Nog för att det fanns gott om osäkerheter, men det rådde inga som helst oenigheter om att fortsatta utsläpp av CO2 skulle leda till en uppvärmning:

We have tried but have been unable to find any overlooked or underestimated physical effects that could reduce the currently estimated global warmings due to a doubling of atmospheric CO₂ to negligible proportions or to reverse them altogether.


”‘Det här är bara början – nu väntar en ny istid’ skrev Aftonbladet den 29 december 1993. Vad grundades detta på? De hänvisade till klimatforskaren Göran Windelius som tillsammans med internationella forskare studerat himlakropparnas rörelser och jämfört med långa tidsserier av väderstatistik.

Klimatforskare?

Enligt Google scholar finns han med på en artikel och ett kapitel i en bok, men han har ingen anknytning till något universitet eller liknande (han verkar vara rätt självlärd inom klimatologi). Här en text där han beskriver sin tes som handlar om att astronomiska cykler kan förklara uppvärmningen. Den är från början av 1990-talet men det är EXAKT samma argument som fortfarande snurrar runt på Klimatsans och andra bloggar. 

Han har även varit inne på astrologi och annat hokuspokus: ”Jag frågar honom exempelvis om han tror att planeten jorden kan vara ett levande väsen. ”Ja, det verkar mycket troligt”, säger Göran och refererar bland annat till James Lovelock och hans Gaiahypotes.”

I samma intervju menar han att problemet med växthusteorin är att de enbart stöder sig på studier från 1880-talet… Att få det till att Windelius skulle vara representativ för klimatvetenskapen är bisarrt.


Flera gamla artiklar radas upp, ja även en recension av en skönlitterär dystopisk ”istidsroman” tas upp (sic (och suck)). Man lämnas som sagt med intrycket av att forskare varnat om både istid och värmekaos och att det har svängt huller och buller inom ett ganska kort tidsspann. Och det verkar ha varit Höjers avsikt att förmedla:

Vad är lärdomen av att läsa gamla klipp som dessa? Att vi har haft fel förr. Att vetenskapen går framåt. Att den framtida klimatkrisen har haft många olika ansikten. Och att det ibland blixtrar till i läggen: I Expressen den 31 januari 1974 var rubriken ”Lita inte alltid på experter” – budskapet var att hoten om en kommande istid var överdrivet.”

Jag försöker inte förneka att media dras till drama eller säga att det inte finns alarmistiska och felaktiga artiklar i media (det kommer alltid finnas, år 2018 publicerades ca 85 000 artiklar om klimatet i Sverige och jag såg en siffra på att 20 000 vetenskapliga artiklar publicerats om klimatförändringar 2021 – klart att allt inte håller världsklass), jag vill bara visa att artikeln inte ger en rättvis bild. Det går nog inte illustrera cherry picking på ett tydligare sätt. För det är en rejäl omskrivning av historien och Höjer ger en fullständigt felaktig bild av hur klimatvetenskapen har sett ut och hur det ser ut idag.

Det går att bevisa precis vad som helst genom att leta fram enstaka artiklar och forskaruttalanden. Och som sagt, mycket av det som hänvisas till ovan som avvikande åsikter är uttalanden från så kallade klimatskeptiska forskare. Om något visar det kanske på att de visst fått komma till tals i media, mer än vad ration av ”skeptiska” vetenskapliga artiklar skulle motivera (i alla fall i USA och UK, inte sett något om Sverige)…

  • PNAS: I find that press releases opposing action to address climate change are about twice as likely to be cited in national newspapers as are press releases advocating for climate action.

  • Majority of top U.S. newspapers fail to mention landmark climate change report on their homepages

Kvartal: ”Kanske kommer någon om 50 år gå tillbaka till läggen och läsa och häpna liksom jag gjort när jag läst 1970-, 80- och 90-talets klimatartiklar i seriösa tidningar.”

Denne någon skulle kunna skriva en likadan artikel som Höjer gjort och faktiskt påstå att man larmade om en kommande istid på 2010-talet:

Men förhoppningsvis vänder sig en vetenskapsjournalist till vetenskapliga tidskrifter för att se vad forskningen säger och inte till körsbärsoplockade artiklar från nyhetsmedier …

I ingressen ställs frågan ”Hur såg man på klimathotet för några decennier sedan? Det talades så sent som på 1990-talet om en hotande ny istid, men hur vanligt var det – och när slutade man med det?” Höjer har definitivt inte svarat på dessa frågor. Men jag kan berätta att ”man” har inte slutat spå nedkylning och istider än idag, ”skeptiker” har spått att den skulle ha startat varje år sedan sekelskiftet: Klimatspådomar vi (inte) minns 

Och ”Lita inte på experter?” är väl det mest trötta argumentet som dyker upp. ”Månglare i undergångsbranschen finns det än idag. De ropar om panik, att deras framtid är stulen, om mänsklighetens snara undergång.” Klart det finns, men glöm då inte bort de som gjort allt för att förhindra de förbättringar som gjort att vi fått det bättre. För ja, det råkar vara samma organisationer och personer som också dissar klimatvetenskapen. Och de larmar och har larmat så det förslår (men de får aldrig epitetet alarmister):

Reglera svavelutsläppen: ”December 1976 a memo from the British Central Electricity Generating Board (CEGB) “For them it is a crusade, the Norwegian minister is insisting on an extreme policy“, said the memo, and presented a dubious calculation showing that if Norwegian demands were to be accepted it would cost Great Britain approximately 500 000 pound sterling per saved fish!” 

Om att reglera freoner (= CFC):


Imorrn kommer en fortsättning… Stay tuned. Finns här.

 

Kritiken mot medias klimatrapportering är bedrövligt dålig

Det finns självklart saker man kan kritisera och klassa som överdriven alarmism inom klimatdebatten. Problemet är att så mycket av det som skrivs för att kritisera medias rapportering oftast är brutalt dåligt underbyggt och mynnar snudd på alltid ut i nästan parodiska felaktigheter. (Jag tänker inte kommentera överdramatiska tidningsrubriker, de skrivs inom exakt alla områden, sluta låtsas vara chockad över att de finns). Här följer några exempel:

9 augusti förra året publicerade IPCC sin sjätte stora rapport AR6 WG1 (dvs den delrapport som berör fysiken bakom klimatförändringarna). Två dagar efter detta valde Fokus istället att göra en egen amatörbedömning där ”Erik Hörstadius stämmer av kunskapsläget i klimatfrågan”.

Det är en helt makalöst kass artikel, skrev om det här. IPCC hade alltså precis slagit fast att det inte råder några som helst tvivel om att uppvärmningen beror på våra utsläpp. Hörstadius:

”Här är är två centrala klimatfrågor som vetenskapen ännu inte har svar på: Hur mycket av temperaturökningen beror på människans användande av fossila bränslen? Alltså: hur antropogen är den, respektive hur mycket beror på naturlig variation.”

SD:s Elsa Widding används som referens för att berätta att det bara är pensionerade professorer som vågar ha en avvikande uppfattning då de inte längre riskerar att missta forskningsanslag.

Hörstadius ifrågasätter om forskningen verkligen är överens om att mänsklighetens utsläpp påverkar klimatet med hänvisning till ett gammalt upprop (som jag har skrivit om här: 31000 forskare bestrider konsensus om klimatet. Eller?

Ekonomen John Hassler berättar vikten av att applicera marknadsekonomi och tillfrågas om vad de naturvetenskapliga forskarna kommit fram till:

– Jag har länge noterat hur stor osäkerheten är. IPCC kan faktiskt inte ens fastslå bortom allt tvivel att den globala uppvärmningen beror på utsläppen.

Tvärtemot vad IPCC-rapporten säger.

Ekonomen Nordhaus åsikter tas upp. Icke-forskaren Michael Shellenbergers åsikter om att de fattiga måste få fortsätta använda fossila bränslen lyfts. Och så vidare, för det finns fler felaktigheter: Tips till klimatdebattörer – artiklar i Fokus och SvD.

Det var alltså en rapport om den fysikaliska vetenskapen som forskare har sammanställt under ett par års tid. I Fokus är det ekonomer som får ge sin syn på saken, sammanställt av en skribent som, vad jag kan hitta, aldrig skrivit om vetenskap tidigare. En lång radda av gamla uttjatade felaktiga påståenden.


Lobbygruppen Näringslivets medieservice påstod att när medier skriver om havsnivåökningar så nämns enbart värstascenariot i en majoritet av artiklarna. Men för att komma fram till detta var de tvungna att ignorera 75 procent av alla de artiklar de undersökt, och dessutom felklassificerat ett antal som jag orkade kolla. Men inte ens då var utslaget särskilt klart: Svårt ta er klimatstudie om medierna på allvar


Kvartal publicerade så sent som i slutet av förra året artikeln Från istid till värmedöd där det beskrivs att människan alltid har larmat om undergång. På 1970-talet handlade det om varningar för en ny istid och nu är det värmekollaps. Baserat på tidningsklipp konstateras att: ”Slutligen, för 50 år sedan spåddes alltså istid och mänsklighetens undergång.

Genom att körsbärsplocka kan man få fram precis vad man vill. Det här är gammal skåpmat i klimatdebatten och det är bedrövligt att skribenten inte med ett ord belyser att skillnaden då och nu är avgrundsdjup! Men redan på 70-talet handlade en klar majoritet av de vetenskapligt publicerade artiklarna en uppvärmning. Alarmism om istid på 70-talet? Konsten att plocka körsbär.

En Aftonbladetartikel ska till exempel ha hänvisat till ”klimatforskaren Göran Windelius som tillsammans med internationella forskare studerat himlakropparnas rörelser och jämfört med långa tidsserier av väderstatistik.” 

Klimatforskare?

Enligt Google scholar finns han med på en artikel och ett kapitel i en bok, men han har ingen anknytning till något universitet eller liknande. Här en text där han beskriver sin tes som handlar om att astronomiska cykler kan förklara uppvärmningen. Den är från början av 1990-talet men det är EXAKT samma argument som fortfarande snurrar runt på Klimatsans och andra bloggar. Hur många sådana hypoteser finns det? Klimatspådomar vi (inte) minns. Genom att körsbärsplocka skulle jag kunna skriva samma artikel som Kvartal publicerat, men att det i stället handlar om att man på 2010-talet larmar för en ny istid.

Kvartal berättar också att det tydligen skrevs om en kommande istid i skönlitteraturen. ”Klimatfrågan behandlades även litterärt. En roman med klimattema av Christer Persson, Den inre fienden (Bonniers 1971), fick fina recensioner på Dagens Nyheters kultursida den 24 september detta år. Boken skildrade en snar ”framtid då naturresurserna var förstörda” och jorden var snudd på obeboelig: en ny istid var på väg, på vintern var det minus 70 grader!

Där ser man.

Det hänvisas även till Tor Ragnar Gerholm, professor i kärnfysik och folkbildare. Han var alltså inte klimatforskare men mycket aktiv i klimatdebatten. Han satt exempelvis i ”tankesmedjan” Science and Environmental Policy Project (SEPP) vetenskapliga råd. Det är fysikern Fred Singers organisation och han har varit en nestor i att bestrida vetenskapen bakom försurning pga SO2-utsläpp, freoners verkan på ozonlagret och klimatförändringarna.

Visst förekom det larm om en ny istid, men det som beskrivs i Kvartals artikel är inte ett dugg representativt för vad vetenskapen då sa! (Och tänk att när den här typen av argument förs fram så glöms det alltid bort att samma människor och samma organisationer som dissar IPCC också spådde västvärldens undergång när utsläpp av bly, SO2, freoner osv skulle regleras).


Elsa Widding är ju en följetong här på bloggen. Hon säger sig vilja förklara för folk vad som ”egentligen” står i IPCC:s huvudrapporter till skillnad från vad media gör:

”Det övergripande syftet med mitt engagemang är att försöka bidra till en opartisk och saklig debatt baserad på data och faktiska observationer i IPCCs vetenskapliga underlag. Jag baseras i allt väsentligt mitt arbete på IPCCs vetenskapliga rapporter.

Faktum är att hon enligt egen utsago tänkt berätta om detta i en bok med arbetsnamnet Blåsningen. Tydligen skulle den ha getts ut i slutet av förra året men hon hade blivit rådd att avvakta till efter IPCC AR6-rapportens alla delar getts ut och sammanställts i en ”syntesrapport” (planerad till i slutet av 2022). Anledning ska vara att hon blev ”nu osäker på hur jag får använda bilder och referat från AR6 eftersom denna enbart finns i draftversion.

Alltså, man får inte använda deras bilder i kommersiellt syfte utan tillstånd ens efter finala rapporterna är klara.

En krystad förklaring i mina öron men jag antar att Sverigedemokraterna tyckte det passade bra att hon sköt upp publiceringen till efter valet just som hon anslutit till partiet (hon står som nr 12 på deras riksdagslista och kommer med all sannolikhet sitta där efter valet).

Varför då frågar ni kanske? Jo, för att hon inte alls har koll på vad IPCC säger, och för att det mesta hon framför går helt på tvärs mot även de mest säkerställda slutsatserna. Se några av mina inlägg här, här, här, här, här, här eller här osv. Två andra korta exempel:

I intervju 2019: ”Koldioxidhypotesen lades fram redan 1816 men är fortfarande inte mer än just en hypotes, förklarar hon.

I ett brevsvar till frågor från SVT (som hon själv publicerat på Klimatupplysningen) påstår hon att IPCC skrivit ner säkerheten om hur mycket människan påverkat uppvärmningen och att de inte längre anger några siffror:

Men det är helt enkelt inte sant (understrykningarna hör samman med annat inlägg dock):

Och det här är INTE några undantag utan snarare regel (det är dock inget som t ex Kvartal brydde sig om när de gjorde en timslång intervju med henne och inledde med att belysa hur hon förtjänstfullt ”visselblåste” i Nuonaffären).

Widdings kommentar om Greta Thunberg är med tanke på detta närmast tragikomisk (samma intervju som ovan):

”– Hon [Greta] är vuxenvärldens förlängda arm, en lobbyist helt utan koppling till vetenskap. Dessutom är hon inte insatt i sakfrågan även om hon säkert har lärt sig några användbara fraser utantill. Jag ser det som omöjligt för en person som inte ens gått klart skolan att sätta sig in i de här komplexa frågorna.

Greta säger, vad jag vet, att vi ska lyssna på forskare, inte på henne.


Lena Andersson: : Journalistiken sviker sitt uppdrag i klimatfrågan (Svenska Dagbladets ledarsida (21/8 2021)).

Man måste få ha olika åsikter utan att hängas ut som kättare.” .

Hon replikerar på kritik:

Då är det knappast för mycket begärt att medborgarna får höra oklarheterna diskuteras tills de är nöjaktigt utredda.”

Jo, man får ha olika åsikter, men man kan inte räkna med att bli tagen på allvar när man i en av Sveriges största tidningar gång på gång kläcker ur sig rena felaktigheter. För det handlar inte om tyckande utan om vad som är vetenskapligt publicerat. Och hur kan något bli nöjaktigt utrett när LA i sina texter visar att hon själv inte ens brytt sig om att öppna och titta efter vad de rapporter hon sågar faktiskt skriver om saken!?

(Jag har skrivit om det flera gånger på bloggen, t ex här, får räcka så nu…)

Här har jag skrivit om statsvetare Emil Uddhammars artikel 2019 i Axess, Kraven på lydnad i klimatdebatten. Det finns en del ansatser jag kan hålla med om men som i nästan alla av dessa pseudokritiska inlägg trillar det över kanten, för det blir så uppenbart att han inte tagit del av vad som utspelats genom decennierna. Han skriver:

”Grunden för den offentliga journalistiken och debatten i ett öppet samhälle bör vara ett kritiskt förhållningssätt. Så brukar vi tänka, och det gäller givetvis även läsare och allmänhet. Detta är också i linje med vetenskapsfilosofen Karl Poppers kritisk-rationella metod, vilken han kortfattat beskrev som ”conjectures and refutations”, teser och motbevis.”

”Här handlar det alltså om att åstadkomma blind tro och lydnad hos läsaren; krisen är så stor, tycks Alestig och Guardian mena, att normala kritiska kapaciteter – ”vårt försvar” – bör läggas åt sidan.”

Teser och motbevis ja. Vet Uddhammar exempelvis hur många gånger den danske astrofysikern Svensmarks hypoteser dragits fram och påståtts ha ignorerats? Otaliga. Och det görs fortfarande. Men Svensmarks artiklar finns kommenterade i alla de fyra senaste stora rapporterna. Ja, ALLA. Hans hypotes korrelerar helt enkelt inte med observationer.

Har den kände forskaren Richard Lindzens hypoteser ignorerats (som t ex förvillarnätverket Clintel påstår efter senaste IPCC-rapporten)? Här är några vetenskapliga artiklar som undersökt saken:

Fu 2001, Lin 2002, Hartmann 2002, Lin 2004, Wong 2004, Forster 2006, Su 2008, Murphy 2009, Chung 2010, Trenberth 2010, Dressler 2011.

Det diskuteras även i IPCC förra rapport. Så nej, det har inte ignorerats. Karl Popper skulle vända sig i sin grav om man visste i vilka sammanhang hans namn används. För så här fortsätter det i all oändlighet.

Om man vill ha en konstruktiv debatt får man fan anstränga sig lite och åtminstone ge sken av att man gjort lite efterforskningar på riktigt. Det är lätt att linda in sitt tyckande i fina teoretiska resonemang om hur en debatt minsann ska föras med ett öppet kritiskt sinne där alla ska få komma till tals. Men det funkar inte när bara ”ena sidan” måste förhålla sig till vad som är vetenskapligt publicerat. Visst bör man ge alla en ärlig chans men efter ett tag kan man faktiskt förbruka sitt förtroende som trovärdig källa.


Ann Charlott Altstadt har ju en inledande bra ansats när hon på Bulletin kommenterar Media rapporterar fel om FN:s klimatrapport. Hon skriver:

Det mest extrema scenariot RCA8.5 [ska vara RCP8.5], som 2013 lyftes som det mest troliga, bedöms ha låg sannolikhet för att faktiskt inträffa.”

Det är sant att detta scenario numera bedöms som osannolikt och jag kan hålla med om att det kanske kunnat meddelats tydligare (även om exempelvis Rockström påpekat det i Aktuelltsändning). Det finns dessutom forskare som fortfarande använder uttrycket business as usual om detta scenario, vilket inte är sant.

Men nej, IPCC gör ingen sannolikhetsbedömning av scenarierna i WG1-rapporterna och det stämmer inte att de tidigare bedömde detta scenario som mest sannolikt som Altstadt påstår.

Hon refererar till statsvetaren Roger Pielke Jr som har detta som något av en käpphäst. Hon (dvs Pielke Jr) menar att scenariot är byggt på helt befängda antaganden om utsläppsnivåer. Men det går att hamna på dessa koncentrationer av koldioxid i atmosfären även på ”annat sätt” beroende på osäkerheter i kolcykeln och liknande (även om alla forskare verkar vara rörande överens om att det inte längre är sannolikt). Från IPCC:

Och man kan ju tillägga att det inte är särskilt länge sen Pielke Jr själv ansåg att RCP8.5 inte var tillräckligt alarmerande för att beskriva framtiden: The fierce debate over future scenarios (RCP8.5)

Men Altstadts antydan till rimlig kritik blandas ganska omedelbart upp med felaktigheter och halmgubbar. Här om mediernas rapportering om extremväder:

Och de låter oss också helt felaktigt tro att klimatpanelen konstaterat att extremväder som översvämningar, extrem blåst, hagel, åskväder, blixtar och tropiska cykloner beror på ökande koldioxidutsläpp. Vilket inte stämmer.

Jaså, gjorde de? Det går säkert att hitta exempel men det var knappast vad medier i stort rapporterade om (av det jag läst och vi får heller inga exempel från Altstadt). Snarare är det hon som helt låter bli att nämna de trender som faktiskt är säkerställda. Här från SVT:

DN tar heller inte upp de väderextremer som Altstadt nämner. Inte ens i Aftonbladets artikel med den löjliga rubriken Skräckrapport för klimatet nämner det, texten är betydligt mer sansad än rubriken. (Ja, jag tycker också de borde sluta med sån skit men man behöver ju inte bli tramsig och och avfärda all klimatforskning för det.)

Och sedan kommer de närmast obligatoriska halmgubbarna:

Mot det politiska klustertrasslet hjälper det knappast att nolla utsläpp. Om inte återgången till ett förindustriellt agrarsamhälle, medan Indiens och Kinas ekonomier får växa på fossila bränslen, är ett rättmätigt straff för vår västerländska existens.”

Från en som beskyller andra för alarmism…


Med detta sagt, det finns extremister som överdriver åt det alarmistiska hållet:

Men, det är nästan undantagslöst så att de som ska ”vara skeptiska” på ledarsidor och i krönikor tar detta som intäkt för att IPCC:s slutsatser inte är att lita på, att alternativa hypoteser och naturliga faktorer som påverkar klimatet ska ha ignorerats och så vidare.

Det är inte så att man inte ”får” kritisera klimatdebatten. Allt detta har bara ältats till förbannelse och kultursidornas nutida gnällargument har motbevisats för minst tio år sen (låt mig gissa att de flesta av dessa låtsasskeptiker började engagera sig i klimatfrågan först när Greta Thunberg fick media att lyfta frågan, nästan 30 år efter att världens länder var överens om att minska utsläppen).

De har inte tystats, det ges ut böcker, debattsidorna har varit fulla med inlägg, M och KD tog dessutom hjälp av Stockholmsinitiativet att anordna seminarier för Riksdagen där dessa röster fick höras och berätta om Climategate och allt vad det var. Lomborg kan retweeta väderkartsgate och vinkla siffror precis hur han vill men har ändå fritt inträde till alla konservativa ledarspalter världen över. Osv osv.

Man behöver definitivt inte vara dum för att börja tvivla på klimatvetenskapen. Jag tror inte folk i allmänhet är medvetna om hur omfattande och övertygande desinformationskampanjerna har varit genom åren, vilket jag beskrivit i min bok Spelet om klimatet.

Att så tvivel och slapp journalistik

”Klimatdebattens” paradgren är att kasta grafer på varandra för att bevisa än det ena, än det andra. Kombinerar man det med lite cherry picking, ytterligare ett signum för ”debatten”, så kan man bevisa i princip vad som helst. Det är i alla fall en utmärkt kombination för att ge intrycket av att IPCC och klimatforskarna mörkar data och nu har vi fått ytterligare ett exempel på hur slapp journalistik får det här tvivlet att slå rot.

För att belysa problemet börjar jag med en artikel på Breitbart från 2017 (ja, det mesta inom ”klimatdebatten” är ältande av gamla inlägg):

”‘Global Warming’ Is a Myth, Say 58 Scientific Papers in 2017”

Den är skriven av, ähum, ”journalisten” Delingpole som erkänner att han inte brukar ägna många minuter åt att granska sina källor (”life is too short”). Inget som förvånar någon. Nåväl, källan var naturligtvis en välkänd blogg, NoTrickZone som har tagit för vana att piffa upp originalgrafer så att de bättre passar in i det budskap han vill förmedla (och som köps helt okritiskt av, ähum, ”skeptikerna”. Se till exempel här.)

Enligt bloggen skulle 58 nya studier visa att den globala uppvärmningen var en myt och han presenterar en imponerande lista med hela 80 grafer som visar det. Med länkar till själva artiklarna, transparent och ärligt så det förslår, eller hur?

Här en graf från Reynolds et al 2017 som visar hur havstemperaturen legat nästan helt stilla sen 1800-talet:

Om det är hela storyn? Vad tror du själv?

Tittar man i originalartikeln ser man att en liten, liten detalj saknas: nämligen bildtexten.

Studien gick ut på att kontrollera om det gick att använda snäckor som så kallade proxydata för att bestämma temperaturer från längre tillbaka i tiden än det finns instrumentala mätdata (som man gör med t ex trädringsdata). Det är den röda linjen.

Den svarta linjen är verkliga uppmätta värden och forskarna har här helt AVSIKTLIGT tagit bort den långsiktiga trenden för att de ville jämföra hur väl fluktueringarna fångas upp i ”snäckskalserien”.

Om man lägger till den långsiktiga trenden i mätdata ser det ut så här:

Vad det gäller snäckserien konstaterar de också att de inte ger en bra uppskattning av den långsiktiga trenden (och diskuterar anledningar till det):

”However, the comparison of the linear trends in the instrumental and composite series over the entire 20th century indicate a lack of sensitivity to longer term low frequency variability.”

Jaha. Allt står i klartext, forskarna har visat vad de har gjort och redovisat det som sig bör. Inget fusk, bara en bloggare som fattat fel. Alla tappar hakan av förvåning.

Och att bloggaren skulle ha gjort ett ”ärligt litet misstag” när han råkat plocka ut just den grafen får ni ta och lura i någon annan. Det visar bara att ALLT utnyttjas för att så tvivel i den här frågan och att ordet skeptiker i klimathotsskeptiker helt har tappat sin innebörd.


Ett exempel till: här visas hur temperaturen blivit kallare på Grönland (Kobashi et al 2017):

Går man in på originalartikeln visar det sig att ovanstående graf inte var hela bilden! Den klimathotsskeptiske bloggaren har av en ren tillfällighet råkat klippa bort nedre halvan av den:

Det kan väl aldrig vara för att han ville dölja den långsiktiga uppåtgående trenden?

I övrigt visar denna bild också något som gäller väldigt många av de bilder som tas upp i blogginlägget: de beskriver temperaturer och liknande på lokala platser och inte globalt. Ingen påstår att det inte existerar värme- och kylperioder historiskt sett, men nuvarande uppvärmning sker på typ 98% av jordens yta. Samtidigt! Den så kallade medeltida värmeperioden var inte global, det skiljer ett par hundra år när den inträffar på olika ställen på jorden.

The largest warming trends at timescales of 20 years and longer occur during the second half of the twentieth century, highlighting the unusual character of the warming in recent decades.


Nej, självklart har jag inte gått igenom alla artiklar och grafer. Vem orkar det? Men tänk vilket jobb som läggs ner för att leta upp och framställa det på detta sättet. Enbart för att utbilda allmänheten förstås.

Det visar tydligt (som så många gånger förut) att NoTrickZone inte är att lita på när det kommer till att utvärdera forskningsresultat. Det blir än mer tydligt om man läser den faktakoll av artikeln som gjorts av riktiga forskare. Läs gärna kommentarerna från de som faktiskt gjort själva studierna vars resultat bloggaren har missbrukat, se Climate Feedback här. Några meningar:

Nathan Steiger, Postdoctoral Fellow, Columbia University: The blog post maliciously tampered with figures from my paper, removing lines from the figures. My paper is just not relevant to the arguments about global warming.

Tyler Jones: Furthermore, my paper has nothing to do with global warming or human activities.

Belinda Dechnik: This article has misunderstood my findings …

Yair Rosenthal, Professor, Rutgers University: The data were taken out of context. … If anything, these data support global warming as manifested by the recent increase in OHC.

Trots ett otal av liknande historier anses NoTrickZone uppenbarligen vara en trovärdigare källa än IPCC hos t ex Widding och Mörner.


Men det spelar ingen roll hur många gånger det motbevisas, tvivlet tycks bara sprida sig. I fredags valde nättidningen (eller vad det kallas) Kvartal med journalisterna Jörgen Huitfeldt och Staffan Dopping (som jag normalt brukar gilla) att ha Elsa Widding som gäst i en timslång intervju.

Ni som läser min blogg vet vad jag tycker om hennes slutsatser, se länkar här (jag vill vara tydlig med att jag inte har ett ”personligt agg” mot Widding om någon nu tror det, hon är säkert jättetrevlig, jag är bara oändligt trött på att den desinformation hon sprider).

Hon presenteras här som energiexperten som agerade visselblåsare i Nuonaffären (vilket hon såklart ska ha all heder av) som nu vill folkbilda i klimatfrågan och har blivit invald i det norska vetenskapliga rådet Klimatrealisterne. Någon man alltså borde lyssna på istället för IPCC (suck).

I princip är de enda kritiska frågorna Widding får om klimatvetenskapen varför man ska lita på henne. Förståeligt nog är Dopping för dåligt insatt (?) för att kunna bemöta hennes rabblande av siffror och liknande (det är inte lätt). Men inte en enda fråga på mer detaljnivå varför hon använder sig av blogginlägg och sedan länge sakligt motbevisade argument istället för publicerad vetenskap. Ja, jag tycker det är horribelt slappt. Och nej Dopping, det är inte ett dugg svårt att hitta den informationen, men det krävs ju att man är intresserad och tar sig tid.

Jag har bevisat ett otal gånger att hon gång efter gång inte brytt sig om att ens göra en minimal koll på vad som är vetenskapligt publicerat och lyfter fram saker som är rena rama osanningar. Kvartal valde nu ändå att ge henne trovärdighet i frågan även om det kanske inte var avsikten (eller vad vet jag?).

På Twitter gav jag en lång rad exempel på felaktigheter och frågade Huitfeldt och Dopping varför de gav henne plattform att föra ut det, men fick naturligtvis inget svar.

Men Huitfeldt skrev i ett svar till någon annan att:

Är stolt över den intervjun [med Lennart Bengtsson] liksom över den vi hade med Elsa Widding nu i fredags. Kvartal går ut på att våga lyssna på dem som går mot strömmen och hålla diskussionen vid liv.

Jag är inte kritisk mot intervjun med Lennart Bengtsson, han är trots allt forskare på området (och han dissar inte heller IPCC, tvärtemot vad många tycks tro). Jag frågade igen varför det var så viktigt att hålla diskussioner byggda på bevisade osanningar vid liv. Fick förstås inget svar på det (inte för att jag förväntade mig det …).

Men jag fattar att det tilltalar det segment av lyssnare som de tycks vända sig till. Och av kommentarer att döma har Kvartal nu sett till att ge konspirationsteorin än mer energi och vi vet nu att höga personer inom banker och andra företagsledare hellre tror på den än på vetenskapen. [Se till exempel Widar Anderssons ledare på Folkbladet här].

Nej, det går inte att få ihop allt det hon framför utan att det existerar en konspiration vars like vi aldrig sett maken till.

Dopping och Huitfeldt, är ni ens intresserade av att titta närmre på hennes argument? Jag tror inte det (men för all del prove me wrong on this …)

Ja, de har väl sina anledningar. Men kanske skulle de, för sina egna trovärdigheters skull, fundera ett ögonblick på till exempel följande: varför är den ”vetenskapliga artikel” som följde med det så kallade Oregonuppropet mot konsensus i klimatfrågan, påskrivet av 31000 pers, publicerad i JPANDS. En tidskrift för läkare! En klimatartikel!? Kanske för att den är så urkass att den inte håller måttet? (ja, den har sågats vid fotknölarna).

I samma tidskrift ifrågasätts om HIV verkligen orsakar AIDS och det väcks funderingar på om inte aborter är orsaken till ”bröstcancerepidemin” i USA. JPANDS ges ut av en ultrakonservativ grupp vars grundare var den som startade Oregonuppropet. Han har även skrivit på ett upprop mot evolutionsteorin (vi är nog inte långt ifrån den punkt där detta blir ”rumsrent” även i Sverige).

Se där, tre diskussioner som vi kanske också måste hålla vid liv!?

Nej, jag raljerar inte, jag är fullt allvarlig, frågan om vem som måste få tillgång till de stora lyssnarplattformana är viktig. Det finns forskare som stöder alla dessa tre punkter, enbart uppropet mot Darwin har samlat tusen stycken. Innebär det att det inte finns en vetenskaplig konsensus om evolutionsteorin?

Om deras lyssnare/läsare börjar kräva att även dessa åsikter måste få framföras, är det deras journalistiska kall att lyfta fram dem? Var går gränsen? Anti-vaccinare? Det tål att diskuteras, eller hur?


Så får man inte kritisera klimatalarmismen? Jo, och det görs också, men det innebär inte att man måste anföra att världens största konspiration ligger bakom.

I en artikel från 2016 gick Howard Brownman, forskare vid Norwegian Institute of Marine Research, igenom alla artiklar om försurning av haven som publicerats i ICES Journal of Marine Science. Han kom fram till att många av de ganska alarmistiska resultat som presenterades i de tidiga studierna inte har gått att bekräfta och att det finns anledning till att vara skeptisk.

Han visade också att med tiden har vetenskapen börjat ”rätta till sig självt” med bättre designade experiment och liknande och resultaten börjat stabilisera sig så att säga (sett en ny preprint om detta men hittade inte igen den).

Det här är en anledning till att man ska vara skeptisk till enskilda nya studier och det gäller inte bara om klimatet. Inom klimatologin är det mesta som det bråkas om på sociala medier bekräftat i långa rader av studier medan det omvända gäller för de ”alternativa förklaringsmodellerna”, se här till exempel.

Nåväl, Brownmans artikel var ju såklart en godbit för god för att Delingpole skulle kunna låta bli att moffa åt sig av. Det blev en osande artikel i The Spectator, återigen hade han bevisat hur korrupt hela klimatforskarkåren var.

Oh well.

Vad tyckte den skeptiske Brownman om Delingpoles artikel? Så här:

”As Phil Williamson has carefully documented, it is a story built upon selective back-grounding, based upon dubious sources, and presented in support of the author’s own predetermined storyline and conclusion.”

Climate Feedback kan du läsa vad några av världens främsta forskare på området tyckte.

Så vad ville jag ha sagt med det här? Vetenskap är en evigt pågående process och visst kan man ha åsikter men att lita på att enskilda bloggare skulle utgöra en bättre och tillförlitligare källa för utvärdering än det ”vetenskapliga samfundet” är löjeväckande.