Svar på Lena Anderssons frågor i SvD-ledarartikel

Den Av Mathsi Uncategorized5 kommentarer

I helgen som gick publicerade SvD-ledarsidor ytterligare en artikel skriven av Lena Andersson. Hon ställde en del frågor riktade till journalistkåren men jag skrev ihop ett snabbt svar och skickade in en replik. Inget mästerverk (men det är å andra sidan inte Anderssons text heller …) och som jag skrev på Bluesky var det väl mer sannolikt att jag skulle slå Andreas Almgren på 10 000 meter än att den skulle bli publicerad. Inte hört något (kan gissa att de blev nerlusade med svar…) så jag slänger upp svaret här istället. Piffat upp med lite bilder och extrakommentarer inom [ ].

Lena Andersson riktar i sin essä 16 augusti frågor till journalistkåren då hon finner många av sommarens mediala historier vara besynnerliga. Särskilt de om Europas skogsbränder tydligen. Jag är inte journalist men här följer några svar och kommentarer:

Det har ju alltid varit varmt och brunnit i länderna runt Medelhavet. Andersson frågar sig varför det är sådant ståhej om detta nu.

1. Var det fuktigare i skogarna runt Medelhavet före den globala uppvärmningen?

En rimlig fråga som har ett underbyggt svar: För varje grads uppvärmning kan atmosfären innehålla ungefär 7 procent mer vattenånga. En högre temperatur driver alltså på en ökad avdunstning från skog och mark och det blir torrare. Ett vetenskapligt mått på denna drivkraft är Vapor Pressure Deficit (VPD) och återspeglar skillnaden mellan hur mycket fukt atmosfären kan innehålla och vad den faktiskt innehåller [ju högre skillnad desto större ”drivkraft” till avdunstning].

Forskare har utifrån trädringsdata gjort rekonstruktioner som visar att nutida situation i just Medelhavsområdet är värre i detta avseende än under de senaste fyrahundra åren och korrelerar även med mindre nederbörd (ex Treydte m fl 2023; Nagavcuic m fl 2024).

[högre VPD → starkare drivkraft för avdunstning till atmosfären → vatten som innehåller den lättare syreisotopen, ¹⁶O, dunstar en aning snabbare än vatten med den tyngre isotopen ¹⁸O → andelen ”¹⁸O-vatten” (δ¹⁸O) i löven anrikas → motsvarande förändring sker i trädets cellulosa].

Detta ökar risken för större och snabbare eldförlopp, men är naturligtvis inte den enda faktorn som påverkar om och hur bränderna får en katastrofal utveckling.

[En människa som är nyfiken på riktigt hade ägnat några minuter åt att söka information själv istället för att bete sig som ett bortskämt barn och ”jag bara ställer en fråga”-debattera. Varför inte ställa en fråga till forskare som faktiskt jobbar med saken innan man gråter ut i media?: Kontakta oss | Researchers Desk]

Länk till pdf av artikeln: Recent human-induced atmospheric drying across Europe unprecedented in the last 400 years

Nedan bild från artikel nr 2. Överst VPD följt av temperatur, nederbörd och PDSI (Palmer Drought Severity Index).

2. Ser redaktionerna bränderna som symbol eller bekräftelse på klimatkollapsen? Hur ser det ideal ut som jämförelsen ska göras mot?

Det är inte trivialt att förutspå regionala effekter av en ökad global uppvärmning. Men något som modeller länge och konsekvent visat är att Medelhavsregionen kommer drabbas av värre torkperioder (se exempelvis IPCC:s rapport från 2001). Så jo, bränderna kan betraktas som både symbol och bekräftelse på att konsekvenserna av uppvärmningen inte enbart ligger i framtiden.

Jordbruk och det mesta i samhället är beroende av att i stora drag kunna förutsäga hur vädret i genomsnitt förväntas bli under ett normalt år vad det gäller nederbörd, temperatur och liknande. Det kommer alltid att variera och något idealt läge är knappast meningsfullt att fastställa, men samhällets anpassning har förstås tillkommit utifrån ett genomsnittligt klimat med beredskap för extrema år. Till en viss gräns.

Detta ”medeltillstånd” rör sig nu mot en varmare värld och extremerna förskjuts på samma sätt, vilket också ökar riskerna för bränder och torkperioder. Precis vad som observerats under senare år. Enligt European Forest Fire Information Service har mer frekventa och intensiva värmeböljor skapat idealiska förhållanden för större och mer okontrollerbara skogsbränder och brandsäsongen har blivit längre (även om aktivister och opinionsbildare som Bjørn Lomborg systematiskt jämför äpplen och päron för att trolla bort utvecklingen).

Och med detta följer verkliga kostnader i hundramiljardersklassen om man nu bara vill förhålla sig till pengar.

Vad är det för idealtillstånd Lena Andersson själv vill jämföra emot?

Svaren på de två första frågorna ovan är inte kontroversiella. De är inte svåra att förstå. Att låtsas inte begripa och istället hänge sig åt ett kulturkrig är något man själv väljer. Precis som Andersson gör i sin tredje, helt känslostyrda, fundering som mest är ett halmdockeargument:

”Liksom bakplåtspapper inte självantänder i en 250 grader varm ugn, självantänder inte skogar. Ändå framstår det just så. I rapporteringens undertext anar man att det är ondskans osynliga hand som dragit en brinnande fackla över träden och slyet, nämligen den ekonomiska ordning som avvisar politisk centralplanering.”

En stor andel av näringslivet vill se att politiken strävar efter att uppnå klimatmålen. En betydande majoritet av EU:s medborgare vill också se klimatåtgärder (frågan ansågs viktigare än den om att bekämpa brott). I princip alla världens relevanta vetenskapliga institutioner har under decennier varnat för konsekvenserna att strunta i det. Det är inte vänstervridet att acceptera vetenskap.

Man får ha olika åsikter om vilka åtgärder som är bäst, men att med ideologiska skygglappar blunda för verkligheten är inte rationellt.

Anderssons fjärde fundering är smått bisarr. Hon menar att tidpunkten för valet påverkar utgången då Miljöpartiet förmodligen gynnas av sommarens bränder, värmeböljor och dess konsekvenser. Det vore väl ytterst skrämmande om det endast är ett parti som vill förhålla sig till verkligheten!

Visst finns det ”alarmistiska röster” man kan kritisera i alla komplexa debatter och klimatet är inget undantag. Men det är anmärkningsvärt hur aktivistiskt känslostyrd och inkompetent denna kritik oftast är. Därav reaktionerna. Alla som varit med i klimatdebatten har hört samma argument ältas till leda, de försvinner inte trots att de motbevisats om och om igen.

Avslutningsvis är Andersson och jag dock helt överens om hennes femte och sista punkt. Hon efterlyser en bättre journalistik i valrörelsen där frågor om ett vallöfte inte stannar vid hur det ska finansieras utan att politikerna krävs på förklaring på resonemanget som har lett fram till det.

Själv efterlyser jag att redaktioner och skribenter klarar att tillämpa källkritik och tillit på grundskolenivå.

Maths Nilsson

kemist och författare till bland annat boken Spelet om klimatet (Polaris fakta)

Ni som följer bloggen vet att jag har skrivit om Lena Anderssons klimattexter tidigare. Hon och SvD:s ledarredaktion har gång på gång visat att de inte ägnar ens ett par minuter åt att kolla upp fakta. Flera av hennes funderingar och efterföljande kulturkrigsartiklar hade enkelt kunnat undvikas om de faktiskt gjort sitt jobb. (Herregud, de betalar till och med för såna här pinsamma artiklar!)

Andersson hyllas (av vissa) för att ”våga svära i klimatkyrkan”. Men nej, hon uppvisar ingen skepticism i klimatfrågan utan är bara extremt känslostyrd, lat och naiv. Samhället har gjort precis allt för att sammanställa och informera om det vetenskapliga kunskapsläget, om SvD:s ledarredaktion och Lena Andersson vill bidra med något konstruktivt så berätta hur ni vill att detta görs så att även ni orkar ta del av det.

Inte ens i de förvillartider som numera råder kan hon och redaktionen avgöra skillnaden mellan vetenskapligt publicerade grafer och det som slängs fram på bloggar som exempelvis Klimatupplysningens:

”Man skulle kunna tänka sig att dessa klimatbloggar mottogs med en närapå välkommen del av det fria kunskapssökandet i ett frimodigt samhälle. Men inte i vår demokrati. Här ser vi det som sedlighetssårande att alla medborgare inte ansluter sig till den rätta övertygelsen. […]

Jag vill hävda att det troliga är att bloggarna visar siffror ordnade i diagram för att de finner dessa uppgifter väsentliga i sökandet efter sanningen i klimatfrågan. Huruvida de har rätt eller fel går att pröva, eftersom kunskap är en öppen process.”

Ja, Lena Andersson (och SvD:s ledarredaktion), det har prövats. Om och om igen. Samma grafer och påståenden har motbevisats till leda i snart fyrtio år. Någon gång får det fan vara nog! Även en sida som driver opinion måste väl ha någon sorts kvalitetskontroll? Nej, det handlar inte om yttrandefrihet.

Om du undrar varför konservativa inte vill ställa om – ny propagandauppvisning av Lomborg

Den Av Mathsi Uncategorized4 kommentarer

I slutet på juni arrangerade The Alliance for Responsible Citizenship (ARC) sin tredje konferens i London. Nu ännu större med runt 4000 deltagare och precis som föregående år vimlade det av makthavare från högerkanten och diverse påverkansfolk. Även i år höll opinionsbildaren Bjørn Lomborg ett föredrag och återigen är det en uppvisning i att hur han helt avsiktligt använder data på ett bedrägligt sätt för att sprida propaganda. Uppenbarligen med syfte att hålla kvar vid fossila energislag. Här följer några exempel.

ARC vill sprida västvärldens kristna, konservativa värderingar och har exempelvis USA:s talman Mike Johnson i sin Advisory Board. Den kände psykologen Jordan Peterson ligger bakom projektet och en av huvudfinansiärerna är hedgefondmiljardären Paul Marshall, som även äger mediekanalerna UnHerd, The Spectator, och GB News (där Nigel Farage har en egen show). Han donerade också pengar till Brexitkampanjen.

Även Lomborg finns med i ARC:s Advisory board och han har hållit ett föredrag vid alla konferenser. Temat i år var samma som föregående år. Redan i inledningen får vi bevis på hur falsk och bedräglig hans argumentation är.

Förvränga opinionsbilden

Lomborg påpekar att EU-invånarnas ”klimatpanik” håller på att försvinna och att mindre än 10 procent anser att det är en av de viktigaste frågorna. I nedre hörnet ges en länk till varifrån han har hämtat siffrorna: Eurobarometer, det vill säga EU:s organ för opinionsundersökningar. Det ger ju tyngd och trovärdighet, för siffrorna är korrekta, men vad är det Lomborg inte berättar?

Knappar man in hela länken kommer man till ett excelark (se bild nedan) där svaren redovisas. Frågan som ställdes var

Vilka anser du vara de två viktigaste frågorna som EU står inför just nu? (MAX 2 SVAR).

Det fanns sexton olika kategorier att välja på. Och även om miljö och klimat fick en till synes en låg siffra (15%, 2024) är det enbart fyra kategorier som ligger före: kriget i Ukraina (31%), den internationella situationen (22%), invandring (28%) och stigande priser/levnadsomkostnader (16%).

Miljö och klimat ligger dock över frågor som den ekonomiska situationen (14%) och signifikant högre än frågor som Brott (6%), Terrorism (7%), Hälsa (5%), Energiförsörjning (9%), Arbetslöshet (4%), Beskattning (3%).

I själva verket visar undersökningar från samma källa att en stor majoritet av EU-ländernas medborgare är FÖR saker som Lomborg kämpar EMOT. Som exempel:

  • 81 % stöder EU:s mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050.
  • 88 % anser att det är viktigt att EU vidtar åtgärder för att öka den förnybara energin och energieffektiviteten.
  • 84 % stöder målet att stärka Europas konkurrenskraft inom ren teknik.
  • 75 % anser att en minskad import av fossila bränslen kommer att öka energitryggheten och gynna EU ekonomiskt.

Det här är givetvis inget slarvigt misstag från Lomborgs sida – det är medveten propaganda och mer eller mindre hans mode of action.

Ta data ur sitt sammanhang

Nästa punkt är att försöka pränta in att data inte stöder att situationen har förvärrats angående väderrelaterade händelser. Här ljuger Lomborg i kombination med att ta data ur sitt sammanhang. Det här är argument och data han använt i alla ARC-föredrag och han har om och om igen upplysts om hur han missbrukar uppgifterna. Men jag har inte sett Lomborg backa från en enda uppgift någonsin.

Han visar två bilder:

Angående nedåtgående trend i bränd area globalt sett (den undre bilden). Detta beror framförallt på ändrade förhållanden i markanvändning/bebyggelse/vägar i Afrika med färre avsiktligt startade bränder i jordbruk och liknande och har mycket lite med klimatet att göra. New Data Confirms: Forest Fires Are Getting Worse | World Resources Institute

Här en tråd på X:

Och antal dödsfall? Lomborg har valt 1870 eftersom den förmodligen starkaste El Niño som någonsin uppmätts inträffade 1877–1878 (det finns såklart stora osäkerheter i bedömning av intensitet från den tiden). I de utdragna torkperioder som följde på många platser på jorden beräknas upp mot 50 miljoner ha dött. Men det dog inte 5 miljoner människor varje år på grund av väder och klimat.

Inte heller dog det en halv miljon människor av naturkatastrofer varje år under 1920-talet, det handlar om enstaka händelser som förvärrades av krig och politiska händelser. Hade Lomborg valt 1910-talet hade vi knappt sett någon skillnad emot idag. Det här vet han om, hans data kommer från databasen EM-DAT som startar år 1900 och Lomborg har tidigare själv redovisat hela mätserien på sin blogg, men i sin propaganda (och faktiskt även i en artikel i en vetenskaplig tidskrift) har han valt att klippa bort åren innan 1920-talet. Han väljer dessutom att redovisa ett medelvärde per decennium. Läs mer:

Nej, det är väl ingen som påstår att fler skulle dö av klimatrelaterade katastrofer nu än på 1800-talet men det innebär ju inte att det är en relevant måttstock. Men för all del, om du är lantbrukare som drabbas av torka, skogsägare som drabbas av skogsbränder, husägare som inte kan försäkra ditt hus och så vidare: gnäll inte, de hade det minsann värre förr!

Bagatellisera larm

Lomborg visar en graf på att antalet isbjörnar faktiskt har ökat sedan 1960-talet. Och visst, han nämner även att det framförallt beror på att vi slutat skjuta så många. Men att framställa det som att isbjörnarna inte har problem är populistisk propaganda. Bilder på svältande isbjörnar har missbrukats av ”alarmister” men i nedanstående blogginlägg har jag beskrivit varifrån Lomborg hämtat sina uppgifter. Och istället för att lyssna på demagoger som Lomborg, läs de som faktiskt forskar om saken:

Ignorera kostnader

Lomborg nämner kostnader för att uppnå netto-noll-utsläpp av växthusgaser till 2050 men väljer att inte säga ett knyst om kostnader för att låta bli. Det var exakt vad tankesmedjan Institute of economic affairs (en av de främsta klimatförvillarna i Europa) gjorde efter att brittiska myndigheter släppte en rapport om dessa kostnader. Alla investeringar för omställning räknas i deras värld som kostnader medan det fossila förutsätts vara gratis – att köpa en elbil är således en kostnad, medan köp av en bensindriven inte är det.

Myndigheternas slutsatser var att insatserna för att uppnå netto-noll-utsläpp sammantaget var det billigaste alternativet: ​​​​Cost of Net Zero by 2050 less than a single fossil fuel price shock​ – CCC  – Climate Change Committee

  • For every pound spent on Net Zero, the benefits outweigh this by 2.2 to 4.1 times. 
  • Avoiding climate damages is the most significant benefit of the transition. This saving is estimated between £40 billion and £130 billion in 2050. 

Lomborgs huvudbudskap är att vi behöver mer energi, men det är inte gratis att installera, alldeles oavsett vilket slag man väljer. (I Sverige har vi ju precis tecknat ett, för alla utom Tidöpartierna, hemligt avtal om hundratals miljarder och planekonomiskt elpris för kärnkraft i utförande som fortfarande är i utvecklingsfas.)

🧵A political/media guide to the "truth" about net-zero1) Add up costs to install & run a net-zero energy system2) Pretend fossil-fuelled alternatives wld be free3) Do say "eco zealots are bankrupting us"4) Don't say "free cars if we scrap net-zero" cos it sounds ridiculous5) That's it!1/10

— Simon Evans (@drsimevans.carbonbrief.org) 2026-01-12T16:18:31.000Z

Fel om orsaker

Lomborg påstår att det är klimatploitiken som drivit upp energikostnaden i Storbritannien. Expertorganet UK Energy Research Centre, säger att det inte är sant, det är gaspriserna som orsakat 60% av prisökningarna.

”Även om historien om vad som har drivit upp de brittiska konsumenternas elräkningar ofta till stor del tillskrivs policykostnader, visar vår analys att så inte är fallet. Volatila, gaskopplade marknadspriser – inte gröna policyer, som vissa vilseledande påståenden har antytt – dominerar den reala ökningen av räkningarna sedan 2021.”

Här hur totalpriset följt den för gas:

Jämföra äpplen och päron

Sedan 2015 då Parisavtalet signerades gjorde International Energy Agency (IEA) en bedömning av framtida utveckling av sol- och och vindkraft. Den verkliga utbyggnaden har slagit denna uppskattning med 1500%. Kostnaden för förnybar el har därför också rasat snabbare än vad de flesta trodde var möjligt. De osubventionerade kostnaderna understiger numera de för de fossila. Från World of data:

Men Lomborg säger tvärtom att sol och vind är dyrast. Det gör han genom att istället för att jämföra priserna för specifika kraftslag så visar han länders kostnad för kWh per land och konstaterar att alla länder med mycket sol och vindkraft har dyr el.

Ja, så där fortsätter det föredraget igenom, precis som det brukar se ut i Lomborgs föredrag och inlägg. Betänk att det är sånt här som konservativa tyckare matas med dagarna i ända och det finns ingen som helst nyfikenhet att undra varför Lomborgs optimala scenario innebär 3,75C uppvärmning i strid med typ varenda naturvetenskaplig klimatforskare. Trots att det kokar över av sakliga argument om hur Lomborg fipplar med data har exempelvis Tove Lifvendahl, chef för SvD:s ledarsida, inte lyckats hitta några av dessa: ”men det är mycket få som har bemödat sig att formulera motargument i saklig debatt med honom” (Kritiserade klimatprofilen Bjørn Lomborg träffade Epstein).

Här några kommentarer från tidigare ARC-kongferenser:

Om ni vill höra en ”bra” sammanfattning till varför samhällsdebatten ser ut som den gör kan det för information vara värt att lyssna på Paul Marshalls föredrag ”The 100 year of woke”: The 100 year history of ‘woke’ (in 15 minutes) | Paul Marshall

Precis som Extinction Rebellion är ARC helt öppna med att de vill omforma nuvarande samhällsystem (men inte på samma sätt). Ändå är det bara en av organisationerna som politiker vill klassa som terrororganisation. (Nej, jag tycker ingendera är det). Extinction Rebellion: Counter-terrorism police list group as ‘extremist’ in guide

Ökad solstrålning orsakar uppvärmningen?

Den Av Mathsi Uncategorized2 kommentarer

Det kan ju vara lite roande när lekmän känner sig manade att berätta för klimatforskare att solen påverkar klimatet, antar att de också berättar för sin kirurg att det finns blod i kroppen. Men det verkar snurra en del såna inlägg nu (kanske på grund av den pågående värmeböljan?). Det handlar om att mer solstrålar når jordytan (vilket är sant) och är det som skapar uppvärmningen, inte växthusgaserna. Och som vanligt när det finns fragment av sanning och verkliga osäkerheter i det som påstås kan det ibland vara svårt att veta vad man ska tro. Men denna diskussion (liksom de flesta andra) har figurerat i klimatdebatten länge och tyckte det kunde vara värt att ta upp igen.

Torbjörn Ripstrand är en aktiv förvillare som kör med detta argument i diverse Facebookgrupper, på Klimatupplysningen, konspirationskanalen SwebbTV och SD:s propagandakanal Riks. Han är tillika politiskt aktiv i Ambition för Sverige, det vill säga Elsa Widdings nya partiprojekt. Eller ska jag säga SwebbTV:s partiprojekt? En radda av deras aktiva politiker figurerar nämligen i den kanalen.

Lobbyorganisationen Näringslivets medieinstitut har stundtals kampanjat hårt mot media och enskilda journalister för att de rapporterar alarmistiskt om klimatet men ofta på ett pajartat sätt: Svårt ta NMI:s studie om klimatbevakning på allvar (skrivit flera inlägg om det på bloggen).

På sin webbsida intervjuar de Sven Börjesson (gett ut boken Klimathistoria, den som Lena Andersson hänvisade till i en uppmärksammad artikel på SvD:s ledarsida för några år sedan: Kapitel 11:2:4 – Att tålmodigt diskutera – Maths Nilsson, författare) och även han tar upp det här att den ökade solinstrålningen ”mörkas”.

”Till exempel framkommer i IPCC-rapporterna 2007 och 2013 att instrålningen från solen har ökat sedan 1980-talet. En ökning som, enligt rapporten, kan bero på renare luft och/eller minskad molnighet. Den ökade instrålningen har enligt rapporten 2013 haft minst lika stor betydelse för uppvärmningen som ökningen av växthusgaser. Något som inte nämns i sammanfattningen.”

Det stämmer att antal soltimmar har ökat i exempelvis Europa (nedan taget från Copernicus State of the climate 2024 (det korrelerar bra med ett minskat molntäcke):

Så uppenbarligen finns dessa siffror och ändå är det koldioxiden och växthuseffekten som ständigt hamnar i fokus. Varför då? Är forskarna bakom den evigt påstådda alarmistiska konspirationen så korkade att de publicerar siffror som inte stöder deras påståenden? Eller är det kanske inte riktigt så enkelt?

[uppdaterar/förtydligar: Den direkta uppvärmningen från koldioxid vid en fördubbling i atmosfären ligger runt 1C. Detta är inte särskilt kontroversiellt ens hos ”skeptiska” forskare (om vi bortser från hard core denials). Men IPCC anger att en fördubbling ger en uppvärmning på ca 3C. Den mer krångliga biten är alltså de indirekta effekterna – de så kallade återkopplingarna – med avseende på molnbildning och liknande. Exempelvis gör 1C tempökning att atmosfären kan innehålla ca 7 % mer vattenånga.]

Moln kan bidra till både uppvärmning och nedkylning. En del molntyper reflekterar solljus medan andra isolerar jordytan. Ett minskat molntäcke och ökad solinstrålning vid jordytan gör också att mer värme kan stråla ut i rymden. Det är alltså inte så enkelt att man bara kan jämföra soltimmarna vid jordytan med jordens totala energibalans.

Och det finns stora regionala skillnader vad det gäller molnigheten.

Nedanstående studier visar också att trenderna i molnbildning skiljer sig mellan natt och dag. Det kan också skilja mellan land och hav, storstadsområden med mycket industrier kontra landsbygd. Tredje studien nedan visar t ex att molntäcket minskat i medelhavsområdet och Sydamerika (vilket man förutspått) men ökat i polarområdena.

Men vad jag förstår är en global nedåtgående trend i molnighet ett faktum:

Och som synes, det är inget forskare försöker sopa under mattan. Tvärtom jobbar man hårt för att försöka förstå vad det beror på (till skillnad från gaphalsarna på nätet). På makronivå styrs molnbildning av luft och vattenströmmar, och några framstående forskare är riktigt oroliga för att förändringarna visar på att återkopplingsmekanismerna från aerosol-molnbildning har underskattats, det vill säga växthuseffektens uppvärmning indirekta effekt på molnen har underskattats.

Global dimming / Global brightening

I det här sammanhanget är det som kallas Global dimming (”dimning”) aktuellt. Mellan 1950 och 1980-talet märkte man nämligen att solinstrålningen vid marken minskade. En trend som sedan dess har vänt och kallas Global brightening.

Det här skiftena sammanfaller väldigt väl med de enorma utsläpp av svaveldioxid (SO2) som skedde fram till 1980-talet innan de reglerades. SO2 kan skapa aerosoler (”små svävande partiklar”) som i sin tur kan påverka molnbildningen genom att vatten kan kondensera på dessa partiklar.

Aerosolerna kan alltså ha ”maskerat” uppvärmningen från växthusgaserna, det vill säga motverkat uppvärmningen.

En annan observation som stöder denna teori är att uppvärmningen på södra respektive norra halvklotet ser annorlunda ut. På det norra, där majoriteten av utsläppen görs, syns en platå mellan typ 1940-1970-talet medan det på södra är en mer jämnt stigande temperaturkurva. SMHI har skrivit bra om det:

SMHI skriver också att ”Sannolikt har dessa variationer i solstrålningen påverkat utvecklingen av den globala medeltemperaturen, särskilt på norra halvklotet.” Men man bör vara tydlig med vad man då egentligen syftar på. För har solen ”blivit starkare”, dvs strålar den mer energi mot jorden?

Nej, snarare tvärtom och korrelerar inte alls med temperaturutvecklingen (gul=totala solinstrålningen, röd=temperaturen). Det är alltså förändringar i atmosfären som orsakar dimming/brightening och då handlar det främst om vattenånga, moln och aerosoler.

Står det att antal soltimmar har ökat i IPCC:s Sammanfattning för beslutsfattare? Nej, det nämns inte, men det betyder inte att denna faktor har mörkats (pun intended..). Hur mycket olika faktorer har bidragit till uppvärmning eller nedkylning anges i det som kallas radiative forcings (typ strålningsdrivkraft). Exempelvis:

Utsläpp av växthusgaser: +3,84 W/m2
Aerosol-strålningsinteraktioner: −0,3 W/m2
Aerosol-molninteraktioner: −1,0 W/m2

Mänskliga utsläpp av aerosoler innebär alltså att människans aktiviteter även bidrar till en viss avkylning. Även molnbildning har som sagt bidrag som går åt båda håll. Det är med andra ord inte så enkelt att man bara kan jämföra soltimmarna vid jordytan med jordens totala energibalans.

Moln, global dimming/brightening ingår i faktorn aerosoler. Men det är fortfarande en av de mer osäkra parametrarna, vilket naturligtvis inte innebär att man inte vet någonting. Molnbildningen är också en så kallad återkopplingseffekt, den förändras när jorden värms upp. Mycket om dimming/brightening är inte helt klarlagt:

Man har observerat att jordens albedo blivit lägre, dvs jorden har blivit ”mörkare” och reflekterar allt mindre solstrålning (energi) ut i rymden vilket ökar energiobalansen. Förutom aerosoler och moln handlar det om att när is och snö smälter blottas mörkare hav och land och mer energi absorberas vilket leder till en ökad temperatur.

Citat från IPCC SPM (jag har fetat text):

A.4.1 Human-caused radiative forcing of 2.72 [1.96 to 3.48] W m–2 in 2019 relative to 1750 has warmed the climate system. This warming is mainly due to increased GHG concentrations, partly reduced by cooling due to increased aerosol concentrations. The radiative forcing has increased by 0.43 W m–2 (19%) relative to AR5, of which 0.34 W m–2 is due to the increase in GHG concentrations since 2011. The remainder is due to improved scientific understanding and changes in the assessment of aerosol forcing, which include decreases in concentration and improvement in its calculation (high confidence). 

D.1 From a physical science perspective, limiting human-induced global warming to a specific level requires limiting cumulative CO2 emissions, reaching at least net zero CO2 emissions, along with strong reductions in other greenhouse gas emissions. Strong, rapid and sustained reductions in CH4 emissions would also limit the warming effect resulting from declining aerosol pollution and would improve air quality.
IPCC AR6 Working Group 1: Summary for Policymakers | Climate Change 2021: The Physical Science Basis

Den kände klimatforskaren James Hansen menar att IPCC underskattat nedkylningseffekten från moln/aerosoler rejält. Han och några kollegor beräknade förra året klimatkänsligheten till 4,5C (dvs temperaturförändringen av en fördubbling av koldioxid) vilket ska jämföras med IPCC:s bästa uppskattning på ungefär 3C.

Jag har förstås ingen aning men det är ordentligt publicerade studier (många klimatforskare håller inte med Hansen, men han har haft rätt oroande många gånger förr). Men om han har rätt borde Torbjörn Ripstrand och kompani inte ta så lätt den ökade solinstrålningen, för det är tvärtom ett tecken på att klimatet är känsligare för växthusgaser än vad IPCC räknar med!

Man gör förstås som man vill, hänge sig åt det känslostyrda kulturkriget eller vara intresserad av vad som händer och fundera på de faktiska riskerna det medför.

Nedan finns ett klipp från Peter Hadfields video (mer känd som potholer45 på Youtube), om hur samma diskussion har nått ända upp i amerikanska kongressen och att vedebörande (Monckton) inte ändrar sig trots att forskaren bakom studien han citerar berättar för honom att siffrorna inte kan användas som han gör:

Henrik Jönsson, Riks m fl svamlar om IPCC:s värstascenario RCP 8.5

Den Av Mathsi UncategorizedLämna en kommentar

Arbetet med att sammanställa en ny IPCC-rapport (AR7) är igång och förväntas vara klar 2028/2029 (tror jag). I denna ingår ju som alla vet att utifrån tillgänglig kunskap göra projektioner över en framtida utveckling med hjälp av klimatmodeller. Det finns en mängd olika modeller men de som brukar syftas på här är enorma skapelser där körningarna görs på superdatorer, men ändå tar månader att färdigställa.

Vad modellerna inte gör dock är att spå hur framtida utsläpp kommer se ut. Det är en annan gruppering, alltså inte de forskare som programmerar klimatmodellerna, som tar fram ett antal olika scenarier som sen matas in i modellerna. Som inför tidigare rapporter har dessa uppdaterats och publicerats i en vetenskaplig tidskrift: GMD – The Scenario Model Intercomparison Project for CMIP7 (ScenarioMIP-CMIP7)

Nu har man tagit bort det tidigare värstascenariot RCP 8.5/SSP5-8.5, där 8.5 står för den strålning i W/m2 som de ökade utsläppen kommer medföra. Det går att hamna där på många sätt, förutom utsläpp och markanvändning finns det osäkerheter i kolcykeln (hur mycket kol som kommer tas upp av mark och hav) och den så kallade klimatkänsligheten – hur temperaturen förändras efter en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären.

RCP 8.5 var aldrig tänkt att bli ett business-as-usual scenario, det vill säga att spegla den mest sannolika framtiden om vi fortsatte som vanligt utan att göra något. Men det har av många kommit att användas så, och jag vet att jag har kommenterat en artikel som redovisat effekter med enbart RCP8.5-scenariot och stoppat ett mer realistiskt scenario i appendix. Sånt måste man förstås få kritisera.

En anledning till att det har använts som ett business-as-usual-scenario är att vi länge följde den linjen:

Nu gör vi inte det längre och det finns många anledningar. Priset på förnybart har exempelvis rasat och gång på gång har spådomarna slagit fel med råge:

-Parisavtalet skrevs som bekant på 2015 och då spådde BP Energy Outlook en framtida utveckling av kraftproduktionens andel icke-fossila energislag. Det som de då trodde skulle uppnås efter 20 år, tog i verkligheten bara 10 år.

-Samma år gjorde International Energy Agency (IEA) en bedömning av sol- och och vindkraft och utbyggnaden har slagits med 1500%

-Den totala globala solkapaciteten är nu över fyra gånger så stor som förutspåddes 2015 och fördubblas vart tredje år.

-Även utvecklingen på antalet elbilar har överträffat förväntningarna och var 2024 fyrtio procent högre än IEA:s prognoser från 2015 (och är på väg att vara sextiosex procent högre år 2030). Parisdeklarationens mål om 100 miljoner elbilar 2030 är på väg att nås redan 2027.

-Visst behöver utsläppen minska snabbare än vad de gör, för ja, de ökar ju faktiskt fortfarande, men man behöver ibland påminnas om att det faktiskt sker förändringar. Under decenniet före Parisavtalet (2005–2015) ökade de globala utsläppen av växthusgaser med 1,70 % per år; sedan Parisavtalet (2015–2025) har den årliga ökningen minskat till bara 0,32 % – en femfaldig minskning av tillväxttakten.

Allt enligt: Energy & Climate Intelligence Unit | How they got it wrong –…

Så ja, det är väl självklart att samhället uppdaterar sig allteftersom utvecklingen går framåt. Det finns dock många anledningar till att man ansett att RCP8.5 var ett behövligt scenario även när det stod klart att det kanske inte var så sannolikt. Men det har andra mer lämpliga personer skrivit om, t ex forskarna Gavin Schmidt och Zeke Hausfather:

För naturligtvis hånas det här av the usual suspects. SD-knutna Riks plockade in en representant för Medborgelig samling och gjorde sig lustiga över saken. Opinionsbildaren Henrik Jönsson (som vägrar avslöja vem som sponsrar hans program 100% med miljontals kronor och ändå kallar sig oberoende folkbildare), avslutar sin senaste video med samma löjliga anspelningar – en video som för övrigt handlar om att SVT kampanjar för vänstern eftersom de sponsrat filmen om Greta Thunberg som nu går på bio. (SVT som f ö tappat det helt och har plockat in högerextremisten Nick Alinia i lekprogram: Nick Alinia).

Ett par reflektioner över dessa hö-hö-are och värstascenariot:

Herr Jönsson har ju intervjuat opinionsbildaren Bjørn Lomborg och har tidigare refererat till honom som någon slags facit. Lomborgs optimala scenario är 3,75C uppvärmning till år 2100. Vi ska alltså sikta på det, annars blir det för dyrt (enligt ekonomisk modell). Och som vanligt framförs det med tvärsäkerhet, till och med med två decimaler utan osäkerhetsspann. Så ja, vi behöver verkligen RCP8.5 för att beskriva hur världen kan se ut då. Hö-hö, någon?

Som jag skrev i min DN Debatt-artikel ”Detta handlar inte åsikter – utan om faktisk kunskap”, nyliberala tankesmedjor spådde att EU skulle i det närmaste gå under om Kyotoavtalet uppfylldes, enbart Tyskland skulle förlora en miljon jobb per år mellan 2008-2012. Kom ihåg att många har kämpat emot att vi ska införa åtgärder. Och det är de som hö-höar nu, som om de ville förbättra framtidsutsikerna. Hö-hö.

Energinyheter.se stämde in i kören (se skrämdump från artikeln högst upp):

”Den mindre snälla förklaringen är att de tidningar som i femton år skrivit skräckrubriker baserade på RCP8.5 inte är särskilt pigga på att förklara vad det innebär att scenariot nu är officiellt utdömt.

Källa: Roger Pielke Jr. / The Honest Broker, CMIP7 ScenarioMIP samt Washington Post”

Självklart kan man alltid hitta någon självutsedd Galileo-figur som ensam kämpar mot övermakten att lita på utan minsta eftertanke. Ja, Pielke Jr har tjatat öronen ur allt och alla om det här och anser att vetenskapen ”har förlorat kontakten med verkligheten.” Han dömde ut IPCC:s senaste rapporter enbart genom att räkna antalet gånger RCP 8.5 nämndes i dem.

Då ska du veta, Philip Leal, som skrev artikeln i Enereginyheter.se, att om vi backar de femton åren du anger tidningar har ljugit så har din källa Pielke Jr varit den som argumenterat för att RCP8.5 inte var tillräckligt allvarligt. Scenariot speglade inte hur sakta ”avkarboniseringen” faktiskt skedde. Han argumenterade för ett än värre scenario. Jag har skrivit om det här:

Och jag tycker du ska läsa inläggen från Schmidt och Hausfather ovan. Om du är intresserad? Eller handlar det bara om att casha in klick till ditt företag?

Nu är det som om det aldrig har hänt. Och det är så det här spelet har fungerat länge. Personer som Lomborg och andra i hans kretsar förlöjligar larmen om försurning, freoner osv för att det blev ju inget farligt av med det. Precis. Eftersom samhället gjorde något åt saken. Och tankesmedjorna låtsas som att det liksom hände av sig självt, att de minsann visste att innovationer skulle fixa det. Som om att de inte kämpat med näbbar och klor för att det inte skulle hända.

Ja, det kommer alltid finnas extremister på båda sidor om ett åsiktsstaket. Ingen av oss är fri från känslor och delar säkerligen felaktig information från tid till annan, men att hoppa in i kulturkriget med fullt nedragna skygglappar istället för att vara nyfiken på riktigt är oftast ett helt frivilligt val.

Så j-a trött på det här.

Ja, världens främstaste klimatforskare som kan de bästaste orden gjorde förstås ett sakligt inlägg om saken:

Klimataktivist fick sparken – stämmer staten. Men är det bara en liten del i större spel?

Den Av Mathsi Samhälle, Uncategorized2 kommentarer

För två år sen påstod tidningen Fokus att Sveriges nationella gassamordnare utgjorde en risk för rikets säkerhet. Detta eftersom hon var en klimataktivist. Andra medier tog vid och det hela slutade i att hon förlorade sin säkerhetsklassning och därmed sitt jobb på Energimyndigheten. Det hela blev inte mindre laddat av att vår minister för civilt försvar, Carl Oskar Bohlin, kontaktat generaldirektören och sa att ”saken nu var åtgärdad” med slutklämmen att ”sådant här ska helt enkelt inte få hända.” Det väckte frågan om ministerstyre men kanske framförallt den om yttrandefrihet, vad får man egentligen säga och göra på sin fritid? Det ligger bakom att facket ST nu stämmer staten? Jag vet ju förstås inte vad som hänt, men blir fascinerad över hur spåren av sådant här alltid tycks leda ner i samma vanliga gamla dynghål… Och det ger exempel på varför debatten blir så polariserad.

Marie (vad jag förstår har hon bara avslöjat sitt förnamn i media) är engagerad i Rebellmammorna som gör fredliga manifestationer som att att sticka och sjunga för klimatet. Det är en systerorganisation till Extinction Rebellion, som ofta använder civil olydnad som metod. Enligt Marie själv var Energimyndighetens säkerhetschef införstådd i hennes engagemang och ansåg att det var inom ramen för vad som var acceptabelt.

Den som tipsat Fokus om Maries koppling till Rebellmammorna var hennes företrädare på tjänsten som gassamordnare, Gustav Boëthius. Han hade under sin tid på myndigheten upptäckt hur känslig Sveriges gasförsörjning var då den i hög grad förlitade sig på en enda gasledning. Likaså hur viktig gasen faktiskt är för exempelvis vår vattenförsörjning. Han har skrivit en bok om saken, Ledningen med ordentlig kritik av vad han anser vara en dysfunktionell myndighet. (Boken är utgiven av inte helt okritiserade Second Opinion Nyheter AB, som arbetar delvis på uppdrag av branschorganisationen Energiföretagen, och delvis oberoende) Från baksidetexten:

Som handläggare på Energimyndigheten upptäckte Gustav Boëthius snart att gasen var politiskt oönskad. Putins gaskrig och sprängningen av Nord Stream gav frågan närmast existentiella proportioner. Till sist fann sig Gustav stå i stormens öga i en ursinnig kamp för att rädda Sveriges gasförsörjning. Här är hans unika berättelse, som landar i tung kritik mot kulturen i en myndighet som misslyckats i sitt centrala syfte: att utgöra en del av rikets immunförsvar mot dåliga beslut.

Boken fick Energimyndigheten att gå ut med ett pressmeddelande: Med anledning av Gustav Boëthius bok om Energimyndigheten där de bekräftar att gasförsörjningen inte varit särskilt prioriterad men dementerar:

”Den mest allvarliga och även övergripande kritiken är påståendet om att Energimyndigheten inte skulle ha fört vidare viktig information om gasförsörjningens roll för svensk vatten- och livsmedelsproduktion till den politiska ledningen. Det stämmer inte alls.”

Marie, med 25 års erfarenhet i branschen och specialiserad på biogas, ”förespråkade [biogasen] framför osäker import av fossil gas, i linje med Sveriges tre energipolitiska ben.” Hon skriver dock att hon är överens med Boëthius att Sveriges beredskap är alldeles för låg.

Boëthius kontaktade tydligen Marie på LinkedIn och talade om för henne hur hon skulle sköta sitt jobb. Han skulle, enligt henne, också ha nämnt sina kontakter till allra högsta nivå och att det skulle få konsekvenser om hon inte skötte sig. Tydligen ska han ha berättat om sina kontakter med Bohlin i sin bok.

Det framgår också att han skickat sms till sina f d chefer på myndigheten under helg med skärmdumpar från Maries Facebooksida från en demonstration med Rebellmammorna med en undran om chefen tyckte det var en okej bisyssla. Chefen uppmanade honom att vända sig till registraturen.

Boëthius tog alltså detta vidare till tidningen Fokus. Och de sparade inte på krutet:

Följden blev en mediestorm och avsked. Marie målades upp som en säkerhetsrisk. Peter Wennblad, SvD ledarsida: ”Att Energimyndigheten gav ett säkerhetsklassat jobb till radikal klimataktivist väcker tusen frågor om Sveriges förmåga att skydda sig mot säkerhetshot – och de måste få svar.” Magnus Ranstorp, terrorforskare, som rimligtvis inte borde ha någon som helst inblick i fallet menade ändå att hon innebar ”en allvarlig säkerhetsrisk”.

Enligt Marie var det istället Boëthius som blev fråntagen sin säkerhetsklassning innan han självmant sa upp sig då han ”lättvindigt spred säkerhetsmässigt känslig information” på externa möten.

Efterspelet är lika tydlig som vanligt: I Affärsvärlden och högerut är Boëthius en viktig visselblåsare som vittnar om en dysfunktionell myndighet påverkad av sossarna och Miljöpartiet. Och det är ju inte utan grund, när Anders Ygeman (S) var energiminister såg han till att miljardbelopp av nationella elberedskapspengar i hemlighet betalades ut för att lösa elproblemen i Stockholm. Pengarna skulle gå till ett privat företag. Lösningen rundade regler och var upp mot fyra gånger dyrare än alternativen och ledde till ett internt uppror på Svenska kraftnät.

På andra sidan framstår han mest som en rättshaverist.

Jag har som sagt ingen aning om vare sig gasförsörjning eller om vad som hänt, men om man inte får delta i en en organisation som Rebellmammorna med mindre än att klassas som ett hot mot rikets säkerhet har det fan gått långt!

Och vad innebär att vara radikal? Vem är aktivist? Fokus är alltså tidningen som två dagar efter IPCC:s rapport publicerade en egen version av vad vetenskapen kunde säga. Det var deras redaktör, vad jag vet helt utan vetenskaplig bakgrund, som googlat lite (och refererade bl a till Elsa Widding som kunskapsskälla).

Och vad säger Boëthius? Kritiken handlar inte bara specifikt om Marie utan om att hela Energimyndigheten, ja, hela Sveriges energipolitik, är åt helvete.

När jag sökte för att höra hans version var bland det första som dök upp en länk till ett kortare föredrag på Almedalsveckan i Visby 2025 med rubriken: Vindkraften, staten och rikets säkerhet. Och han skräder inte orden. Med hänvisning till sin företrädare Marie säger han att ”Energimyndigheten lät i sak radikala klimataktivister systematiskt kartlägga sårbarheter i svensk infrastruktur.” (Ca 5.50 min in). Det är en oerhörd anklagelse! Han frågar sig vidare om det handlar om utländsk påverkan. Eller korruption?

Jag kände igen loggan uppe i vänstra hörnet: det var alltså Vindkraftsupplysningens event han pratade på! Ser man på, jag har ju skrivit om det tidigare – på tal om radikalism. De har bland annat ihop med högerextrema Samnytt och Kent Ekeroth tagit fram en propagandafilm mot vindkraft. Det visar sig att Boëthius är en rejäl vindkraftsmotståndare: Dags att riva vindkraften – Arvika Nyheter

Bygget av jättemånga opålitliga vindsnurror har varit en vacker tanke för klimatängsliga stadsbor som inte begriper hur moderna elsystem fungerar och för personer som har haft ett ekonomiskt egenintresse i bygget.

Allt detta har skett på bekostnaden av ett fungerande elsystem. Nu får det räcka. Det dags att riva vindkraften.

Han dissar dessutom EU:s Fit for 55 och även satsningen på elbilar: LEDARE: Förbränningsmotorn kan rädda Europa från Kina

På samma event höll nationalekonomen, verksam vid bl a Institutet för Näringslivsforskning, Magnus Henreksson ett föredrag. Det var en berättelse om hur destruktiv och kostnadsdrivande väderberoende kraft är i vårt elsystem: ”ju mer väderberoende vi är desto dyrare blir elkraften (ca 4.20 min).” (sic). Det var också en nostalgisk hänvisning till vilket stabilt elsystem vi förstörde genom att stänga ner kärnkraften (not: Ringhals 1 och 2 var planerade att köras till 2025 respektive 2026). I Epoch Times (sic) drömmer han sig tillbaka till elsystemet före 1999: Professor Magnus Henrekson om finansieringen av ny kärnkraft – IFN

Men Henreksons huvudpoäng var att vindkraften förstör elsystemet och han lämnade över till Boëthius med orden att han just blivit medveten om detta, och att Gustav nu skulle berätta varför det inte har kommit fram. För jo, en del av berättelsen är att det har mörkats, här rubriken på SvD-ledarsida med Boëthius på bild: Så dolde Energimyndigheten Sveriges gaskris | Peter Wennblad | SvD Ledare Om det är sant? Jag har ingen aning. Energimyndigheten dementerar.

Branschorganet Energiforsk är bara en expertorganisation som inte håller dem angående vindkraften. Ja, de vet naturligtvis också om att det inte blåser jämt och att det finns en del utmaningar och krävs en del förändringar. Man behöver även energilager och topplastkapacitet i form av bland annat gasturbiner:

Boëthius kontrar med att Energiforsk inte är objektiva: LEDARE: Bristande källkritiken bakom vindkraftshyllning.

Själv har jag ingen aning.

Magnus Henrekson har gjort sig känd (i alla fall för mig) för att granska – och totalsåga – de stora gröna omställningsprojekten i norr som Northvolt, Hybrit och Stegra. Något han gjort ihop med bland annat Christian Sandström, tidigare biträdande pro­fessor vid Internatio­nella Handelshög­skolan i Jönköping.

Det är naturligtvis viktigt, projekten påverkar samhället, inte minst elsystemet, och betydande skattemedel har skyfflats in. AP-fondernas agerande i hur investeringar gjorts har ju varit minst sagt anmärkningsvärda. En hel del är säkert rimlig kritik men ändå, jag kan inte komma runt känslan av en närmast propagandaliknande opinionsbildning. Och allierar man sig med Vindkraftsupplysningen är man definitivt en aktivist i mina ögon. Men det blir värre.

För några veckor sedan (10 maj 2026) medverkade både Henrekson och Sandström i Vindkraftsupplysningens evenemang i Tylösand (Sandström var moderator). De utlovade ”Fakta. Debatt. Klarhet. Inför valet 2026.” Men de medverkande är alla dokumenterat högljudda motståndare till vindkraft. Vindkraftsbranschen liksom oppositionspartierna avböjde deltagande (enbart Tidöpartierna var där).

En annan ekonom på scen var Christian Steinbeck som debatterat friskt emot vindkraft i Affärsvärlden, Kvartal m fl. Han ska för övrigt hålla föredraget ”Vindkraftens olönsamhet” på Klimatrealisternas årsmöte (de har via sin blogg Klimatupplysningen utgjort det svenska navet i klimatförvillande och svartmålning av IPCC – på tal om radikal aktivism).

Steinbeck har ihop med sin namne Sandström skrivit en rapport om hur olönsam vindkraftsbranschen är. Jessica Stegrud bjöd in Steinbeck till riksdagen 2025 där han höll ett föredrag (som visas på högerradikala SwebbTV).

De båda ekonomerna hade gått igenom en mängd bolags resultat mellan åren 2017-2022 och visat hur stora förluster som gjorts. Men varför investerar näringslivet i vindkraft om det nu är så kaptialförstörande som påstås? De inblandade förnekar inte att många bolag haft det tufft under några år men de kritiserar ekonomerna för deras metodik; lönsamheten inte kan beräknas under så kort tidsrymd som de gjort. Själv är jag ekonomisk dyslektiker.

Sydsvenska Industri- och Handelskammaren bildade 2023 stiftelsen Skandinaviska Policyinstitutet för ”oberoende forskning, faktaspridning och utbildning inom området public policy”. Under 2024 gav de ut antologin De norrländska stålsatsningarna – frälsare eller gökunge? (Samhällsförlaget), med slutsatsen: ”Om projekten genomförs får det långtgående negativa konsekvenser för svensk ekonomi.”

Projektledare och redaktör var Henrekson. Han skrev också kapitlet som sågar tillverkningen av fossilfritt stål. Några andra skribenter:

-Jan Blomgren, fysiker, konsult och extremt flitig debattör och ihärdig kärnkraftsförespråkare (och lika mycket motståndare till vindkraft, bl a sakkunning för Motvind Sverige). Driver podd ihop med Lotta Gröning på Epoch Times där ”den gröna bubblan” ofta diskuteras med hans antologimedförfattare. Blomberg är frekvent gäst på Riks och högerradikala SwebbTV.

-Per Fahlén, pensionerad professor från Chalmers. Också han anges som sakkunnig för Motvind Sverige och har medverkat i SwebbTV och Riks. Han ser IPCC som en politisk organisation: ”Jag tror på den vetenskapliga metodiken men är mer skeptisk till politiska institutioner som IPCC (en verksamhet kantad av skandaler och förvanskningar av forskares slutsatser) och jag vill se en värld där naturen inte ödeläggs av enorma vindindustrier.” (webarchive).
Kuriosa: Elsa Widding använde honom källa i sitt program på SwebbTV och inlägg på Klimatupplysningen, även tillgängligt på konspirationssajten vaken.se.

-Redan nämnda Christian Sandström har skrivit två kapitel.

-Helen Karlsson, biträdande professor i miljö medicin vid Linköpings universitet, har skrivit ett kapitel om vindkraft och hälsorisker. Även hon höll föredrag på Vindkraftsupplysningens Almedalsevent liksom på deras evenemang i Tylösand. Noterbart är att hennes genomgång av tillgänglig forskning inte ger stöd för några större hälsorisker – mycket på grund av att för få studier har gjorts enligt henne. Det är självklart att sådant måste studeras, alla klimatåtgärder kommer även ha negativa konsekvenser, men det måste ju sättas i proportion till alternativen. Jag har ingen aning om status, Naturvårdsverket anser att dessa saker är tillräckligt beaktade: Frågor och svar om vindkraft

Projektet har finansierats av ett par näringslivsanknutna stiftelser och en rad kändisar inom affärsvärlden, såsom Christer Gardell, Carl Bennet och Rune Andersson (och några som ville vara anonyma).

Ovanstående är guilt by association och oftast är det ett otyg i en debatt. Men visst fanken är det i många fall relevant för att bilda sig en uppfattning om hur en debatt förs. Det är helt okej att tycka och tänka och förespråka vad man vill, men i mina ögon är man ren och skär aktivist om man är engagerad i organisationer som Motvind Sverige och Vindkraftsupplysningen – du får ha vilken akademisk titel du vill. Och medverkar man i SwebbTV har man helt tappat omdömet.

Det visar också två saker:

  1. I efterforskningarna var det slående hur ovanståendes personers inlägg i debatten hamnade högst upp i sökresultaten. Som synes nedan saknas det inte kritik mot ovanstående, men det var mycket svårare att hitta. Det är också tydligt hur deras budskap hamras in, de är extremt aktiva och syns frekvent i ”affärstidningar” och liknande. Likaså på Riks, Epoch Times och en lång rad högerextrema sajter som Samnytt och SwebbTV, allt med andemeningen att det bara är miljöextremister och Miljöpartiet som vill ha vindkraft. Motargument existerar inte här.
  2. Näringsliv och miljardärer har enorma möjligheter att påverka samhällsdebatten via tankesmedjor och liknande, nej jag har inget emot privat finansiering av forskning, men det känns mer som opinionsbildning här… Se bara hur anonyma finansiärer driver Henrik Jönssons 100%.

Men självklart har de rätt att driva sina ståndpunkter, men antologin är otroligt enögd. Nej, jag tror inte de är ”köpta”, de är nog helt övertygade om att de har rätt i sak. De har dock turen att ha gott om finansiärer som tycker samma… Det råder heller inga tvivel om vad de tycker om att staten lägger skattepengar på att ”styra utveckling och affärsverksamhet”. Henrekeson ger exempelvis sin syn på klimat och politiken i Epoch Times: ”Klimatpolitiken utmärks av en närmast religiös tro på statlig styrning. All erfarenhet visar att den kommer att misslyckas, skriver Magnus Henrekson.” Världen går inte under – IFN

Det känns som att ”fallet Marie” bara är en liten del i det här ideologiska spelet. Själv kan jag inte branschen, men debattörerna är inte oemotsagda, nedan följer några exempel. Men det är anmärkningsvärt hur mycket av det mediala motståndet mot vindkraft och omställningen kommer från denna lilla skara debattörer.

Blomgren, Henrekson och Sandström beräknade att en kostnad för Svenska kraftnäts årliga utgifter för stödtjänster skulle stiga till 20 miljarder kronor under 2023 baserat på ”informella källor”. Svenska kraftnät dementerar uppgifterna.

När Skandinaviska Policyinstitutet uppger att fossilfritt stål kommer vara olönsamt beror det bl a på att ekonomerna inte räknat in att utsläppen av koldioxid kommer att bli dyrare, vilket är vad EU:s hela handel med utsläppsrätter går ut på.

Henrekson påstod bl a att Stegra ”avser att producera järnsvamp med naturgas i stället för vätgas”, vilket inte är sant:

Henrekson, Sandström och Blomberg gjorde en beräkning att havsbaserad vindkraft kommer bli olönsamt. Experter menar att de är osakliga och att de använt sig av felaktiga data:

Johan Gärdebo och Sefan Hellstrand (SvD Debatt 2025) oroas för att en mer växtbaserad kost hotar Sveriges matförsörjning. Klimatpolitiska rådet menar att deras kritik innehåller flera sakfel:

När åtta professorer 2023 skrev en artikel om att det var huvudlöst att staten riskerar de enorma summor som krävs för att få kärnkraft på plats, svarade Blomgren, Henrekson och Sandström att ”Debattörerna tycks tro att ekonomiska risker avhåller investerare från att bygga ny kärnkraft. Det handlar egentligen om politiska risker.”

Ja, och så där fortsätter det …

Självklart måste så här komplexa frågor få stötas och blötas, man får ha olika åsikter. Självklart finns det nackdelar med vindkraft och man måste ha förståelse för att man inte vill ha en vindsnurra som närmsta granne. Men vad är det som gör mig skeptisk?

Vindkraftsmotståndet har tidigare visat sig ha shady intressen i bakgrunden, långt ner i nedanstående inlägg kan du läsa om hur två ”marknadsliberala” tankesmedjor, samarbetspartners med Timbro, publicerat förvillande rapporter med stöd av fossilindustrin, Instituto Juan de Mariana och CEPOS (”danska Timbro”). Och det är ingen engångsföreteelse (men jag har inga belägg för att de eller ”kärnkraftsbolag” skulle vara inblandade i ovanstående).

För övrigt fascinerar det mig också hur mångsidiga experter nationalekonomer kan vara. Henrekson har också uppdrag åt regeringen att utreda frågor inom skolväsendet…

För övrigt två: en ny granskning av små modulära kärnreaktorer (SMR) gjord av tyska strålsäkerhetsmyndigheten BASE kom fram till att det skulle krävas att 3000 reaktorer tillverkas för att få det lönsamt. Som jämförelse planerar 15 europeiska länder sammanlagt 54 SMR-projekt.

Förlåt, ännu ett för långt inlägg 😉

Nytt lagförslag gör fossilindustrin osårbar

Den Av Mathsi UncategorizedLämna en kommentar

Det är väl känt hur republikanska partiet i USA är beroende av oljepengar och det är knappast en slump att klimatförnekeriet länge frodats inom partiet och helt tagits över av extremister. Det är numera svårt att bli förvånad över något som kommer från andra sidan Atlanten men ett nytt lagförslag är … hmm… intressant. Kanske mer än något visar det väl hur rädda vissa verkar vara för konsekvenserna av att medvetet ha bedrivit förvillarkampanjer under decennier.

I mitten av april presenterade Ted Cruz och tre republikanska kollegor lagförslaget S. 4340: Stop Climate Shakedowns Act of 2026.

Bland annat står att ingen inom energibranschen* ska kunna hållas rättsligt ansvarig för utsläpp. Det skrivs också att det är helt ovetenskapligt att lokala väderhändelser kopplas till personer verksamma inom energibranchen* och därmed ska inga krav kunna utställas på dem. Det gäller även de som mislett och förvillat:

”including because of marketing, alleged misrepresentation, alleged failure to warn, or any other speech.”

(4) staternas försök att ålägga personer verksamma inom energibranschen ansvar för utsläpp mellan delstater och globala utsläpp, vare sig det sker genom statlig skadeståndsrätt, konsumentskyddskrav, antagande och verkställande av så kallade klimatsuperfondlagar eller andra civilrättsliga åtgärder, inkräktar på den federala regeringens exklusiva jurisdiktion;

(5) försöken att tillskriva lokala vädermönster och de lokala skador som uppstår till följd av meteorologiska händelser, såsom översvämningar, torka, orkaner, skogsbränder eller värmeböljor, till personer verksamma inom energibranschen saknar vetenskaplig trovärdighet och är därför godtyckliga;

(6) staternas och kommunernas försök att ålägga personer verksamma inom energibranschen retroaktivt ansvar för annars lagligt beteende kränker grundläggande rättvisehänsyn och Förenta staternas konstitution;

*Det definieras också tydligt att energibranschen = fossilindustrin och inget annat.

”The term energy means crude oil, natural gas, lease condensates, natural gas liquids, refined petroleum products, or coal.”

De inblandade bugar och bockar:

“We thank Senator Cruz and Rep. Hageman for introducing legislation to stop a growing patchwork of state laws and lawsuits that threaten American energy and risk raising costs for consumers,” said American Fuel & Petrochemical Manufacturers (AFPM) President and CEO Chet Thompson and American Petroleum Institute (API) President and CEO Mike Sommers in a joint statement. “These efforts to retroactively penalize companies for lawfully meeting consumer demand are misguided and counterproductive. Congress should act decisively to reaffirm federal authority over national energy policy and end this activist-driven state overreach.” 

Det var ju precis vad de efterfrågade:

AFPM, API back legislation to halt state laws and lawsuits targeting American energy | American Fuel & Petrochemical Manufacturers

Inside Trump’s Unorthodox Climate Attacks in Courts Nationwide – The New York Times

Trump and Republicans Join Big Oil’s All-Out Push to Shut Down Climate Liability Efforts – Inside Climate News

Republican lawmakers attempt to shield big oil from climate lawsuits in ‘alarming’ bills | US news | The Guardian

Klimatförändringarna och medielogiken

Den Av Mathsi UncategorizedLämna en kommentar

Graph reference (notes in red are mine)1

Media and Climate Change Observatory är ett samarbetsprojekt mellan en lång rad universitet som bland annat loggar hur många artiklar som publiceras om klimatförändringarna per år. Kurvan har dalat signifikant under senare tid. Grafen visar likaså ganska tydligt hur det krävs någon sorts händelse eller ”story” för att ge en omfattande täckning i media.

Notera särskilt 2013 att IPCC:s vetenskapliga rapport inte var nog för att locka medierna att skriva om det i någon större utsträckning. Det var inte heller Parisavtalet 2015. Annat med konspirationsanklagelserna 2009….

2006 Al Gores film En obekväm sanning ges ut. Förmodligen första gången klimatfrågan når ut på riktigt till en bredare allmänhet. Skapade en del rabalder under efterföljande år …

2007 IPCC:s fjärde sammanfattande rapport AR4 publiceras ”warming was “unequivocal” and very likely caused by humans.”

2007 IPCC får Nobels fredspris.

2007 uppmättes likaså en uppseendeväckande låg isutbredning i Arktis.(Bild från Zackelab som har många fina och uppdaterade grafer)

2009 Klimatmöte i Köpenhamn (COP 15) där man förväntades enas runt ett nytt klimatavtal – men det misslyckades fatalt.

2009 Inför klimatmötet i Köpenhamn hade en dataserver på ett universitet i Storbritannien hackats och tusentals mejl läcktes på nätet. Icke-journalisten Delingpole på The Telegraph (numera Breitbart) gav uppståndelsen namnet Climategate. Det påstods att mejlen skulle vara bevis för att klimatforskarna fuskade och att larmen var påhittade. Mängder med undersökningar visar att det inte fanns någon substans i detta. Saker togs ur sitt sammanhang,

2015 Parisavtalet skrivs under och börjar gälla 2016.

2016 Trump blir ny president i USA och med honom en våg av klimatförnekelse. USA drar sig ur Parisavtalet.

Notera att när IPCC:s femte rapport AR5 gavs ut 2013 var rapporteringen relativt beskedlig.

2018 Greta Thunberg påbörjar sin skolstrejk utanför riksdagen. Det triggar högernationalistiska grupperingar att anamma klimatfrågan – fast på motsatt sida förstås… Nedan graf över antal poster om Greta på Facebook från tyska Eike och AfD (från Unearthed här)

I Sverige härjar omfattande skogsbränder.

2019-2020 Flera svåra händelser orsakade av extremväder: bränder i Australien, värmebölja i Sibirien m m.

2021 IPCC AR6 publiceras

2022 Värmeböljor lite här och var, bl a i Europa

2022 Översvämning i Pakistan

2022 Klimatmöte (COP22) i Sharm el-Sheik

  1. : Aoyagi, M., Appelgren, E., Ballantyne, A.G., Boykoff, M., Bruns, C., Chandler, P., Daly, M., Fernández-Reyes, R., Jiménez Gómez, I.J., Hawley, E., Hayakawa, Y., Hwang, K., Lee, K., Lyytimäki, J., McAllister, L., Mervaala, E., Mocatta, G., Nacu-Schmidt, A., Osborne-Gowey, J., Pearman, O., Petersen, L.K., Rawn, A., Riegert, K., Simonsen, A.H., and Ytterstad, A. (2026). World Newspaper Coverage of Climate Change or Global Warming, 2004-2026. Media and Climate Change Observatory Data Sets. Cooperative Institute for Research in Environmental Sciences, University of Colorado. doi.org/10.25810/4c3b-b819. ↩︎

Att ytterhögern misstror public service är bevis på att sändningstillståndet fungerar som det ska!

Den Av Mathsi Uncategorized1 kommentar

Ingen kan väl ha missat att debatten om förtroendet för public service har blossat upp igen. Detta efter att nättidningen Kvartal larmat om att SD-väljare är underrepresenterade i SOM-institutets opinionsundersökningar, dvs det är färre andel SD-väljare som deltar än vad som röstade på dem i valet men ändå görs ingen viktning av resultatet. ”Skandal”, tycker förstås Jimmie Åkesson och kompani. Men är det verkligen en viss underrepresentation och val av statistisk metod som är det stora problemet här? Misstron från ytterhögern är nog snarare ett tecken på att public service sändningstillstånd fungerar som det ska – och visst är det problematiskt.

SOM-institutet har svarat på kritiken: Om samverkan, förtroendemätningar och viktning | Göteborgs universitet. Det är känt sedan länge att personer på den yttre högerkanten har lägre förtroende för public service. Likaså att de i högre grad avstår från att delta i såna här opinionsundersökningar, vilket förstås skapar problem när man ska tolka resultaten.

Huruvida man ska vikta dessa eller inte är en relevant fråga som definitivt inte har mörkats, men det är inte alldeles självklart att så ska göras och om man gör det, hur och mot vad? I sitt svar har SOM-institutet redovisat hur det ser ut om man viktar svaren mot valresultatet. Skillnaden var minimal, förtroendet är fortfarande mycket högt, med eller utan viktning:

Två statsvetare skrev ett inlägg i SvD där de förklarar varför Kvartals resonemang inte håller och att den undersökning Kvartal använder som ”facit” är betydligt mindre tillförlitlig än SOM-institutets. Sammantaget borde det klargöra för alla som inte är ideologiskt övertända att ”avslöjandet” är en populistisk soppa kokt på en spik.

Kvartals angrepp mot SOM/Public service kom nästan samtidigt med Kvartals reklamkampanj som målar upp DN, SVT och SR som partiska och anti-SD, se bild från tunnelbanan i Stockholm nedan. Effektfull och säkert uppskattad av tänkt målgrupp. Kvartals vd Ludde Hellberg medger att det inte var en slump att de båda kom samtidigt. Lyssna på Medierna där ämnet tas upp och bland annat Hellberg intervjuas: Hela soppan kring Kvartal, SOM-institutet och förtroendet för public service | Medierna | Sveriges Radio

Reklamkapanj, Sthlms tunnelbana. Mathias Cederholm har för övrigt skrivit bra om Kvartals maskot: en vit kanin med kopplingar till både Matrix och djupa hålor av internet: Kvartal, en vit kanin och oavsiktliga kaninhål – Magasinet Konkret

Hellberg tycker kritiken mot deras framställning är substanslös, själv anser jag att han inte har mycket att komma med i sitt försvar. Att Jens ”public-service-är-folkets-fiende” Ganman i anslutning till publiceringen skriver på Kvartal att det handlar om avsiktlig manipulation ser Hellberg heller inte som ett problem.

Viktningen mot enbart SD räcker inte, säger Hellberg, men han får inte frågan vad som ytterligare måste till. (Övriga partier fick för övrigt 1,5% i förra riksdagsvalet och i de senaste SOM-undersökningarna är de överrepresenterade (3%).) Jag vägrar att tro att en så pass rutinerad journalist som Hellberg och en drös andra på Kvartal på allvar menar att opinionsundersökningar ska tolkas på den detaljnivå Kvartal vill få det till. I så fall måste man väl ändå fundera på varför det ser ut som det gör. Vilka röster är det som saknas? Vad skulle det innebära om public service och samhället anpassar sig till denna grupp?

Nedan ger jag några exempel och man inser att det inte är en lätt problematik att hantera.

(Ja, jag har skrivit om detta förr …)

Forskningen är tydlig: 1) det finns ingen systematisk partiskhet inom public service, ibland kan visserligen någon sida gynnas men det skiftar och beror mest på medielogiken och vad som händer i världen 2) uthålliga och välfungerande demokratier värnas av oberoende och starka public service medier.

Men självklart är mediekritik viktig och nödvändig. Både du och jag kan hitta saker att klaga på när det gäller Public service, det är en utopi att någon media skulle vara felfri.

Public service har ett antal regler att förhålla sig till, låt oss ta en titt på två av dessa:

Demokratibestämmelsen

SVT och SR har en skyldighet att ta hänsyn till allas lika värde och att ta avstånd från rasistiska och antidemokratiska uttalanden.

Man måste ha levt under en sten om man inte hittar en uppsjö av rasistiska uttalande från SD:s företrädare och deras väljare. Det är alltså helt inkompatibelt med public service uppdrag.

Högerns poster boy Henrik Jönsson, letar svt-fjädrar att göra jättehönor av (och i brist på fynd hittar han på) och har öppet deklarerat att han tycker det är fel att SVT tog avstånd från att en SD:are kallade muslimer för inte helt mänskliga varelser:

Jens Ganman, en favorit hos islamofoberna och tillika skribent på Kvartal tycker det är bra att regeringen rör sig i en auktoritär riktning för att komma tillrätta med ”institutionaliserad släpphänthet på framförallt invandrings- och kriminalpolitikens område”:

Detta som respons på en f d UD-diplomats larm om att ”Regeringen viftar bort remissinstanser, kontrollerar utredningar och uppmuntrar till tystnadskultur.” Andreas Norman om regeringens maktmissbruk och ministerstyre.

När Tjeckiens förre president Václav Klaus tilldelades pris på och i ett tal på Grand Hôtel kritiserade mänskliga rättigheter fick han stående ovationer av publiken, inklusive Jimmie Åkesson och Nigel Farage. SD var arrangör.

Sverigedemokraterna vill att myndigheten Institutet för mänskliga rättigheter läggs ner och att bidrag till arbete mot rasism och diskriminering tas bort (det senare gynnar sossarna menar de).

Om Public service ska bli populärt hos detta klientel innebär det att sändningstillstånden måste göras om i grunden där mänskliga rättigheter likställs med woke och där rasism är helt acceptabelt. Det handlar inte om att finjustera en statistisk metodik utan förändra samhället i grunden (och där public service höga förtroende då kommer att rasa hos en stor majoritet av Sveriges befolkning). Och ja, det är ju precis vad de vill, se vad som framförs på konservativa konferenser (där SD deltar):

Hur många av de röster som Kvartal menar saknas i opinionsundersökningen ratar själva grunden för public service nuvarande verksamhet? Hur ska en demokrati förhålla sig till detta? Om andelen medborgare som vill ha sharialagar blir tillräckligt stor och högljudd, ska public service anpassa sig till detta?

Krav på saklighet

Det råder ingen vetenskaplig oenighet om att klimatförändringarna beror på den mänskliga faktorn. Visst är det svårt att bestämma exakta siffor men det framgår med all tydlighet att naturliga variationer är försumbara i jämförelse:

The likely range of human-induced warming in global-mean surface air temperature (GSAT) in 2010–2019 relative to 1850–1900 is 0.8°C–1.3°C, encompassing the observed warming of 0.9°C–1.2°C, while the change attributable to natural forcings is only −0.1°C to +0.1°C. Chapter 3: Human Influence on the Climate System | Climate Change 2021: The Physical Science Basis

När desinformation kommer på tal så är det nästan alltid Ryssland som – med rätta – hamnar i fokus. Men när det gäller klimatfrågan har USA och världens nyliberala aktivistorganisationer, förlåt, tankesmedjor, inte behövt någon hjälp från öst (även om de förstås bistår när tillfälle ges). Detta är extremt väldokumenterat.

Mot bakgrund av detta är det inte konstigt att tvivel har börjat gro och fått djupa rötter i samhället. Numera har de allra flesta accepterat faktum, men det finns några undantag: de som politiskt klassar sig vara långt till höger. I SOM-Institutets undersökning från 2023 anser nästan var fjärde person (23%) ”klart till höger” att IPCC har fel när det gäller orsaken till klimatförändringarna, var femte SD:are (21%) och KD:are (18%). Miljö- och klimatopinion i Sverige 2023:

Det är ungefär på samma nivåer som motsvarande undersökningar 2019 och 2020. Siffror som bekräftas i Novus undersökning 2023-2024. Nästan hälften (42%) av SD-väljare anser att IPCC har fel. (Men såklart, ”inte alla SD:are” osv.) Novus klimatrapport vintern 2023-24:

SD-knutna Riks har i närtid bjudit in Torbjörn Ripstrand. Han ”ifrågasätter koldioxidhypotesen, pekar på ökad solinstrålning och minskat albedo som förklaringar till temperaturökningen.” Han är aktiv på Klimatupplysningen och SwebbTV och tillika partikamrat med Elsa Widding (Ambition Sverige) – fyra av deras sju styrelseledamöter är aktiva på SwebbTV.

Från Widdings presentation: ”Elsa Widding är idag allvarligt bekymrad över hur klimatforskningen förvanskas redan innan den når ut från FN:s klimatpanel IPCC.” Kom ihåg att hon var nr 12 på SD:s riksdagslista i förra valet – självklart var SD:s ledning medvetna om hennes dissande av IPCC.

Konservativt kristna ARC håller konferenser i London som blivit en tummelplats för politiker på högerkanten ihop med oljelobbyister. I förra årets deltagarlista hittas bland annat SD:s Björn Söder och Charlie Weimers. På scenen satt Jordan Peterson och Farage och hånade klimatforskningen, även sådant IPCC slagit fast med hög säkerhet. Chefen för Palantir UK beskyllde universitet, medier, experter och faktagranskare för att vara ett enda stort censureringskomplex.

Janerik Larsson, skribent på SvD:s ledarsidor, PR-konsult och tidigare även vice vd för Svenskt Näringsliv:

Moderata riksdagsledmöter hävdar på fullt allvar att mainstream media hjärntvättar medborgare med alarmistiskt färgade väderkartor. Ja, även Widding svamlar om detta i sin senaste bok som hon gav ut när hon satt i riksdagen som SD-ledamot.

Nedan en bild från Frihetsnytt där Staffan Mörner påstår att den största delen av uppvärmningen de senaste 150 åren skedde före 1945 och att alla förändringar hittills bara varit positiva (Widding gav ut hans bok på sitt förlag 2020).

Det här, liksom vaccinmotståndet, är vardagsmat på sajter som SwebbTV, Newsvoice och allt vad de heter. Ska man utvärdera SD:ares brist på förtroende för public service vill jag hävda att man bör veta hur stor andel av dem som anser att dessa sajter är tillförlitliga. Jag vet inte, men det är fullständigt inkompatibelt med public service nuvarande uppgift. Och det vore helt bisarrt att tillmötesgå dem.

Nej, de vill inte bara nyansera

Visst kommer det alltid att finnas saker att kritisera inom alla komplexa samhällsdebatter och den om klimatet är inget undantag.

Men jag och andra har i otaliga inlägg visat att ”skeptiker” knappast bara vill nyansera debatten – eventuell befogad kritik drunknar i havet av falsarier och propaganda. I nedanstående länk finns flera exempel på hur självutnämnda skeptiska mediekanaler som Kvartal och Fokus bedriver ren känslodriven aktivism och inte journalistik inom klimatområdet:

Man får ha olika åsikter och alla kan göra fel men jag (och andra) har visat att demagoger som Henrik Jönsson och Jens Ganman (utsedd till årets svensk 2019 av tidskriften Fokus) helt medvetet ljuger om det gagnar deras syften. Den senare visar tydligt hur fakta inte spelar någon roll, i ett Facebookinlägg med en rad felaktigheter lägger han till en länk till en faktagranskning som är helt omöjlig att missförstå och skrev:

”För att strö ytterligare salt i såren: sista månaden har det ramlat in två oberoende rapporter – en finsk och en japansk – som presenterar alternativa förklaringar till de globala väderfluktuationerna.” Men lägger till att det nog inte kommer hända att samhället lyssnar på dem: ”…kanske man även kan lyssna en stund på dessa herrar? Som dock ÄR vita. Och män. Möjligen även heterosexuella… så… kanske inte.”

Det går inte att komma vidare i en sådan här ”debatt”. Ganman vet vilka strängar han ska spela på och vilka kodord som väcker känslor (vita, heterosexuella, män). 11:2:7 En konservativ rörelse i fritt fall? – Maths Nilsson, författare Och han behöver inte förklara sig. Inlägget fick 4900 gillanden och delades 1300 gånger trots att det är ren nonsens.

Charlie Kirk, den amerikanska högerdebattören som blev skjuten i USA, har hyllats för att han ”tog debatten”. Så kanske det är, men när han påstår att klimatförändringarna är en bluff så är det inte en vilja att debattera för att klargöra och komma vidare, det är enbart för att provocera. Det finns ingen anledning att ”samhället” eller public service måste ta sånt skit på allvar.

Läs gärna hur jag fått både hot om polisanmälan, mentala diagnoser och förtal för att ha recenserat Widdings bok hon gav ut när hon var SD-ledamot: Vägen till förtal – Maths Nilsson, författare

Och på den här nivån fortsätter det. Huitfeldt skrev för några år sedan på DN:s ledarsidor att han var rädd för att den mediala utvecklingen gick åt samma polariserade håll som i USA. Tänk, jag skulle vilja påstå att han och Kvartal är drivande på den punkten.

Med det sagt, jag har bara tagit del av Kvartals klimatrapportering, de producerar säkert bra material också. Huitfeldt är fortfarande en av landets bästa intervjuare. Deras samtal med partiledare är ett utmärkt initiativ. Svt satsar istället på tramsprogram med influencer som intervjuare. Även DN satsar på influencers såg jag.

Orkar bara inte med sånt skit, men jag börjar väl bli för gammal.

Det hela slutar ju i en filosofisk fråga. Demokrati har en akilleshäl (vilket historien visat oss). I den bästa av världar borde alla (nåja) medborgare ha ett högt förtroende för public service, men innebär det att om en tillräckligt röststark minoritet inte ställer upp på demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter och ser på vetenskap som vänsteråsikter man inte behöver bry sig om, måste public service tillmötesgå dem? Var och när sätter man gränserna?

Själv tycker jag alla varningslampor lyser, vad tycker du? Men hur kommer man till rätta med det? Jag har ingen aning mer än att om den stora massan vill annorlunda är det dags att säga ifrån, och då inte enbart på valdagen.

Ber om ursäkt för att jag skrivit nästan samma inlägg tidigare. Det beror på att jag är frustrerad över sakernas tillstånd och att ”klimatdebatten” har sett exakt likadan ut i evigheter (med enda skillnaden att högernationalister i stor utsträckning nu har tagit över det moras av lögner som nyliberala och konservativa tankesmedjor sått under decennier).

100 % anklagar Sveriges radio för att valkampanja till förmån för S och Mp – men förvanskar klimatrapport

Den Av Mathsi Uncategorized2 kommentarer

Henrik Jönssons mediesatsning 100% gör en fredagspodd vars senaste avsnitt har rubriken Till höger om Djingis Khan. I de valda delar jag lyssnade på diskuterades förtroendepolarisering, Public service (förstås) och lite om klimatet. De förfärades över en Dagens eko-sändning och menade att det mest liknade ett valkampanjsinlägg till förmån för Sossarna och Miljöpartiet. Det rör en klimatrapport om värmerelaterade dödsfall i Europa, men de bygger mycket av sin ilska på uppenbara faktafel. Men med det sagt, begreppet värmerelaterade dödsfall är faktiskt inte alls så självklart som man kanske kan tro.

100% hymlar ju inte med att de är ett politiskt projekt med avsikt att driva högeropinion. Och det är helt okej, men vill man bli tagen på allvar får man åtminstone försöka hålla sig till fakta. Det gäller kanske i synnerhet när man, som 100%, har hemliga finansiärer.

I podden deltar Henrik Jönsson, Per Gudmunson och Marie Söderqvist. Jönsson säger i podden att Public service är ”hans ärkefiende”. Gudmunson är journalist med senaste tjänst på Bulletin. Han är också politiskt aktiv och har varit pressekreterare för KD och senare kommunikatör och politisk strateg för Moderaterna på Lidingö. Söderqvist är vd och producent för 100 % och likaså vd för tankesmedjan Environment and Public Health Institute (Ephi) – en liten näringslivsfinansierad tankesmedja/kampanjorganisation grundad av Christofer Fjellner (M), där Jönsson sitter i advisory board.

Jönsson pratar om flockbeteendet och att det är tryggt att ha fel i grupp och att få vågar säga emot. Man ”sluter upp mangrant kring grejer som kan vara ganska konstiga som, jag menar, nu har vi den här klimatgrejen som är ganska snurrig men som kanske håller på att luckras upp litegrand. Tidigare var det migrationsfrågan.” Det vill säga, han vill bygga på myten om att SD hade rätt i migrationsfrågan precis som de alltid haft om klimatet. Typ.

Och här kommer Söderqvist in och berättar om sin rysliga morgon när hon fick vakna upp till Ekots nyheter. Jag har klippt ihop avsnitt från podden nedan där ni kan höra dem själva och likaså Ekots intro.

Rapporten Lancet Countdown

Det handlar alltså om att antalet värmerelaterade dödsfall har ökat i Europa enligt en ny rapport från Lancet Countdown. Men rapporten handlar inte bara om dödsfall utan mer om hur klimatförändringarna påverkar folkhälsan i stort. Rapporten har tagits fram av ett stort antal forskare från olika universitet och FN-organisationer och är den tredje i ordningen som rör Europa: 2026 Report (Europe) – Lancet Countdown.

Man har där bland annat jämfört antal värmerelaterade dödsfall under perioden 2015-2024 med dem under 1991-2000. Ökningen är som förväntat mest tydlig i södra delarna av Europa, vilket visas i bild B nedan, till vänster.

Högra bilden nedan visar hur torkperioder har påverkat folk. Mer än 1 miljon fler människor drabbades av måttligt eller allvarligt osäker livsmedelsförsörjning i Europa under 2023 jämfört med årsgenomsnittet för perioden 1981–2010. Som vanligt är det fattiga som drabbas värst. Det är också äldre och småbarn som är mest känsliga för höga temperaturer – en del av ökningen av dödsfall beror faktiskt på demografiska förändringar, dvs att andelen äldre i befolkningen blir allt större.

Vidare uppskattas den ökade årsmedeltemperaturen ha lett till att det totala antalet arbetade timmar minskat med cirka 24 timmar per arbetare och år i Europa under 2000–23, jämfört med 1965–94.

Pollensäsongen har blivit längre.

(B) Change in heat-related mortality expressed as the increase in annual deaths per million inhabitants in Europe, comparing 1991–2000 with 2015–24. (C) Change in drought duration, expressed as number of months in a year experiencing an extreme-to-exceptional drought event (population-weighted SPEI6 ≤–1·6)

Det syns också en klar ökning av antalet fall av dengue- och nilfeber:

(A) Change in West Nile virus outbreak risk in European regions from 1950–2025 at the NUTS3 level (left vertical axis). The bars represent the number of NUTS3 regions reporting West Nile virus transmission from 2006–24 for each European region (right vertical axis). (B) Change in yearly average dengue basic reproduction number (R0) for Aedes albopictus across European regions and central and western Asia between 1981 and 2024. NUTS3=nomenclature of territorial units for statistics.

En av Ekots huvudrubriker var alltså denna rapport och slutsatsen att fler dör på grund av uppvärmningen. En annan var att flera politiska beslut har lett till att värdefulla naturskogar inte kartläggs. Söderqvist säger alltså att ”om jag hade varit Socialdemokrat eller Miljöpartist så hade det där varit min valkampanjsbyrå som hade väckt människor med dessa budskap varje morgon.”

Tycker ni bör lyssna på inslaget i Dagens eko i sin helhet, alltså det som 100%-folket går bananas för, det är bara 2 min: Tusentals dödsfall i Europa kopplas till klimatförändringar | Sveriges Radio

Tänk att vara så känslomässigt störd av detta och mena att det skulle handla om vänstervridning! 🙈🙉🙊 Det vore snarare tjänstefel av Sveriges radio att inte berätta om rapporten.

100%:s felaktiga påstående

Söderqvist säger sig ha läst rapporten och sen googlat oavbrutet men lyckas ändå (eller kanske tack vare?) snurra till det så till den grad att hon påstår att forskarna bara lyfter en uppskattad risk i framtiden och inte vad som redan har hänt. Det är inte sant. Och faktiskt rätt anmärkningsvärt att missförstå en studie så.

Och hon hittade inget som handlar om ökade risker för värme gällande Sverige. Men Lancet har en liten sammanställning enbart för Sverige från förra rapporten Sweden 2024:

Värme eller kyla – vilket är mest dödligt?

Men de har en poäng och det gäller en sak som alltid kommer upp när detta diskuteras: att det är fler som dör på grund kyla, inte värme! Det är ingen hemlighet och nämns också i Lancet-rapporten, men att utvecklingen är oroande: ”In 2024, heat-related deaths in Europe were estimated to be 62 775, and the latest projections suggest a steep rise in heat-related deaths by 2050–100, surpassing the reduction in cold-related deaths.”

Gudmunson sa i podden att de satt en skribent på att kolla upp den där rapporten och att de skulle skriva om det på deras sajt. Skribenten verkar av allt att döma vara ”sanningssägaren” Anders Bolling, vars artikel finns här: Fler dör av köld än av värme – 100.se

Bolling hänvisar till att FN (WHO) så sent som 2024 sa att det inträffade 175 000 värmerelaterade dödsfall per år i Europa och nu bara 62 000, vad ska man egentligen tro?

Det är inte alltid lätt att fastställa orsak och verkan i sådana här undersökningar. Från många delar i världen saknas dessutom hälsodata och effekterna är inte linjära osv. Man behöver förstås också jämföra lika med lika och veta ungefär vad begreppen innebär. För vad är det egentligen vi pratar om när dödsfall kopplas till värme eller kyla? Det finns olika mått.

När det pratas om att runt fem miljoner människor dör på grund av temperaturrelaterade orsaker världen över så brukar det oftast komma från en annan studie publicerad i Lancet 2021. Men slutsatserna där bygger på modellkörningar och ganska extrema extrapoleringar. Data från stora delar av Afrika och Asien saknas helt, se bild nedan. Det är från denna studie siffran 175 000 värmerelaterade dödsfall per år i Europa kommer.

For example, the best available global study estimated that more than 5 million annual deaths are associated with non-optimal temperatures, but this estimation was an extrapolation (ie, a metaprediction with only five metapredictors) using daily temperature and mortality data in 750 cities from 43 countries, with no information in non-urban areas and almost no data in Africa, Asia, and Oceania.3 Thus, in all these under-represented areas, the exposure–response association was not estimated from actual temperature and mortality data, but from metapredictors explaining a fraction of the spatial heterogeneity of the 750 urban location-specific associations where daily temperature and mortality data were available.

Basagaña X, Ballester J Unbiased temperature-related mortality estimates using weekly and monthly health data: a new method for environmental epidemiology and climate impact studies The Lancet Planetary Health, 8, e766-e777

Här kan jag, som riktig amatör på området, hålla med om att det medialt dragits rätt stora växlar på ett ganska skralt dataunderlag. Men om man ska vara försiktig med dödstalen pga värme, kan man å sidan inte heller påstå att siffrorna om köldrelaterad död från samma studie skulle vara så mycket säkrare. Även om det verkar råda enighet om att fler dör av kyla än värme, frågan är bara hur stor skillnaden är och vad detta egentligen innebär.

Lancet Countdown-rapporten använder en annan metodik (se referens i citatet ovan). Så vad bygger de här +60 000 dödsfallen på?

Utifrån observerade hälsodata plottas en graf på hur många temperaturberoende dösfall som inträffar vid respektive temperatur och man får en kurva likt den som visas nedan. Utifrån den får man då en optimal temperatur där antalet temperaturrelaterade dödsfall är som lägst (Minimal mortality threshold, MMT). Exakt utseende på grafen kan skilja ganska mycket från olika platser på jorden (se exempel nedan), vi här i norr är exempelvis mer anpassade till lägre temperaturer än de i Indien men mer känsliga för högre.

Bilden nedan kommer från artikel på Our World in Data: How many people die from extreme temperatures, and how this could change in the future: Part one – Our World in Data

Nedersta bilden är från Carbon Brief.

Alla temperaturrelaterade dödsfall som inträffar vid en högre temperatur än MMT, dvs till höger om den optimala temperaturen, räknas som värmerelaterade och de till vänster som köldrelaterade. I de allra flesta fall är den optimala temperaturen något varmare än den som normalt råder över större delen av tiden. Detta gör att fler kommer att dö när temperaturen är lägre än MMT eftersom vi tillbringar större del av vår tid under dessa temperaturer. Men i de flesta fallen handlar det då inte om extrema temperaturer som jag misstänker att vi reflexmässigt tänker på när vi hör t ex värmerelaterade dödsfall.

Alla de 62 000 värmedödsfallen har alltså inte inträffat under extremtemperaturer, den siffran är lägre – om än ganska dramatisk ändå: Scorching European heatwave turns deadly in Spain, Italy and France

På bloggen The Climate Brink redovisa två andra mått som brukar användas: How many people does heat actually kill?

I genomsnitt har antalet värmerelaterade dödsfall per år i Europa ökat med 52 dödsfall per miljon invånare jämfört med på 1990-talet. Hur pass alarmerande är dessa siffror (62 000 motsvarar ungefär en procent av alla dödsfall i Europa)?

Ja, det är ju till viss del en fråga om åsikter och tyckande. Men det är tydligt att vi inte längre pratar om något som kommer hända i framtiden, effekterna är påtagliga redan nu. Och det handlar om riskutvärdering och likaså bara en parameter att lägga till allt annat. Att kulturkriga eller försöka förstå bakgrunden är ett aktivt val.

Själv kan jag inte komma på någon rimlig anledning till att inte försöka agera.

Det här ett mycket komplext och infekterat område och förstås har Lomborg tagit tillfället i akt att missförstå vad studier faktiskt säger. Läs mer: Global warming contributes to increased heat-related mortality, contrary to Bjorn Lomborg’s unsupported claims that climate change is saving hundreds of thousands of lives each year – Science Feedback

Många av dessa dödsfall hade kunnat undvikas relativt enkelt med bättre anpassning (som forskaren Maria Nilsson säger i Dagens eko-intervjun). Likaså WHO: ‘Ultimate price’: 175,000 Europeans die heat-related deaths a year, WHO warns | Euronews: “Fact is, that the adverse health effects of hot weather are largely preventable through good public health practices, so if we are better prepared for a hotter Region, we will save many lives, both now and in the future,” says Dr Kluge.

Rapporten konstaterar också att engagemanget gällande kopplingen mellan hälsa och klimatförändringar hos allmänhet, företag, media, politiker gällande klimatförändringarna har minskat under senaste åren. Det märks om inte annat på min blogg, förra inlägget har bara 40 visningar 😆Får erkänna att det var lite roligare när Twitter/X var ett fungerande ställe att vara på. Skriver mest för terapi och att det är kul att luska lite 🙂

USA:s finansminister och Lomborg dissar klimatpolitik på event ordnat av mäktig lobbygrupp

Den Av Mathsi Uncategorized8 kommentarer

Igår (14 april 2026) satt opinionsbildaren Bjørn Lomborg och USA:s finansminister Scott Bessent på en scen och diskuterade, eller snarare kritiserade, Internationella valutafondens (IMF) och Världsbankens prioriteringar. Samtalet är i princip en enda tirad av motstånd till klimatåtgärder och de båda herrarna illustrerar tydligt anledningen till att klimatomställningen går trögt.

Låt oss börja med Bessents avslutning där han deklarerar att IPCC och typ varenda klimatforskare världen över inte vet vad de pratar (”det är bara naturliga cykler”, ”det går inte att avgöra vad som orsakar klimatförändringarna” 🤡):

Det var Institute of International Finance (IIF) som stod för arrangemanget. Organisationen skapades 1983 av ett fyrtiotal banker i ledande industriländer som svar på den internationella skuldkrisen i början av 1980-talet. Enligt deras egen webbsida är deras misson ”att stödja finansbranschen i en klok riskhantering, att utveckla sunda branschmetoder och att förespråka reglerings-, finans- och ekonomisk politik som ligger i medlemmarnas breda intresse och främjar global finansiell stabilitet och hållbar ekonomisk tillväxt.”

IIF har sedan starten expanderat rejält och har nu runt 400 företag som medlemmar från länder över hela världen (banker, kapitalförvaltare, försäkringsbolag, professionella tjänsteföretag, börser, statliga förmögenhetsfonder, hedgefonder, centralbanker och utvecklingsbanker). Det är med andra ord en mäktig lobbyorganisation.

Lomborg sätter nivån redan i inledningsanförandet: enligt honom har rika länder beslutat att använda fattigas pengar, via IMF och Världsbanken, på områden som ”genus, sociala frågor (social topics) och klimatförändringen”. Detta istället för att prioritera vad världens fattiga egentligen vill ha. Orsak? ”Västvärldens elit” kräver det.

Social topics brukar inkludera saker som mänskliga rättigheter, rasism, HBTQ osv (225 Examples of Social Topics – Simplicable). Det vill säga sådant som brukar falla under universalordet ”woke”.

Här kan du själv se vilka klimatrelaterade projekt Världsbanken stödjer finansiellt. Jag kan givetvis inte bedöma projekten som sådana, men om man bedömer merparten av de listade projekten efter rubrik så får man vara knäpp i huvudet för att vifta bort dem som ”woke” (ja, varsågod för åsikt). En försvinnande liten del går till ”sociala rättvisor och inkludering.”

Med det sagt lever jag inte i en sagovärld där allt bistånd och FN-arbete skulle vara supereffektivt och felfritt i alla led. Förändring i ett land kan inte bara komma ”utifrån”.

Lomborg och hans anhängare ylar ständigt om att vi kommer anpassa oss till ett förändrat klimat, men hans slutsatser tycks alltid var densamma: använd fossil energi. Här är IMF:s beräkningar av hur mycket fossil energi subventioneras, det mesta indirekt via ökade kostnader för hälsoeffekter. Det är enorma summor.

När Reagan tillträdde som president införde han krav på att alla miljöåtgärder skulle genomgå en cost-benefit-analys innan de ens kom på tal. Det verkar vara ett heligt mantra för dem inom den nyliberala ekonomi, och Lomborg är inget undantag. På scenen säger Scott Bessent att all ”klimatpanik” byggde på en alarmistisk studie publicerad i Nature 2024 som spådde att klimatförändringarna skulle kosta enormt mycket mer än vad en omställning skulle innebära. Bessent och Lomborg påpekar att studien var felaktig och har dragits tillbaka.

Det är helt sant: RETRACTED ARTICLE: The economic commitment of climate change | Nature

Efter saklig kritik insåg författarna att det fanns brister i deras metodik och underlag. Vid mindre justeringar brukar sådant korrigeras med ett tillägg till artikeln där det beskrivs vad som var fel och hur det påverkade de ursprungliga slutsatserna. Nu bedömde författarna att felen var för stora och de drog tillbaka den. Slutsatserna gav alldeles för stor vikt till ett enskilt land (Uzbekistan) och osäkerheterna i analyserna var större än vad deras metodik hade redovisat.

Det är så här forskning och vetenskap utvecklas, resultat publiceras, andra bedömer/förkastar/kritiserar metodik eller bekräftar den. Problemet uppstår när felaktigheter inte rättas till och/eller att slutsatserna fortsätter att användas trots att de inte håller (det vill säga precis så Lomborg jämt och ständigt agerar).

Men författarna till denna studie tog till sig av kritiken och säger sig ha justerat felen och ämnar publicera en ny artikel efter peer review. Den uppdaterade varianten kan du läsa här: Author correction of ”The economic commitment of climate change” Även efter uppdateringen överstiger kostnaderna för klimatförändringarna de för omställning.

Men var all ”hysteri” baserad på denna studie?

Knappast, nedan (utdrag från nämnda artikel) är några referenser till ett antal studier som visat att en omställning kostar mindre än att inte ställa om (Se för övrigt min debattartikel i DN för lite sen som tar upp samma sak: ”Dissa inte vetenskap för att ni ogillar klimatprotester” .

Det är snarare så att det är Lomborg som sticker ut, han gillar bara cost-benefit-analyser när de visar vad han vill att de ska visa. Och visar de inte ”rätt” har han för vana att ta bort det som inte passar in.

Ett annat av hans eviga mantra är att satsa på forskning men jag kan inte påminna mig om att han någonsin uttryckt något positivt om något som skulle minska fossilanvändandet. Har du?

Med nedanstående synsätt kan man aldrig förändra något. Har så enormt svårt att förstå att denna charlatan har så mycket inflytande.

Det bör kanske påpekas att IIF:s nuvarande ordförande har arbetat för en snabbare omställning till netto-noll utsläpp:

”Ana Botín, European Banking Federation (EBF) President and Executive Chair of Banco Santander, has today urged European leaders to work together with banks to accelerate the transition to net zero in response to the energy and climate crisis.” (2022)  EBF president says that governments, regulators and banks in Europe should work together to accelerate the green transition EBF – EBF