Jag har lånat ovanstående rubrik från ett Youtubeinlägg (5 mars) av den libertarianska opinionsbildaren (eller heter det influencer nu för tiden?) Henrik Jönsson. Han påstår att det är miljöorganisationernas fel att EU är beroende av Rysslands gas. Inlägget delas friskt på sociala medier, exempelvis av den moderate riksdagsledamoten Jan Ericson (som inte riktigt köper IPCC:s bild av verkligheten…). Och han är inte ensam. KD:s spinndoktor spred samma budskap:

Och här Moderaternas dito:

Och här samma budskap i en artikel från Nya Wermlandstidningens (NWT) konservativa ledarsida. Bara för att nämna några.

Kreml ska alltså ha finansierat miljöorganisationer för att lobba för nedläggning av kärnkraft och på så sätt indirekt låsa in Europa i sitt fossilberoende från Ryssland. Om det är sant? Jag har ingen aning men skulle inte bli särskilt förvånad om det förekom (och för att alla frågar: jo, jag tycker det är dålig tajming att lägga ner fungerande kärnkraftverk när världen kämpar för att få ner CO2-utsläppen).

Men varför spreds det här budskapet just nu och vilka bevis är det som läggs fram?

Ingerö och Silferskiöld länkar till samma källa, en intervju med Dominique Reynié i franska CNEWS (Twitter). Enligt Wikipedia är kanalen högerorienterad och jämförs med amerikanska Fox News (jag har själv ingen aning). Reynié är professor i statsvetenskap men är även politiskt aktiv (liberal om jag tolkar Wiki rätt). Han är dessutom aktiv i tankesmedjan Fondapol och jag antar att det var i egenskap av detta han var där då de visade en bild på deras rapport Freedoms at risk: the challenge of the century.

Nu kan jag inte franska men enligt Twitterinlägg säger han att Gazprom har finansierat olika miljöorganisationer som i sin tur har backat ministrar inom EU som jobbat för nedläggning av kärnkraft.

Men utöver hans uttalande har jag inte sett några direkta bevis. (Inte för att jag tvivlar på att det kan vara sant, men jag har blivit lite för cynisk efter år i denna debatt för att lita blint på en tankesmedjerepresentant …). Jag frågade på Twitter men det enda jag fick var en länk till den nämnda rapporten som visades på bild i inslaget. Men det är resultatet från en enkätundersökning och innehöll vad jag kunde se inget om Gazproms förehavanden.

Nog måste det väl finnas mer än så?

---

Nordstream, WWF och BUND (Friends of the Earth)

År 2011 skrev WWF så här på sin websida angående byggandet av gasledningen Nordstream från Ryssland till Tyskland:

”The Nord Stream offshore pipeline, which will be launched tomorrow to export natural gas from Russia to Europe, is praised by environmental groups. The project will help increase share of natural gas in the world’s fuel balance as a transitional fuel towards a low carbon future and a substitute for coal and nuclear power.”

Uppenbarligen tyckte de att gas var ett bra substitut för kärnkraften, åtminstone i en övergångsperiod. Jag håller väl inte med direkt, men innebär det att de var köpta av Gazprom? Vissa påstår det. Ett twitterinlägg:

”German BUND and WWF took a payout of 10 million EUR from Gazprom.”

(BUND är tyska delen av Friends of the Earth).

Och på Nordstreams websida finns ett pressmeddelande som bekräftar detta. Tre miljöorganisationer, Nordstream tillsammans med en tysk myndighet inledde ett samarbete via en nyupprättad stiftelse, finansierad med pengar från Nord Stream AG. På kärnkraftstwitter översattes detta alltså med att de tog pengar från Gazprom för att sen sluta klaga på gasledningen.

Men det är att skriva om historien ganska rejält kan jag tycka.

WWF och BUND hade innan detta faktiskt stämt Nordstream eftersom de ansåg att det planerade miljöskyddsarbetet under byggandet inte var tillräckligt. (De höll inte heller tyst om Gazproms haverier i andra projekt.). De 10 miljoner euro som nämndes ovan var en del i en uppgörelse där bolaget förband sig att finansiera en stiftelse som skulle driva diverse miljöprojekt i samband med byggandet, som t ex att skydda ett tusen hektar stort område. WWF och BUND fick ledande positioner i denna stiftelse.

I mina ögon är det ganska fånigt att kalla detta för att Gazprom mutade organisationerna.

Det här gällde Nordstream 1 och uppgörelsen gjordes 2011.

2015 kom en rad bolag överens om att bygga ytterligare en pipeline, Nordstream 2: Gazprom, Royal Dutch Shell, E.ON, OMV, and Engie. Konstigt nog nämns nu enbart Gazprom och Ryssland som bovarna i dramat.

Flera miljöorganisationer har protesterat mot detta projekt, Greenpeace lämnade t ex in en stämning (som förstås lades ner av en rysk domstol). Tyska NABU har också stämt projektet. WWF skrev så här 2017: ”The Nord Stream II natural gas infrastructure investment of building two new pipelines from Russia and Germany is the most advanced of the Baltic pipeline projects and thus directly in conflict with EU’s goal.”

Miljöorganisationer har också direkt protesterat mot att fossilgas ska klassas som hållbart i The Green New Deal, t ex i det här öppna brevet till EU-parlamentet 2020 som är underskrivet av följande:

EPP, det politiska block som KD och M tillhör i EU, anser att fossilgasen är en viktig energikälla (åtminstone än så länge) och röstade för att inkludera fossilgasen. Men ändå vill M och KD:s propaganderi nu enbart skylla på miljöorganisationerna…

Enorma pengar har lagts på lobbyism och på att bland annat kämpa mot USA:s sanktioner av Nordstream 2 (alltså innan Rysslands invasion av Ukraina). Men det gäller inte bara Gazprom:

”Five foreign companies partnering with Gazprom on the pipeline — Austria’s OMV AG, the Netherlands’ Shell International, France’s ENGIE, and Germany’s Wintershall and Uniper SE — hired lobbyists at McLarty Inbound to lobby the State Department and the National Security Council. They collectively paid the firm more than $840,000 for lobbying in 2020 and $600,000 in the first three quarters of 2021.”

[Uppdatering 3/7: Läs gärna artikel i dagens DN om vilka svängdörrar det funnits mellan politik, lobbyister och näringsliv rörande godkännande av Nordstream även i Sverige. Det gäller såväl dåvarande Allianspartier som Socialdemokraterna.]

Nordstream 2 har även stämt EU enligt investeringsskydd (ISDS) i avtalet Energy Charter Treaty där länder kan tvingas betala inte bara för kostnader för att lägga ner utan även eventuella uteblivna framtida vinster:

Forbes: ”The treaty was originally intended to spur Western investment into energy projects in post-Communist countries. But it has since morphed into something being used by Western investors to sue Western governments.” 

Det är ju sant att många miljöorganisationer inte vill ha kärnkraft och självklart underlättar det inte övergången till en fossilfri energimix. Kanske har Ryssland skjutit till pengar här, precis som Twitter vill få det till, men återigen, var är bevisen? Vad säger Henrik Jönsson mer?

---

Jo, han pekar på nedanstående artikel och menar att den visar att västerländska klimataktivister försökt mörka att deras organisation har Gazprom som ägare. Även Transparancy International skrev om detta så sent som 2021! Men då så, då var det avgjort. Eller?

Det handlar Mecklenburg-Western Pomerania Climate and Environmental Protection Foundation.

Och det räcker med att läsa första meningen i den artikel Jönsson visar rubriken på för att förstå att det är en ”miljöorganisation” (inom citationstecken). Det är inte en normal gräsrotrörelse utan den har startats av den tyska delstaten. Och syftet verkar mest ha varit att ta sig runt de amerikanska sanktionerna:

Politico: ”The German state of Mecklenburg-Vorpommern, where the pipeline is set to come ashore, is taking advantage of a U.S. exemption for noncommercial government activities to advocate for the pipeline The state legislature passed a bill to create a nonprofit climate foundation explicitly aimed at ”contributing to the progress of the work on the Nord Stream 2 pipeline” — with a €20 million donation promise from Nord Stream 2 to boot. But major NGOs are refusing to have anything to do with the foundation.”

WWF, BUND och NABU vill uttryckligen inte ha med denna organisation att göra! Men vem bryr sig i desinformationskriget?

(Hmm, fejkade gräsrotrörelser … allt det här låter märkligt bekant… Mer om det snart.)

Jönsson hänvisar vidare till en artikel i The Guardian där Natos chef Anders Fogh Rasmussen anklagar ryssarna för att ha underblåst motståndet mot fracking i Europa:

Med tanke på allt ryssarna varit med och finansierat vad det gäller Brexit och annat kan det säkert vara sant men presenteras några bevis? Nej. ”He declined to give details of those operations, saying: ‘That is my interpretation.’” Och Nato tar avstånd från påståendet:

”Rasmussen made clear that fracking should be used, in his view, to increase Europe’s energy security, by providing a new source of gas and oil supply. Nato’s press office said the remarks were Rasmussen’s personal views, not official policy.”

---

KD:s policyansvarige Ingerö länkade också till en debattartikel i Newsweek från 2017 med liknande anklagelser mot miljöorganisationer i USA som motsatte sig fracking. Artikeln är skriven av en Kevin Mooney, ”undersökande reporter”, som bland annat rapporterar från Heartlands Institutes klimatförnekarkonferenser. På Twitter skriver han:

”When I think of climate change, I think of expensive taxpayer funded boondoggles rooted in junk science.”

Okej. Och bevisen?

Mooney hänvisar till ett brev de två senatorerna Lamar Smith och Randy Weber skrivit till USA:s finansminister. Okej igen. Smith och Weber har inte direkt varit övertygade om klimatforskarnas excellens (eller klimatförändringens existens) om vi ska uttrycka det diplomatiskt…

De visar att flera miljöorganisationer har fått pengar av San Franscisco-baserade Sea Change Foundation (vilket ingen förnekar). Den ska i sin tur ska ha fått två bidrag 2010 och 2011 från Klein Ltd, ett filantropiskt bolag med bas i Bermuda. Enligt Smith och Weber skulle dessa betalningar ha kopplingar till Ryssland men det finns inga bevis för sådana transaktioner. Istället handlar det om en indiciekedja:

“Although the source of Klein’s capital has not been documented,” the Science Committee’s letter says, the panel alleged that various corporate and personal connections “strongly suggest” that the money originated with “the Russian government and energy sector.”

De anklagade tillbakavisar anklagelserna å det starkaste. Inte heller har donationerna från Sea Change varit öronmärkta för motstånd mot fracking menar miljöorganisationerna.

Jag har förstås ingen aning om hur det ligger till men varifrån har senatorerna fått dessa uppgifter? Till största delen kommer de från en rapport skriven 2014 av Environmental Policy Alliance. Gruppen har samma telefonnummer och adress som en PR-konsultfirma som drivs av Richard Berman. Som av en händelse har den också fått flera miljoner dollar av fossilindustrin för sin kampanj Big Green Radicals.

Richard Berman är ökänd i dessa sammanhang och har kallats The kingpin of astroturfing, dvs skapa fejkade gräsrotrörelser. 2014 läcktes inspelningar från ett seminarium till New York Times och Bloomberg, där Berman pratar inför representanter från flera stora fossilbolag. Han lovar bland annat att hans insatser inte kommer kunna kopplas till bolagen och att de måste spela fult och gå till attack:

“There is no sympathy for the oil and gas industry” and people don’t like the word “fracking,” Berman told his audience at the annual meeting of the Western Energy Alliance. So industry must go on the “offense” against environmental groups, destroy their credibility by airing the personal histories of “every single activist,” diminish their moral authority and use humor to “minimize or marginalize” them.

Okej.

Man får ju tro och tycka vad man vill om trovärdigheterna i de framlagda bevisen, men varför ska det alltid se ut så här?

[Uppdatering: Läs mer i mitt inlägg om hur Lomborg i en ledarartikel på SvD återigen anklagar miljörörelsen för att vara köpta av Ryssland. Enda källan visar sig vara en intervju med anonym person, redovisat i en rapport från en lobbyorganisation under EPP (största politiska partiet i EU-parlamentet). Det redovisas inget, säger inget, som över huvud taget bekräftar uppgifterna.]

För det är förstås inga nya knep i klimatdesinformationskriget. 1998 kallade American Petroleum Institute till ett möte med flera konservativa/libertarianska organisationer. De drog upp en plan för hur de skulle bekämpa klimatalarmismen och få USA att inte ratificera Kyotoprotokollet:

Som synes hade de redan namn på en talking head de kunde använda:

En libertarian minsann. Precis som Henrik Jönsson vars video jag lånade rubriken av. En entreprenör och opinionsbildare som vet vilka strängar man ska spela an på. Det räcker inte med att lägga fram ytterst tveksamma och obekräftade uppgifter om hur Kreml styr miljörörelsen. Det väcker ju inte de där riktiga känslorna man vill åt för att opinionsbilda och håva in swish. Greta Thunberg och Anne Ramberg är utmärkt mål för att uppnå detta. Han försöker spela bildad och likställer dem med den i Rom priviligierade patricierklassen och svamlar på om behovstrappan där han placerar plebejer i botten och patricier i toppen.

Och sig själv i mitten. Jösses.

Och snyftig självömkan finns det ingen brist på. Här klipp från tidigare video med samtal mellan Jönsson och Jens Ganman. De har precis kritiserat klimatalarmismen och Greta Thunberg:

Nej, Henrik jag kritiserar inte hur ”ni ger er på ett barn”! Jag är precis lika vit och kanske till och med mer medelålders än vad du är. Jag kritiserar er för att NI beter er som barn och sprider felaktigheter. Ganman gör det dessutom medvetet. Allt annat innebär att han skulle vara korkad och det tror jag inte ett ögonblick på att han är: Jens Ganman (”årets svensk”) på tunn klimatis.

Men båda dessa herrar vet hur man drar en opinionsslipsten.

---

Man kan ha synpunkter på att miljöorganisationer inte vill ha kärnkraft, men att skylla Europas (och världens) fossilberoende på dem är löjligt och en rejäl omskrivning av historien. Konservativa och libertarianska organisationer har i decennier kämpat emot förändringar och förnekat ens existensen av klimatförändringar. Med enorma bidrag från fossilindustrin. Gazprom är bara en i mängden.

Och det gäller inte bara i USA. Här några siffror från lobbyism i EU:

Då har jag inte ens snuddat vid de pengar de skänkt till diverse libertarianska och konservativa tankesmedjor som förvillat om klimatvetenskapen.

Låt mig bidra med en egen konspirationsteori. USA vill gärna exportera LNG från deras frackingindustri till EU. Med tanke på hur deras lobbyorganisationer betett sig tidigare är det inte helt otänkbart att de tar tillfället i akt att dissa Gazprom och Ryssland. Ur ett geopolitiskt perspektiv vore det ju förstås oändligt mycket bättre med amerikanska företag, men ur CO2-utsläppsperspektiv precis lika kasst.

Att dissa miljöorganisationer passar också perfekt för att sopa undan sin egen roll under mattan. Och så kan man ju låtsas som att om det inte vore för miljöorganisationer skulle vi nu ha varit helt oberoende av fossilenergi…

Nej, jag vet inte hur man bäst löser energiförsörjningen, jag är bara enormt less på hur ”folk” som förvillat om klimatvetenskapen i decennier nu ska skriva om historien och få det till att allt är någon annans fel. Det är förstås ingen oväntad utveckling och jag har tidigare skrivit om hur t ex Timbro sysslar med detta.

Kom ihåg att de flesta som nu är jätteupprörda över ej bekräftade uppgifter om rysk finansiering av miljöorganisationer inte höjt ett ögonbryn för fossilindustrins förvillaraktiviteter alltsedan 90-talet.

Låt oss inte glömma bort hur t ex Gunnar Hökmark (M) kunde sitta som vice ordförande i EPP när han var EU-ledarmot och samtidigt driva tankesmedjan European Enterprise Institute ihop med en av de värsta fossildrivna klimatförnekarna (Chris Horner), och motarbeta Kyotoavtalet. Och vägra uppge vilka som finansierade deras verksamhet.

Mattias Bengtsson, tidigare vd på Timbro (och ledarskribent på SvD) gick exempelvis direkt från Timbro och blev vd för tankesmedjan Centre for the New Europe i Bryssel. Bara under år 2005 fick de närmare en halv miljon från ExxonMobil öronmärkta för ”klimatutbildning”.

Enda anledningen till att vi vet detta är att bolagen i USA är tvungna uppge dylika saker och Centre for the New Europe råkade ha en filial i USA. Hur de har finansierat liknande saker i EU vet vi inte eftersom de inte uppger det då de inte behöver.

---

Fan, nu har jag lagt för mycket tid på det här igen 🙂

Om ni gillar det jag gör, köp gärna en av mina böcker. Spelet om klimatet ingår t ex i den pågående bokrean.