Vilken risk ska vi ta? del 3/3 – Utsläppen och ekonomin

I efterdyningarna av IPCC:s senaste WG1-rapport om fysiken bakom klimatförändringarna har den förlöjligats och anklagats för att vara fokuserad på helt orimliga och överdrivna utsläppsscenarier. Kända debattörer som Lomborg hävdar med emfas att kostnaden för klimatförändringarna inte kommer bli så farliga – och även han hänvisar till IPCC! Hur är det möjligt och vad ska man egentligen tro?

I del 1 skrev jag om nuvarande kunskapsläge och de observationer som gjorts. I del 2 om klimatmodellerna och deras osäkerheter. Här följer en diskussion om utsläppsscenarier och en framtida ekonomi (OBS, ur en naturvetares perspektiv), helt nödvändiga faktorer för att göra en riskutvärdering inför eventuella åtgärder. Men ack så svårt…

IPCC anger i WG1-rapporten att det ligger stor säkerhet i klimatmodellernas utfall avseende jordens framtida medeltemperatur vid ytan. Men det syftar på de ”fysikaliska beräkningarna” utifrån givna förutsättningar. Det är dock en annan femma att bestämma hur stora de framtida utsläppen kommer att bli, vilket även kräver svar på både politiska och ekonomiska frågeställningar.

Ingen vet naturligtvis vad framtiden har i sitt sköte, men för att ge politiker något att förhålla sig till när de ska fatta beslut har olika scenarier tagits fram (och självklart för att forskare ska kunna jämföra resultat utan att ha en miljard olika varianter att pyssla med). I IPCC:s förra rapport, AR5 från 2013, användes fyra olika så kallade Representative Concentration Pathways, RCP. Varje RCP har en siffra bakom sig och värstascenariot heter RCP8.5, där 8.5 står för den ”strålningseffekt” i W/m2 som växthuseffekten kommer ge år 2100.

I den senaste rapporten, AR6, från i somras användes sex olika så kallade Shared Socioeconomic Pathways (SSP). De är mer komplexa och involverar hur de framtida nivåerna uppstår och liknande, men principen är densamma. Värstascenariot benämns här SSP5-8.5. Detta är dock inga prognoser över hur det kommer att bli, utan projektioner utifrån givna parametrar.

Tanken med RCP8.5 var att det skulle vara ett mycket högt utsläppscenario men inget business-as-usual-scenario, det vill säga inte en beskrivning av det mest sannolika scenariot om vad som händer om inget görs. Men det har ofta, även i många vetenskapliga artiklar, benämnts så. Läs mer på t ex Carbon Brief.

För bara ett decennium sedan ökade utsläppen med 3% per år och det var många som ansåg att RCP8.5 – med en temperaturökning på 5ºC till 2100 – var fullt realistiskt. År 2015 skrev till exempel Roger Pielke Jr en artikel som beskrev varför ett ännu värre värstascenario behövdes för att täcka in tänkbara framtidsutsikter. (Nu är Pielke Jr en av de som starkast protesterar mot detta och tar varje tillfälle att förlöjliga de som fortfarande använder det.)

Men kolanvändningen toppade runt 2013 och utsläppen ökar numera ”bara” med 1% år. De allra flesta, inklusive IPCC, anser att SSP5-8.5 är ett osannolikt scenario tack vare förändringar i energisektorn. Till exempel har kolmarknaden i princip kollapsat på bara några år, ca 80% av den planerade utbyggnaden har avbrutits sen 2015 (och som vanligt, när något åtgärdats efter enorma påtryckningar som Parisavtalet, så är det sen som att problemet aldrig funnits och lösningen kom av sig självt bara för att vi blivit rikare).

Många forskare vill ta bort användningen av SSP5-8.5, men alla håller inte med; de anser att det finns faktorer vi kan för lite om (som t ex kolcykeln) som gör att det inte kan avfärdas helt, även om det är osannolikt, se t ex brevväxling i PNAS här.

Det finns också andra anledningar till att RCP8.5-scenariot används. Man kan behöva det för att få kläm på hur saker och ting fungerar utan att forskarna för den skull anser att scenariot är sannolikt, se twittertråd av Andrew Dessler.

De som faktiskt har bläddrat i IPCC-rapporten vet att den inte alls bara ägnar sig åt RCP8.5, även om det är sant att många vetenskaplig studier har använt detta scenario. Men hur vet man att det är orimligt?

Framtida scenarier

Det finns flera studier som har försökt räkna fram vilken framtida uppvärmning vi kan räkna med, här är några (bild och uppgifter härifrån):

Figure 1: Estimates of 2100 warming in current policy scenarios relative to preindustrial (1850-1900) temperatures from Hausfather and Riche 2019Rogelj et al 2016Climate Action Tracker (May 2021 update)Liu and Raftery 2021, and the integrated assessment models (MESSAGE, REMIND, and GCAM) participating in the 2021 NGFS Climate Scenarios.

Enligt dessa studier (som använt olika metodiker) leder rådande politik till att vi går mot en uppvärmning på cirka 3ºC vid 2100 (2-4,4ºC med hänsyn taget till osäkerheterna i klimatkänslighet) – och är mest jämförbart med IPCC:s SSP4-6.0 scenario och på inget sätt värstascenariot.

Om de mål som satts upp till 2030 uppfylls, leder det mot 2,4ºC och med netto-nollutsläpp till 2050 hamnar vi runt 2ºC (tagit siffrorna från forskaren Zeke Hausfather). Men detta är i dagsläget bara siffror på ett papper.

En ny FN-rapport visar dock att de planer länderna har redovisat kommer ge en ökning av utsläppen med 16% fram till 2030 och att vi tycks gå mot 2,7ºC:s uppvärmning till 2100 (har bara läst artikel, ej rapporten och det anges där inget intervall).

Men allt detta bygger förstås på att utöver att få fysiken rätt måste man förutspå vilka utsläpp vi kommer få. Utsläppsscenarierna måste vara något sånär rimliga för att kunna göra en riskanalys värd namnet. Det är de alldeles säkert, även om alla förstår att det måste finnas enorma osäkerheter inbakat i uppgiften (av en helt annan karaktär än de naturvetenskapliga problemen).


Roger Pielke Jr är ju som sagt den som ljudligast förlöjligar RCP8.5-scenariot. Därför läste jag en av hans senare artiklar (Environ. Res. Lett. 16, publicerad dec 2020) där han och några andra beskriver varför IPCC:s utsläppsscenarier har hamnat fel.

De undersöker fyra faktorer som används för att beräkna framtida utsläpp (Kayaidentitet):

CO2-utsläpp = befolkningsmängd x BNP per capita x energiintensitet x kolintensitet

… där energiintensitet = primärenergi/BNP och
kolintensitet = CO2-utsläpp/primärenergi

De har jämfört tillväxten i dessa faktorer från 2005 och framåt. Startåret är valt för att då började de flesta modeller i AR5 sina projektioner. Deras slutsats är att främsta orsaken till att IPCC:s scenarier är felaktiga beror på att de antagit en högre BNP per-capita-tillväxt än vad som sen har observerats i verkligheten. Så här har BNP per-capita-utvecklingen sett ut enligt artikeln:

Man kan diskutera om en evig exponentiell tillväxt är realistisk men det får vi ta en annan gång 🙂 . Energiförbrukning och utsläpp är starkt korrelerat med BNP (även om en del länder tycks ha brutit detta samband på senare år) och som synes i formeln ovan är BNP också en av de viktigaste faktorerna att bestämma för att bedöma om ett framtida scenario är realistiskt eller inte.

Pielke Jr och hans kollegor konstaterar alltså att bedömningen/prediktionen av BNP per-capita mellan åren 2005 och 2017 varit usel (för högt värde antaget). De räknar sen ut vilken tillväxt som skulle krävas för att ”komma ifatt” IPCC:s uppskattade BNP-tillväxt fram till 2100. De menar att denna komma-ifatt-tillväxt blir för hög för att vara realistisk och därmed är också värstascenarierna orealistiska.

En vetenskaplig artikel ska sätta sina resultat i ett sammanhang, det vill säga belysa slutsatserna i jämförelse med vad andra studier har kommit fram till, och då kanske i synnerhet de som kommit till en annorlunda slutsats. En artikel som tas upp är skriven av Christensen, Gillingham och Nordhaus (den sistnämnde fick Ekonomipriset till Nobels minne för sitt arbete med klimatet (se mer nedan)), PNAS 2018.

De hade gjort en sammanställning av expertutlåtande samt en econometric approach (nej, jag vet inte vad det innebär) om hur en framtida BNP-tillväxt beräknas. Båda metoderna visade att osäkerheterna var så stora att det fanns en 35% sannolikhet att även de värsta utsläppscenarierna (RCP8.5) kommer överskridas fram till 2100. Två andra studier kom fram till osäkerheter i samma storleksordning (Müller et al 2019, Startz 2020). Osäkerheter som alltså innebär att framtida utsläpp i IPCC:s scenarier är möjliga även med Pielkes Jr:s ”komma-ifatt-beräkningar”.

Pielke Jr och kompani kommentar är att dessa ändå är osannolika och lyfter fram sex punkter för att belysa detta:

However, we argue that this magnitude of catch-up may be unlikely, in light of: headwinds such as aging and debt, the likelihood of unanticipated economic crises, the fact that past economic forecasts have tended to over-project, the aftermath of the current pandemic, and economic impacts of climate change unaccounted-for in the baseline scenarios.

Det ligger säkert mycket i deras resonemang (artikeln är öppen att läsa för alla), men det handlar trots allt om en riskutvärdering, är deras resonemang säkra nog att förkasta flera studier eller starkt nog att ignorera konsekvenserna om de har fel? De har konstaterat att man inte kunnat förutsäga BNP på kort sikt, ändå ska vi lita på att denna uppskattning har ett värde för att bestämma det närmare hundra år framåt i tiden? Vi ska alltså förutsätta att en stor del av utvecklingsländerna inte kommer få fart på sin ekonomi och så vidare?

Är det rimligt? Kanske. Jag har faktiskt ingen aning. Men är det inte lite väl många antaganden som måste göras här? Som dessutom mest kan anses som åsikter och inte vetenskap? Eller?

Observera att detta naturligtvis inte är en hel genomgång av vad som är gjort på detta område, jag vill bara lyfta fram några av alla de osäkerheter som faktiskt lyfts fram i vetenskaplig artiklar.


Framtida kostnader

Medan en stor del av världen, inklusive IPCC, håller på att oja sig över att en uppvärmning om +2°C kommer få mycket allvarliga konsekvenser, så menar debattörer som Lomborg att en uppvärmning på 3,75°C är det optimala målet med tanke på kostnad och nytta i klimatåtgärder. Och slår man upp IPCC AR5 WG2 kapitel 10 kan man läsa att den ekonomiska påverkan beräknas vara ganska begränsad:

”… estimates of global annual economic losses for additional temperature increases of ~2°C are between 0.2 and 2.0% of income (±1 standard deviation around the mean) (medium evidence, medium agreement). ”

Lomborg skriver i sin bok False Alarm att även om vi inte gör något alls kommer kostnaden inte vara katastrofal enligt ”den bästa tillgängliga forskningen”:

”The best current research shows that the cost of climate change by the end of the century, if we do nothing, will be less than 4 percent of global GDP. This includes all the negative impacts; not just the increased costs from stronger storms, but also the costs of increased deaths from heat waves and the lost wetlands from rising sea levels.”

Jo, det är utan tvekan Lomborgs åsikt, däremot är det inte alls vad alla ekonomer kommer fram till. Här en artikel som varnar för enormt mycket större kostnader för att inte göra något. Det finns fler. Jag kan inte bedöma riktigheten och jag har verkligen inte koll på allt om detta men det kan nämnas att även personer som Pielke Jr förordar drastiska klimatåtgärder.

Men hur har det blivit så här?

Nordhaus, som nämndes ovan, var först med att försöka uppskatta klimatförändringarnas framtida kostnader. Hans arbete har också fått stor tyngd i det som presenteras i IPCC:s rapporter i detta ämne. Hans modell DICE har fått mycket kritik under åren, särskilt har hans bedömning av discount rate diskuterats. Det vill säga hur ska man värdera kostnaden för en klimatåtgärd som görs idag jämfört med den nytta den kommer att ge, kanske långt, i framtiden?

Men det är långt ifrån det enda som ifrågasätts. Ekonomiprofessor Steve Keen är en av Nordhaus bittraste kritiker och i en artikel har han helt sågat de antaganden Nordhaus (och andra, som han kallar det, neoklassiska ekonomer) gjort. Bland annat har de antagit att endast de ekonomiska ”aktiviteter” som pågår utomhus och direkt drabbas av väder (jord- och skogsbruk etc) kommer påverkas av klimatförändringarna. Det innebär att ca 90% av alla ekonomiska branscher som bidrar till BNP inte alls ingår i beräkningarna. Det är antaganden från 1990-talet som fortfarande hänger med i IPCC:s WG2-rapporter. Här citat från AR5 (2014):

”Economic activities such as agriculture, forestry, fisheries, and mining are exposed to the weather and thus vulnerable to climate change. Other economic activities, such as manufacturing and services, largely take place in controlled environments and are not really exposed to climate change.”

I modellen används också mycket diskutabla antaganden som bygger på en svag korrelation mellan länders medeltemperatur och BNP. Jag har skrivit om detta tidigare, läs mer här. Lomborg och andra verkar inte heller göra en sanity check på sina resultat. När ”fysiken” spår att stora delar av världen kommer vara obeboeliga vid t ex 6C anses BNP bara påverkas, i sammanhanget, marginellt. Lomborg bygger sitt resonemang i hög grad på Nordhaus modell (PAGE och FUND är två andra ekonomiska modeller):

Bjorn Lomborg on Twitter: "Three main models estimating costs of climate  (these are the ones used by Obama Admin): DICE, PAGE + FUND Global warming  has real cost, but even strong temp

Här finns ett litet föredrag om beräkning av ekonomi vs klimatförändringar.

Så vad ska man som lekman tro? Jag är ingen ekonom och är dessutom långt ifrån insatt i IPCC:s WG2 och 3-rapporter (de kommer f ö i början på nästa år), men efter att ha bläddrat i den senaste IPCC WG2-rapporten från 2014 är det uppenbart att Lomborg gärna citerar valda delar från den men tycks helt bortse från de osäkerheter som lyfts fram i där. Några citat från kapitel 10, jag har fetat stilen:

Climate change will have impacts, positive and negative and varying in scale and intensity, on water supply infrastructure and water demand (robust evidence, high agreement), but the economic implications are not well understood.

Och angående den där 2% påverkan på BNP som jag citerade ovan så var det inte hela texten, den ser ut så här:

Global economic impacts from climate change are difficult to estimate. Economic impact estimates completed over the past 20 years vary in their coverage of subsets of economic sectors and depend on a large number of assumptions, many of which are disputable, and many estimates do not account for catastrophic changes, tipping points, and many other factors. With these recognized limitations, the incomplete estimates of global annual economic losses for additional temperature increases of ~2°C are between 0.2 and 2.0% of income (±1 standard deviation around the mean) (medium evidence, medium agreement).

En par andra punkter:

-The impacts of climate change may decrease productivity and economic growth, but the magnitude of this effect is not well understood (limited evidence, high agreement). Climate could be one of the causes why some countries are trapped in poverty, and climate change may make it harder to escape poverty.

Not all key economic sectors and services have been subject to detailed research. Few studies have evaluated the possible impacts of climate change on mining, manufacturing, or services (apart from health, insurance, and tourism).

-Summary: The literature on the impact of climate and climate change on economic growth and development has yet to reach firm conclusions. There is agreement that climate change would slow economic growth, by a little according to some studies and by a lot according to other studies. Different economies will be affected differently.


Mycket har så klart hänt sedan 2014 även inom den ekonomiska forskningen, men min uppfattning är att även bland världens ekonomer så har Lomborgs argument allt mindre stöd. (Eller?)

Återigen vill jag påpeka att jag inte är ekonom men jag har ändå en förutfattad mening om att det är snudd på omöjligt att beräkna BNP på ett relevant sätt 100 år fram i tiden. Jag har dock full förståelse att det görs och att man på något sätt måste göra en uppskattning, det är trots allt en riskutvärdering som ska göras utifrån den kunskap vi har idag. Jag tycker det är slående hur stora osäkerheter det finns i de ekonomiska spörsmålen jämfört med de fysikaliska (även om det så klart även finns osäkerheter där).

Jag anser också att det i ett riskutvärderingssyfte är värre att presentera felaktiga siffror än att göra mer generella bedömningar och bestämma sig för vad man vill ha gjort eller inte. Kostnad/nytta-beräkningar har historiskt sett också varit effektiva medel för att skjuta på miljöåtgärder, som när de sen gjordes inte alls kostade så mycket som man trott medan vinsterna överskreds enormt.

Jag vill bara avsluta med att säga att de allra flesta forskare tycks anse att RCP8.5-scenariot är osannolikt. Det finns ingen anledning att sprida överdriven undergångsretorik. Men att sprida idén och diverse förlöjliganden om att senaste IPCC-rapporten bara bygger på osannolika värstascenarier är direkt ovärdigt och verklighetsfrånvänt. Det är knappast så att de osäkerheter som finns bara är ”på vår sida”.

Men vad vi ska göra åt saker och ting kommer förstås alltid handla om åsikter. Det finns många sätt att lösa problem och inget behöver vara fel.

Vilken risk ska vi ta? (del 1/3 Vad vet vi?)

Jag misstänker att vi fram till nästa klimatmöte i Glasgow kommer matas med budskap om hur osäkra slutsatserna är i IPCC:s senaste rapport. Media och IPCC-forskarna kommer (fortsätta) att anklagas för att vara alarmister som enbart lutar sig mot ett nu helt utdömt värstascenario. Hur är det egentligen med det? Och hur allvarligt är läget? I grund och botten handlar det om att göra en riskutvärdering av vad som kommer hända i framtiden, baserat på den kunskap vi har idag, och vikta det mot vilka konsekvenser vi är beredda att ta. Gjorde en amatörkoll för mig själv och tänkte jag kunde dela med mig nedan.

Del 1: vad vet vi? (detta inlägg)
Del 2: Framtiden
Del 3: Att sia om utsläpp

Senaste IPCC-rapporten (WG1) hanterar fysiken bakom klimatförändringarna. Där redovisas vad vi vet idag och det görs också en bedömning av hur utvecklingen kommer se ut i framtiden. Det säger förstås en hel del men det är ändå inte tillräckligt för att göra en full riskutvärdering, det är till exempel svårt att få en uppfattning om vad en meters höjning av den globala havsnivån faktiskt innebär. Men konsekvenserna av klimatförändringarna för samhälle, ekologi osv hanteras i senare IPCC-rapporter som ges ut under 2022.

En fundamental början är ändå att vara åtminstone något sånär överens om nuläget och vilken dignitet problemet har. Det finns passager i IPCC-rapporten som, tagna ur sitt sammanhang, kan ge sken av att allt är jätteosäkert (vi hör dem redan nu (vissa extremhändelser) och kommer säkerligen fortsätta att höra dem).

Men vad säger vetenskapen enligt IPCC-rapporten? (Rapporten är på nästan 4000 sidor så jag tog mig friheten att inte återge allt 😉 )


Vi vet med stor säkerhet att jorden absorberar energi i allt snabbare takt.

Det är entydigt att människan orsakat ökningen av koldioxid i atmosfären sedan 1750. Halten är nu med mycket hög säkerhet den högsta på 800 000 år och med hög säkerhet den högsta under de senaste 2 miljonerna år.

Mänskliga ”aktiviteter” ligger sannolikt bakom i princip hela uppvärmningen och med mycket hög säkerhet vet vi att effekterna från naturliga parametrar, såsom solen och vulkaner, är försumbara i jämförelse. Visst finns det osäkerheter och därför anges också ett spann (se citat nedan), men ur ett riskutvärderingsperspektiv ger det knappast anledning till att tvivla. Det är enbart på ställen som Klimatupplysningen du kommer höra annat, även meteorlogiprofessor Lennart Bengtsson skrev på Kvartal 28 augusti att det inte råder någon relevant oenighet om detta hos dem som är insatta i ämnet.

The observed average rate of heating of the climate system increased from 0.50 [0.32 to 0.69] W m–2 for the period 1971–2006, to 0.79 [0.52 to 1.06] W m–2 for the period 2006–2018 (high confidence).

The likely range of total human-caused global surface temperature increase from 1850–1900 to 2010–2019 is 0.8°C to 1.3°C, with a best estimate of 1.07°C. It is likely that well-mixed GHGs contributed a warming of 1.0°C to 2.0°C, other human drivers (principally aerosols) contributed a cooling of 0.0°C to 0.8°C, natural drivers changed global surface temperature by –0.1°C to 0.1°C, and internal variability changed it by –0.2°C to 0.2°C



Som synes i bilden nedan är nuvarande temperatur i paritet med, eller något varmare, än den tidigaste varmaste perioden under de senaste 100 000 åren (mycket sannolikt spann för detta visas i stapeln längst till vänster). Denna period inträffade för runt 6500 år sedan och små variationer i jordens bana runt solen anges som orsak.

Jorden upplevde 1450-1850 sin kallaste sammanhängande period under de senaste 8000 åren. Sedan började uppvärmningen och hastigheten i denna sedan 1970-talet har inte noterats på åtminstone 2000 år (hög säkerhet). Detsamma gäller hur global i omfattningen uppvärmningen är (medium säkerhet).

Fast här tyckte jag mig hitta en liten avvikelse i den angivna säkerheten mellan Sammanfattningen (SPM) och huvudrapporten (WG1), se röd text:

  • SPM: A.2.2 Global surface temperature has increased faster since 1970 than in any other 50-year period over at least the last 2000 years (high confidence)
  • WG1 2.3.1.1.2: Since around 1950, GMST has increased at an observed rate unprecedented for any 50-year period in at least the last 2000 years (medium confidence)

Jaha, bara att kasta de fyra tusen sidor som rapporterna utgör! Vad var det vi sa?! Fast det står faktiskt inte samma sak, i huvudrapporten står det från 1950, medan SPM anger från 1970.

Bild

Uppvärmningen av världens hav har gått snabbare än någon gång de senaste 11 000 åren (medium säkerhet).

Vi vet också med mycket stor säkerhet att pH vid havsytan nu är lägre än den varit under åtminstone de senaste 26 tusen åren. Det gäller även hastigheten med vilket pH ändras.

Syrehalten i öppna hav har med hög säkerhet minskat sedan mitten på förra århundradet.

Glaciärer världen över har med mycket stor säkerhet krympt sedan 1950. Hastigheten i avsmältningen har med hög säkerhet ökat sedan 1970-talet. Nuvarande situation där nästan alla glaciärer smälter är mycket ovanlig jämfört med hur det sett ut under de senaste 2000 åren (medium säkerhet).

Grönlands isar nådde en ”toppnivå” 1450-1850 och har sen börjat smälta. Med hög säkerhet har denna avsmältning accelererat drastiskt sedan millenniumskiftet. Sommaravsmältningen har med mycket hög säkerhet inte varit lika stor som nu under de senaste 350 åren (2-5 gånger de preindustriella, medium säkerhet).

Antarktis landisar har med mycket hög säkerhet minskat mellan 1992-2020 och det verkar som att takten ökar (medium säkerhet). Det är dock låg säkerhet i hur det kommer se ut framöver.

Havsnivåerna har stigit med 0,2 m, med en hastighet som överstiger den i något århundrade under de senaste tre tusenåren (hög säkerhet) och hastigheten accelererar.

Växtsäsongens längd har med hög säkerhet ökat på norra halvklotet utanför tropikerna. Klimatzonerna har ändrats i stora delar av världen och arter har ändrat utbredningsområde mot polerna och upp på högre höjder.

Det är också hög säkerhet i att världen har blivit grönare sen 1980-talet på grund av ”CO2-gödsling”, även om det finns andra orsaker på regionala nivåer också (man har t ex planterat enorma mängder träd i Kina och intensifierat jordbruket i Indien, vilka m a o inte är ”klimatsignaler”). Det är dock låg säkerhet i hur stor denna ”förgröning” är då det skiljer väldigt mellan olika studier. Det finns också områden som upplevt det motsatta sedan 1990-talet (delar av Amazonas, centralasien och Kongobassängen) och ”förgröningen” har avstannat en del under de senaste två decennierna.

Vad det gäller torka finns det flera olika definitioner av detta (meteorologisk, jordbruks, ekologisk, hydrologisk) men sammantaget är det med hög säkerhet man har observerat en ökad trend i ökad vattenstress globalt sett (särskilt under torkperioder). Säkerheten är lägre (medium) vad det gäller en ökad trend i ”jordbruks- och ekologisk torka” på alla kontinenter.


Det känns som att nästan all klimatdebatt handlar om bara extrema väderhändelser just nu. Dessa sker per definition sällan. Med det följer att man måste ha långa mätserier för att statistiskt säkerställa trender, särskilt i system med stor intern variation (som väder). Problemet är att det ofta saknas långa tillförlitliga mätserier angående detta.

Det är med andra ord inget uppseendeväckande i att säkerheten i de observerade trenderna oftast bara klassas som sannolika. Diskussionen som nu rasar om detta är i det närmaste identisk med den tidigare om huruvida det alls pågick en uppvärmning eller inte, även om det är mer osäkert hur vissa extremer kommer utveckla sig (andra inte). I dagsläget vet man exempelvis med säkerhet att nederbördsmönster och liknande har förändrats och kommer fortsätta att göra så, men man kan ännu inte förutspå exakt hur detta kommer se ut på regional nivå. Men det är tacksamma osäkerheter att använda i en debatt, ur ett riskbedömningsperspektiv är det snarare en mardröm.

Det är dock med hög säkerhet man nu kan säga att även en ökning av den globala temperaturen med +0,5°C kan ge signifikanta ändringar i extrema händelser. Det gäller särskilt extrema temperaturer (hög sannolikhet), intensitet i skyfall (hög sannolikhet) och förvärring av torka (hög säkerhet).

Det anses helt säkert att både frekvens och intensitet i värmeböljor har ökat globalt sedan 1950. Köldextremer har minskat på samma sätt under denna tid. Det är också helt säkert att denna trend kommer fortsätta i en varmare värld. Det är också mycket sannolikt att ökningen inte kommer vara linjär. Intensiteten i värmeböljorna förväntas åtminstone fördubblas vid 2°C, och fyrdubblas vid 3°C, jämfört med vid 1,5°C. (3°C är ungefär vart vi är på väg nu om inte kraftiga insatser görs).

Frekvens och intensitet i skyfallen har sannolikt ökat globalt. Även här gäller att ökningen accelererar i takt med en ökad uppvärmning (för varje grads ökning kan atmosfären hålla cirka 7% mer fukt). Det anges en förväntad ökning i nederbörd med 4-8 % per grads uppvärmning, men det finns här stora regionala variationer där det kan, och har observerats, bli värre alternativt bli mindre våldsamt än så.

Det är sannolikt att antalet kraftiga tropiska stormar (kategori 3-5) har ökat under de senaste fyra decennierna. Det är med hög säkerhet man säger att en ökad uppvärmning kommer ge en ökad andel intensiva stormar med ökad medel- och topphastighet i vindarna. Det är också hög säkerhet i att tropiska stormar i några hav når sina högsta vindhastigheter på platser längre åt polerna än vad de gjorde 1940.

Det finns olika definitioner för översvämningar. Det är hög säkerhet i att mönstret har ändrats i kalla regioner där snösmältning har börjat dominera som orsak. Det är låg säkerhet i den globala trenden gällande högsta vattenflöden, men det finns flera regioner som har sett en ökning medan andra har sett det omvända.


Jag har säkert glömt flera viktiga grejer men det får räcka så. Det råder med andra ord ingen som helst tvekan om att de sker saker på vår jord och vi ser effekterna redan nu. Det råder heller ingen tvekan om att vi ligger bakom.

För mig är det helt världsfrånvänt att inte bli oroad över framtiden med alla dokumenterade förändringar. Det är också naivt att tro att vi kan förutse allt som väntar framöver (människan har trots allt aldrig upplevt de förhållandena vi är på väg mot). Ur ett riskutvärderingsperspektiv är det ganska idiotiskt att förutsätta att dessa osäkerheter bara skulle falla ut på den positiva sidan. Man behöver därför inte överdriva åt andra hållet och döma till en snar mänsklig undergång (även kända forskare som Michael Mann, Richard Betts och Zeke Hausfather irriterar sig på s k doomists).

Ett problem är att det inte finns någon trovärdig väg tillbaka om vi väljer att strunta i att minska utsläppen. Den koldioxid vi släpper ut kommer vara kvar i atmosfären mycket länge. Men å andra sidan verkar det som att uppvärmningen kommer avta ganska snabbt om vi når nettonoll-utsläpp.

Som alltid i en så här komplex fråga finns det alla möjligheter att glömma bort att en riskutvärdering värd namnet behöver ta ett helhetsgrepp. Tänker osökt på det där att det faktiskt dör fler av kyla än av värme, men att allt färre nu dör av köldrelaterade orsaker, vilket förstås är positivt.

(Såg förresten att BMJ hade publicerat en artikel som hävdade att antalet +65-åringar som dog av värme hade ökat dramatiskt under senare decennier. Lomborg skrev till redaktionen och påpekade att de tycks ha glömt att kompensera för att populationen har ökat under samma tid (det går inte bara att räkna på antalet döda och jämföra). Ett pinsamt fel om det stämmer, ska bli intressant att se vad/om han får något svar.)

Jag är inte på något sätt fullt insatt i frågan men den här artikeln var intressant. Som vanligt är allt inte svart eller vitt. Enligt studier i USA får en extrem värmebölja exempelvis direkta konsekvenser i många avlidna, men så är inte fallet med en extrem köldknäpp. Under vintersäsong behöver man också normalisera för en del faktorer som influensa och annat som då förekommer, vilket alla studier tydligen inte har gjort. Rapportering är också osäker, och om det är det i USA lär det vara etter värre i fattigare länder (gissar jag mig till utan att ha kollat).

Men oavsett, det verkar stämma att ganska många fler dör av köld än av värme. Dödsfallen bleknar ändå i jämförelse med hur många som beräknas dö av föroreningar från fossila bränslen. Det gäller även i den rika delen av världen.

[Uppdatering 16/9-21: Här en faktakoll av påstående från Lomborg att uppvärmningen sparar liv, forskare vars studie Lomborg hänvisar till berättar t ex varför man inte kan använda studiens resultat som han gör. Och det är ju inte direkt första gången.

Lomborg and others who have cited my 2015 article to support the claim that climate change will be beneficial conveniently ignore that we actually addressed this question in the following article published in The Lancet Planetary Health, where we computed such a ‘net’ effect. It turned out that in many countries, especially in highly populated tropical areas, the increase in heat-related deaths is much higher than the reduction in cold-related deaths, with an increase in net mortality, especially under more extreme scenarios of global warming. A separate analysis led by other research groups has confirmed these results in both the US and Europe.”]

Naturligtvis kommer vi till viss del att kunna anpassa oss med AC och liknande, men är inte dödsfallen på grund av kyla också ett bevis för att vi inte kommer att kunna anpassa oss fullt ut? För även om världen länge har varit rik nog för att ha kunnat minska dessa dödsfall till ett minimum (gissar jag) så har det inte gjorts. Vad det gäller extrem hetta är det dessutom tättbefolkade, fattiga områden som ligger i främsta i farozonen, att föreslå AC som lösning där känns ganska naivt. Sen är temperaturen i sig inte det enda problemet med uppvärmningen, bara i år ser vi effekten av torka och värme med dåliga skördar i stora delar av världen.

Självklart kommer effekterna av extrema väderhändelser bero på var och hur vi väljer att bo. Men nu är det så att vi ofta bor på ställen som kommer bli drabbade om vi inte gör anpassningar. Debattören Lomborg skriver t ex i sin senaste artikel att det kan få katastrofala följder (hans ordval) om vi inte gör anpassningar för havsnivåökningar på under metern till 2100. Men i hans egen tankesmedjas prioriteringslista anges anpassningar vara dåliga investeringar. Istället förespråkas att släppa på handelshinder. Men det kommer ju inte att göra sig självt, och ”skeptiker” fnyser ju åt det mesta av denna typen av åtgärder. Och för en riskutvärdering vad det gäller exempelvis havsnivåökningar handlar det inte bara om den globala medelökningen utan vad det får effekt i kombination med kraftiga stormar och liknande. Det ser olika ut på olika platser.

Nåja, den här typen av problem hanteras som sagt i kommande IPCC-rapporter.

Men det finns utan tvivel problem som beskrivet ovan. Nästa steg är ju att bilda sig en uppfattning om vad som kommer hända i framtiden, även om jag redan nämnt en del. Vad säger modellerna? Del 2: Framtiden (kommer snart).


PS Just nu är det extrapris på min bok Spelet om klimatet på Adlibris.

Mitt Aktuelltinslag. Och hur det fortsatte …

Jag hade ju besök av Aktuellt häromdagen, men inslaget sköts upp då ingen ”skeptiker” ville ställa upp och säga sitt. Efter mycket om och men ändrade sig visserligen Elsa Widding, men hon ställde in i sista stund efter varningar från bekanta, vilket hon beskriver på Klimatupplysningen (SVT skulle fulklippa i uttalanden osv då det inte var direktsändning). Där har hon också lagt ut sin kommunikation med Erika Bjerström (reporter på SVT).

Widding svarar likaså på de frågor hon fått skickade till sig inför intervjun och avslutar: ”Jag hoppas att du nu har fått tillräckligt uttömmande svar på dina åtta frågor, annars får du gärna återkomma.

(Vet inte hur det blir med Aktuelltinslaget men kommenterar Widdings blogginlägg ändå. Kanske kommer lyftas med tanke på dagens program i Vetenskapsradion om just detta. Det går rykten om att jag medverkar 😉 ).

Visst låter hennes svar övertygande och det backas ju upp med vetenskapliga referenser. En kommentar på bloggen lyder: ”Jag säger som min tonårs son brukar säga när någon blivit totalt överkörd: “Hon är ägd”! Det är vad Erica Bjerström blivit med dina svar. Bravo Elsa!

Själv säger jag bara, välkommen ner i kaninhålet. För det är så här diskussionerna har snurrat på i över 30 år nu. Widding slirar på vad hon sagt, ”men jag hänvisade bara till xx”, ”IPCC:s larm bygger bara på överdrivna värsta-scenarier” och så klart den icke-existerande floden av ”skeptiska” artiklar som publiceras och så vidare. I mina ögon är det helt obegripligt hur man, som Widding menar, kan få det till att AR6 är den IPCC-rapport som är minst bestämd på hur mycket människans utsläpp påverkat uppvärmningen!

Visst måste man få kritisera media, klimatpolitik och även osäkerheter i forskningen, men nej, det är inte vad det här handlar om. Jag har visat detta i stort och smått flera gånger än jag kan räkna, men okej, låt oss hoppa ner i ännu ett kaninhål för att belysa saken igen, med Widdings svar som utgångspunkt.

gullig-kaninunge-maths-nilsson | Natursidan.se
OBS Kaninen på bild har inget med klimatförändringen att göra.

Widding kommenterar en grej från en av sina youtubefilmer: ”Han [=blogginlägg på KU] redogör alltså för hur professor Salby och Harde kommer fram till att den mänskliga påverkan är lägre än vad IPCC förutsätter.” Hon ger referens till artikeln av Hermann Harde, en pensionerad fysiker, utan bakgrund i att forska om kolcykeln: “What Humans Contribute to Atmospheric CO2 Comparison of Carbon Cycle Models with Observations” från 2019. Jag återkommer strax till denna.

För Harde publicerade nämligen en liknande artikel med samma argument ett par år tidigare. Där redogör han bland annat för att den ökade halten av koldioxid i atmosfären beror på naturliga faktorer, inte våra utsläpp. Suckarna från klimatforskarna var höga: felen var så grova att de undrade hur det egentligen gått till när artikeln publicerades.

Ett gäng av dem skrev ihop ett svar med förödande motbevis, som efter oberoende granskning publicerades (Köhler et al 2018). Det handlar inte om åsikter utan om empiriskt bekräftad vetenskap och observationer som Harde ignorerar. Utan att gå in på detaljer så påvisades så fundamentala brister i Hardes artikel att tidskriftens Editorial Board också undrade vad som hade hänt. Deras riktlinjer säger ju att alla artiklar ska genomgå en granskning av oberoende experter innan publicering (peer review).

Så de tillsatte en utredning vars resultat presenterades i en kommentar till artikeln. Med en del anmärkningsvärda detaljer.

Harde hade vid inskick angett fem personer som skulle vara lämpliga att granska hans artikel. Redaktören kontaktade alla fem varav två nappade på uppgiften. Nu visade det sig att ingen av dessa fem hade en relevant vetenskaplig bakgrund i ämnet och kunde knappast betecknas som experter (jag vet inte vilka de var). De borde därmed inte ha fått utföra granskningen. Likaså tillhörde alla fem de ytterst få forskare som är kända för att argumentera emot att människans utsläpp av koldioxid skulle ge en uppvärmning. (Artiklarna är tyvärr bakom lås och bom, men en del citeras på Real Climate respektive Retraction Watch.)

Nåväl, Harde erbjöds att svara på Köhler et als kommentar men tidskriften refuserade svaret efter det att externa, oberoende experter hade granskat det. De menade att Hardes försvar inte tillförde något nytt och han bemötte inte de fel som påvisats.  

  • “…too simplistic, based on invalid assumptions, ignores a whole body of observational evidence, and cites selectively literature that has long-time been disproved”.
  • it “…contains many mistakes, misconceptions and omissions and ignores a vast body of scholarly literature on the subject”

Men uppmaningarna att dra tillbaka artikeln hörsammades inte. Och artikeln finns alltså kvar och kan användas som ”vetenskaplig källa”. Det spelar ingen roll hur mycket observerade motbevis som presenteras.

Och Harde tog till sig av kritiken? Inte direkt. I ett blogginlägg kommenterade han att hans svar blivit refuserat, rubriken löd: Silencing Inconvenient Evidence. Han skriver att tidskriften censurerat honom och att IPCC:s antaganden strider mot fysikens lagar.

Harde skrev också ett klagobrev till utgivaren. Han menar där att granskarna tillhör ”IPCC-industrin” och att det inte är transparant och rättvist uppförande (se länk i hans blogginlägg). Climategate tas också upp. Intressant nog är brevet undertecknat även av professor Murry Salby. Han är vad jag förstår pappa till det mesta som snurrar på nätet om just den här saken. Widding nämner förstås även honom. Om han har blivit motbevisad? Ja, se länkar jag angav i detta inlägg.

Men Harde gav inte upp och fick en ny, i princip likadan artikel publicerad i Earth Sciences (alltså den Widding hänvisade till). [uppdatering 8/9: jag valde att plocka bort en mening här om betalning för att publicera som var luddigt uttryckt och kunde missförstås. Men se kommentar nedan, utgivarna av tidskriften finns listade för att vara en s k predatory journal – dvs man tar betalt för att publicera artiklar men har bristande (eller helt saknar) granskning och risken finns att rent skräp ges ut]. En varningsklocka ringer dock när man ser att Harde skickade in artikeln 3 april och att den publicerades 11 maj. Hardes slutsatser går alltså på tvärs mot vad i princip hela det samlade forskningsfältet anser i denna fråga, men det krävdes ändå bara en månads granskning för att publicera denna 20-sidiga, dubbelspaltiga rapport. Mycket anmärkningsvärt.

Widding pratar om Bernmodellen, kolcykeln och Salby . Det gör Harde också, i slutet av artikeln tackar han till och med Salby för givande samtal. Harde refererar också till Salbys vete… eller vänta, inte till hans vetenskapliga artiklar utan till youtubefilmer där Salby håller en presentation. Det är inte en acceptabel vetenskaplig källa men något annat verkar inte finnas (det var samma referenser han använde i första artikeln).

Harde hävdar exempelvis att CO2-molekyler försvinner från atmosfären efter ett fåtal år, vilket få verkar protestera emot, men det syftar på varje enskild CO2-molekyl, inte effekten av de ackumulerade utsläppen. Haven absorberar CO2 kontinuerligt men det handlar om komplexa kemiska jämvikter och det avges samtidigt en del tillbaka till atmosfären. Den totala effekten är att CO2-utsläppen stannar kvar i hundratals, om inte tusentals, år i atmosfären även om det sker ett ständigt utbyte av enskilda molekyler.

Det här är forskning som pågått sen 1950-60-talet och som har accepterats även av ”skeptiker” som Curry, Lindzen och Spencer. Widdings ”många forskare hävdar motsatsen” handlar i realiteten om enstaka, helt motbevisade artiklar som ovan och diverse blogginlägg och muntliga framföranden.

Om jag satt mig in och bedömt alla formler och påståenden i artikeln? Självklart inte, men experter har bemött och motbevisat sakfrågorna (och ja, jag har läst dessa kommentarer). Harde har också att bevisa vart våra gigantiska utsläpp tar vägen. Det är en mycket intressant modell som behövs för att bevisa att haven nettoavger stora mängder koldioxid som han påstår samtidigt som partialtrycket för CO2 ökar i haven liksom att pH sjunker. Som exempel.

Men så klart, det är bara att skicka in nästa kanin i hålan.

I denna artikel förkunnar nämligen journalisten Delingpole (välkänd i dessa sammanhang) att försurningen av haven bara är en bluff. En av källorna är lobbyisten Patrick Moore som i princip säger att denna myt uppstod 2003 för att alarmisterna skulle kunna underhålla katastrofläget och håva in forskningsanslag. Man får väl tänka bort de mer än 150 studier som publicerats innan det, antar jag. Moore ”bevisar” ju sin sak i ännu en artikel utgiven av en libertariansk det-sker-ingen-uppvärmning-tankesmedja. Eller i sin senaste bok som har uppenbara brister.

Ännu en gång är det ”många forskare” som tycker annorlunda än IPCC. Märkligt nog är det samma lilla klick av människor vi ska lyssna på, oavsett klimatområde. Och så klart finns det miljontals mätningar som forskarna ignorerar. Den enda riktiga vetenskapliga artikel Delingpole hänvisar till är dock fultolkad och hela kontexten ändrad. Forskaren hade anmärkningar på en del studier som gjorts i ämnet, men knappast så att han avfärdade försurningen som ett ickeproblem. Läs gärna ett bemötande av dessa påståenden från The Marine Biological Association här. Eller här. Eller … ja, så här fortsätter det.


Widding: ”Jag tar upp Happers beräkningar i avsnitt 42. Där länkar jag också till hans senaste stora arbeteDependence of Earth’s Thermal Radiation on Five Most Abundant Greenhouse Gases W. A. van Wijngaarden and W. Happer‘”

Och är det publicerad och granskad vetenskap? Nej, det är en så kallad pre-print som har refuserats av åtminstone en tidskrift. Och det beror förstås på konspirationen och inte på sakliga felaktigheter:

One major journal refused to run it and would not send it for a review, he said. He blamed it on a conspiracy to keep those who question climate science from established periodicals. ”There’s a lot of funny business going into this climate world, so that’s a bit frustrating,” said van Wijngaarden.

[Uppdatering 8/9: Se även Thomas P:s kommentar nedan om vad de faktiskt redovisar i detta arbete.]


Widding hänvisar till en ny studie som visar att solens variationer står för det mesta av uppvärmningen. Den 69-sidiga artikeln är publicerad i den kinesiska, men engelskspråkiga, tidskriften Reseach in Astronomy and Astrophysics och är författad av 23 solforskare från 14 länder. Eller?

En av dem är en Johan Berglund som benämns Independent researcher, Malmö, Sweden. Enligt Google Scholar har han inte producerat en enda vetenskaplig artikel om solen. Men jag kanske letar dåligt? Ovan nämnda Harde är en annan som inte är solforskare.

De skriver också att ”The main analysis and first draft of the manuscript were carried out by the first three authors”, liksom att alla inkluderade författare inte håller med om allt som skrivits i artikeln. Men vilka är de tre huvudförfattarna? Jo, Ronan Connolly, Willie Soon och Michael Connolly. Tillsammans har de bildat The CERES Team, och enligt deras CV, som de själva har lagt upp, är varken far eller son Connolly några solforskare.

De har för övrigt startat en egen tidskrift där de endast gett ut sina egna artiklar, peer review görs av de läsare som känner sig manade. Där beskriver de bland annat ett helt nytt fysikaliskt fenomen, en energiöverföringmekanism som ingen tidigare tänkt på (”pervection”) som kan förklara bort växthuseffekten. Med slutsatsen att den globala uppvärmningen inte är en orsak att minska användningen av fossila bränslen.

Willie Soon är ett kapitel för sig i klimatdebatten och har en lång rad mycket kritiserade artiklar i CV:t. Kanske är han mest (ö)känd för att ha avlönats av oljeindustrin men hållit det hemligt. Det är en orsak till varför följande mening från artikeln kan väcka misstankar: ”RC and WS received financial support from the Center for Environmental Research and Earth Sciences (CERES), while carrying out the research for this paper.” För vem finansierar CERES verksamhet?

Nåja, det behöver ju inte betyda att artikelinnehållet är fel. Sett några kommentarer från de som faktiskt jobbar med detta och de sågar den vid fotknölarna och menar att de fortfarande refererar till körsbärsplockad, gammal och utdaterad vetenskap. Men vad vet jag? Forskaren Gareth Jones skrev en tråd på Twitter:

Medförfattarna Humlum och Solheims solcykelmodell havererade fullständigt då den förutspådde att norra halvklotet mellan åren 2009-2020 skulle kylas ner med minst 0,9C, ungefär lika mycket som jorden värmts upp sen år 1900. Vi vet alla hur det blev med den saken.

Víctor Manuel Velasco Herrera, sa exempelvis 2008 att glaciärerna växer till sig. Han menar också att en ny liten istid redan hade börjat 2005, eller kommer starta inom ett par, eller cirka 10 år, eller 30-40 år. Beroende på vilket föredrag man lyssnar på tydligen.

Scafetta letar efter ”naturliga cykler” och försöker hitta korrelationer utan att bry sig särskilt mycket om fysikaliska förklaringar bakom. Hans artiklar har visat sig vara behäftade med en hel del vetenskapliga problem, som exempelvis att inte ta hänsyn till konstaterad drift i analysinstrument. Men även utan att sätta sig in i detaljerna kan man konstatera att hans modell och prediktioner redan har fallerat. Modellen förutspådde att den globala temperaturen år 2020 skulle vara samma som år 2000.

Ja, och på denna väg är det och det kommer inte ta slut. Så här ser det ut på varenda klimatpunkt som det tjatas om i sociala medier.

Och nej, det är inte rimligt att alla journalister ska hålla koll på alla dessa turer eller rapportera om dem. Det är dessutom helt omöjligt att skildra den här typen av irrfärder i ett kort nyhetsinslag. Men taktiken funkar utmärkt för att så tvivel, få normala människor har väl orkat läsa ända hit antar jag, och jag menar, varken Lena Andersson eller någon på SvD:s ledarredaktion orkade ägna en minut åt att klicka sig in i IPCC:s sammanfattning för att kontrollera en uppenbar lögn om att naturliga parametrar inte avrapporterades där.

Det kommer ALLTID att finnas någon forskare som har en avvikande åsikt, och precis som inom alla andra yrkesgrupper och arbetsplatser finns det en klick som aldrig kommer vika en tum eller överge sina ståndpunkter. Oavsett vilka motbevis som presenteras.

Just därför är det oberoende granskade studier, publicerade i riktiga vetenskapliga tidskrifter man har att luta sig mot. Just för att man där avkrävs hållbara fakta, inte åsikter. (Som synes ovan är det dock inte helt så enkelt.) Därför är det också en vedertagen sanning att man inte ska läsa ut för mycket av enskilda studier, för det finns tusen anledningar till att en analys med ny metodik inte håller i längden (och det även utan att det handlar om fusk). Att forskargrupper replikerar och vidimerar/falsifierar andras resultat är hur vetenskaplig kunskap växer fram.

Visst finns det osäkerheter i klimatforskningen, men Widding och kompanis ”skepticism” handlar inte om att nyansera debatten, de kräver att media ska dyka ner i varenda kaninhål så fort det dyker upp en avvikande åsikt, även om den inte har stöd i vetenskapligt publicerade data. Och det är just detta som omöjliggör en saklig diskussion om osäkerheter och åtgärder.

Som jag skrivit tidigare, om du vill prata om biverkningar av vaccin, som de facto finns, börja inte med att hävda att det inte finns belägg för att vacciner alls fungerar.

Är jag orättvis när jag kallar det konspirationsteori?

Det finns betydligt fler likheter mellan antivaccindebatten och klimathotsdebatten än vad det finns olikheter (även om klimatfrågan så klart är betydligt mer komplex). Eller tror du inte antivaxxarna lyfter fram ”många forskare säger”-argumentet? Eller att ”hundratals granskade vetenskapliga studier säger ditten och datten”? Eller att etablissemanget mörkar information?

  • This book — Miller’s Review of Critical Vaccine Studies — provides the other side of the story that is not commonly told. It contains summaries of 400 important scientific papers to help parents and researchers enhance their understanding of vaccinations”
  • ”So why do hundreds of peer-reviewed studies indicate the opposite is true? Read, download, and share this document widely to provide the necessary evidence-based counterbalance to the pro-vaccination propaganda that has globally infected popular consciousness and discussion like an intractable disease. [….] This is the literature that the media, politicians and governmental health organizations like the CDC, pretend with abject dishonesty does not exist.”

Och precis som den här ”antivaccinstudien” visade sig vara av Kalle Anka-klass så är det exakt likadant inom klimatdebatten där många lever gott på att leverera alternativa teorier. De är en liten skara men ack vilket genomslag de kan få.

Ber om ursäkt för ett för långt inlägg, hade behövt vara mycket längre för att bemöta allt Widding skrev dock.

Läs mer i min bok Spelet om klimatet.

PS

By the way, det var så här du sa:

Besök av Aktuellt – och igen: varför inte ”live-debattera”

Aktuellt ska göra ett inslag om klimatförvillandet och jag fick en förfrågan om att vara med. ”Skeptikern” Elsa Widding uppger att hon också varit tillfrågad men tackat nej eftersom det gällde bandade intervjuer och inte en direktsänd debatt. Själv tycker jag snarast tvärtom och jag tänkte förklara varför. Lägger även till en video som visar varför det är en mardröm att debattera mot en smoothtalker som Lomborg – en av de mer framträdande klimatdebattörerna.

Det var knappast förvånande att Widding tackade nej eftersom hon, och de flesta andra ”skeptiker”, brukar måla upp bilden av att mainstream media är med i ”IPCC-komplotten”. Klart att hon ser en risk i att hennes svar klipps av och manipuleras om det inte är direktsänt.

Jag trodde först också att förfrågan gällde en direktsänd debatt och förklarade att jag motvilligt kunde ställa upp men bara om det styrdes upp ordentligt. Men fick direkt svar att det skulle bli inspelat i förväg. Det här har varit en evig fråga i USA, där debatten rasat hårdare än här. Forskare anklagas för att vara fega och inte våga ta debatten.

Jag har tidigare fått uppmaningen (ej från media dock) men då förklarat, och gett exempel på, varför jag tycker det är en usel idé. Det handlar inte om att jag inte ”vågar ta debatten”, formatet är bara kasst helt enkelt. Utöver det jag redan skrivit tänkte jag här ge några ytterligare exempel, en del har jag berört tidigare.


1) Det är extremt svårt att uttrycka sig kort och koncist om så komplexa saker som klimatvetenskapen (som likaså spänner över enormt stora områden). Jag är betydligt bättre och mer bekväm i att uttrycka mig i skrift än i en hetsig debatt. Det är inget jag skäms för att erkänna. Men det är inte huvudorsaken utan –>

2) Man ligger i underläge redan från början: det är hur enkelt som helst att påstå att IPCC ignorerar och mörkar alternativa förklaringsmodeller med orden: ”Många forskare säger …” och lägga fram ”bevis” i form av en hänvisning till en forskare, en gammal artikel eller dylikt.

Även om dessa argument har motbevisats 111 gånger om, kan det vara svårt att bemöta då det oftast kräver långa utläggningar. Och det är förstås inte alls säkert att man är uppdaterad i just den frågan. Bilden av det vetenskapliga kunskapsläget blir därmed totalt snedvriden. Här får ni några exempel (första har jag skrivit om tidigare):

Elsa Widding påstår i video 6 maj 2020 (ca 4:20 in) Elsa Widding 6. Vilka ifrågasätter klimatlarmen? – YouTube att det är långt ifrån säkerställt att CO2-ökningen i atmosfären kommer från oss människor. Hon hänvisar just till ”många forskare säger” samt en studie av Solheim, Humlum och Stordahl från 2013, och frågar sig varför man inte lyssnar på experter i frågan. Artikeln finns mycket riktigt och man kan förstås fråga sig varför professorers publicerade artiklar ignoreras? The phase relation between atmospheric carbon dioxide and global temperature – ScienceDirect

Det bara det att artikeln är gammal (2013) och den har inte alls ignorerats. Gör man sig omaket att klicka fram den ser det nämligen ut så här:

Notera de två kommentarerna. Det är inga sociala-medier-svar utan artiklar som påvisar grova felaktigheter i huvudartikeln. Och det är inga känsloburna åsikter utan argument uppbackade med empiriska vetenskapliga belägg. För att uttrycka det milt: det är sällan man ser en vetenskaplig artikel toksågas på detta vis.

Huvudpoängen här är dock inte vem som har rätt, utan att Widding inte med ett ord nämner att experter har lyssnat och de har argumenterat emot. Nästa steg är att Humlum och hans kollegor bemöter detta (precis som vetenskaplig debatt fungerat i evigheter). De kommenterande författarna säger sig också ha försökt få en respons från Humlum men mötts av tystnad.

Om de har rätt? Inte min sak att avgöra men typ alla världens forskare anser det. Det inkluderar även kända ”IPCC-kritiska” forskare som Curry, Lindzen och så vidare. Roy Spencer avfärdar som rent nonsens på sin blogg:

Bevisen är överväldigande och bygger på mätningar av isotoper, CO2-partialtryck, pH och en lång rad andra parametrar.

Executive Summary 2019_State of Climate.pdf (ametsoc.org):The ocean had a net uptake of about 2.4 billion metric tons of carbon dioxide in 2019. This is a record high amount and an increase of 0.2 billion metric tons from 2018, continuing a trend that began at the start of the twenty-first century. As a consequence of increased carbon dioxide in the ocean, surface ocean pH has declined by 0.018 ± 0.004 units per decade in most of the ocean, making it more acidic, since the pre-industrial period

State of Climate 2020: ”Oceans absorbed a record amount of CO2. The ocean absorbed about 3.0 billion metric tons more CO2 than it released in 2020. This is the highest amount since the start of the record in 1982 and almost 30% higher than the average of the past two decades.” (se för övrigt sammanfattande grafer här: https://www.climate.gov/news-features/understanding-climate/reporting-state-climate-2020 )

IPCC AR6: A.1.1 ”Observed increases in well-mixed greenhouse gas (GHG) concentrations since around 1750 are unequivocally caused by human activities.

Vill man ha en saklig och hederlig debatt får man ta och bemöta dessa motargument istället för att låtsas som att de inte finns. Det är trots allt 8 år sedan artikeln publicerades. I en livedebatt hade det kanske varit svårt att bemöta om man inte hade koll på just denna artikeln och kunnat visa det. Men ändå: det blir som att åsikt mot åsikt, vilket det inte handlar om här!


Volcano - Wikipedia

CC BY 2.0

Biokemiprofessorn Gösta Pettersson (pensionerad) argumenterar i sin bok Falskt Alarm på liknande sätt. Han tar upp att IPCC inte tagit hänsyn till skeptikers argument om att vulkaner under vattnet kan vara en stor utsläppskälla av CO2. Han hänvisar till en ”uppmärksammad artikel” skriven av geologen Timothy Casey.

Men det visar sig att det inte alls är någon vetenskapligt publicerad artikel han skrivit, utan ett blogginlägg (en milsvid skillnad). Volcanic Carbon Dioxide (geologist-1011.net) Flera har påvisat att Casey också har misstolkat sina källuppgifter.

Här är till exempel en diskussion om vulkaner kontra mänskliga utsläpp i American Geophysical Union’s Eos ”Volcanic Versus Anthropogenic Carbon Dioxide” .

Läser man vidare på Caseys blogg ser man att han också menar att fysiken bakom växthuseffekten är en bluff rakt igenom. En icke-fysiker, med en mastersexamen i geologi, avfärdar alltså ett par hundra års fysikalisk vetenskap i ett nafs. Det är med andra ord inte bara klimatforskarna han anser vara helt inkompetenta. Att han jobbar för oljeindustrin bevisar förstås ingenting, men det är ändå snudd på parodiskt.

Trovärdigare källa än kilometerhöga travar av vetenskapliga publikationer?


Pettersson fortsätter och menar att CO2-mätningarna från isborrkärnor inte stämmer. Det påstås att de initiala mätningarna av CO2 i isborrskärnor skulle ha gett mätvärden som inte stämde överens med moderna mätningar i atmosfären. Forskarna påstås då ha hittat på en teori att det måste finnas en förskjutning och att de sen gjorde allt för att bevisa denna förskjutning istället för att acceptera mätresultaten. Pettersson hänvisar till forskaren Jawowoski som lyfter fram en rad andra osäkerheter och det låter precis som om inget har gjorts för att minska dessa.

Men det har gjorts enormt mycket arbete för att vidimera resultaten och förskjutningen är inte heller tagen ur luften. Läs t ex på självaste WUWT.

Står man i en studio eller på en scen och någon drar till med sådana här körsbärsplockade referenser är det omöjligt att kolla upp vad som faktiskt är gjort på området. Och återigen, det blir en skev bild av det verkliga läget. Självklart finns det osäkerheter, men det betyder inte att man inte vet någonting.

Pettersson har i sin bok i princip helt uteslutit allt som presenteras av IPCC men drar sig inte för att exempelvis publicera Evans fantasifulla hypotes: Hansens modell och Evans hypotes (den märkligaste i klimatdebatten) Den har inte heller publicerats vetenskapligt utan saluförts på Evans frus blogg, JoNova, som enligt egen utsago är den tredje största i världen om klimatförvillande (just det där sista var min åsikt 😉 ). De två försörjer sig på detta, men det har förstås inget med saken att göra.


”Skeptiker” vill också sprida budskapet att alla forskare med alternativa förklaringsmodeller censureras och ignoreras av IPCC. Tydligaste exemplet är kanske den danske astrofysikern Svensmark. Utan att gå in på detaljer: han har visat att kosmisk strålning kan bilda partiklar i atmosfären som skulle kunna initiera molnbildning. Denna effekt varierar med solens aktivitet (som varierar i elvaårscykler).

Klimatsans och andra påstår att Svensmark bevisat att CO2 inte är den huvudsakliga boven i dramat bakom klimatförändringarna. Och det kan man ju tro, Svensmarks pressmeddelande vid publiceringen av en artikel 2017 sa något i stil med att de nu hittat den felande länken.

Och vad sa resten av forskarvärlden? De ifrågasatte inte själva mekanismen bakom partikelbildandet, däremot hade Svensmark inte på långa vägar kvantifierat hur det påverkade klimatet i stort. Här några intervjuer med andra forskare i samma område, ex: The press release goes way beyond what the paper actually shows,” says Steven Sherwood, an expert in atmospheric climate dynamics at the University of New South Wales, in Sydney, Australia.

Och notera också att Svensmarks studier har diskuterats i alla de fyra senaste IPCC-rapporterna (även den senaste). Ja, ALLA. Han har inte ignorerats! Hypotesen stämmer helt enkelt inte överens med observationer.

IPCC AR6 Chapter 7.3.4.5

Varför inte lyssna på vad han själv säger? År 2009 gick solen in i en cykel med extremt låg aktivitet (få solfläckar). Svensmark skrev då en artikel i en dansk tidning där han beskriver att de närmsta åren kommer bli mycket intressanta då hans hypotes förutspådde att temperaturen skulle gå ner. Artikeln översattes och publicerades på WUWT, världens mest besökta förvillarblogg:

Vi vet alla att uppvärmningen fortsatte, men det är ändå en av de mest framförda alternativa hypoteserna. Budskapet på ”skeptiska” bloggar lyder så här:


Ja, det är bara att botanisera på bloggen för att hitta fler exempel, hoppas poängen har framgått?

Det är fullt görligt att kritisera klimatpolitik och inslag i media utan att lyfta fram världens största konspiration. För det jag beskrivit ovan är ändå saker som man någonstans kan förstå att det blir misstag runt. Men förvillandet går betydligt djupare ner i kaninhålan än så. Se filmsnutt längst ner i ett av mina förra inlägg för att se vidden av detta från en av de som nu lyfts fram som realist i klimatdebatten: https://mathsnilsson.se/2021/08/15/jag-har-inte-klimatangest-ar-bara-less/

Och du ledarskribent, tycker du det här låter jobbigt att hålla koll på? Ja, då kanske du skulle vara lite försiktig med att beskylla snudd på alla världens klimatforskare för fuskare med stöd av dessa källor? En av anledningarna till att BAMS, WMO, NCA, IPCC osv gör sina regelbundna jättesammanställningar är att det ska ges en samlad bedömning av den dokumenterade vetenskapen. Att hitta olika åsikter på nätet är inte en vetenskaplig debatt!

Nåväl, nu har jag i alla fall haft hembesök av Aktuellt. Skräckblandad förtjusning om jag ska vara ärlig, och precis som vanligt efter intervjuer blev den kvarvarande känslan att inte riktigt nå fram; varför uttryckte jag mig sådär; varför la jag inte till detta och så vidare. Vi får väl se hur slutresultatet blir, ska sändas nästa vecka någon gång.


Till sist, här en video som kanske skulle intressera SvD:s ledarredaktion som publicerar Lomborgs alster löpande. En grymt duktig och extremt offensiv debattör som kan pumpa statistik tills öronen blöder och som aldrig viker sig eller erkänner några fel. Vad som är sant är egentligen inte det intressanta här utan hur Lomborg missbrukar statistik och informationskällor för att föra fram sitt budskap. Och vilket genomslag hans vinklade inlägg i debatten får:

Visst behövs kritiska röster och visst kan Lomborg ibland ställa nödvändiga frågor om vilka åtgärder som är värda att införa. Men han är grymt selektiv – ett modus operandi för Lomborg och man bör ta hans budskap med rejäla skopor salt https://mathsnilsson.se/2020/11/01/ja-lomborg-bor-tas-med-rejala-nypor-salt/


Läs mer om hur denna debatt har manipulerats allt sedan IPCC startades i min bok Spelet om klimatet:

https://www.adlibris.com/se/bok/spelet-om-klimatet-vem-kan-man-lita-pa-i-klimatdebatten-9789189215269

Tips till klimatdebattörer – artiklar i Fokus och SvD

Fick en artikel i Fokus skickad till mig och en önskan om att den borde bemötas. Kände att jag inte orkade. Så kom ännu ett pekoral från Lena Andersson på Svenska Dagbladets ledarsidor (21/8). Häpnades över en del kommentarer. En självsäker debattör och tillika författare tyckte LA inte hade helt fel och att vi måste hålla flera tankar i huvudet även när det gäller klimatet. ”Man måste få ha olika åsikter utan att hängas ut som kättare.”

Suck. Som att vilja diskutera vacciners biverkningar (som förstås existerar) och börja med att det inte finns belägg för att vacciner funkar över huvud taget, och sen bli upprörd över att folk tycker ens artiklar är nonsens. Vill man kritisera klimatåtgärder går det alldeles utmärkt att göra detta utan att förkasta tonvis med vetenskap.

Ja, det är en liten klick som hard-core-förnekar klimatvetenskapen men den här nudgningen som maler på likt havets vågor mot stranden har bevisligen effekt. Ligger det ändå inte något i det där? frågar sig Kvartal, Fokus, GP, SvD, Bulletin och diverse influencers som vill vara sådär coolt edgy och visa att de står upp mot etablissemanget. Hör också att svt nu får mer klagomejl angående varenda klimatinslag än vad de får om invandring, som tidigare alltid legat stadigt i topp.

Här följer några exempel på varför ni ”skeptiska” klimatdebattörer inte tas på allvar, med utgångspunkt från Fokus artikel: ALARMISTER OCH FÖRNEKARE– LYSSNA PÅ VETENSKAPEN! skriven av Erik Hörstadius (11/8 2021). Den är säkert ett ärligt försök att få ihop kunskapsläget i klimatfrågan och en vilja att lyfta oklarheter och frågor. Men den visar bara vilket enormt djupt träsk detta är att vada runt i.

I ingressen anges: Erik Hörstadius stämmer av kunskapsläget i klimatfrågan. Den publicerades alltså två dagar efter IPCC:s AR6 WG1-rapport som beskriver det ”fysikaliska kunskapsläget” – en konsensusrapport. Fokus redaktion anser tydligen att Hörstadius, som helt verkar sakna erfarenhet av vetenskapligt arbete, är bättre lämpad att göra denna bedömning än IPCC! För han hamnar inte i samma slutsats som IPCC. Go figure!


  • Mänsklig påverkan på uppvärmningen

Hörstadius skriver:

Här är är två centrala klimatfrågor som vetenskapen ännu inte har svar på:

•Hur mycket av temperaturökningen beror på människans användande av fossila bränslen? Alltså: hur antropogen är den, respektive hur mycket beror på naturlig variation.”

Källa: ingen. Eller okej, han har tydligen intervjuat ekonomen John Hassler:

–Jag har länge noterat hur stor osäkerheten är. IPCC kan faktiskt inte ens fastslå bortom allt tvivel att den globala uppvärmningen beror på utsläppen. De talar om den mänskliga påverkan som »mycket trolig«, med en konfidensnivå på 95 procent, säger John Hassler.

Nu är vi inne på hårklyverier. ”Very likely” på IPCC-språk innebär 90-100% sannolikhet, vilket inte betyder att det är 10% sannolikhet att all uppvärmning skulle bero på naturliga variationer! Undrar för övrigt om Hassler har någon egen forskning som kommer i närheten av den säkerheten? Se mer nedan. Nåväl, nu är det här ingen ekonomisk fråga, så ett tips kan ju vara att börja med att titta på vad naturvetenskapen och IPCC faktiskt säger:

IPCC slår fast att den mänskliga påverkan på klimatförändringarna är entydig! De anger också att vi är orsak till all uppvärmning (precis som de gjorde i AR5 (2013) och SR15 (2018)).

Takten med vilken jorden absorberar energi har dessutom ökat dramatiskt mellan perioden 1971-2006 till 2006-2018:

A.4.2 Human-caused net positive radiative forcing causes an accumulation of additional energy (heating) in the climate system, partly reduced by increased energy loss to space in response to surface warming. The observed average rate of heating of the climate system increased from 0.50 [0.32 to 0.69] W m–2 for the period 1971–2006, to 0.79 [0.52 to 1.06] W m–2 for the period 2006–2018 (high confidence).

Läs t ex här om NASA-studie som uppmätt att jordens energi-obalans har dubblerats under senare tid.

Den ökade växthuseffekten är heller inte bara en produkt av datamodeller som ofta påstås, den är empiriskt uppmätt, både återstrålningen på lokala platser på jorden och på en global nivå via satelliter. Ex:

Om du vill undvika att bli kallad kättare är detta vad du har att förhålla dig till. Att hänvisa till en blogg där en annan åsikt luftas duger helt enkelt inte – det handlar inte om åsikter utan publicerad och empiriskt bekräftad vetenskap.


  • Konspirationsteorier

Jag har svårt att se att ledarsidor på SvD, Fokus osv skulle lyfta fram konspirationsteorier om att mässlingsvaccin ger autism och allt vad det är antivaxxare hävdar. Inom klimatdebatten är liknande argument tydligen helt okej att skriva om. Hörstadius om att få vågar protestera:

”Men de yngre inom akademi och näringsliv håller i regel inne med eventuella reservationer, då det är farligt för karriären att yttra dem offentligt. Man kan lätt föreställa sig hur tilldelningen av forskningsanslag kan styra forskningens inriktning.

Elsa Widding framför i en video (6 maj 2020) att hon inte hört någon pensionerad professor (som alltså inte längre behöver oroa sig för forskningsanslag) som ställer sig bakom klimatlarmen. Det visar tydligt vilken bubbla hon befinner sig i. Självklart påverkar aktuella händelser hur forskningspengar fördelas och säkerligen har vissa fått pengar för projekt som inte skulle fått det utan klimatkopplingen. Men det här är en konspirationsteori vars omfattning världen inte skådat, att månlandningen var fake bleknar i jämförelse. Om du ändå känner dig tvungen att slänga fram detta tänker jag inte be om ursäkt för att jag inte tar resten av dina argument på allvar heller. Ta av dig offerkoftan.


I en ”faktaruta” visas Relevanta klimatfrågor – och forskarnas svar. Det är alltså Hörstadius version av vad forskarna säger. Här en punkt:

  • Hur påverkas växtligheten av högre koldioxidhalt och stigande temperatur? Mer koldioxid är gynnsamt för fotosyntesen, vilket driver växtligheten. Detta avspeglas i ständigt ökande skördar på global nivå samt i att jorden blir grönare när växtligheten breder ut sig, bland annat genom »förgröning« av tidigare ökenområden.

Sluta banalisera debatten, kanske ge en antydan till att du gjort ett försök till att läsa mer än vad som skrivs på skeptikers Twitterkonton? IPCC och övriga forskarvärlden mörkar inte denna ”förgröning”, men det är faktiskt mer komplicerat än så. Att Kina planterat en enorm mängd träd och Indien intensifierat sin odling återspeglar inte nödvändigtvis effekten av CO2: Human Activity in China and India Dominates the Greening of Earth | NASA

Du behöver inte skriva biologer på näsan om hur fotosyntesen funkar. Du vet också att det inte är skillnaden i CO2 som gör att växtligheten i regnskogar och öknar skiljer sig åt. Vad det gäller ökade skördar känner även du till gödning, växtförädling osv. Även IPCC skriver att vissa områden kommer få bättre odlingsmöjligheter i en varmare värld, men det är inte hela sanningen.

(Märkligt det här för övrigt, en ynka liten ökning av koldioxid som oooomöjligt kan påverka IR-absorptionen kan helt plötsligt få en helt avgörande effekt på grönskan).


  • Historiska temperaturer

Hörstadius i sin ”faktaruta”: ”Media lyfter ofta fram att jorden just i år har noterat sin högsta temperatur någonsin. Stämmer det? Nja. Det finstilta visar sig sedan lyda »den högsta uppmätta och registrerade temperaturen någonsin«. Åtminstone på norra halvklotet hade vi av allt att döma högre global medeltemperatur cirka år 900–1200.”

Självklart lyfts den kära gamla hockeyklubban fram:

  • ”Den hockeyklubbliknande graf över temperaturen – en helt platt kurva fram till en brantökning runt år 1900 – som presenterades för världen av Michael E Mann i slutet av 1990-talet och fick stort genomslag, visade sig senare vara behäftad med allvarliga fel.”

Återigen ett bevis för att Hörstadius helt ignorerar IPCC-rapporten (bild till höger nedan, gamla hockeyklubban till vänster). Det är tydligt varifrån han hämtar sin information. Om någon nu är intresserad: Medeltida värmeperioden och Manns hockeyklubba

Kära tidningsredaktioner, hur länge ska detta behöva ältas?

Självklart hänvisas till Fredrik Charpentier Ljungqvists böcker. Men här är en publikation som FCL varit med och publicerat:

Consistent multidecadal variability in global temperature reconstructions and simulations over the Common Era Nature Geoscience, volume 12, pages 643–649 (2019):
”The largest warming trends at timescales of 20 years and longer occur during the second half of the twentieth century, highlighting the unusual character of the warming in recent decades.”


Hörstadius tar upp en mängd av det gamla vanliga om brist på konsensus och så vidare. Filosofen Torbjörn Tännsjös debattartikel i DN 2018 har nog tagits upp i varenda ”skeptisk” ledarkrönika som skrivits sedan dess: ”En global regering i form av en global despoti tar över. Demokratin får komma sedan.” Som om det är den gängse åsiktskorridoren! En pseudodebatt av rang.

Hörstadius knäcker verkligen ryggen för att bevisa hur osäker klimatvetenskapen är. Efter att ha konstaterat att klimatkänsligheten (hur mycket temperaturen förändras vid en fördubbling av CO2-halten i atmosfären) anges i ett intervall kommer han till slutsatsen: ”Lärdomen för den som verkligen vill ta sig tid att lyssna på vetenskapen är att koldioxidhypotesen är behäftad med stor beräkningsmässig osäkerhet.” I verkligheten undviker Hörstadius allt som visar hur säkra resultat forskningen faktiskt presenterat i senaste IPCC-rapporten.

Visst finns det osäkerheter men herregud, tror du verkligen att läkemedel och operationer har 100% effekt? Ska vi strunta i dem för detta? Vilken nivå ska vi ha? Men okej, om ni nu kräver att precis minsta lilla detalj ska vara säkerställd till 100% (kommer aldrig hända), var då lite konsekventa. Men när Hassler och Hörstadius kommer till den ekonomiska aspekten existerar inga osäkerhetsintervall. Här redovisas bara som det är.

Ställ nu de ekonomiska konsekvenserna av IPCC:s mest realistiska scenario – några procent av en framtida väsentligt högre BNP – mot kostnaderna för den mycket hårda klimatpolitik här och nu som krävs från allt fler håll

Med hänvisning till Lomborg förstås. Världens BNP sägs bara påverkas marginellt, nästan oberoende vad som händer med klimatet. Ni förlöjligar IPCC:s worst case scenarier, vet då att Lomborg och Hassler avsiktligt vill att vi ”ska sikta” på detta. Lomborgs ”optimum” är 3,75C, vilket gör att vi rimligen måste ta höjd för att det kan bli lite varmare än så (och risken för så kallade tipping points ökar dramatiskt):

Bild

Ta en titt på vad IPCC anger för konsekvenser av att nå 4C, för att inte tala om 5C.

Ja, det här visar hur den fysikaliska rapporten från IPCC visar en helt annan värld än i de ekonomiska rapporterna (som kommer nästa år). Dessa modeller bygger på helt bisarra antaganden: Ekonomiska modeller -Tol och Lomborg

Kort sagt: om du anser att de fysikaliska klimatmodellerna är osäkra, andas inte ens fram Lomborgs m fl slutsatser om en framtida ekonomi. (Ja, det finns en uppsjö av ekonomer som totalsågar deras resonemang).


Tänkte skriva mer men jag orkar bara inte kommentera mer av den förvirrade text Hörstadius skrivit i Fokus och den än mer kunskapsföraktande dito av Lena Andersson i SvD (nej, att rabbla gamla filosofer och slänga sig med uttjatade ”klimatet har alltid varierat”-argument gör inte saken bättre).

De gör ansatser till att vilja diskutera klimatåtgärders för och nackdelar. Men herregud, om ni vill ha en seriös debatt får ni sluta dränka era artiklar i rent skitsnack! Det är faktiskt inte svårare än så.

Från vildmark till IPCC:s rapport och reaktioner

Lavskrika

Varit i fjällen (bortom internet och mobiltäckning) en vecka för att komma hem lagom till att IPCC-rapporten släpptes. Och reaktionerna blev precis som förväntat. Och jag vet inte om jag någonsin varit tröttare på klimatdebatten än nu …

Ni har säkert hört det mesta, egentligen inga nyheter alls, men slutsatserna är numera mycket mer säkerställda än i tidigare rapporter. Här följer några kommentarer och några ”skeptiska” reaktioner på nätet:

Klimatkänsligheten (hur mycket temperaturen förändras vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären) är svår att beräkna och har alltid angetts i ett relativt stort spann. I senaste IPCC-rapporten AR5 angavs 1,5-4,5C som ”troligt intervall” (ung 67% sannolikhet). Osäkerhetsgraden har nu reducerats med 50% och anges till 2,5-4C. Temperaturintervallet ligger ”mycket troligt” (ca 90%) inom 2-5C (1-6C i förra rapporten).

Klimatmodellerna.

(Man ska veta att det krävs en enorm datakraft att göra dessa simuleringar, Gavin Schmidt NASA skrev att även med dagens superdatorer ger ett dygns processande bara en simulering av tre år. Det tar alltså en månad att simulera 100 år. Sen ska det göras för alla olika scenarier, för att inte tala om det långt mer tidskrävande jobbet att programmera och få till fysiken rätt innan körningarna. Likaså att utvärdera och få artikeln vetenskapligt publicerad så att den kan ingå i IPCC-rapporten. Det är med andra ord inte gjort i en handvändning och man kan inte göra hur många simuleringar som helst även om alla vill… (det är f ö inte IPCC som organisation som bestämmer vilka scenarier som ska användas.))

I förra rapporten kördes ett stort antal modeller med samma framtida ”utsläpsscenarier” och sedan användes medelvärdet av utfallen. I AR6-rapporten är det lite annorlunda med några nya scenarier och hur de hanteras.

När resultaten från modellsimuleringar började dyka upp för något år sedan visade några av modellerna (inte alla) en anmärkningsvärd hög klimatkänslighet, och gav därmed en hög framtida uppvärmning. Dessa modeller var också sämre på att reproducera historiska temperaturer – de flesta forskare var därför ganska skeptiska till resultaten (och nej, det har inte mörkats och det finns många publicerade artiklar om detta, precis som forskning har funkat i alla tider).

Så i AR6 har man för det första viktat de olika modellerna utifrån hur väl de kan reproducera verkliga observationer. Man har också använt en enklare ”energi-balans-modell” (skillnaden mellan hur mycket energi jorden absorberar och vad den avger) som har justerats för de nya klimatkänsligheterna. En kombination av dessa har sedan använts för att bedöma en framtida uppvärmning i de olika scenarierna:

Bild

Enligt nuvarande ”policies” om framtida utsläpp ligger det mest troliga scenariot mitt emellan 4.5 och 7.0-scenarierna (dvs scenario SSP4-6.0) med en förväntad uppvärmning på cirka 3C fram till år 2100. Tyvärr har detta scenario inte använts särskilt mycket i AR6-rapporten, vilket förstås är en berättigad kritik.

Det slås också fast att värsta-scenariot RCP8.5 inte är särskilt sannolikt.

I AR5 angavs utfallen i de olika projektionerna som troliga (dvs risken att värdet skulle hamna utanför angivet intervall var 1 på 3), i AR6 anges utfallen som mycket troliga (risken att det hamnar utanför intervallet är bara 1 på 10). Det är framförallt den bättre kunskapen om klimatkänslighet som ligger bakom denna förbättring. Mycket av ovanstående kommer från twittertråd av forskaren Zeke Hausfather.

Man visar också hur bra tidigare modeller fungerar överlag:

Bild

Det står utom tvivel att uppvärmningen beror på oss. Väder- och klimatextremer av olika slag påverkar alla kontinenter redan nu och kommer bli värre vid fortsatt uppvärmning. Men det är inte hopplöst, utvecklingen framöver ligger i våra händer.

Hausfather sammanfattar det: ”it’s real, it’s us, experts agree, it’s bad, but there is still time to do something about it. Our climate future is, ultimately, up to us to decide.”

Bild
Bild

Läs forskarkommentarer på Real Climate eller Carbon Brief. En artikel om vad rapporten säger om extremväder på Carbon Brief. Huvudbudskapen på svenska finns på SMHI.

Och reaktionerna från så kallade skeptiker?


Maria Abrahamsson var moderat riksdagsledamot fram till 2018. IPCC-rapporten är en genomgång av 14000 vetenskapliga referenser och har remissats i flera omgångar (det tar flera år att ta fram denna rapport). Både forskare och andra som anmält intresse, liksom ”regeringsdelegater” har fått säga sitt. 78000 kommentarer har behandlats och allt är offentligt material.

Ja, jag tycker den här amerikaniserade ”nyhetsförmedlingen” där allt ska mynna ut i att för-och-emot-människor ska debattera är rent ut sagt fördummande. Det här handlar inte om åsikter utan om en konsensusrapport om vad vetenskapen kan säga. Det går alltid att hitta folk med avvikande åsikter. Om allt. Att plocka in en person med avvikande åsikt om detta är att ge en falsk bild av att det skulle vara någon sorts jämvikt mellan avvikande åsikter och den enorma mängd vetenskapliga publikationer som finns.

[uppdatering: ja, det kan vara viss skillnad i de rapporter som följer i början på nästa år. Där handlar det mycket om ekonomi och vilka åtgärder som behöver vidtagas och här finns olika åsikter och riskavvägningar som varken är rätt eller fel].

Carbon Brief finns några reaktioner på IPCC-rapporten från omvärlden. En jämförelse hur rapporten togs emot i UK versus Sverige dagen då IPCC-rapporten släpptes: Sex brittiska tabloiders framsidor och de tre ledande svenska kvällstidningarna (cred till Mattias Goldmann för bild):

Bild

En annan tidigare moderat riksdagsledamot svarade på ovanstående:

Ja du, Henrik Järrel, någon skeptiker är du inte. Bloggen Klimatsans publicerade ett inlägg där amatören Sture Åsberg ”bemötte” IPCC-rapporten. Han börjar med att slänga upp en uttjatad temp-graf från isborrkärnor på Grönland. Felaktigheterna har påvisats sen åtminstone 2011. Läs om det här Kampen om Grönland.

Vidare kan man läsa: ”Vi kan vänta ökad risk för torka, men det beror på att klimatet håller på att bli kallare.”

Mer energi än så tänker jag inte lägga på detta trams. Järrel ”sommarpratade” för övrigt på SwebbTV (nej, jag har inte lyssnat).


En annan standardkommentar dök förstås upp från Jan Ericson, en moderat riksdagsledamot. Den om att Sammanfattningen för beslutsfattare är ett politiskt beslutat dokument och inte skrivet av forskare.

Suck.

Ja, varje mening i rapporten gås igenom av ”regeringsdelegater” och forskare, men det är inte så att politiker sitter och beslutar om vilka fakta som ska ingå. Allt som står där ska återfinnas i huvudrapporten (som publicerades samtidigt som sammanfattningen). Betänk också att länder som Saudiarabien och Kina har godkänt rapporten, vilket håll tror ni deras bias ligger?

En annan moderat, Staffan Strömbäck, kliver in och påstår att folk är obildade för att de inte vet att ”IPCC:s rekommendationer inte kommer från forskare”. (som kommenteras: det finns inga som helst rekommendationer till åtgärder i denna rapport, de kommer i början på nästa år).


Tycker ni jag är elak mot Moderaterna? Sorry, det är de som uttalar sig så, inte mitt fel. Och det är ett rent faktum att det är högerpolitiker som har svårt för att acceptera klimatvetenskap (inte alla Moderater osv).

Och det behövs inte mycket för att ”forskarna ska behöva stå till svars”:

”Snyggbonde” redovisar inte varifrån han fått sina uppgifter att IPCC-rapporten domineras av worst-case-scanariot (RCP8.5). Men det spelar ingen roll om det är sant, det är för jävligt och måste spridas ändå – jävla alarmistiska forskare, förklara er!

Nåväl, siffrorna kommer ifrån Roger Pielke Jr. Han är statsvetare och håller på med den något udda kombinationen sport och klimatpolicy, framförallt har han studerat extremväders skadeverkan. Han har helt enkelt räknat antal gånger ordet RCP8.5 (och de andra scenarierna) nämns i IPCC-rapporten, och utifrån det dragit slutsatsen att den fokuserar mestadels på det scenariot. Det går naturligtvis inte att dra den slutsatsen utifrån den övningen.

Men visst finns det substans i bakgrunden, värsta-scenariot RCP8.5 anses inte längre sannolikt av de flesta forskare (även Rockström uttalade sig om det i Aktuellt). Men många artiklar och studier har fokuserat på just detta scenario. Varför? Jo, för det var länge den vägen våra utsläpp vandrade. Så sent som 2015 skrev Pielke Jr själv en artikel om att RCP8.5 inte var ”alarmistiskt nog” och återspeglade inte vad framtida utsläpp kunde innebära.

Under senare år har dock kolförbrukningen minskat drastiskt och scenariot anses som sagt inte längre troligt. Det anges i rapporten:

Flera nutida studier lyfter dock fortfarande fram detta scenario som business-as-usual, vilket alltså inte stämmer. Kritiken i det avseendet är alltså rättvis – men många forskare anser ändå att detta scenario bör fortsätta användas av olika skäl, debattrådarna på Twitter är kilometerlånga. Men det har nu blivit Pielkes nya käpphäst att bråka med sina forskarkollegor om (han har exempelvis skrivit en artikel med rubrik i stil med att klimatvetenskapen har förlorat kontakt med verkligheten).

Huruvida RCP8.5 är överrepresenterat i AR6 eller inte vet jag inte, och det gör inte Pielke Jr heller om han baserar sig på att räkna ord. Hans inlägg har dock dominerat på de stora ”skeptiska” bloggarna (enligt snabb googling).

Och varför detta tonläge från Pielke Jr? Jo, det finns mycket gammalt groll i den bägaren och bråken mellan Pielke och flera andra forskare har varit många. Det är t ex inte första gången Pielke Jr drar förhastade slutsatser baserat på den här typen av ”googlade data”: Scienceblog.

Pielke Jr anser att IPCC-rapporten ska uppfattas som positiv och att det är oansvarigt att den används för att ”sprida skräck”. Att vi inte längre ligger på RCP8.5 är ju fantastiskt, men hans ”optimism” tar sig i mina ögon rent bisarra uttryck:

Ja, hurra, bara en miljard människor som kommer drabbas av torka! Amazonas mår säkert bra av det också. Och bortse från andra effekter som att delar av Asien förmodligen kommer få ökad nederbörd och Bangladesh få kämpa mot högre vattenstånd osv.

Pielke Jr fortsätter med att plocka ut beskrivningar som säger att säkerheten i de uppåtgående trenderna av extrema väderhändelser är låg. Visst ska man lyssna på Pielke Jr, men jag kan bara rekommendera att också läsa Carbon Brief/Real Climate-länkarna ovan. Det är komplext. Och extrema händelser kallas så för att de händer sällan och det krävs därför längre mätserier för att helt säkerställa trender. Data som ofta inte finns. Det går också att titta på stora områden där ena delen får mer torka medan andra får mer regn och sammantaget syns ingen trend alls.

Till stor del handlar det om vad fysiken säger och vilka effekter en uppvärmning kommer att få. Mycket av detta är man ganska säker på i stora drag även om det kan vara svårt att bestämma detaljer, liksom när trender blir helt säkerställda och i vilka regioner. Det har också hänt väldigt mycket på forskningsområdet vad det gäller att beräkna sannolikhet för enstaka extrema händelser. Något som inte Pielke Jr verkar köpa. Själv kan jag inte bedöma det. För mig är det dock obegripligt varför en statsvetare ska få tolkningsföreträde framför naturvetare på detta område (sen kan man förvisso diskutera statistik och historiska data).

Visst behövs det personer som vågar vara motvals, men bara för att man är emot mainstream uppfattning betyder inte att man har rätt. ”Klimatbråk” där Pielke Jr är en av parterna är en lång följetong (och det är inte alltid vackra tongångar som hörs från båda sidor). Men Pielke Jr har också påvisats ha fel många gånger:

https://www.glaciology.net/2013/a-rebuttal-to-pielke-jrs-18ft-critique./

https://www.huffpost.com/entry/roger-pielke-climate-science_b_5038272

https://skepticalscience.com/fivethirtyeight-pielke-downplay-climate-damages.html

https://scienceblogs.com/tag/roger-pielke-jr

http://julesandjames.blogspot.com/2008/05/putting-roger-out-of-his-misery.html

http://julesandjames.blogspot.com/2008/05/question-when-is-23-equal-to-5.html

https://skepticalscience.com/drought-and-climate-change-holdren-pielke-jr.html

Nej, jag har inte satt mig in allt. Ja, man bör ta Pielke Jr:s publikationer på allvar. Men själva meningen med IPCC:s och WMO:s (m fl) sammanställningar är just att enskilda forskares åsikter inte ska få ”större plats” än vad all publicerad vetenskap ger skäl till. I forskningsfronten kommer det alltid att finnas motstridiga resultat, det är en del av verkligheten inom all vetenskap.

[PS Notera att Pielke Jr trots detta inte är emot att ”aggressiva klimatåtgärder” vidtas, tvärtom]


I nuvarande utsläppstakt tyder det mesta på att vi går mot ca 3C:s uppvärmning, men det är fullt möjligt att det blir mer än så då det finns betydande osäkerheter inbakade (om vi inte minskar utsläppen). Vi är heller inte i närheten av att få ner utsläppen som behövs för att nå 2C och konsekvenserna av detta beskrivs i rapporten. Jag kan hålla med om att det på många håll sprids en alltför ödesmättad undergångsretorik, men att tjoa och tjimma för allt går så bra är i mina ögon bara löjlig dum-optimism.

I radio på vägen hem debatterade MP och M. Samma gamla pajkastning och detaljinsatser. Nej. jag tror ärligt talat inte denna rapport kommer förändra särskilt mycket i praktiken. Jag menar, forskarsamfundet har varit tillräckligt säkra för att åtgärder skulle ha införts sedan flera decennier tillbaka och samtidigt fortsätter detta:

(Om jag sitter på facit om vad som borde göras? Nej.)

Jaja. Läs mer om den fina klimatdebatten i min bok Spelet om klimatet: https://www.adlibris.com/se/bok/spelet-om-klimatet-vem-kan-man-lita-pa-i-klimatdebatten-9789189215269

Nu orkar jag inte mer. Drömmer mig bort till fjällen igen:

Klimatet och journalistiken

Det var tanken att detta skulle bli en text att försöka få publicerad inför IPCC:s närstående rapportsläpp (9 aug). Sen rann orden iväg och ja, blev lite för långt för ändamålet … men själv tycker jag det är ett viktigt inlägg och bör läsas av alla (disclaimer: kan vara jävig i frågan 😉 ).

[Okej, jag ljög, såg att Aftonbladet bad om klimatdebattartiklar … så det blev en debattartikel i alla fall: Massiv desinformation sinkar klimatlösningar (aftonbladet.se) ].

I början av augusti kommer IPCC:s sjätte stora rapport (WG1) som sammanfattar kunskapsläget om fysiken bakom klimatförändringarna. Förhoppningsvis kan det leda till en mer relevant klimatdebatt även på ledar- och kultursidorna – för det vi har sett på senare tid är en metadebatt med intellektuell spänst likt ett intorkat resårband från förra seklet.

Ofta är det journalistikens tillkortakommanden som tas upp. Nej, inte att det har rapporterats för lite genom åren eller att ”skeptiker” i USA och UK fått enormt mycket mer medietid än vad det vetenskapliga kunskapsläget förpliktigar.

Istället handlar det om att klimatjournalister bedriver en närmast sektliknande indoktrinering istället för att vara kritiska granskare. Statsvetaren Emil Uddhammar frågar sig: Vi ser en klimatjournalistik som inte vill mötas av ifrågasättande läsare. Men hur ska vi nå framsteg om vi kastar vårt kritisk-rationella tänkande över bord? (Axess 2019).

Rubriken till Ann Charlott Altstadts klimatkrönika är lika talande: Den nya tidens allra heligaste (Fokus 2019) liksom Lena Anderssons uppmärksammade krönika: Journalistiken sviker sitt uppdrag i klimatfrågan (SvD 2021).

För att avgöra denna fråga måste man naturligtvis relatera kritiken till det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. Hur ligger det till med den saken?


Jag har förstås inte läst allt men innehållet i dessa artiklar är lika förutsägbart och tröttsamt som de lika självklara och självgående efterspelen (guilty as charged 😉 ). Naturligtvis slängs tillmälet klimatförnekare fram (jag brukar sällan använda det dock), ett lika slött som osakligt argument. Ingen av de ovanstående är förstås heller köpta av oljeindustrin.

Men efter att ha hört exakt samma felaktigheter ältas under femton år känns det oftast lönlöst att ens försöka bemöta det sakligt, även om jag gör mitt bästa. Ett problem är att de svepande påståenden som framförs ofta innehåller ett uns av sanning och kan ta mer plats och ork att bemöta än vad som ryms i en replik (som med all sannolikhet heller aldrig kommer publiceras (GP tackade nej till ledarreplik – Maths Nilsson, författare)).

Det finns några standardpunkter som alltid dyker upp när kulturpersonligheter och politiker ska kritisera klimatdebatten. Man pekar på filosofen Torbjörn Tännsjö som tycks anse att det behövs en global despoti för att komma till rätta med utsläppsproblemen (DN 2018). Uddhammar lyfter i sin krönika fram en tysk författare som i en bok tydligen menar att barnafödande bör upphöra.

Två exempel att uppröras över.

Men det handlar om udda röster i debatten som de flesta säkert aldrig hört talas om (förutom ”skeptikerna” då). Jörgen Randers, professor i klimatstrategi vid Handelshögskolan i Oslo är visserligen en annan som ifrågasätter om demokratin kan lösa problemen, men han vittnar också om att hans åsikt möter en storm av kritik var än i världen han framför den (Sveriges Radio 2017).

Det är således knappast allmänrådande åsikter, men ack så tacksamma att slänga fram i en känslostyrd debatt. Men om man nu argumenterar för att vi ska högt i tak, så måste väl även åsikter som dessa få luftas? För det handlar om just åsikter, inte fakta. Att använda detta för att påvisa att IPCC skulle vara ute och cykla är varken sakligt, skeptiskt eller intellektuellt hederligt.


Låt oss en gång för alla klargöra att irritationen över Anderssons och liknande krönikor inte handlar om att de ställer frågor om vad vetenskapen egentligen säger. Alla borde vara nyfikna över den saken.

Lena Andersson, SvD: … knappast för mycket begärt att medborgarna får höra oklarheterna diskuteras tills de är nöjaktigt utredda. En sådan är varför det har funnits värmeperioder innan människan brände kol, körde bil och flög. Frågan är allt annat än insinuant, för jag känner inte till svaret.

Altstadt, Fokus: Jag vill exempelvis veta hur mycket människans utsläpp betyder i jämförelse med solens aktiviteter och är sambandet verkligen kausalt mellan ökade mängder koldioxid och temperaturökning?

Irritationen handlar istället om den häpnadsväckande slutsatsen att då de själva inte vet, så vet heller ingen annan eller åtminstone så är frågan inte utredd. Eller att det skulle vara ett bevis på en konspiration vars omfattning vi aldrig sett maken till.

Andersson påstår exempelvis att IPCC:s sammanfattande rapporter skulle mörka naturliga orsaker till klimatförändringarna, för där ”anges enbart människoskapade orsaker.” Det tar en minut att kontrollera att detta inte stämmer, något Andersson inte iddes göra (men beskyller andra för att inte vara kritiskt tänkande). Det här är standardmyt 1B hämtad direkt från nätet. Mycket annat av det hon påstår ligger på samma nivå.

IPCC har förstås inte heller ignorerat solens inverkan. Professor Lennart Bengtsson brukar gå hem i ”skeptiska” läger, hör honom i SwebbTV 2021 förklara att solens variationer inte korrelerar med nutida uppvärmning.

IPCC har heller inte ignorerat exempelvis Lindzens irishypotes eller astrofysikern Svensmarks hypotes om solens aktivitet och kosmisk strålning [uppdatering, se kommentar av Thomas P nedan. Inte ”hans hypotes” även om han har varit duktig på att marknadsföra den så]. Hypoteserna korrelerar helt enkelt inte med observationer. Om du inte litar på IPCC, läs vad Svensmark själv skrev 2009 då solen gick in i en mycket låg aktivitetsfas: den globala uppvärmningen har slutat och en nedkylning har börjat (WUWT 2009). Så blev inte fallet.

Danske Humlum förutspådde att den låga solaktiviteten skulle ge en lika stor nedkylning från 2009 fram till 2020 som vi haft uppvärmning sen sekelskiftet (Humlum m fl 2012). Temperaturen fortsatte uppåt. Liknande spådomar från ”skeptiker” om en stundande nedkylning har kommit varje år i mer än tjugo års tid. Inte baserat på fysikaliska kända effekter utan kurvanpassningar (korrelationer) av diverse mätserier.

Ändå är det här saker som fortfarande ältas, bara för någon dag sedan kom en insändare från Klimatsans i Kristianstadsbladet som menade att ovanstående gällde.

Idag är koldioxidens drivkraft i uppvärmningen inte bara en hypotes utan även empiriskt uppmätt, både vid jordytan (Feldman m fl 2015) och globalt via satellit (Kramer m fl 2021).

Inget av det som Andersson och andra kulturpersonligheter lyfter fram är heller något nytt. Att det skrevs om en ny istid under 70-talet är det ingen som förnekar, men det var knappast en enig forskarkår bakom det (Peterson m fl 2008). Även detta har ältats till leda i decennier, här är den ”skeptiske forskaren” Lindzens syn på saken: Men det vetenskapliga samfundet tog aldrig till sig saken, regeringar ignorerade det och med stigande globala temperaturer i slutet av 1970-talet dog saken mer eller mindre ut. (Lindzen 1992).

Att leta 50 år gamla tidningsklipp är faktiskt löjligt, braskande medierubriker kommer alltid att finnas – sluta spela dum och förvånad över detta. Det går att hitta bara några år gamla tidningsklipp som varnar för en ny istid (på tal om journalistiskt haveri). 70-talets istidsrubriker är inte jämförbart med dagens vetenskapliga kunskapsläge om klimatförändringarna. Om du vill ha alarmism, kolla upp de undergångsprofetior som marknadsliberala debattörer spyr ut och har gjort i alla större miljöfrågor (och där vi nu har facit).


Låt oss vara rädda om skeptikerna, de är ju så sällsynta, skrev Maciej Zaremba i DN syftandes på Lena Andersson.

Nina Solomin utsåg Zarembas text till veckans viktigaste (Fokus):

Lena Andersson vågade svära i klimatkyrkan …  Han [Zaremba] som levt under kommunismen i Polen, såg i Lena Andersson en intellektuell som ställde relevanta och obekväma frågor.

Ja, de få individer som inte automatiskt gör och tänker som alla andra, är värdefulla för ett samhälle och en kultur som vill vara fri och intellektuellt vital. Dissidenterna i Sovjetunionen och det kommunistiska Europa var av det slaget.

Nej, Andersson svor inte i kyrkan, hon var inte skeptisk och ställde inga obekväma frågor.

Hon uppvisade bara en anmärkningsvärd lathet och förakt för kunskap. Visst går det att hitta journalistiska felaktigheter i klimatdebatten, men hon berörde inte någonting av det. Hade ni rusat till hennes försvar om hon, likt Lars Bern, krävt att vaccinationskampanjen avbröts. Ja, det är på exakt samma nivå! Har vi inga krav på våra så kallade intellektuella tänkare?

När är, som Andersson uttryckte det, oklarheterna … nöjaktigt utredda?

Frågan är i vilken form informationen ska framställas för att hon och andra upprörda professionella tyckare ska orka ta till sig den? Jag menar, Andersson har bevisligen inte ens brytt sig om att öppna IPCC:s sammanfattning för beslutsfattare. Informationen finns tillgänglig. Den hoppar dock inte ner i halsen på en utan vidare. Nyhetsmedia kan heller inte beskyllas för att de inte rapporterar om alla detaljer från ett par hundra år av forskning.

Det värsta av allt är nog ändå att ”kultursideskeptikerna” inte tycks vara medvetna om hur omfattande desinformationskampanjerna om klimatvetenskapen varit, och fortfarande är. Någon annan förklaring till att de så lättvindigt köper ”allt” de hittar på bloggar kan jag inte komma på. (Jag kan dock hålla med att det är enormt svårt att veta vem och vad man kan lita på.)

Nätet svämmar över av felaktig och medvetet manipulerad information. Detta är visat bortom alla rimliga tvivel. Om och om igen. Att kampanjerna sponsrats av oljeindustrin är bara en ”obekväm intressekonflikt” – påståendena har framförallt motbevisats vetenskapligt sedan länge.

NIPCC är en av alla dessa organisationer (drivs av konservativa tankesmedjor, till stor del finansierat av pengar från oljebolagen) och deras rapporter har sågats vid fotknölarna av många. Lennart Bengtsson recenserade exempelvis en av deras rapporter:

Man har systematiskt och säkert avsiktligt letat upp artiklar som stöder en, som det förefaller, förutfattad uppfattning att någon egentlig klimatändring inte föreligger och om det så skulle vara då är en ökad mängd koldioxid i alla fall gynnsamt.

Man kan knappast undgå tanken att NIPCC är ett tydligt beställningsarbete där kravet har varit att visa att växthusgasökningen och speciellt koldioxidökningen är harmlös med en obetydlig effekt på klimatet.

För seriösa medborgare kan jag bara föreslå att ignorera denna tvivelaktiga rapport och vänta på IPCCs nästa utvärdering 2014.

Även på SwebbTV 2021 säger han att IPCC:s WG1-rapport (den som kommer nu augusti) är så tillförlitlig den kan vara. Snudd på alla relevanta akademiska institutioner världen över har aktivt uttalat sitt stöd för IPCC. De är inte politiskt styrda. Det är inte alla de vetenskapliga artiklar som publiceras heller. Allt håller naturligtvis inte världsklass och det går säkerligen hitta osmakligheter här som i alla andra branscher – men bevisen är så överväldigande och mångfacetterade att de knappast kan samordnas av alla forskare jorden runt. Men ja, det finns osäkerheter om mycket, de anges också i IPCC-rapporterna.


Frågan om vem och vilka som ska får möjlighet att nyttja de stora nyhetsplattformarna är intressant och i mina ögon långt ifrån enkel. Nättidningen Kvartal gjorde en timslång intervju med den ”skeptiska” debattören Elsa Widding och fick kritik för detta. Jörgen Huitfeldt motiverade det med: Kvartal går ut på att våga lyssna på dem som går mot strömmen och hålla diskussionen vid liv. Jag förespråkar inte censur men om man intervjuar en konspirationsteoretiker får man nog se till att passa sig hur man gör intervjun. I mina ögon fallerade detta.

För att ge exempel på vad Widding sprider för information kan nämnas i en video från 2021 påstår hon på fullt allvar att de enda experimentella bevisen för koldioxidens IR-absorption kommer från Tyndalls experiment från 1856:

Men varför refererar vi till experiment gjorda för 160 år sedan? Varför gör vi inte om de här experimenten med modern utrustning kan man fråga sig. Svaret på varför osäkerheter har glömts bort, och att man använder 160 år gamla experiment som bevis, är nog ganska enkel: Det finns inga forskare som jobbar med det här idag. (Youtube 2021)

Hon påstår vidare att det inte ens är kontroversiellt att säga att vi inte vet varifrån ökningen av atmosfärens koldioxid kommer. Saker som även ”skeptiska” forskare avfärdar som ren nonsens (Spencer 2014).

Hur länge är det viktigt att hålla denna diskussion vid liv? Hur ser redaktionerna på sin roll att sprida felaktigheter? Måste man av överlevnadsinstinkt publicera allt som ens lyssnare vill höra?


I Göteborgsposten ville Göran Värmby ha mer realism i klimatdebatten (GP 2020). Bland annat tar han upp standardmyt 1A: klassikern om Michael Manns så kallade hockeyklubbsgraf från 1999 som ett exempel på att IPCC inte är trovärdiga. Grafen visar en rekonstruerad temperatur under de senaste 1000 åren (norra halvklotet) och visualiserar hur exceptionell senaste tidens uppvärmning är.

Why the hockey stick graph will always be climate science's icon | New  Scientist

Studien fick berättigad kritik för sin statistikhantering och att den delvis bygger på skralt med data (vilket anges i studiens inledning/sammanfattning). Få studier har dock granskats så ingående som denna och trots bristerna håller den. Andra har replikerat studien och det finns numera ett trettiotal andra ”hockeyklubbor”.

Värmby påstår dock att: Hockeyklubban … togs med i IPCC´s tredje rapport 2001. Därefter togs den bort i den fjärde rapporten 2007 på grund av den massiva kritiken.

Nej, den fanns med i IPCC AR4 (ihop med ett dussin andra). Om man orkar kolla efter istället för att lyssna på internetkören, vill säga.

Värmby var helt omedveten om att det fanns ett 30-tal andra studier som bekräftar slutsatsen. Hans svar till mig: Har den kommit tillbaka i IPCC´s rapporter ? Har ej kollat. Men det borde ju ha rapporterats i media i så fall. Nej, det är inte medias roll att hålla reda på din kunskapsnivå eller vad du skriver om.

Slappheten och ointresset hos kultur- och ledarsidornas klimatdebattörer är häpnadsväckande. Och ja, jag blir förbannad på att de får betalt för att häva ur sig alla felaktigheter och till och med hyllas för det. Att arbetsgivare ens accepterar detta är för mig en gåta.

Man behöver, läs bör, inte ”acceptera” allt som händer i forskningsfronten utan vidare. Men det som berörs på kultursidorna handlar oftast om saker det finns en enorm mängd forskning och data som stöder.


Och medan ni blir personligt kränkta av fysiken kan kanske någon uppröras en smula av att forskare i nutid har tystats av konservativa regeringar i både USA och Kanada. Under tiden Gunnar Hökmark var EU-parlamentariker startade han tankesmedjan European Enterprise Institute (EEI) – för att verka mot Kyotoavtalet – ihop med en av klimatdebattens mest ökände lobbyist (Chris Horner). EEI involverade även finansministrar och vice ordförande för europeiska investeringsbanken, ändå vägrade de uppge vilka som finansierade verksamheten. Det finns ingen ände på stundtals obefintliga gränser mellan särintressen och beslutsfattande politiker.

Mattias Bengtsson, vd för Timbro, gick till tankesmedjan Centre for New Europe, som enbart 2004 mottog $80 000 från Exxon, öronmärkt för ”utbildningsinsatser om klimatet”. Marknadsfundamentalistiska organisationer har länge spridit felaktigheter på ledarsidor och i debattinlägg, särskilt i USA men även i Sverige – helt i otakt med vad vetenskapen presenterar. SvD ledarsida Människans inverkan överdrivs kraftigt | SvD och Bluff om klimatet (aftonbladet.se) bara för att nämna ett par. Timbro försöker, efter att ha tvivlat på vetenskapen i decennier, nu skriva om historien och hävda att det är de riktiga klimatvännerna.

Ja, jag kan förstå att man blir trött på klimatdebatten och att kan få skit bara för att visa en semesterbild från utlandet (tro det eller ej, jag är nog en av de tröttaste 😉 ). Det förekommer överdrifter och man får klaga på detta – forskare som Mann gör det ofta: Det är tillräckligt allvarligt utan att överdriva. Men om man istället ägnar sina artiklar åt att föra framför motbevisade myter, ja då får Andersson och kompani stå ut med att anses vara oseriösa, vill hon bli bemött med respekt får hon fanken anstränga dig lite.

Journalistikens stora misslyckande i klimatfrågan är att det krävdes ett barns protester för att befolkningen skulle bli medvetna om problemen som forskarna snudd på enhälligt varnat för i trettio år.

Det är inte rationellt att förkasta hela IPCC på grund av att man hatar MP eller Greenpeace. Inte heller att scanna varenda ord i media efter överdrivna rubriker att uppröras över. Det är förståeligt att man kan bli uppgiven på höga bensinpriser, särskilt när vi ger hundratals miljoner till världens rikaste företag (t ex Facebook) för att skapa ett fåtal jobb och sluka enorma mängder energi för billiga penningar.

Men fysiken skiter i våra känslor. Torsken vid Newfoundland försvann på grund av överfiske oavsett vad du känner för konsumtion.

Det finns de som försöker tänka annorlunda – hitta andra vägar bortom en skenande finansindustri där pengar skapas ur luften – inte gå tillbaka till 1800-talet. Tyvärr är taket i knähöjd för att ens diskutera den typen av frågor. Och mest inskränkta är de som som vill ha högt i tak när det kommer till att alla måste lyssna på rena rama vetenskapliga felaktigheter.



Började som sagt skriva det här med avsikten att försöka få in det i någon tidning. Sen bar det iväg och blev något annat … och för långt men jag har ändå inte sagt hälften av det jag vill 😊 Orkar inte redigera ner det, och heller inte vänta på refusering. För nästa vecka tänkte jag vara oanträffbar ute i vildmarken. (Men om någon vill använda så feel free (med referens).)

Om ni vill läsa mer, läs min bok vettja 😊 Den handlar inte om undergångsscenarier utan om hur debatten har förts sen IPCC bildades, och vilka som påverkat den. Den kanske kan vara en hjälp på vägen för att tänka er för innan ni skriver nonsens hämtat från nätet i era krönikor…
Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – inbunden (9789189215269) | Adlibris Bokhandel

Hur Lars Bern och Swebb-TV skapar klimatmyter

Jag fick en fråga på mejlen med en länk till ett avsnitt av Fjärde statsmakten på alternativkanalen Swebb-TV. Där pratade Lars Bern klimat igen. Jag vet inte riktigt hur, men jag orkade snabbspola mig igenom det. Programmet innehåller de flesta klassiska attribut för att skapa opinion baserat på känslor och felaktigheter utan vetenskaplig täckning. Ett program som haft 28 000 visningar… Det är ingen slump att programmen framförs som de gör.

Skapa en ”fiende”

Det är vi mot dom! Först behövs en diffus fiende som verkar i kulisserna. En mäktig part som man kan kasta allt det där oförklarliga och oprecisa på. I Berns värld heter de ”Globalisterna”. Här finns rika krösusar som Rockefeller, Rothschild och Soros som vill styra världen. Många menar att detta är en hundvissling till antisemitiska tankegångar, jag vill inte tro att de flesta använder tillmälet i detta syfte, men det har onekligen blivit mer frekvent i klimatdebatten sedan diverse högernationalistiska grupperingar (och hej Swebb-TV) gett sig in i leken (inte bara i Sverige). Tidigare likställdes FN och liknande organisationer nästan enbart som medel för att införa världskommunism.

Nej, jag varken skojar eller överdriver här.

Men det räcker inte med en diffus fiende, man måste ha mer precisa offer att hänga ut. Greta Thunberg är förstås en av dessa. Om du undrar vilken nivå ”debatten” ligger på, kolla på nedanstående snutt från tidigare program (ska automatiskt börja vid 2:49). Här är jag frestad att lägga in några beskrivande ord om vad jag anser om Berns argumentation men låter bli … I slutet av denna text finns fler hissnande exempel som borde få varje normalt funtad människa att ignorera Lars Bern.

Al Gore är en annan som fått personifiera ”miljöterrorist”. I Climate of doubt kan ni höra hur amerikanska lobbyister själva medger att de gnuggade händerna när Gores film En obekväm sanning kom. En perfekt fiende (demokrat) och många republikaner förkastade, med lite lobbyhjälp, vetenskapen: Climate of Doubt | Watch S2012 E21 | FRONTLINE | PBS | Official Site

I det aktuella SwebbTV-programmet är det dock en annan klassiker som hängs ut: Mainstream media och Public service i synnerhet. SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström har sedan länge särskilt hamnat i kikarsiktet.

Ett annat exempel på en osmaklig debatt (med i stort sett samma kombattanter) är den om DDT, där Rachel Carson hängs ut och beskylls för att vara ansvarig för miljoner människors död: Var DDT-förbudet en katastrof? – Maths Nilsson, författare Det är argument som jag sett användas än idag av svenska, egenuppburna, marknadsliberala debattörer.

(Och ja, ni vet precis vilka andra områden den här taktiken används, Swebb-TV fokuserar inte bara på klimatförvillande …)

Cherry picking, populistiska lösningar och orsakssamband

Ju mer komplex en fråga är, desto enklare är det att skapa en polariserad debatt. I SwebbTV-programmet får man se klipp från Aktuellt, ett reportage från Elfenbenskusten. Invånarna har tvingats flytta längre inåt land på grund av att kusten eroderar bort. Bern berättar att Erika Bjerström företräder Globalisterna och hon förmedlar bara snyfthistorier om att det skulle vara klimatförändringar och havsnivåökningar som ligger bakom detta.

De klipper in en snutt där Bjerström säger att landet vill ha bistånd från de rika länderna för att kunna skydda sig. ”Där har du svaret!” proklamerar Bern självsäkert. De är bara ute efter pengar. Det är likaså hans ”bestämda uppfattning” att havsnivåökningarna och klimatförändringarna inte har med saken att göra. Och inte är ett problem någonstans. Som vore han någon auktoritet på området (berättarröst: det är han inte, han har inte varit i närheten av klimatforskning, att han får sitta som ”klimatexpert” i Swebb-TV är bara ett stort skämt).

Hur det ligger till i detta fall har jag ingen aning om, det finns säkert någon vettig detalj i allt som han har åsikter om. Självklart samverkar alltid flera faktorer vid den här typen av problem. Saker som befolkningsökning, nedhuggning av växtlighet, bosättning på olämpliga platser osv påverkar förstås. Ni får själva detektiva er vidare, här en rapport från World Bank som menar att problemen blivit värre och att klimatförändringarna är en faktor: ”A recent World Bank study shows that flooding and coastal erosion due to sea-level rise cost the region about $3.8 billion and cause 13,000 deaths in just one year”.

Här är förresten en rolig app där man kan kolla hur framtida havsnivåökningar beräknas se ut runtom i världen: Climate Central | Land projected to be below tideline in 2100 (på Change map kan man ändra parametrar, exempelvis till 2C:s uppvärmning, olika årtal etc).

Bern ger också bevis på hur lite han förstår (eller om det är avsiktligt…). Han hade förväntat sig att minskningen i CO2-utsläpp under pandemin skulle märkas i den så kallade Keelingkurvan (mätserie över CO2-halt i atmosfären över Maouna Loa, Hawaii). Men det syns ingen nedgång, vilket Bern tar som bevis för att koldioxiden alltså måste bero på annat än mänskliga utsläpp:

Utsläppen under 2020 minskade med strax under 10%. Det innebär dock inte att halten i atmosfären ska minska linjärt i samma storleksordning. Carbon Brief beräknade i maj förra året att minskningen skulle bli 11%, vilket skulle innebära en total ökning av CO2-halten i atmosfären på 2,48 ppm. Det är 0,32 ppm lägre än om pandemin inte vore. Nedan en uppförstorad Keelinggraf, pricka in den skillnaden om du kan. Analysis: What impact will the coronavirus pandemic have on atmospheric CO2? | Carbon Brief.

Vi har bara minskat våra utsläpp marginellt trots pandemin, kranen står nästan fullt öppen ändå. Upptaget i skog o vatten är fortfarande mindre än vad vi släpper ut –> ökningen fortsätter alltså. Att Lars Bern förväntar sig något annat är helt irrelevant.

LB versus LB

I mitt förra inlägg beskrev jag ett annat SwebbTV-program där den pensionerade meteorologiprofessorn Lennart Bengtsson intervjuades. Han är bekant med Lars Bern och man kan tycka att de skulle kunna ta ett snack. Medan professor Bengtsson konstaterade att IPCC WG-1-rapporten var så tillförlitlig den kunde vara och att prediktionerna hittills har hållit sig inom felmarginalerna, så hävdar Bern dess motsats. Bern lyfter i programmet även upp ett gammalt uttjatat argument om att uppvärmningen beror på solens aktivitetscykler – något som Bengtsson bestämt avfärdade (liksom IPCC osv).

Vem ska man tro på här, en amatör eller en i princip helt enig proffskår? Svårt…

Bern berättar också att vi nog är på väg in i en nedkylning för vi har ju sett att temperaturen gått ner de senaste månaderna (pga La Niña). Ja, det här tar aldrig slut: Klimatspådomar vi (inte) minns – Maths Nilsson, författare

Tänkte kommentera det han säger om att öknarna minskar, återigen en gnutta sanning vad det gäller delar av Sahara men han missar stora delar. Orkar dock inte mer: Explainer: Desertification and the role of climate change (carbonbrief.org)

Konspirationen

Jag vet att mina inlägg inte spelar någon roll – ingen i SwebbTV:s mer fanatiska fanclub kommer att ändra uppfattning, men det är knappast dem jag skriver för. Bern kommer i deras ögon förbli en trovärdig källa alldeles oavsett vad han vräker ur sig.

Och ja, Bern är en konspirationsteoretiker av rang. Under pandemin har han spottat ur sig diverse alternativa behandlingsformer och felaktigheter, t ex Nej, covidvacciner får inte kroppen att producera gift – Källkritikbyrån Källkritikbyrån (kallkritikbyran.se) eller varför inte detta inlägg han publicerat på sin blogg (om än inte skrivit själv): ”Tyvärr kommer en global spridning av dessa s.k. ”vacciner” sannolikt att innebära följder långt bortom de värsta skräckscenarier vi ens kan föreställa oss!” I en video på Swebb-TV från igår kräver Bern att covidvaccinationskampanjen stoppas (enligt rubrik, för nej jag har inte tittat och kommer inte göra).

Bern har vidare beskyllt Big Pharma för att medvetet ha skapat Ebolaepidemin och hålla inne med botemedlet för att skapa en världsepidemi (Vem tjänar på Ebola-pandemin? 11 oktober 2014 finns sparat på way back machine: Anthropocene – Hälsa (archive.org)):

”Den hemska tanken slår mig, finns det starka ekonomiska intressen bakom att Ebola-spridningen plötsligt tagit fart? Om man nu räknar med att snart ha ett vaccin framme, skulle man ju lätt kunnat stoppa epidemin i sin linda genom en lokal vaccinationskampanj i Västafrika. Men det skulle bara ge begränsade intäkter. En global spridning med en global panik där flera miljarder efterfrågar vaccin är givetvis betydligt intressantare för Big Pharmas direktörer och deras handgångna inom olika myndigheter och politiska kretsar.”

Han föreslog själv kolloidalt silver som medicin mot Ebola… En annan teori han lanserade var att USA förfalskade klimatdata för att få en anledning att anfalla Kina militärt:

”Vad USA gör nu är att man bygger upp en argumentation baserad på förfalskade observationsdata, samtidigt som de förbereder att sjösätta en global propagandakampanj för att försöka skapa en bred opinion för att sätta stopp för olika kraftproduktionsprojekt. Min slutsats efter att jag lägger samman temperaturdesinformationen med mobiliseringen av krigsmakten, med ord som att klimatfrågan är USA:s största säkerhetshot, är att man förbereder sig att använda militära maktmedel. Målet är att påtvinga andra länder en minskning av deras energianvändning. Detta hot kommer att användas för att försöka tvinga in de motspänstiga BRICS-länderna under NWO.”

Jajemän, det här sista kan säkert kallas guilt by association. Det ska förstås inte användas som huvudargument, men när man vet, och har motiverat (gång efter gång), att han har fel i sak så är detta fullt relevant information för attt bedöma trovärdigheten hos en person. Sen får ni väl själva avgöra vad som är en trovärdig källa…

”Var rädd om skeptikerna” – en kulturdebatt av rang

SvD:s ledarsida fick nog precis den reaktion de ville ha på Lena Anderssons krönika häromdagen. Alla reagerade exakt som de skulle (jäpp, jag med). Maciej Zaremba (författare och journalist) skrev en, i mina ögon, märklig kolumn i DN 24 maj 2021 som kommentar till ”dramat”. Han menar att vi borde vara ”rädda om skeptikerna, de är ju så sällsynta”. Han påpekar att det blev fel i LA:s krönika men ändå.

Hakelius är dock upprörd och skriver en krönika, riktad mot särskilt Zaremba, i Expressen med titeln ”Den antidemokratiske grannen är nu normen”. Zarembas krönika inleds nämligen med att han beskriver att han har en granne som ”vill ersätta demokratin med en global ekodiktatur” – men ändå klagar Zaremba bara på LA:s brister, inte grannens!

Hakelius: ”Lena Anderssons skepsis är det avvikande och farliga. Den som inte ser det bisarra i det är sin samtids fånge. Den som inte ser faran är en dödgrävare.

LA fick igår chansen med en ny krönika på SvD:s ledarsida. Återigen antar jag att det ska handla om samhällets och journalisters brist på skepsis mot klimatalarmismen. Men det blir lite som att se på en sketch av Gösta Ekmans Papphammar som snubblar omkring i rummet utan kontroll. Om hon i sin första krönika åtminstone gjorde ett försök att lägga fram några exempel på saklig kritik handlar det nu enbart om trassliga trådar marinerade i en ideologisk värdegrund. Hon klagar på all undergångsretorik för att sen själv beskriva den totala katastrof och brott mot individens frihet som väntar om klimatåtgärder införs (It’s okay when we do it! – det är sen gammalt att alarmism enbart kan gälla att åtgärda miljöproblem).

Mattias Svensson (Timbroit och ledarskribent på SvD) stämmer in på Twitter: ”Lena Andersson: Det vore en hemsk tillvaro att all frihet och alla mänskliga ambitioner underordnas despoti och ett statligt satt mål. Internet: Klimatförnekare! En jobbig dag för oss klimataristoteliker, men det är vi (jag) vana vid.”

Det brukar ofta grymtas om infantila kulturdebatter, men det här är fanken Kulturdebatternas Kulturdebatt. Brist på kunskap och ovilja att lära sig upphöjs till skepticism och någon sorts försvar av den fria världen! Som om de blivit personligt kränkta av forskningens resultat.

Hakelius skriver: ”Hon konstaterade att journalistiken ersatt skepticism med aktivism i denna fråga. Hon beskrev hur alarmism blivit ett tecken på högtstående moral och tvivel ett tecken på ljusskygg osedlighet.”

Ja, hon skrev det, ja! Men helt utan belägg. Andrew Wakefield säger att vaccin ger autism – man varken måste eller bör ta det för en sanning.

LA uppvisade enbart en häpnadsväckande naivitet och bevisade dessutom att hon inte gjort minsta försök att se efter vad forskningen faktiskt säger i det hon skrev om (se mina tidigare inlägg här och här). De tre nämnda debattörerna ovan hänvisar till en filosof och ett eller annat uttalande taget ur sitt sammanhang för att bevisa för att alla alarmister vill ha en klimatdiktatur. Så ohederligt och barnsligt att jag inte orkar kommentera det mer.

Själv undrar jag om någon av alla dessa proffstyckare har en aning om vad de faktiskt ropar efter? ”Jo men alla sidor måste belysas”. Tack, men hur? De ger aldrig några konkreta förslag på hur vetenskaplig informationsspridning ska gå till.

Världen bryter ryggen för att få till just en sådan transparant belysning och dokumentering av klimatvetenskapen genom IPCC. De tusentals artiklar som ingår i deras bedömningar har granskats och nagelfarits som brukligt är innan publicering i vetenskapliga journaler. Därefter kan alla forskare försöka bekräfta, förkasta och kommentera innehållet. IPCC:s rapporter granskas sedan i sin tur i flera rundor (vem som helst har i princip kunnat vara med), kommentarer och svar är offentliga.

Men det duger inte, LA hade inte ens bläddrat i sammanfattningen – men vet ändå att det är fel. Istället lyfter hon fram anekdotiska observationer och uttjatade argument som härstammar från diverse tankesmedjor och bloggar. Allt är en konspiration. Istället ska vi lyssna på bloggar, upprop från icke-klimatforskare och enstaka akademikers åsikter som inte står på vetenskaplig grund. Då hamnar vi i samma situation som vaccinmotståndet.

Jo, man både får och bör klaga på journalister (det finns gott om rättfärdig kritik att framföra), man får ställa kritiska frågor till forskare – de flesta brukar inte ha några problem att diskutera osäkerheter och liknande, och man får vara kritisk till vilka åtgärder som ska vidtas. Men gör man det samtidigt som man slänger ur sig en konspirationsteori att alla världens forskare i princip fuskar kanske man får räkna med irriterade svar!?

Bloggen Klimatupplysningen och Elsa Widding hurrade förstås åt LA:s inlägg. Victor Galaz (associate professor vid Stockholm Resilience Centre) skrev också en replik till LA:s krönika, EW spelade in en video och kommenterar där i nedlåtande ton: ”Victor Galaz, du är helt ute och cyklar!

Låt oss ta en titt på några av EW:s påstående i videon. Ännu en bild av vad som ”tålmodigt måste diskuteras” enligt LA.


Ca 1:35: EW: Har du, Viktor, tänkt på varför klimatmodellerna stämmer så dåligt med verkligheten?

Hon väljer här att visa en klassisk bild som ska visa att alla klimatmodellerna är way off target (jag har skrivit om liknande exempel här, där cherry pickade data från troposfären – oftast enbart från tropikerna eftersom svårigheterna att få tillförlitliga data därifrån är betydande Tropical hot spot – att hantera vetenskapliga osäkerheter – Maths Nilsson, författare).

Men de så kallade skeptikerna vägrar att visa nedanstående bild för temperaturen vid markytan (CMIP5 och CMIP6 är modellensembelkörningar). Här är en utvärdering av klimatmodeller som använts sen 1970-talet RealClimate: How good have climate models been at truly predicting the future?

BILD 2 TV4 Modeller CMIP5+CMIP6

8:10 Strunta i Sammanfattning för beslutsfattare – den är skriven av politiker för politiker.

Nej.

Ca 14:20: IPCC mörkar naturliga variationer för politikerna:

En av sakerna LA tagit till sig utan minsta skepticism. EW frågar sig hur det kan komma sig att IPCC inte tar upp naturliga variationer i sammanfattningen. ”Är inte detta gravt vilseledande? Det lurar ju våra stackars journalister och politiker …”

Det enda som är vilseledande är EW:s påstående. Det tar en minut att kolla upp att det inte stämmer, här skrivs det som synes både om vulkaner och solinstrålning (men allt annat hon tar upp är förstås grundligt och skeptiskt granskat…):


Ca 15:00 Att bara koncentrera sig på koldioxid är som att gå i samma fälla som mannen som bara letade efter sina nycklar under lampskenet för det var där det var ljust.

Naturligtvis, men så är ju heller inte fallet. Det är bara att slå upp närmsta IPCC-rapport för att kontrollera.


13:30 Om klimatmodeller: Man gör många antaganden, det kan vara att den relativa fuktigheten är konstant, man antar också att kosmisk strålning är konstant, man antar att långsamma svängningar i haven saknar betydelse, man antar att solens totala strålning (TSI) inte kommer ändra sig osv…

Ca 15:40 Det är viktigt att veta att IPCC inte inkluderar naturliga variationer i modellerna.

Självklart görs antaganden. Självklart är det saker som är osäkra, precis som i alla andra vetenskaper. Ta läkemedel, alla kliniska prövningar visar att våra modeller inte är fullständiga – 100%-iga resultat erhålls aldrig. Men det innebär knappast att vi inte vet något, eller att vi ska lägga ner all modern sjukvård och sluta behandla för den skull.

Varför lyssna på EW om så komplicerade saker som klimatmodeller? Hon har, precis som jag, förmodligen aldrig varit i närheten av att använda en. Här finns en lång utläggning Q&A: How do climate models work? | Carbon Brief

Självklart tas naturliga faktorer med. Här finns t ex en beskrivning av hur solstrålning, kosmisk strålning etc hanteras: GMD – Solar forcing for CMIP6 (v3.2) (copernicus.org). Här är ytterligare saker som inkluderas i modellerna:

Eller varför inte lyssna på en av världens främsta forskare, Gavin Schmidt vid NASA. Självklart är de medvetna om begränsningarna:

Men att så tvivel om detta är den enklaste saken i världen. Det är endast de så kallade skeptikerna som förväntar sig att modellerna ska visa exakt rätt.


Ca 16:05 Klimatet varierar som en sinuskurva… Sen istiden har temperaturen varierat i 30-årscykler

EW har inga som helst problem att acceptera rena kurvpassningar om det passar in i det hon vill föra fram. Så också i detta fall Climastrology – curve fitting planetary movements (skepticalscience.com)?

Här är den senaste (?) rekonstruktionen av temperaturen sedan istiden Holocene global mean surface temperature, a multi-method reconstruction approach | Scientific Data (nature.com). Men EW ser inget exceptionellt i varken ändringarnas hastighet elle rmagnitud.

temp 12K_ny hockey

10:50 EW: Victor och hans journalist kollegor borde fundera lite på vad som styr klimatet. Har ni tänkt på solen?

Vad tror du själv?

Orkar inte mer. Samma gamla tugg. Samma hänvisningar till CLINTEL och andra pseudogrupper där vi ska ta upprop från personer som professor emeritus Ingemar Nordin på Klimatupplysningen på allvar (nej, han har inte varit i närheten att forska om klimat). Som om vi ska rösta på vilka vetenskapliga artiklar som är godtagbara.

Det här är inga engångsexempel. EW har gång efter annan visat att hon hämtar anonyma grafer på nätet och stödjer sig på information från bloggar som har bevisats vräka ut felaktig info hur många gånger som helst. (Ja, helt bevisat!)

Widding på SwebbTV igen, var är nyfikenheten? – Maths Nilsson, författare

Och när det inte går att hitta något annat, anklaga IPCC för att vara politiska. Well, här nedan listas några hundra akademiska institutioners uttalande om klimatvetenskapen. Inte för att jag tror att Andersson, Hakelius, Svensson eller Widding bryr sig – en filosof har ju sagt att vi måste införa diktatur. Kulturdebatten måste få leva! Hur skulle annars Hakelius och kompani ha ett jobb, men blanda inte ihop brist på kunskap med verklig skepticism.

Man får inte vara naiv när man söker information om klimatet. Det finns de som avsiktligt sprider felaktig information. Alla ”klimatförnekare” gör inte det förstås medvetet och alla är naturligtvis inte köpta av oljeindustrin, men debatten har blivit ett självspelande piano där felaktigheter ältats i evigheter. Vissa tidningars ledarsidor väljer att stoppa mynt i springan för att hålla det igång.

Ni har väl läst min ( 😉 ): Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – Bok (9789189215269) | Bokus

(tagen härifrån: List of Worldwide Scientific Organizations – Office of Planning and Research (ca.gov)

List of Worldwide Scientific Organizations

The following are scientific organizations that hold the position that Climate Change has been caused by human action:

  1. Academia Chilena de Ciencias, Chile
  2. Academia das Ciencias de Lisboa, Portugal
  3. Academia de Ciencias de la República Dominicana
  4. Academia de Ciencias Físicas, Matemáticas y Naturales de Venezuela
  5. Academia de Ciencias Medicas, Fisicas y Naturales de Guatemala
  6. Academia Mexicana de Ciencias,Mexico
  7. Academia Nacional de Ciencias de Bolivia
  8. Academia Nacional de Ciencias del Peru
  9. Académie des Sciences et Techniques du Sénégal
  10. Académie des Sciences, France
  11. Academies of Arts, Humanities and Sciences of Canada
  12. Academy of Athens
  13. Academy of Science of Mozambique
  14. Academy of Science of South Africa
  15. Academy of Sciences for the Developing World (TWAS)
  16. Academy of Sciences Malaysia
  17. Academy of Sciences of Moldova
  18. Academy of Sciences of the Czech Republic
  19. Academy of Sciences of the Islamic Republic of Iran
  20. Academy of Scientific Research and Technology, Egypt
  21. Academy of the Royal Society of New Zealand
  22. Accademia Nazionale dei Lincei, Italy
  23. Africa Centre for Climate and Earth Systems Science
  24. African Academy of Sciences
  25. Albanian Academy of Sciences
  26. Amazon Environmental Research Institute
  27. American Academy of Pediatrics
  28. American Anthropological Association
  29. American Association for the Advancement of Science
  30. American Association of State Climatologists (AASC)
  31. American Association of Wildlife Veterinarians
  32. American Astronomical Society
  33. American Chemical Society
  34. American College of Preventive Medicine
  35. American Fisheries Society
  36. American Geophysical Union
  37. American Institute of Biological Sciences
  38. American Institute of Physics
  39. American Meteorological Society
  40. American Physical Society
  41. American Public Health Association
  42. American Quaternary Association
  43. American Society for Microbiology
  44. American Society of Agronomy
  45. American Society of Civil Engineers
  46. American Society of Plant Biologists
  47. American Statistical Association
  48. Association of Ecosystem Research Centers
  49. Australian Academy of Science
  50. Australian Bureau of Meteorology
  51. Australian Coral Reef Society
  52. Australian Institute of Marine Science
  53. Australian Institute of Physics
  54. Australian Marine Sciences Association
  55. Australian Medical Association
  56. Australian Meteorological and Oceanographic Society  
  57. Bangladesh Academy of Sciences
  58. Botanical Society of America
  59. Brazilian Academy of Sciences
  60. British Antarctic Survey
  61. Bulgarian Academy of Sciences
  62. California Academy of Sciences
  63. Cameroon Academy of Sciences
  64. Canadian Association of Physicists
  65. Canadian Foundation for Climate and Atmospheric Sciences
  66. Canadian Geophysical Union
  67. Canadian Meteorological and Oceanographic Society
  68. Canadian Society of Soil Science
  69. Canadian Society of Zoologists
  70. Caribbean Academy of Sciences views
  71. Center for International Forestry Research
  72. Chinese Academy of Sciences
  73. Colombian Academy of Exact, Physical and Natural Sciences
  74. Commonwealth Scientific and Industrial Research Organization (CSIRO) (Australia)
  75. Consultative Group on International Agricultural Research
  76. Croatian Academy of Arts and Sciences
  77. Crop Science Society of America
  78. Cuban Academy of Sciences
  79. Delegation of the Finnish Academies of Science and Letters
  80. Ecological Society of America
  81. Ecological Society of Australia
  82. Environmental Protection Agency
  83. European Academy of Sciences and Arts
  84. European Federation of Geologists
  85. European Geosciences Union
  86. European Physical Society
  87. European Science Foundation
  88. Federation of American Scientists
  89. French Academy of Sciences
  90. Geological Society of America
  91. Geological Society of Australia
  92. Geological Society of London
  93. Georgian Academy of Sciences
  94. German Academy of Natural Scientists Leopoldina  
  95. Ghana Academy of Arts and Sciences
  96. Indian National Science Academy
  97. Indonesian Academy of Sciences  
  98. Institute of Ecology and Environmental Management
  99. Institute of Marine Engineering, Science and Technology
  100. Institute of Professional Engineers New Zealand
  101. Institution of Mechanical Engineers, UK
  102. InterAcademy Council
  103. International Alliance of Research Universities
  104. International Arctic Science Committee
  105. International Association for Great Lakes Research
  106. International Council for Science
  107. International Council of Academies of Engineering and Technological Sciences
  108. International Research Institute for Climate and Society
  109. International Union for Quaternary Research
  110. International Union of Geodesy and Geophysics
  111. International Union of Pure and Applied Physics
  112. Islamic World Academy of Sciences
  113. Israel Academy of Sciences and Humanities
  114. Kenya National Academy of Sciences
  115. Korean Academy of Science and Technology
  116. Kosovo Academy of Sciences and Arts
  117. l’Académie des Sciences et Techniques du Sénégal
  118. Latin American Academy of Sciences
  119. Latvian Academy of Sciences
  120. Lithuanian Academy of Sciences
  121. Madagascar National Academy of Arts, Letters, and Sciences
  122. Mauritius Academy of Science and Technology
  123. Montenegrin Academy of Sciences and Arts
  124. National Academy of Exact, Physical and Natural Sciences, Argentina
  125. National Academy of Sciences of Armenia
  126. National Academy of Sciences of the Kyrgyz Republic
  127. National Academy of Sciences, Sri Lanka
  128. National Academy of Sciences, United States of America
  129. National Aeronautics and Space Administration  
  130. National Association of Geoscience Teachers
  131. National Association of State Foresters
  132. National Center for Atmospheric Research  
  133. National Council of Engineers Australia
  134. National Institute of Water & Atmospheric Research, New Zealand
  135. National Oceanic and Atmospheric Administration
  136. National Research Council
  137. National Science Foundation
  138. Natural England
  139. Natural Environment Research Council, UK
  140. Natural Science Collections Alliance
  141. Network of African Science Academies
  142. New York Academy of Sciences
  143. Nicaraguan Academy of Sciences
  144. Nigerian Academy of Sciences
  145. Norwegian Academy of Sciences and Letters
  146. Oklahoma Climatological Survey
  147. Organization of Biological Field Stations
  148. Pakistan Academy of Sciences
  149. Palestine Academy for Science and Technology
  150. Pew Center on Global Climate Change
  151. Polish Academy of Sciences
  152. Romanian Academy
  153. Royal Academies for Science and the Arts of Belgium
  154. Royal Academy of Exact, Physical and Natural Sciences of Spain
  155. Royal Astronomical Society, UK
  156. Royal Danish Academy of Sciences and Letters
  157. Royal Irish Academy
  158. Royal Meteorological Society (UK)
  159. Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences
  160. Royal Netherlands Institute for Sea Research
  161. Royal Scientific Society of Jordan
  162. Royal Society of Canada
  163. Royal Society of Chemistry, UK
  164. Royal Society of the United Kingdom
  165. Royal Swedish Academy of Sciences
  166. Russian Academy of Sciences
  167. Science and Technology, Australia  
  168. Science Council of Japan
  169. Scientific Committee on Antarctic Research
  170. Scientific Committee on Solar-Terrestrial Physics
  171. Scripps Institution of Oceanography
  172. Serbian Academy of Sciences and Arts
  173. Slovak Academy of Sciences
  174. Slovenian Academy of Sciences and Arts
  175. Society for Ecological Restoration International
  176. Society for Industrial and Applied Mathematics
  177. Society of American Foresters   
  178. Society of Biology (UK)   
  179. Society of Systematic Biologists
  180. Soil Science Society of America
  181. Sudan Academy of Sciences
  182. Sudanese National Academy of Science
  183. Tanzania Academy of Sciences
  184. The Wildlife Society (international)
  185. Turkish Academy of Sciences
  186. Uganda National Academy of Sciences
  187. Union of German Academies of Sciences and Humanities
  188. United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change
  189. University Corporation for Atmospheric Research
  190. Woods Hole Oceanographic Institution
  191. Woods Hole Research Center
  192. World Association of Zoos and Aquariums
  193. World Federation of Public Health Associations
  194. World Forestry Congress
  195. World Health Organization
  196. World Meteorological Organization
  197. Zambia Academy of Sciences
  198. Zimbabwe Academy of Sciences

”Att tålmodigt diskutera” – efterspel till Lena Anderssons ”klimatartikel”

Jag är egentligen obeskrivligt trött på uppmärksamheten runt Lena Anderssons (LA) krönika i SvD (se mitt förra inlägg för kommentarer). Särskilt olyckligt är att en dråplig enhetsmiss vi alla hade kunnat göra fick ta så stor plats när detta var det minsta problemet med krönikans innehåll (Fahrenheit hade blandats ihop med Celcius).

Men efterspelet väcker några intressanta frågor, hur ska egentligen vetenskaplig informationsspridning ska gå till? I ett bemötande av kritik skriver LA:

Något är allvarligt fel med en hegemoni som är så upptänd att den måste förgöra alla kättare i stället för att tålmodigt diskutera.

Nu är situationen knappast så enkel som hon vill ge sken av. Jag tänkte exemplifiera med några punkter från ett inlägg skrivet av Elsa Widding i Epoch Times som också publicerades i helgen som gick. Men först, några ord om efterspelet till LA:s krönika:

Victor Galaz (statsvetare, associate professor vid Stockholm Resilience Centre) fick en replik publicerad i SvD. Den är låst och jag har inte läst den, men vad jag förstår skriver han att LA:s krönika är ett textboksexempel på tobaksbolagens taktik att så tvivel om forskningsresultat appliceras.

Ingemar Nordin på bloggen Klimatupplysningen kommenterar Galazs replik: ”Det finns inte en enda saklig invändning i Galazs respons utan bara desperata försök att svartmåla budbäraren, i det här fallet LA.”

Eftersom jag inte har läst Galaz replik vet jag inte hur det är med den saken, men Nordins respons påvisar bristerna i att bara anföra ”tobakstaktiken”. Hur väldokumenterat detta fenomen än är så är det lätt att få uppfattningen att det inte finns sakliga argument att bemöta LA:s inlägg med. Och jag tror inte någon (nåja) för en sekund tror att LA är betald av oljeindustrin. Argumentationen träffar därmed fel.

(Nu är dock LA:s krönika allt annat än saklig och som jag skrev i mitt första inlägg blir det oerhört mödosamt/svårt att bemöta utan att skriva en hel uppsats. Bara en sådan sak att LA menar att det är miljörörelsens vilja att kritisera livsstilen i väst som ”gör det nödvändigt att utsläppen ensamma orsakar uppvärmningen” är ett ordentligt svepande påhopp som dryper av politik – det är en gång för alla inte miljörörelsen som påstår att så är fallet utan IPCC.)

LA:s krönika är snarare ett symptom på den faktaförvirring som organisationer likt NIPCC och en drös med tankesmedjor och bloggar lyckats åstadkomma i debatten. Och ja, de har fått ordentligt med flis från diverse oljebolag för att driva dessa kampanjer (nu syftar jag inte på alla bloggar förstås).

Några rader ur LA:s svar på kritiken belyser saken tydligt (citaten är tagna från Nordins inlägg):

Vi lever i en värld som hävdar att vi måste bryta med allt vad människan är och har uppnått. Då är det knappast för mycket begärt att medborgarna får höra oklarheterna diskuteras tills de är nöjaktigt utredda. En sådan är varför det har funnits värmeperioder innan människan brände kol, körde bil och flög. Frågan är allt annat än insinuant, för jag känner inte till svaret. Men jag vill gärna leva i ett samhälle där journalistiken är frimodig nog att undra huruvida detta påverkar teorin om växthusgaserna.

Det Lena Andersson (och andra) måste förstå är att kritiken inte handlar om att frågor ställs om historiska värmeperioder. Herregud, forskarna har ställt sig dessa frågor från första början och informationen finns att tillgå. Men att du inte sitter på denna kunskap, är det verkligen journalisters eller forskares fel? Jag undrar också i vilken form du behöver få informationen serverad för att ta den till dig? Jag frågar mig ärligt om det verkligen ska vara nyhetsmedias roll att stå för all utbildning av vuxna människor?

Du, LA, visade i din krönika att IPCC:s rapporter inte duger. Ingen normal människa sätter sig och läser IPCC stora rapporter (tusentals sidor). Är man dessutom lekman lär det vara mycket man inte förstår. Just därför tas ju Sammanfattning för beslutsfattare fram. Forskare och delegater formulerar den gemensamt för att den ska vara tydlig och tillräckligt enkel att förstå. Uppenbarligen hade du inte ens bläddrat i den (se mitt förra inlägg). Var finns nyfikenheten? Hur kan man ens tänka tanken att klimatforskare inte har undersökt solens inverkan på klimatförändringarna? I mina ögon är det ingen saklig kritik du framför utan ett rent påhopp och anklagelse om medvetet fusk.

Ingen annan vetenskap sammanställs på detta omfattande sätt. Den remissas i omgångar, kommentarer och svar finns offentliga. Klimathotsskeptikernas favorithypoteser som Svensmarks kosmiska strålning, Lindzens irishypotes och så vidare har inte ignorerats och diskuteras däri. En mängd vetenskapliga studier har dock motbevisat dem, precis som vetenskap har fungerat i alla tider.

Det finns en rad andra organisationer som regelbundet sammanställer vetenskapen i klimatfrågan. Nätet svämmar över av information. Där finns svar på dina frågor. De har belysts. Men berätta, vad ska krävas för att du läser detta?

Naturligtvis finns det osäkerheter. Självklart vet man inte allt. Men du tror väl inte att vi kan allt om cancer? Ingen rationell person anser väl att läkarna därför inte vet någonting om saken och att all behandling ska avbrytas tills vi luskat ut exakt allt.

Men jo, jag vet varför du tvivlar – du har hittat annan information på nätet. Folk med akademiska titlar har åsikter. Du börjar undra. Och ja, jag förstår om du börjar vackla – många har jobbat hårt för att debatten ska hamna just där. Jag har ägnat en miljard inlägg om bristen i dessa argument. En gång i tiden skrev meteorologiprofessor Lennart Bengtsson så här om NIPCC:s rapporter: Uppsalainitiativet: Lennart Bengtsson om NIPCC:s nya tvivelaktiga rapport

LA och Nordin vill göra sken av att hennes krönika är rimlig kritik mot vissa överdrifter i journalistiska inslag (ja, självklart existerar sådant), men det du efterfrågar Lena Andersson, är att blogginlägg och tyckande ska behandlas med samma tyngd som vetenskapliga publikationer. Även du måste inse problematiken i detta? För varthän leder det?

Anslagens fördelning har därtill en benägenhet att gynna konsensus och anpassning.” Det är ett typiskt konspiratoriskt grepp som är omöjligt att argumentera emot. Varje vetenskaplig studie som slår fast ett samband blir också samtidigt ett bevis för att det handlar om fusk. Det finns uppenbara paralleller till ämnen jag inte behöver nämna.

LA skrev: ”… i stället för att tålmodigt diskutera

Jag vet inte om hon just har halkat in i klimatdebatten, men detta ”tålmodiga diskuterandet” har pågått i åtminstone 30 år. Debatten har ännu inte tagit sig förbi millenieskiftet: Medeltida värmeperioden och Manns hockeyklubba – Maths Nilsson, författare

Ett par påstående från Elsa Widdings debattartikel i Epoch Times ger exempel på hur denna debatten (inte) fungerar. (skrivit en del om hennes påståenden tidigare, t ex här: Widding på SwebbTV igen, var är nyfikenheten? – Maths Nilsson, författare)


EW: ”Man är också överens om att ismassorna har smält under de senaste 40 åren och att situationen under 1930-talet var likartad som den vi ser idag.”

Nej, det är ”man” inte överens om. Påståendet är dessutom vagt och det är svårt att veta vad hon syftar på – ”ismassorna” kan innebära mycket.

Ice core record of surface meltwater runoff (black), with models based on observed temperatures for recent decades (red/orange/blue).
Smältning av Grönlands glaciärer / Ice core record of surface meltwater runoff (black), with models based on observed temperatures for recent decades (red/orange/blue) Greenland’s melting snow makes new hockey stick (graph) | Ars Technica

IPCC: ”Between 1979 and 2018, Arctic sea ice extent has very likely decreased for all months of the year. September sea ice reductions are very likely 12.8 ± 2.3% per decade. These sea ice changes in September are likely unprecedented for at least 1000 years.”

Men det är heller ingen som mörkar att det är mycket man inte vet om detta RealClimate: Why is future sea level rise still so uncertain? Hittills har dock inte osäkerheterna varit till vår fördel: Direct observations of submarine melt and subsurface geometry at a tidewater glacier | Science (sciencemag.org)

Bild

EW: ”Den ökning vi sett sedan regelbundna mätningar började på Hawaii för 60 år sedan kan uppfattas som hög, från 315 ppm till dagens 415 ppm, men är i sammanhanget mycket liten, och från en från början låg nivå.”

Nonsenspåstående. Ingen mänsklig varelse har upplevt de nivåer vi nu har i atmosfären. Någonsin. Inte ens om man är meteorlogiprofessor borde man få slippa undan med argument som att jorden haft 1000 ppm tidigare utan att berätta varför man inte anser att 10-15 meters högre havsnivå skulle innebära problem. Inte heller vifta bort det faktum att delar av jorden då kan nå wet bulb temperature på +35C (googla om du inte vet vad det är) med att det finns AC.

(nej, man kan inte bara plocka ut en faktor ur ”klimatet har alltid varierat” och blunda för resten, och nej, ingen tror att vi är på väg dit heller).

The inexorable rise of carbon dioxide levels in the atmosphere.

EW: ”En liten förändring av mängden koldioxid kommer därför ha en marginell betydelse när vi ser till den totala mängden växthusgaser i atmosfären. Effekten av en ökad mängd växthusgas är inte heller linjär utan logaritmisk vilket gör att det blir svårare och svårare att få temperaturen att stiga till följd av mer koldioxid.

Det må vara delvis sant men inte ens IPCC-kritiska klimatforskare köper Widdings uttjatade argument om detta: Skeptical Arguments that Don�t Hold Water « Roy Spencer, PhD (drroyspencer.com)

EW: ”IPCC har under fyrtio år hållit fast vid att en fördubblad halt koldioxid i atmosfären leder till en temperaturökning på mellan 1.5 och 4.5 grader. Data och observationer pekar nu på att siffran ligger i det undre intervallet (till exempel Lewis and Curry et al).

Nej, det gör det inte. Förra året publicerades en av de största studierna som gjorts på detta område An Assessment of Earth’s Climate Sensitivity Using Multiple Lines of Evidence – Sherwood – 2020 – Reviews of Geophysics – Wiley Online Library Slutsatsen: Mycket sannolikt: 2,2-4,9°C (90% range) med bästa uppskattningen till strax över 3°C. 

Hur kan då Widding påstå något sådant? Hon plockar ut en detalj och tycks sedan vara oförmögen att ta in annan information. Just detta kan härledas till en grovt felaktig graf från en blogg: Är jag en klimatjihadist? Mörner och klimatkänsligheten, del I – Maths Nilsson, författare

EW: ”… speciellt inte på grund av en icke vetenskapligt belagd teori om global uppvärmning kopplad till användningen av fossila bränslen.”

Oh, please: Existerar växthuseffekten? – Maths Nilsson, författare

Listan på den här typen av konstaterade felaktigheter och avsiktligt manipulerade grafer från olika bloggar är snudd på oändlig. Det vore intressant att höra hur LA tycker sådant här ska hanteras. Det torde vara omöjligt att ha missat hur desinformation sprids. Något konkret förslag istället för att anklaga hela forskarkåren för att vara korrupt hade uppskattats.

Lena Andersson: ”Vi lever i en värld som hävdar att vi måste bryta med allt vad människan är och har uppnått.

En sådan löjlig halmgubbe att jag inte orkar bemöta den. Men här kan även jag skjuta in lite kritik mot journalistiken: varför inte granska alla de ekonomiska undergångsspådomar vi hört genom åren i alla stora miljöfrågor. Vi har facit på dem nu! Var är alla rop om alarmism i dessa sammanhang?

Och Lena Andersson, är du inte ens lite upprörd över att länder som Kanada med sin konservativa regering á la Stephen Harper 2006 satte munkavle på sina forskare. De fick inte ens prata om sin egen forskning med journalister utan tillstånd. Och fick förskrivna svar på frågor när de åkte på konferenser. Ja, det är i nutid.

Att chefen för den enhet som koordinerar USA:s miljöarbete kom direkt från oljeindustrins lobbygrupp (han hade där ansvarat för deras ”klimatprogram”). Det är dokumenterat hur han har redigerat diverse forskarrapporter för att tona ner allvaret. Och ja, han har erkänt detta.

Att Gunnar Hökmark (M) kunnat driva tankesmedja ihop med den ”ökände” konsulten Chris Horner samtidigt som han var EU-parlamentariker och vice ordförande i EPP – och vägra lämna ut uppgifter på vilka som finansierade deras verksamhet.

Och så vidare.


Ja, jag anser inte att det duger att enbart hänvisa till tobaksindustrins dokumenterade planer att så tvivel om forskningen. Det är visserligen väldokumenterat hur oljebolagen finansierat liknande verksamheter men det är samtidigt väsentligt att visa att det inte är huvudorsaken till att pseudoskeptiska argument förkastas – det handlar om grundligt vetenskapligt motbevisade saker. Samtidigt är jag nog mer medveten än de flesta om hur tröttsamt evighetsjobb det innebär.

Men jag förstår att Lena Andersson kan tvivla. Men man kan inte vara naiv om man letar efter information på nätet idag. Appeal to authorities räcker inte. Det finns läkare som skrivit artiklar om att HIV inte orsakar AIDS och att aborter är skulden till ”bröstcancerepidemin” (som av en händelse publicerade i samma tidskrift som den artikel som ska motbevisa klimatkonsensus i det så kallade Orgegonuppropet).

När är dessa frågor ”nöjaktigt utredda” enligt Lena Andersson? Jag vet inte, men så länge man bevisligen inte ens har bläddrat i IPCC:s sammanfattande rapporter tänker jag inte ta hennes argument på allvar.

Spelet om klimatet : vem kan man lita på i klimatdebatten? – Maths Nilsson – Bok (9789189215269) | Bokus