Etikett: extremväder

Katastrofer – en dödlig lek med siffror

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap18 kommentarer

Den danske debattören Bjørn Lomborg säger att antalet ”klimatrelaterade dödsfall” i världen har minskat med 96% sedan 1920-talet och visualiserade det så här i ett Facebookinlägg 25 juli 2021 (hörde honom säga 99% häromdagen):

Som synes har han valt att redovisa detta i ett linjediagram, och anger att det visar antal dödsfall per år, medelvärde per decennium. Är det ett bra sätt att åskådliggöra dessa data?

Nedan finns ett stapeldiagram från Our world in data (inkluderar även jordbävningar och vulkaner som jag antar inte ingår i Lomborgs siffror ovan, men de är små värden i sammanhanget):

Det blir då tydligt att dödsfallen inte är jämnt fördelade utan beror på katastrofala händelser under enstaka år. Ur Lomborgs graf kan man få intrycket av att det t ex under 1950-talet dog uppemot 300 000 människor varje år i klimatrelaterade katastrofer. Det är väldigt långt ifrån verkligheten.

(Faktum är att dödsfallen ökade med nästan 300 % från perioden 1945-1955 till 2000-2010. Det ger dock inte heller en rättvis bild av helheten.)

Sen kan man ju fundera på varför han ändrat sin graf till att börja vid toppen på 1920-talet när dataserien startar vid 1900? 8 december 2015 la han nämligen upp nedanstående på Facebook:

Finns det mer att säga om de enstaka åren?

De största katastroferna är orsakade av torka respektive översvämningar:

Kollar man upp några av de värsta katastroferna blir det också helt uppenbart att de höga dödstalen förvärrats rejält av politik, krig och liknande. Exempel:

1920, torka i Kina: Torka ”The immediate catalyst for the famine was partial or total failure of the Autumn 1920 harvest in more than 300 counties, but other underlying factors allowed the drought to lead to starvation conditions for many millions. […]

The failure of harvests across the North in 1920 also came in the immediate wake of the Zhili-Anhui war that July, which saw the troops of three political factions involved in fighting in the environs of Beijing. While it lasted, the fighting disrupted supply routes across the North, destroyed crops, and led to looting in a dozen counties just south of Beijing” North China famine, 1920-21 | DisasterHistory.org

1928, torka i Kina: ”Nonetheless, the famine that ensued was more political than natural in origin. Famine conditions were exacerbated by simultaneous military activity in the area. Warlords had already established the foundations of famine, stripping counties ‘ruthlessly’ of grain, livestock, and farming implements.” Northwest China famine, 1928-30 | DisasterHistory.org

1931 översvämning i Kina. Lägger man till en enorm översvämning till ovanstående får det förstås förödande effekter. ”The most lethal effect of the flood was the diseases that swept through the refugee population due to displacement, overcrowding, and the breakdown of sanitation. These included cholera, measles, malaria, dysentery, and schistosomiasis.” 1931 China floods – Wikipedia

1959, torka i Kina: ”Although drought was a contributory factor, this was largely a manmade catastrophe for which Mao Zedong bears the greatest responsibility.” China’s great famine: 40 years later – PMC (nih.gov)

Det är i mina öga helt uppenbart att Lomborgs sätt att redovisa dessa data blir helt missvisande. Enstaka händelser får ett oproportionerligt stort avtryck i trenden.

Jag tror inte det går att hitta någon seriös debattör som förnekar att dödstalen i den här typen av katastrofer var enormt mycket större under tidigt 1900-tal än vad de är idag. Den stora frågan är väl om det är relevant? Jämförs inte äpplen och päron?

Kan man använda samma referensramar över hur livet tedde sig på 1920-talet som nu? Blir antalet döda i Rysslands invasion av Ukraina mer acceptabelt eftersom det under andra världskriget dog ett par miljoner människor enbart i striderna om Stalingrad?

Är det en slump att just personer som Lomborg, som ständigt spelar ner allvaret i klimatförändringarna, valt att redovisa dödsfallen i ett linjediagram och gör jämförelse som:

”In the 1920s, the death count from climate-related disasters was 485,000 on average every year. In the last full decade, 2010-2019, the average was 18,362 dead per year, or 96.2% lower.”

I princip är det två händelser i Kina som till stor del står för dessa fruktansvärda siffror under 1920-talet, men det var inte ens i närheten av att en halvmiljon människor dog varje år på grund av klimatrelaterade orsaker.

Ett annat kärt argument handlar om att det dör fler av kyla än av värme. Det är i sig sann statistik men är det hela sanningen?

Lomborg drog det ännu längre och påstod att uppvärmningen räddar 166 000 människoliv varje år och hänvisade till en studie publicerad i Lancet. Men författarna till den menar att han drar slutsatser som inte kan göras utifrån det som presenterades i artikeln. Han gjorde tidigare samma sak utifrån en annan studie. Läs mer och kommentarer från forskarna själva här:

Global warming contributes to increased heat-related mortality, contrary to Bjorn Lomborg’s unsupported claims that climate change is saving hundreds of thousands of lives each year – Climate Feedback

Det är tydligt att forskare, som till skillnad från Lomborg, studerar detta tycks vara frustrerade över hur sakförhållandena förenklas. Dödsfall kopplat till värmeböljor uppkommer i princip direkt. Det ser inte ut på samma sätt vid köldknäpppar eller kallt klimat. Här är en studie som visar att det är mer komplicerat än att plocka fram två siffor och jämföra:

En annan studie från 2022, gjord av forskare på Karolinska Institutet, tittade på dödsfall under tre olika väderextremer: köldknäppar, värmeböljor respektive kalla vinterförhållanden. 

Jag skummade bara lite snabbt, här från slutsatsen:

”We also found that more deaths were likely to occur during heat waves than cold waves or severe winter weather, in particularly in high-income countries.”

Mycket är kopplat till demografi och vad samhället är anpassat till, en köldknäpp i Delhi är ingen köldknäpp i Nikkaluokta osv. Vi i den rika världen har en större andel av äldre vilket också påverkar känsligheten.

Statistiken över dödsfall på grund av extrema temperaturer ser ut så här, som medelvärde per decennium (inkluderar både värme- och köldvågor):

Eller uppdelat per år:

De två stora staplarna är två värmeböljor: 2003: 75 000 döda i Europa, 2010: 57 000 döda i Ryssland. Nästföljande 2015: 2000 döda i Pakistan, detsamma i Indien.

Självklart finns det enorma osäkerheter i rapportering och liknande från långt tillbaka i tiden, särskilt för mindre utvecklade länder (gäller ju även dagens siffror därifrån). Effekten av en ”väderkatastrof” hör också självklart samman med den politik och välfärd som råder i det område som drabbas. Då som nu. Och det kommer alltid vara de fattiga som drabbas värst. Det gäller dåtid, nutid och framtid.

”Afrikas horn har drabbats av svår torka och svält. Bara mellan februari och juli i år har antal människor påverkade av torkan ökat från 9,5 miljoner till 16,2 miljoner, varnar Unicef.” Antalet drabbade av torka på Afrikas horn nästan fördubblat | SVT Nyheter

IPCC AR6 WG2: ”Flood and drought-related acute food insecurity and malnutrition have increased in Africa (high confidence) and Central and South America (high confidence).

Det här är ingen fullständig genomgång av forskningen på området och ingen ambition att ge ”den enda sanningen”, bara tänkt som en skildring av hur statistik kan användas. Ni kan ju samlas i små grupper och diskutera 😉

Väldigt mycket av inte-agera-nu-retoriken är fokuserat på extremer, som om det vore det enda problemen. Triviala saker som att idag investera i en ny granplantage: är det vettigt med tanke på hur klimatet kommer vara när det ska skördas? Och allt annat än triviala saker som ekosystem i stort:

IPCC AR6 WG2 TS.C.1.2: ”Risks to ecosystem integrity, functioning and resilience are projected to escalate with every tenth of a degree increase in global warming (very high confidence).” […]

”With warming of 3°C, >80% of marine species across large parts of the tropical Indian and Pacific Ocean will experience potentially dangerous climate conditions”

Vi ska ju inte låtsas som att vi har koll på exakt vad som kommer hända i det enorma experiment vi håller på med.

Det är förstås viktigt och relevant att man redovisar att antal ”klimatrelaterade dödsfall” sjunker, särskilt med tanke på alla larmrapporter vi hör. Men jag anser ändå att det är ren desinformation att använda statistik på detta sätt för att förringa problemen med klimatförändringarna. Att föreslå AC som lösning och orsak till att inte agera (t ex Lennart Bengtsson i intervju i Kvartal) när temperaturer riskerar att nå wet bulb-temp-nivåer i fattiga regioner är att spotta dem i ansiktet.

PS

Lomborg hänvisar ofta till sin ”peer reviewade” artikel: Welfare in the 21st century: Increasing development, reducing inequality, the impact of climate change, and the cost of climate policies – ScienceDirect

Där kan man läsa att han tycker det är mer optimalt att sikta på en uppvärmning på 3,75°C istället för att försöka hålla oss under 2°C:

”Using carbon taxes, an optimal realistic climate policy can aggressively reduce emissions and reduce the global temperature increase from 4.1°C in 2100 to 3.75°C. This will cost $18 trillion, but deliver climate benefits worth twice that. The popular 2°C target, in contrast, is unrealistic and would leave the world more than $250 trillion worse off.”

Med andra ord, ni som hänvisar till Lombrogs argument ska titta på IPCC:s worst case-scenario. Likaså ska ni fundera på varför ni klagar på klimatmodeller, Lomborgs uppgifter bygger på ekonomiska modeller baserade på en del makabra antaganden: Klimat – ekonomi – Lomborg – Tol – Maths Nilsson, författare

Vilket kanske kan ge en fingervisning till varför vissa avsnitt i IPCC:s rapport WG2 (åtminstone tidigare rapporter) tycks skildra en helt annan värld än den som beskrivs i WG1-delrapporten (den som beskriver den fysikaliska vetenskapen bakom klimatförändringarna)?

Kommentar till Henrik Jönssons video om extremväder

Den Av Mathsi Klimat, Uncategorized8 kommentarer
Masai Mara, Kenya

När det nu har blivit foliehattigt även bland många ”skeptiker” att hävda att det inte sker någon uppvärmning eller att människan inte skulle ha en stor del i det, är det inte oväntat att den klimatvetenskapliga debatten nästan enbart handlar om extremväder. Har det blivit värre? Är det verkligen så allvarligt?

Extremhändelser handlar per definition om saker som inträffar sällan, och det finns oftast – i sammanhanget – relativt korta tillförlitliga mätserier över dem. Det gör i sin tur det svårt att påvisa trender med hög statistisk signifikans (vilket inte är detsamma som att de inte finns).

Man kan därmed lite tillspetsat påstå nästan vad som helst och hamna i the twilight zone där uttalandet kanske inte är direkt felaktigt men ger ändå ingen rättvisande bild av läget. Det kan förstås missbrukas åt båda hållen så att säga.

Under de senaste veckorna har media rapporterat om mängder med värmerekord, skogsbränder och diverse översvämningar. Det har i sin tur bemötts med argument om att det är alarmistiska överdrifter ackompanjerat av bland annat Väderkartsgate (inte bara i Sverige), ivrigt påhejat av vissa SD och M-politiker (och de numera standardmässiga påståendena att statsmedia rapporterar som de gör för att rädda kvar MP i Riksdagen).

Den libertarianske opinionsbildaren Henrik Jönsson (HJ) ville därför reda ut vad forskningen säger om just extremväder och om media är rätt ute eller inte. Han gör en stor sak av att när det handlar om komplexa frågor måste man kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Två till synes motstridiga saker kan faktiskt kan vara sanna samtidigt. Han understryker att det är viktigt att titta på trender och genomsnitt och inte enskilda extremer:

Men han visar samtidigt oavsiktligt i sin video varför just detta är/kan vara att just förenkla saker in absurdum. Och han ger faktiskt inte den heltäckande bild han vill göra sken av (han har tagit hjälp av den tidigare DN-reportern Anders Bolling, numera lobbyorganisationen Näringslivets Medieinstitut (åtminstone hittar jag hans artiklar där)).

HJ börjar med att gå igenom olika extremväderhändelser som hagel, blixtar, tornados, ”vanliga” stormar, vindhastigheter m m och visar att IPCC säger att det inte finns en ökande trend för dessa. Jag har heller inte sett eller hört någon nyhetsmedia som har hävdat detta.

HJ säger också att det inte finns en ökande trend vad det gäller tropiska cykloner, vilket stämmer vad det gäller det totala antalet – men det har heller inte varit förväntat. [uppdatering 4/8: så här stod det t ex i IPCC AR4 WG1 från 2007:

”There is also a less certain possibility of a decrease in the number of relatively weak tropical cyclones, increased numbers of intense tropical cyclones and a global decrease in total numbers of tropical cyclones”]

Vad HJ inte alls nämner däremot är att det finns dokumenterade trender vad det gäller starkare tropiska stormar och en förskjutning av dessa till högre latituder liksom kraftigare skyfall i samband med dem. IPCC AR6 kap 11.7.1 (TC = Tropical Cyclones):

”In summary, there is mounting evidence that a  variety of TC characteristics have changed over various time periods. It is likely that the global proportion of Category 3–5 tropical cyclone instances and the frequency of rapid intensification events have increased globally over the past 40 years. It is very likely that the average location where TCs reach their peak wind intensity has migrated poleward in the western North Pacific Ocean since the 1940s. It is likely that TC translation speed has slowed over the USA since 1900.”

Att det benämns enbart ”likely” är just för att det finns relativt sparsamt med data. Men trenden stämmer bra överens med kausalitet då haven har blivit varmare och tropiska stormar hämtar energi från haven.

Så ja, jag hävdar att HJ ger en felaktig bild av läget i detta avseende.

HJ säger sig vilja ge en bild av det aktuella forskningsläget men när han nämner att världen har blivit grönare på grund av en ökad CO2-halt i atmosfären så är den enda referensen en artikel från 2006 (eller om det var 2008). Varför valde han inte att hänvisa till IPCC här?

Ingen förnekar att CO2 kan ha en betydande påverkan på växters tillväxt under rätt förhållanden, men världen är inget kontrollerat växthus. Kanske nämner HJ inte IPCC:s bild eftersom verkligheten inte alls är så entydigt och självklar vad det gäller detta som så ofta påstås. En av Carbon Briefs genomgångar av IPCC-rapporten:

”However, it has low confidence that this CO2 fertilisation has also been the main driver of global greening, because land management is the dominating factor in some regions.”

Jag har skrivit om komplexiteten tidigare: Världen blir grönare – men Moores argument är gulnande halmstrån

IPCC AR6 kap 2:

Det var ju det där med att hålla flera tankar i huvudet samtidigt…

När det kommer till skogsbränder (dvs wildfires, vet inget bra svenskt ord) kommer HJ med ett helt sant påstående men inte heller här hänvisar han till IPCC utan till en vetenskaplig artikel skriven av bl a Stefan Doerr från 2016. De konstaterade att det fanns en klart nedåtgående global trend vad det gäller skogsbränder. Det gör IPCC också.

Men, det är inte hela bilden här heller. Och eftersom HJ använt Doerr som en trovärdig källa kan vi väl se vad han och en annan forskare säger om just detta:

[Tillägg 230216: Här kan ni lyssna på Stefan Doerr som säger att det är en väldigt tydlig trend vad det gäller skogsbränder:

Orsaken till nedgången beror alltså främst på en nedgång i Afrika beroende på att människan förändrat landskapet. IPCC konstaterar samtidigt att skogsbränder i den boreala zonen har blivit större och förekommer mer frekvent. IPCC AR6 kap 2:

”The boreal zone is also experiencing larger and more frequent fires, and this may increase under a warmer climate […] Box 4: Fire weather season has already lengthened by 18.7% globally between 1979 and 2013, with statistically significant increases across 25.3% but decreases only across 10.7% of Earth’s land surface covered with vegetation. Even sharper changes have been observed during the second half of this period (Jolly et al. 2015).[…] Fire frequencies under 2050 conditions are projected to increase by approximately 27% globally, relative to the 2000 levels”

HJ visar ett klipp från Rapport där nyhetsankaret säger att skogsbränder har blivit allt vanligare. Han sätter en stor röd stämpel på detta: FEL! – som ett bevis på hur media överdriver.

Jag tycker tvärtom, att det är HJ som överdriver och jag kan inte begripa hur man orkar reta upp sig på den typen av hårklyverier. Men det tycks finnas en hel armé som bara ägnar sig åt att leta fel i media – och public service i synnerhet!

Jag tycker forskarnas kommentarer här ger en bild av svårigheterna och riskerna. En artikel på Carbon Brief om USA:s bränder belyser också saken. Självklart är det många saker som påverkar detta och inte bara temperaturen, men det är en del i det.

Vad det gäller torka och översvämningar kan jag väl hålla med om att det ibland görs lite väl långtgående uttalanden om vad som faktiskt går att belägga (av vad jag kan uttolka från IPCC:s rapporter). MEN även här finns det anledning att vara uppmärksam på vad man egentligen pratar om.

HJ säger att det inte finns någon ökande global trend i meteorologisk torka (”inget regn”), vilket även IPCC håller med om. Men det är å andra sidan inte heller vad som är förväntat, en del områden kommer bli torrare medan andra kommer få mer regn. Det globala ”medelvärdet” blir då inte särskilt intressant. Enligt IPCC går det att se en ökad trend i meteorologisk torka i Afrika och delar av Sydamerika (kap 11.6.2.6).

Det finns olika definitioner på vad torka innebär och det finns belägg för en ökning av många av dessa. IPCC kap 11.6.2.6:

”In summary, there is high confidence that AED [Atmospheric Evaporative Demand] has increased on average on continents, contributing to increased ET and resulting water stress during periods with precipitation deficits, in particular during dry seasons. There is medium confidence in increases in precipitation deficits in a few regions of Africa and South America. Based on multiple evidence, there is medium confidence that agricultural and ecological droughts have increased in several regions on all continents”

Som en forskare uttrycker det:

Likaså har man med hög säkerhet observerat en högre förekomst av samverkande värmeböljor och torka på en global skala under senaste århundradet. IPCC:

”In summary, there is high confidence that concurrent heatwaves and droughts have increased in frequency over the last century at the global scale due to human influence.”

Samma resonemang gäller även för översvämningar, mönstren har ändrats och regionalt har man sett ökningar men det verkar inte finnas någon klar trend globalt sett. IPCC:

”In summary, the seasonality of floods has changed in cold regions where snowmelt dominates the flow regime in response to warming (high confidence). There is low confidence about peak flow trends over past decades on the global scale, but there are regions experiencing increases, including parts of Asia, Southern South America, north-east USA, north-western Europe, and the Amazon, and regions experiencing decreases, including parts of the Mediterranean, Australia, Africa, and south-western USA.”

Och vad säger modellerna om framtiden?

När det gäller temperaturen är modellerna väldigt samstämmiga men så är ännu inte fallet när det gäller nederbörden. I nedanstående bild visar dock kryssen områden där 90% av modellerna är samstämmiga, man kan t ex notera hur södra Europa förväntas bli torrare (du behöver inte gå i taket för att den visar RCP8.5, det vill säga ett ganska osannolikt värsta-scenario, det handlar om ”mönster”).

Det dör betydligt fler av kyla än av värme och t ex Bjørn Lomborg menar att uppvärmningen de facto räddar mer än 100 000 liv varje år. HJ tycks köpa den bilden rakt av:

Men inte heller här är det så enkelt. Dödsfall i samband med värmeböljor kommer ganska direkt och kopplingen till temperaturen är tydlig. Så är inte fallet med dödsfall relaterade till kyla. Flera studier visar att den pågående uppvärmningen inte alls kommer ”spara liv”. Läs kommentarer från forskare på området här.

En studie från 2022 gjord av forskare på Karolinska Institutet tittade på dödsfall under tre olika väderextremer: köldknäppar, värmeböljor respektive kalla vinterförhållanden: Extreme weather events and death based on temperature and CO2 emission – A global retrospective study in 77 low-, middle- and high-income countries from 1999 to 2018 – ScienceDirect

Jag skummade bara lite snabbt, här från slutsatsen:

”We also found that more deaths were likely to occur during heat waves than cold waves or severe winter weather, in particularly in high-income countries.”

[Uppdatering 23-02-16: Ett problem med studier som beräknat framtida dödsfall på grund av temperaturer är att de sällan räknat in anpassningar som onekligen kommer att göras. En relativt ny studie har gjort ett försök att göra just detta och resultat visar att det kommer slå väldigt orättvist och det är – inte helt oväntat – fattigare länder som kommer drabbas hårdast.

Se grafik och text i Washington Post.

IPCC Summary for policymakers

Det var några punkter och nej, det är ingen fullständig genomgång av fakta och den enda sanningen. Jag ville bara ge några länkar och lite input som visar att den bild Henrik Jönsson vill förmedla om att media ljuger inte är direkt objektiv. Här är för övrigt en interaktiv karta om ett helt forskningsområde kallat attribution studies – som varken jag eller HJ berört trots att det handlar om just extrema väderhändelsers koppling till klimatförändringarna. Utifrån dessa studier är står det ganska klart att klimatförändringarna har påverkat extremvädersituationen.

Hela HJ:s tes handlade om att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, men jag tycker inte han är i närheten av att lyckas med det i denna video. Han är i mina ögon en populistisk opinionsbildare. Ni får göra vad ni vill med informationen, jag är fullt medveten om att det inte kommer göra varken till eller ifrån i ”debatten”.

HJ klämmer förstås också in de obligatoriska klippen på Greta Thunberg (the planet is on fire) och får även in Morgan Johansson och gängvåldet med kommentaren att det endast är i miljöfrågor som de hänvisar till ”enbart extremerna”. Jo tjena, hela Sverige kommer rasa ihop imorgon om vi ska tro riksdagsledamöternas inlägg i sociala medier. Men det tänker jag inte kommentera mer än så.

Jag försvarar inte allt mainstream media publicerar, det vore ett rent under om allt vore helt korrekt och felfritt. Men som jag sagt tidigare så är den slentrianmässiga kritiken om att ”media överdriver” ofta ganska slapp: Kritiken mot medias klimatrapportering är bedrövligt dålig

Det är bara att tugga i sig att media kommer att rapportera om rekordhändelser, så har det alltid varit. Jag hatar också deras ofta missvisande alarmistiska rubriker, men inte heller det är något nytt och som vuxen kan jag tycka man inte borde gå i taket för minsta sak (eller åtminstone försöka läsa själva artiklarna).

Under översvämningarna i Tyskland/Belgien hjälpte det inte att reportrarna typ i vartannat inslag i SVT lyfte fram att effekterna berodde på många saker och inte entydigt kunde kopplas till bara klimatförändringarna – halva Twitter gråtskrek ändå hur statsmedia var alarmistiska och det bara handlade om väder, public service var vänstervridet och vill bara rädda MP och så vidare.

Försök själv att få in alla nyanser i ett par minuters inslag (eller i ett blogginlägg). Henrik Jönsson lyckades inte särskilt bra trots han använde nästan 20 minuter…

Men något jag håller med honom om är att det är kontraproduktivt att överdriva åt det alarmistiska hållet, och det finns många namnkunniga klimatforskare som är irriterade över påståenden om att det är kört. IPCC förutspår inte människans närstående undergång. Jag kan också tycka det är jobbigt med de som går i taket för att minsta lilla inslag om väderhändelser inte explicit påpekar klimatförändringarna, om både du och jag inser den självklara kopplingen gör nog de flesta det. Och ja, jag har kommenterat sånt.

Här är för övrigt forskaren Knuttis reaktion på Rockströms et als senaste ”undergångsartikel” i PNAS. Även kända forskare som Michael Mann och Gavin Schmidt har kommenterat den och menar att det är mer av en debattartikel än en vetenskaplig artikel.

Här är ett tänkvärt inlägg på Real Climate av forskaren Gavin Schmidt om värstascenarier etc

Antalet tropiska stormar minskar

Den Av Mathsi Klimat, Uncategorized, VetenskapLämna en kommentar

Extrema väderhändelser är ett populärt ämne att tvista om. Blir de fler och värre? Ja, det beror på vilka händelser man pratar om … men de har ofta det gemensamt att det är svårt att bestämma helt säkra trender då det saknas långa tillförlitliga mätserier. Att de är just extrema innebär ju per definition också att de inträffar relativt sällan vilket inte gör saken lättare, enstaka händelser kan påverka resultatet oproportionerligt mycket. Så är fallet för tropiska stormar (benämns tropical cyclones (TC) i IPCC:s rapporter).

I en studie, nyligen publicerad i Nature Climate Change, har forskare använt sig av en så kallad re-analysis där de utnyttjat observationer i kombination med datamodeller för att bedöma utvecklingen från 1850 till 2012 (det är först på 1970-talet tropiska stormar började mätas via satelliter).

De fann att globalt sett har antalet tropiska stormar minskat med 13 procent sedan 1900-talets början. Bild från Carbon Brief (antal stormar globalt, södra halvklotet respektive norra halvklotet och längst ner till höger tropiska vattentemperaturutvecklingen)

Annual tropical cyclone frequency over 1850-2012, for the globe (top left), the southern hemisphere (top right) and the northern hemisphere (bottom left). Tropical sea surface temperature rise anomaly, compared to a pre-industrial baseline, is shown in the bottom right. Source: Chand et al (2022).

De hade undersökt sju olika områden, i Nordatlanten såg man en ökning men i övriga syntes en minskning.

Några blir kanske överraskade av resultatet? Andra fäller standardkommentaren ”Jaha, vad var det vi sa, alarmistiska forskare har alltid haft fel!”

Men faktum är att detta är i linje med vad forskare länge har sagt, även om bristen på långa mätserier gjort modellerna osäkra. Forskarna bakom studien anför förklaringshypotesen att uppvärmningen påverkar framförallt två kraftiga globala luftströmmar i atmosfären: den kallade Hadley-cirkulationen som för luft från ekvatorn ut mot polerna och tillbaka (bild härifrån):

och Walker-cirkulationen som för luft i öst-västlig riktning (starkt kopplad till ENSO):

Uppvärmningen gör att dessa strömmar avtar i styrka. En konsekvens blir att luftmassor från olika höjd blandas i allt mindre grad vilket skapar förhållanden som är mindre gynnsamt för bildandet av tropiska stormar.

Som sagt, nedan följer några klipp från de tre senaste IPCC-rapporterna om vad som förväntas hända med antalet tropiska stormar med en fortsatt uppvärmning:

IPCC AR4 (2007):

IPCC AR5 (2013):

IPCC AR6 (2021)

Ett minskat antal stormar är förstås bra, men tyvärr finns det också en baksida som inte har inkluderats i studien, nämligen stormars intensitet och hur mycket skada de orsakar och liknande.

Tropiska stormar hämtar energi från haven (det krävs att havet har en temperatur på minst 26,5 °C ner till cirka 60 meters djup för att bilda och ”driva” en tropisk storm) och varmare hav gör alltså mer energi tillgänglig, därför anser man det troligt att intensiteten i stormar kan öka med en ökad temperatur. Och det verkar också stämma med observationer, det vill säga att andelen kraftiga stormar (kategori 3-5) har ökat även om det totala antalet minskar.

En ökad temperatur i atmosfären gör också att den kan innehålla mer vattenånga (ca 7 procent mer per ökad grad). Det leder i sin tur till att man kan förvänta sig kraftigare skyfall, särskilt i samband med tropiska stormar. Också detta har observerats.

Läs mer om studien på Carbon Brief (varifrån jag hämtat informationen)

Studien är ett steg på vägen till kunskap, mycket återstår att reda ut för det är som vanligt komplexa system. (Och du, det här är ett blogginlägg, inte en full genomgång av all befintlig forskning…)

Blir naturkatastroferna fler på grund av klimatförändringarna?

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap13 kommentarer

[29/5: Uppdaterad med svar från Bengt, se längst ner.]

Jag blev indragen i en Twittertråd om huruvida naturkatastrofer blivit fler eller inte. Det apropå en rapport från WMO som jag inte hade läst: WMO Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes (1970–2019). Och när jag inte genast stod i givakt i min klimatjour och bemötte saken (orkade inte), så berodde det förstås på att jag tillhör klimatsekten som inte kan någonting:

”Klassisk kommentar från den VERKLIGE klimatförnekaren. Maths, jag har följt dig och insett att det du kan om klimat är försumbart. Du är bara intresserad av att misstänkliggöra de som inte följer sekten. Så länge du inte kan svara på enkla frågor så har du uppförsbacke.”

”Det är exakt så klimatsekten agerar. Mats (sic) skriver böcker om klimatförnekare men kan själv aldrig ta en diskussion med dessa förnekare.”

Samma farbröder (förlåt att jag generaliserar men i 99% av fallen handlar det om det) undrar sen varför [insert valfritt invektiv] man inte vill ha en saklig diskussion med dem. Nej, jag tänker inte be om ursäkt för att jag ger tvära svar på sånt. Inte heller för att jag inte råkar vilja lägga min fritid på att bemöta allt möjlig skit på beställning. Brandolini’s lag:

”The amount of energy needed to refute bullshit is an order of magnitude larger than is needed to produce it”

Nåväl, jag blev som vanligt ändå nyfiken på en del saker som påstods …

Så, det hela handlade som sagt om huruvida väderrelaterade naturkatastrofer blivit fler eller inte. Jämfört med vilken period? Vilka typer av katastrofer? Förväntas alla typer av väderrelaterade händelser öka i och med klimatförändringarna? När debattörer som Lomborg och Pielke Jr ska beskriva läget brukar man få statistik från år 2000 och framåt, den ser ut så här (geophysical är inte värderrelaterat):

Försäkringsbolaget MunichRe har en annan databas (med andra kriterier för att en händelse ska tas med) där det ser ut som en stadigt ökande trend från 1980 och framåt:

Men låt oss använda den översta grafen som är de data WMO använder sig av. Uppenbarligen finns det ingen ökning i det totala antalet här. Men ovan nämnda WMO-rapport säger att de har ökat med en faktor fem. Hur går det ihop?

Jo, den beskriver utvecklingen över en 50-årsperiod: ”The number of disasters has increased by a factor of five over the 50-year period, driven by climate change, more extreme weather and improved reporting.”

I sammanfattningen jämförs perioden 1970-79 med 2000-2009 och det konstateras att det skett en femfaldig ökning av väderrelaterade naturkatastrofer. Det är förvisso lite bedrägligt, nog borde man bemödat sig med att kommentera hur det står sig relaterat till senaste 10-årsperioden (ökningen blir förstås hög ändå, faktor 4,5). Likaså borde man kommenterat att de faktiskt inte ökat under 2000-talet.

Så visst har, vi kan kalla honom Bengt 😉 , en poäng här. Men ändå, trenden och ökningen från 70- och 80-talen är markant. Det har skett en anmärkningsvärd ökning från dessa tidsperioder – precis som rapporten slår fast.

Men Bengt framhåller då att det inte går att använda statistik från före slutet av 90-talet då kvaliteten är ”extremt bristfällig”. Den synbara ökningen skulle enligt honom endast bero på en ökad inrapportering, inte på att det verkligen har inträffat fler väderrelaterade naturkatastrofer.

WMO har i sina rapporter hämtat data från databasen EM-DAT, som är världens mest kompletta källa för den här typen av data. Den drivs av The Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED) vars chef/professor är Debarati Guha-Sapir. Bengt har tydligen haft många mejlkontakter med henne och menar att hon bedyrar att det inte har skett någon ökning av naturkatastrofer och, som sagt, att man inte kan använda data som WMO gör.

Jag får också en länk till ett inlägg av tidigare journalisten Anders Bolling som numera jobbar för lobbygruppen Näringslivets medieinstitut. Bolling har till och med intervjuat Guha-Sapir och i klartext fått bekräftat att nej, det finns ingen ökning.

Och det är nu det börjar bli märkligt. För efter en snabb googling är det uppenbart att något inte stämmer här. I flera olika artiklar, intervjuer och rapporter påstår Guha-Sapir själv att jodå, det har visst skett en dramatisk ökning. Hon är exempelvis författare till denna artikel från slutet av 2021:

Och hon hänvisar som synes till data från 80-talet, som hon ska ha sagt till Bengt att man inte kan använda. Googla själva, det är inte svårt att hitta liknande kommentarer från henne.

Låt oss även gå tillbaka till Bollings påstående och faktiskt lyssna på den intervju han gjorde med Debarati Guha-Sapir 2020.

Vid cirka 32 min in säger hon helt tydligt att data från åtminstone 1980 är mycket bra och i princip heltäckande. Jag har själv förstås ingen aning men om nu både Bengt och Bolling har använt henne som en trovärdig källa så borde vi väl rimligen även tro henne angående detta?

En av anledningarna till att Bolling intervjuade henne var att han tidigare undersökt ett liknande fall av påstått fusk med katastrofsiffror. Det handlar om en uppmärksammad studie/artikel i tidskriften Lancet från 2017, skriven av Nick Watts och en lång radda andra: The Lancet Countdown on health and climate change: from 25 years of inaction to a global transformation for public health.

Bolling skriver: Den sade att fallen ökat med 46 procent under 2000-talet. Detta byggde på en mycket kreativ tolkning av data. ”Nej, vi ser inte de 46 procenten”, sade Debby Guha-Sapir.

Det låter övertygande.

Men låt oss återigen lyssna på vad som faktiskt sades under intervjun och inte ta Bollings saxade meningar på orden. Han ville i intervjun att Guha-Sapir skulle kommentera denna artikel och få bekräftat att Watts använt uppgifterna från EM-DAT fel (diskussionen börjar ca 43:30 in). Hon ville dock inte uttala sig om detta eftersom hon där och då inte visste hur Watts hade fått fram sin siffra. (Hon nämner dock att det skett en stor ökning i naturkatastrofer nu jämfört med tre decennier sedan – Bolling tog ingen notis om det dock.)

Efter en del lirkande får Bolling henne i alla fall att säga att nej, vi ser inte denna 46%-iga ökning under 2000-talet. Och ja, hon säger också att många blir typ ”besvikna” när de vägrar bekräfta denna ökning. ”Ingen gillar goda nyheter.”

Men vad står det då egentligen i Lancetartikeln?

Jo, läser man sammanfattningen verkar det uppenbarligen som att Bolling har rätt: ”As a whole, the frequency of weather-related disasters has increased by 46% since 2000, with no clear upward or downward trend in the lethality of these extreme events (Indicator 1.4).”

Men tittar man närmre under kapitlet där denna siffra redovisas får man reda på vad som ligger bakom uppgiften:

”From 2007 to 2016, EM-DAT recorded an average of 306 weather-related disasters per year, an increase of 46% from the 1990–99 average.”

Det är alltså medelvärdet över antal rapporterade händelser per år mellan 2007-2016 som jämförs med medelvärdet per år mellan 1990-99. Nej, jag har inte kontrollräknat, men efter en snabb titt på stapeldiagrammen ovan ser det väl ganska rimligt ut. Sen är det förstås uruselt att de uttryckte sig så slarvigt i artikelns sammanfattning, men är det verkligen anledning till att ”vända upp hela världen”?

En annan sak som jag tycker är värd att notera med tanke på att hela Bollings artikel går ut på att kritisera klimatjournalistiken för att vara alarmistisk och inte ge hela bilden.

Han hänvisar till den här studien skriven av Stefan Doerr, för att visa att skogsbränder (eller hur man nu ska översätta wildfires?) har minskat under de senaste hundra åren. Det är det ingen som motsäger, men man kan fråga sig varför Bolling själv utelämnar väsentliga delar i denna diskussion och dessutom använder uppgifter från 100 år tillbaka utan tvekan. Samme Doerr kommentar just detta på Climate Feedback (för det är ingen ny diskussion…).

Hederlig diskussion av Bolling? Not so much. (Det gäller flera av de punkter han listar i sitt inlägg.)

Det är ett himla klagande på mediers alarmistiska rapportering om klimatet. Det går absolut att hitta sånt, och vi vet alla hur rubriker kan vara missvisande. Men jag blir ärligt talat förbannad på haverier till rapporter som Bollings lobbygrupp Näringslivets medieinstitut ger ut. Jag kommenterade deras rapport ”Så rapporterar medierna om stigande havsnivåer” på Aftonbladet.

Men tillbaka till naturkatastroferna. Så enligt den källa som både Bengt och Bolling använt är data från och med 1980 i det närmaste fullständig vad det gäller rapportering av naturkatastrofer. Det har skett en signifikant och, även enligt Guha-Sapir, alarmerande ökning sen dess. Självklart blir uppgifterna mer osäkra desto längre tillbaka i tiden vi går och mycket av detta har lagts in retrospektivt. Hur är det med 70-talets data? Jag vet inte. Men även om man fördubblar antalet händelser under detta decennium hamnar man i paritet med 80-talet och ökningen mot idag är rejäl ändå.

Jag fick också länken till en gammal rapport från 2004 som enligt Bengt ska säga att man inte KAN använda den bristfälliga statistiken (Guha-Sapir är en av författarna):

Är det vad den säger?

Den börjar med meningen: ”Today, the world is facing disasters on an unprecedented scale.” Men absolut rekommenderas att man hanterar uppgifter från deras databas varsamt och tänker på osäkerheterna. Det gäller förstås främst äldre data. Den synbara ökningen under senare decennier beror till stor del på en ökad inrapportering. Men från när är det så?

Office of US Foreign Disaster Assistance (OFDA) började aktivt samla data från år 1960 och CRED från 1973. De nämner att andelen inrapporterade händelser av mindre allvarlig karaktär kan indikera hur mycket bättre kvaliteten på statistiken har blivit:

Under 70-talet ligger den nästan i linje med den för 80-90-talen. Och trots alla fallgropar menar de att deras data duger för att visa trender:

Nej, jag kan inte se att de någonstans skriver att data från innan sent 90-tal inte kan användas, vilket Bengt alltså påstår. Men självklart ska äldre uppgifter användas med några skopor salt. Ni får väl läsa själva.

Jag blev också uppmanad att påvisa hur en artikel i DN fortfarande låg framme trots att Bengts kollega informerat journalisterna om att den var felaktig: deras uppgifter visade att det inte skett en ökning. Han hade till och med fått det bekräftat av chef på United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR):

DN-artikeln FN: Klimatkris bakom ökade naturkatastrofer belyser en rapport från CRED och UNDRR (Guha-Sapir har skrivit förordet): ”The human cost of disasters: an overview of the last 20 years (2000-2019)”. Problematiken verkar vara lite av samma sort som i Lancetartikeln ovan. Ingressen börjar:

”Extremvädren har ökat dramatiskt under de senaste tjugo åren”

Brödtexten inleds dock:

”Globalt har 7.348 naturkatastrofer inträffat de senaste två decennierna, en dramatisk ökning jämfört med den föregående tjugoårsperioden då antalet var 4.212.”

Rapporten har alltså jämfört två tjugoårsperioder mot varandra:

Där kan man också läsa att en del kan bero på bättre inrapportering men att det är en signifikant och reell ökning. Det står dock också att antal händelser per år har legat ganska konstant på denna sida milleniumskiftet. ”Overall, the number of disaster events per year and the distribution of disaster sub-groups has remained relatively stable between the year 2000 and 2019.”

DN har tydligen även intervjuat Guha-Sapir:

Så nej, jag ser inget fel i denna DN-artikel även om de inte nämner att det inte finns någon trend över de senaste 20 åren.

Är det rätt av CRED och UNDRR att jämföra två tjugoårsperioder på detta sätt? Är den plana kurvan för antal händelser under 2000-talet en signifikant trend? Beror det på bättre anpassning och varningsmetodik?

Jag har faktiskt ingen aning.

Borde WMO och journalister varit tydligare med informationen om att trenden stått still under 2000-talet? Ja, det kan jag tycka, men samtidigt vore det i mina ögon närmast tjänstefel att inte ge en helhetsbild om trenden över tid. Vi har redan haft en våldsam debatt om en påstådd avstannad uppvärmning baserad på tunnelstirrande på korta mätserier i ett system som har stora interna variationer.

IPCC AR6 WG1 har ett helt kapitel om extremväder, men det är ändå bara en del av allt som händer. Det finns ingen som ignorerar osäkerheterna i äldre data om extremhändelser.

Men jo, jag tycker hela den här diskussionen och letande efter detaljfel är tröttsam. Ni får tycka precis vad ni vill, jag har i alla fall försökt sätta mig in i saken. Jag vet inte vad Guha-Sapir har skrivit till Bengt men det finns inget i hennes offentliga uttalanden som stöder att vi inte kan använda uppgifter från EM-DAT innan sent 90-tal. Sen får man väl tro på vem man vill antar jag.

Och som flera forskare har uttryckt det (och som Guha-Sapir sa i intervjun med Bolling): vädermönster och händelser har förändrats och det har blivit allt mer relevant att titta på regionala trender för dessa väderhändelser. Några har ökat, andra inte, och förväntas inte heller göra det om man ser det globalt. Däremot kanske intensiteten och varaktigheten gör det. För vissa händelser är trenden tydlig, för andra inte.

Sen har vi hela området med World weather attribution som talar sitt tydliga språk (bedömning av specifika extremväderhändelser och om klimatförändringar gjort dessa mer troliga). Se gärna min Twitterkommentar om confirmation bias i hur och vad en riksdagsledamot väljer att tro på angående detta.

Nyss postade Bengt ett nytt inlägg i frågan som visar var skon klämmer:

Han ser det alltså som alarmistisk taktik att jämföra med data från 80-talet. (Han glömde att även Guha-Sapir, som han hänvisat till ett antal gånger, använder den måttstocken.)

Bengt och jag kommer nog aldrig bli överens i den här frågan. Jag är fortfarande kvar i klimatsekten. Inget jag säger kommer ändra Bengts uppfattning om det. Och så är det med det, ärligt talat bryr jag mig inte nämnvärt.

Vad säger ni?

Uppdatering 29/5: Bengt har skrivit en kommentar till ovanstående som han ville att jag skulle publicera (eftersom det inte gick att lägga till bilder kommentarsfältet). Läs gärna:

kommentar-om-naturkatastrofer-fran-bengt-Ladda ner

För den som inte orkar läsa lägger jag upp en av de mer centrala graferna i resonemanget. Bengt hänvisar bl a till denna:

Korrelationen mellan nya rapportörer och den totala ökningen av antal naturkatastrofer är iögonfallande.

Bilden är ifrån den CRED-rapport från 2004 jag hänvisade till ovan och inget som har mörkats. Det är samma rapport som kommer fram till att trots bristerna i EM-DAT är de tillräckligt bra för att använda till att uppskatta trender (se skärmdump ovan).

Jag har inte sett någon källa skriva att äldre data skulle vara lika tillförlitlig som efter 2000-talet. Även den WMO-rapport som nämns i början konstaterar att en del av ökningen beror på en bättre/ökad inrapportering. Men nej, jag har ingen aning om hur CRED-ansvariga (etc) har kvalitetssäkrat data eller varför Guha-Sapir anser att data från 1980 och framåt är okej, men jag tar det för givet att data inte är exakta och att det missas en del. Frågan är om det handlar om avsiktlig klimathysterisk manipulation eller inte.

Det får ni fortsätta älta om ni vill.

Vilken risk ska vi ta? (del 1/3 Vad vet vi?)

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap21 kommentarer

Jag misstänker att vi fram till nästa klimatmöte i Glasgow kommer matas med budskap om hur osäkra slutsatserna är i IPCC:s senaste rapport. Media och IPCC-forskarna kommer (fortsätta) att anklagas för att vara alarmister som enbart lutar sig mot ett nu helt utdömt värstascenario. Hur är det egentligen med det? Och hur allvarligt är läget? I grund och botten handlar det om att göra en riskutvärdering av vad som kommer hända i framtiden, baserat på den kunskap vi har idag, och vikta det mot vilka konsekvenser vi är beredda att ta. Gjorde en amatörkoll för mig själv och tänkte jag kunde dela med mig nedan.

Del 1: vad vet vi? (detta inlägg)
Del 2: Framtiden
Del 3: Att sia om utsläpp

Senaste IPCC-rapporten (WG1) hanterar fysiken bakom klimatförändringarna. Där redovisas vad vi vet idag och det görs också en bedömning av hur utvecklingen kommer se ut i framtiden. Det säger förstås en hel del men det är ändå inte tillräckligt för att göra en full riskutvärdering, det är till exempel svårt att få en uppfattning om vad en meters höjning av den globala havsnivån faktiskt innebär. Men konsekvenserna av klimatförändringarna för samhälle, ekologi osv hanteras i senare IPCC-rapporter som ges ut under 2022.

En fundamental början är ändå att vara åtminstone något sånär överens om nuläget och vilken dignitet problemet har. Det finns passager i IPCC-rapporten som, tagna ur sitt sammanhang, kan ge sken av att allt är jätteosäkert (vi hör dem redan nu (vissa extremhändelser) och kommer säkerligen fortsätta att höra dem).

Men vad säger vetenskapen enligt IPCC-rapporten? (Rapporten är på nästan 4000 sidor så jag tog mig friheten att inte återge allt 😉 )

Vi vet med stor säkerhet att jorden absorberar energi i allt snabbare takt.

Det är entydigt att människan orsakat ökningen av koldioxid i atmosfären sedan 1750. Halten är nu med mycket hög säkerhet den högsta på 800 000 år och med hög säkerhet den högsta under de senaste 2 miljonerna år.

Mänskliga ”aktiviteter” ligger sannolikt bakom i princip hela uppvärmningen och med mycket hög säkerhet vet vi att effekterna från naturliga parametrar, såsom solen och vulkaner, är försumbara i jämförelse. Visst finns det osäkerheter och därför anges också ett spann (se citat nedan), men ur ett riskutvärderingsperspektiv ger det knappast anledning till att tvivla. Det är enbart på ställen som Klimatupplysningen du kommer höra annat, även meteorlogiprofessor Lennart Bengtsson skrev på Kvartal 28 augusti att det inte råder någon relevant oenighet om detta hos dem som är insatta i ämnet.

The observed average rate of heating of the climate system increased from 0.50 [0.32 to 0.69] W m–2 for the period 1971–2006, to 0.79 [0.52 to 1.06] W m–2 for the period 2006–2018 (high confidence).

The likely range of total human-caused global surface temperature increase from 1850–1900 to 2010–2019 is 0.8°C to 1.3°C, with a best estimate of 1.07°C. It is likely that well-mixed GHGs contributed a warming of 1.0°C to 2.0°C, other human drivers (principally aerosols) contributed a cooling of 0.0°C to 0.8°C, natural drivers changed global surface temperature by –0.1°C to 0.1°C, and internal variability changed it by –0.2°C to 0.2°C



Som synes i bilden nedan är nuvarande temperatur i paritet med, eller något varmare, än den tidigaste varmaste perioden under de senaste 100 000 åren (mycket sannolikt spann för detta visas i stapeln längst till vänster). Denna period inträffade för runt 6500 år sedan och små variationer i jordens bana runt solen anges som orsak.

Jorden upplevde 1450-1850 sin kallaste sammanhängande period under de senaste 8000 åren. Sedan började uppvärmningen och hastigheten i denna sedan 1970-talet har inte noterats på åtminstone 2000 år (hög säkerhet). Detsamma gäller hur global i omfattningen uppvärmningen är (medium säkerhet).

Fast här tyckte jag mig hitta en liten avvikelse i den angivna säkerheten mellan Sammanfattningen (SPM) och huvudrapporten (WG1), se röd text:

  • SPM: A.2.2 Global surface temperature has increased faster since 1970 than in any other 50-year period over at least the last 2000 years (high confidence)
  • WG1 2.3.1.1.2: Since around 1950, GMST has increased at an observed rate unprecedented for any 50-year period in at least the last 2000 years (medium confidence)

Jaha, bara att kasta de fyra tusen sidor som rapporterna utgör! Vad var det vi sa?! Fast det står faktiskt inte samma sak, i huvudrapporten står det från 1950, medan SPM anger från 1970.

Bild

Uppvärmningen av världens hav har gått snabbare än någon gång de senaste 11 000 åren (medium säkerhet).

Vi vet också med mycket stor säkerhet att pH vid havsytan nu är lägre än den varit under åtminstone de senaste 26 tusen åren. Det gäller även hastigheten med vilket pH ändras.

Syrehalten i öppna hav har med hög säkerhet minskat sedan mitten på förra århundradet.

Glaciärer världen över har med mycket stor säkerhet krympt sedan 1950. Hastigheten i avsmältningen har med hög säkerhet ökat sedan 1970-talet. Nuvarande situation där nästan alla glaciärer smälter är mycket ovanlig jämfört med hur det sett ut under de senaste 2000 åren (medium säkerhet).

Grönlands isar nådde en ”toppnivå” 1450-1850 och har sen börjat smälta. Med hög säkerhet har denna avsmältning accelererat drastiskt sedan millenniumskiftet. Sommaravsmältningen har med mycket hög säkerhet inte varit lika stor som nu under de senaste 350 åren (2-5 gånger de preindustriella, medium säkerhet).

Antarktis landisar har med mycket hög säkerhet minskat mellan 1992-2020 och det verkar som att takten ökar (medium säkerhet). Det är dock låg säkerhet i hur det kommer se ut framöver.

Havsnivåerna har stigit med 0,2 m, med en hastighet som överstiger den i något århundrade under de senaste tre tusenåren (hög säkerhet) och hastigheten accelererar.

Växtsäsongens längd har med hög säkerhet ökat på norra halvklotet utanför tropikerna. Klimatzonerna har ändrats i stora delar av världen och arter har ändrat utbredningsområde mot polerna och upp på högre höjder.

Det är också hög säkerhet i att världen har blivit grönare sen 1980-talet på grund av ”CO2-gödsling”, även om det finns andra orsaker på regionala nivåer också (man har t ex planterat enorma mängder träd i Kina och intensifierat jordbruket i Indien, vilka m a o inte är ”klimatsignaler”). Det är dock låg säkerhet i hur stor denna ”förgröning” är då det skiljer väldigt mellan olika studier. Det finns också områden som upplevt det motsatta sedan 1990-talet (delar av Amazonas, centralasien och Kongobassängen) och ”förgröningen” har avstannat en del under de senaste två decennierna.

Vad det gäller torka finns det flera olika definitioner av detta (meteorologisk, jordbruks, ekologisk, hydrologisk) men sammantaget är det med hög säkerhet man har observerat en ökad trend i ökad vattenstress globalt sett (särskilt under torkperioder). Säkerheten är lägre (medium) vad det gäller en ökad trend i ”jordbruks- och ekologisk torka” på alla kontinenter.

Det känns som att nästan all klimatdebatt handlar om bara extrema väderhändelser just nu. Dessa sker per definition sällan. Med det följer att man måste ha långa mätserier för att statistiskt säkerställa trender, särskilt i system med stor intern variation (som väder). Problemet är att det ofta saknas långa tillförlitliga mätserier angående detta.

Det är med andra ord inget uppseendeväckande i att säkerheten i de observerade trenderna oftast bara klassas som sannolika. Diskussionen som nu rasar om detta är i det närmaste identisk med den tidigare om huruvida det alls pågick en uppvärmning eller inte, även om det är mer osäkert hur vissa extremer kommer utveckla sig (andra inte). I dagsläget vet man exempelvis med säkerhet att nederbördsmönster och liknande har förändrats och kommer fortsätta att göra så, men man kan ännu inte förutspå exakt hur detta kommer se ut på regional nivå. Men det är tacksamma osäkerheter att använda i en debatt, ur ett riskbedömningsperspektiv är det snarare en mardröm.

Det är dock med hög säkerhet man nu kan säga att även en ökning av den globala temperaturen med +0,5°C kan ge signifikanta ändringar i extrema händelser. Det gäller särskilt extrema temperaturer (hög sannolikhet), intensitet i skyfall (hög sannolikhet) och förvärring av torka (hög säkerhet).

Det anses helt säkert att både frekvens och intensitet i värmeböljor har ökat globalt sedan 1950. Köldextremer har minskat på samma sätt under denna tid. Det är också helt säkert att denna trend kommer fortsätta i en varmare värld. Det är också mycket sannolikt att ökningen inte kommer vara linjär. Intensiteten i värmeböljorna förväntas åtminstone fördubblas vid 2°C, och fyrdubblas vid 3°C, jämfört med vid 1,5°C. (3°C är ungefär vart vi är på väg nu om inte kraftiga insatser görs).

Frekvens och intensitet i skyfallen har sannolikt ökat globalt. Även här gäller att ökningen accelererar i takt med en ökad uppvärmning (för varje grads ökning kan atmosfären hålla cirka 7% mer fukt). Det anges en förväntad ökning i nederbörd med 4-8 % per grads uppvärmning, men det finns här stora regionala variationer där det kan, och har observerats, bli värre alternativt bli mindre våldsamt än så.

Det är sannolikt att antalet kraftiga tropiska stormar (kategori 3-5) har ökat under de senaste fyra decennierna. Det är med hög säkerhet man säger att en ökad uppvärmning kommer ge en ökad andel intensiva stormar med ökad medel- och topphastighet i vindarna. Det är också hög säkerhet i att tropiska stormar i några hav når sina högsta vindhastigheter på platser längre åt polerna än vad de gjorde 1940.

Det finns olika definitioner för översvämningar. Det är hög säkerhet i att mönstret har ändrats i kalla regioner där snösmältning har börjat dominera som orsak. Det är låg säkerhet i den globala trenden gällande högsta vattenflöden, men det finns flera regioner som har sett en ökning medan andra har sett det omvända.

Jag har säkert glömt flera viktiga grejer men det får räcka så. Det råder med andra ord ingen som helst tvekan om att de sker saker på vår jord och vi ser effekterna redan nu. Det råder heller ingen tvekan om att vi ligger bakom.

För mig är det helt världsfrånvänt att inte bli oroad över framtiden med alla dokumenterade förändringar. Det är också naivt att tro att vi kan förutse allt som väntar framöver (människan har trots allt aldrig upplevt de förhållandena vi är på väg mot). Ur ett riskutvärderingsperspektiv är det ganska idiotiskt att förutsätta att dessa osäkerheter bara skulle falla ut på den positiva sidan. Man behöver därför inte överdriva åt andra hållet och döma till en snar mänsklig undergång (även kända forskare som Michael Mann, Richard Betts och Zeke Hausfather irriterar sig på s k doomists).

Ett problem är att det inte finns någon trovärdig väg tillbaka om vi väljer att strunta i att minska utsläppen. Den koldioxid vi släpper ut kommer vara kvar i atmosfären mycket länge. Men å andra sidan verkar det som att uppvärmningen kommer avta ganska snabbt om vi når nettonoll-utsläpp.

Som alltid i en så här komplex fråga finns det alla möjligheter att glömma bort att en riskutvärdering värd namnet behöver ta ett helhetsgrepp. Tänker osökt på det där att det faktiskt dör fler av kyla än av värme, men att allt färre nu dör av köldrelaterade orsaker, vilket förstås är positivt.

(Såg förresten att BMJ hade publicerat en artikel som hävdade att antalet +65-åringar som dog av värme hade ökat dramatiskt under senare decennier. Lomborg skrev till redaktionen och påpekade att de tycks ha glömt att kompensera för att populationen har ökat under samma tid (det går inte bara att räkna på antalet döda och jämföra). Ett pinsamt fel om det stämmer, ska bli intressant att se vad/om han får något svar.)

Jag är inte på något sätt fullt insatt i frågan men den här artikeln var intressant. Som vanligt är allt inte svart eller vitt. Enligt studier i USA får en extrem värmebölja exempelvis direkta konsekvenser i många avlidna, men så är inte fallet med en extrem köldknäpp. Under vintersäsong behöver man också normalisera för en del faktorer som influensa och annat som då förekommer, vilket alla studier tydligen inte har gjort. Rapportering är också osäker, och om det är det i USA lär det vara etter värre i fattigare länder (gissar jag mig till utan att ha kollat).

Men oavsett, det verkar stämma att ganska många fler dör av köld än av värme. Dödsfallen bleknar ändå i jämförelse med hur många som beräknas dö av föroreningar från fossila bränslen. Det gäller även i den rika delen av världen.

[Uppdatering 16/9-21: Här en faktakoll av påstående från Lomborg att uppvärmningen sparar liv, forskare vars studie Lomborg hänvisar till berättar t ex varför man inte kan använda studiens resultat som han gör. Och det är ju inte direkt första gången.

”Lomborg and others who have cited my 2015 article to support the claim that climate change will be beneficial conveniently ignore that we actually addressed this question in the following article published in The Lancet Planetary Health, where we computed such a ‘net’ effect. It turned out that in many countries, especially in highly populated tropical areas, the increase in heat-related deaths is much higher than the reduction in cold-related deaths, with an increase in net mortality, especially under more extreme scenarios of global warming. A separate analysis led by other research groups has confirmed these results in both the US and Europe.”]

Naturligtvis kommer vi till viss del att kunna anpassa oss med AC och liknande, men är inte dödsfallen på grund av kyla också ett bevis för att vi inte kommer att kunna anpassa oss fullt ut? För även om världen länge har varit rik nog för att ha kunnat minska dessa dödsfall till ett minimum (gissar jag) så har det inte gjorts. Vad det gäller extrem hetta är det dessutom tättbefolkade, fattiga områden som ligger i främsta i farozonen, att föreslå AC som lösning där känns ganska naivt. Sen är temperaturen i sig inte det enda problemet med uppvärmningen, bara i år ser vi effekten av torka och värme med dåliga skördar i stora delar av världen.

Självklart kommer effekterna av extrema väderhändelser bero på var och hur vi väljer att bo. Men nu är det så att vi ofta bor på ställen som kommer bli drabbade om vi inte gör anpassningar. Debattören Lomborg skriver t ex i sin senaste artikel att det kan få katastrofala följder (hans ordval) om vi inte gör anpassningar för havsnivåökningar på under metern till 2100. Men i hans egen tankesmedjas prioriteringslista anges anpassningar vara dåliga investeringar. Istället förespråkas att släppa på handelshinder. Men det kommer ju inte att göra sig självt, och ”skeptiker” fnyser ju åt det mesta av denna typen av åtgärder. Och för en riskutvärdering vad det gäller exempelvis havsnivåökningar handlar det inte bara om den globala medelökningen utan vad det får effekt i kombination med kraftiga stormar och liknande. Det ser olika ut på olika platser.

Nåja, den här typen av problem hanteras som sagt i kommande IPCC-rapporter.

Men det finns utan tvivel problem som beskrivet ovan. Nästa steg är ju att bilda sig en uppfattning om vad som kommer hända i framtiden, även om jag redan nämnt en del. Vad säger modellerna? Del 2: Framtiden (kommer snart).

PS Just nu är det extrapris på min bok Spelet om klimatet på Adlibris.

Jag har inte klimatångest, är bara less

Den Av Mathsi Klimat, Uncategorized16 kommentarer

Nej, jag har ingen klimatångest. På riktigt. Men självklart jag är bekymrad över vad som kommer hända framöver, annars är man rätt korkad. Jag är dock mer sorgsen, oroad och uppgiven över hur diverse näringslivsrepresentanter, ledarskribenter och styrande politiker anser bloggposter vara mer trovärdiga än tunga vetenskapliga rapporter som IPCC:s.

-Jan Ericson (M) delade Elsa Widdings video där hon ”sågade” IPCC-rapporten. (Jag har bemött hennes verklighetsfrånvända utspel flera gånger.)

-Janerik Larsson (skribent på SvD:s ledarsida samt rådgivare åt Timbro, avlönad av Svenskt Näringsliv) delade bloggen Klimatupplysningens beskrivning av ”ett ovetenskapligt hafsverk”:

-Ann Charlott Altstadt skrev en krönika i Bulletin: Media rapporterar fel från IPCC-rapporten.

-Gabriel Oxenstierna är fil.dr. i nationalekonomi vid Stockholms universitet, författare till böcker för finansmarknaden har skrivit en klimatartikel på den brunskimrande ”Det Goda Samhället”. Han beskriver (precis som Ericson på sin blogg) att isarna på Grönland minsann växt i år – men det får man ju inte säga i det här jävla landet.

”Den årliga avsmältningen är bara 0,005 procent av Grönlands totala istäcke. I stort sett är alltså avsmältningen negligerbar. Min uppfattning är att systemmedia i detta fall systematiskt ägnar sig åt snedvriden klimatrapportering.”

Och kolla, de visar ju helt riktiga grafer ju:

SMB = Surface Mass Balance, det vill säga vad som händer på ytan och som inte tar med smältning via botten och kalvning. Den totala massabalansen ser ut så här:

Men låt oss för all del fokusera på den helt normala variationen under året. Allt tyder ju förstås på att trenden har vänt i år! Hurra.

Ja, de har ju läst Roger Pielke Jr:s, statsvetare, forskar bl a om extremväders skadeverkan, blogginlägg (How to Understand the New IPCC Report). Hans tolkning tycks nu var allenarådande (dock inte detaljen att även han propagerar för ”aggressiva klimatåtgärder”). IPCC-rapporten är optimistisk. Och alla forskare är lallande, alarmistiska idioter. Liksom alla journalister. Ingen ko på isen alltså. Så var det med den saken.

Ericson:  ”Det mest intressanta är kanske annars att IPCC:s rapport tolkats som att klimathotet är värre än någonsin och går allt snabbare. Faktum är att det faktiskt inte alls står så i rapporten. Tvärtom andas rapporten optimism, vilket jag påpekade när rapporten kom, och även citerade ur sammanfattningen.”

Altstadt är sarkastisk: ”Det är också fantastiskt, fast på ett omvänt vis, att klimatpanelens värsta scenarier, som gett folk klimatångest och kostat dem oräkneliga skattemiljarder, bygger på helt befängda antaganden.”

Ja, IPCC bedömer värsta scenariot (RCP8.5) som osannolikt. Det är bra och visst hade media kunnat rapporterat detta lite tydligare. Men som sagt i mitt förra inlägg: så sent som 2015 tyckte Pielke Jr själv att RCP8.5 inte var alarmistiskt nog. Prognosen för sannolika utsläpp om inget gjordes var dystrare än så.

Andra tider nu. Alla är idioter.

Projektionerna i AR6 skiljer sig inte särskilt mycket från dem i förra rapporten AR5, resultaten är bara så mycket säkrare. Men de beror ju helt på vad vi väljer att göra i framtiden. Vi går fortfarande mot ca 3C uppvärmning vid år 2100 med nuvarande situation, men det går inte utesluta 4C även om vi inte använder värsta scenariot.

Beräknad temperatur år 2081-2100 vid olika scenarier:

SSP1-2,6: 1,3-2,4C
SSP2-4.5: 2,1-3,5C
SSP3-7.0: 2,8-4,6C
SSP5-8.5: 3,3-5,7C

“The last time global surface temperature was sustained at or above 2.5C higher than 1850–1900 was over 3 million years ago (medium confidence).

Ingen fara, vi har full koll. Alla osäkerheter är till vår fördel (inte för att det varit så hittills men någon gång ska det ju vända!)

Lomborg har ju också beräknat BNP hundra år framöver, vi kommer bli rika som fan och jösses vad vi ska bygga vallar. Men senare. Inte nu. Att modellen han använder utelämnar 90% av alla ekonomiska branscher och bygger på helt orimliga antaganden (dessutom korrelationer med korrelationsfaktor på 0,3), behöver vi inte nämna. Man får inte vara knusslig.

Visst är det fantastiskt att RCP8.5 inte längre är sannolik, men världen är inte i närheten av att uppfylla Parisavtalet, än så länge kan vi glömma de lägre temperaturerna. Och får Ericson och hans likar som de vill kommer vi heller inte att nå dit.

Altstadt, har du förresten lyckats googla dig fram till solcyklernas inverkan på nuvarande uppvärmning ännu? Det är bara två år sedan du inte trodde på IPCC om människans inverkan. Du hade ju lyssnat på Klimatupplysningen. De där med akademiska titlar. Jan Ericson är än idag heller ”inte övertygad om att människan kan styra över det [klimatet]. Möjligen påverka på marginalen.”

IPCC: Since systematic scientific assessments began in the 1970s, the influence of human activity on the warming of the climate system has evolved from theory to established fact.

It is virtually certain that “human-induced greenhouse gas forcing is the main driver behind observed changes in hot and cold extremes on the global scale”. “some recent hot events would have been extremely unlikely to occur without human influence on the climate system”.

IPCC (2021) Figure 2.10.

Lite orättvist att de inte frågade Ericson hur det egentligen ligger till.

Altstadt: ”Och de [media] låter oss också helt felaktigt tro att klimatpanelen konstaterat att extremväder som översvämningar, extrem blåst, hagel, åskväder, blixtar och tropiska cykloner beror på ökande koldioxidutsläpp. Vilket inte stämmer.”

Det gäller att ta i från tårna när man tjänar pengar på att tycka saker. Hitta några sanningar, glöm allt annat, sen bara kör! Det är dom andra som är dumma som inte vill ha en saklig diskussion.

Ericson: ”Media basunerar ut att det nu är bevisat att ”extremväder” beror på klimatförändringar. Men detta står inte heller i rapporten från IPCC. … Men det påstådda sambandet gäller som sagt bara värmeböljor och de direkta effekterna av dessa, inte andra så kallade extremväder såsom orkaner, stormar, långvariga torkperioder, kraftiga regn och översvämningar – där råder uppenbarligen samma linje som förut, att samband med klimatförändringar är möjliga och inte kan uteslutas, men inte heller kan styrkas.”

Visst citerar Pielke Jr IPCC, men notera att han bara färgmarkerar osäkerheterna på en global nivå. Ska vi bortse från det övriga som står i stycket? Kom ihåg att Pielke Jr också förkastar ett helt område som kallas attribution studies.

Tror ingen förväntar sig att förändringar ska ske uniformt överallt på jorden samtidigt. Varför ska vi ignorera att det på regional nivå finns hög säkerhet att förändringar har skett? Varför ska vi ignorera 40-åriga trender då det saknas tillförlitliga data längre tillbaka i tiden? Förändringar som stämmer överens med förväntad fysik. Är nedanstående positivt?

IPCC AR6 Chapter 11

-It is an established fact that human-induced greenhouse gas emissions have led to an increased frequency and/or intensity of some weather and climate extremes since pre-industrial time, in particular for temperature extremes.

-Regional changes in the intensity and frequency of climate extremes generally scale with global warming. New evidence strengthens the conclusion from SR1.5 that even relatively small incremental increases in global warming (+0.5°C) cause statistically significant changes in extremes on the global scale and for large regions (high confidence). In particular, this is the case for temperature extremes (very likely), the intensification of heavy precipitation (high confidence) including that associated with tropical cyclones (medium confidence), and the worsening of droughts in some regions (high confidence).

–Significant trends in peak streamflow have been observed in some regions over the past decades (high confidence).

–Human-induced climate change has contributed to decreases in water availability during the dry season over a predominant fraction of the land area due to evapotranspiration increases (medium confidence).

-It is likely that the global proportion of category 3-5 tropical cyclone instances and the frequency of rapid intensification events have both increased globally over the past 40 years.

–It is very likely that the average location where TCs [Tropcial Cyclones] reach their peak wind-intensity has migrated poleward in the western North Pacific Ocean since the 1940s. It is likely that TC translation speed has slowed over the US since 1900.

-Attribution research has shown that, for example, climate change made Europe’s record-breaking heatwave in 2019 as much as 100-times more likely and also tripled the chances of the record rainfall that Hurricane Harvey dumped on Texas in 2017.

Ska vi fokusera på att det inte finns säkerställda trender i hagelstormar? Och ja, jag tycker man får vara knäpp i huvudet för att dra nedanstående slutsats (men det är förstås min åsikt):

Visst är det sant att det finns låg säkerhet i trend vad det gäller flera extremhändelser, men vad är positivt med detta:

-Average peak TC wind speeds and the proportion of category 4-5 TCs will very likely increase globally with warming

–The projected increase in the intensity of extreme precipitation translates to an increase in the frequency and magnitude of pluvial floods – surface water and flash floods – (high confidence), as pluvial flooding results from precipitation intensity exceeding the capacity of natural and artificial drainage systems.

–The frequency and intensity of hot extremes will continue to increase and those of cold extremes will continue to decrease, at both global and continental scales and in nearly all inhabited regions with increasing global warming levels.

Elsa Widding vill i sin ”sågning av IPCC-rapporten” ändå att vi fokuserar på köldrekorden. Som om någon mörkat att de existerar. Visst har det slagits köldrekord även under 2021. Men trenderna är odiskutabla och glasklara.

Någon grad hit eller dit, kan ju knappast göra någon skillnad!

En ökning om 1C av global medeltemperatur innebär i medeltal 1,5C ökning över land och 3C i de arktiska områdena. Som referens kan nämnas att förra istiden var runt 5C kallare än nu. https://anchor.fm/chris15401/episodes/Assessing-the-Sixth-IPCC-report-feat-Zeke-Hausfather-e15suvn

AR6: ”it is virtually certain that “the frequency and intensity of hot extremes (including heatwaves) have increased and those of cold extremes have decreased on the global scale from 1950”.

Source: IPCC (2021) Figure 11.9.

Men whatever, klart media hellre borde rapportera om allt positivt med rapporten! Och är det inte 100% säkerställt så borde alarmistmedia hålla käft, eller hur!?

Alstadt: ”Vi har skapat teknik som kan skydda oss mot och anpassa oss till både värre väder och varmare klimat.” Det kommer gå som en dans. Vi kommer anpassa oss. Men senare.

Bara att renovera ett urinstinkande och söndervittrat Slussen var nära att framkalla Stockholms blodbad del 2.

Och haven?


IPCC: “Only during a short period of rapid warming at the end of the Younger Dryas (12.75-11.5 ka [thousands of years ago]) were rates comparable to those observed since the 1970s.”

Havsnivåökningen då?

The report states, with high confidence, that the rate of GMSL [globala havsnivån] rise in the 20th century was faster than any other century in the last three millennia and that this rate has increased since the 1960s. 

Ice sheet response remains one of the greatest sources of uncertainty around future sea level rise.

IPCC AR6 Fig. 2.28b

Vi hör nästan bara projektioner om framtida tillstånd vid år 2100. Det är naturligtvis inget magiskt som kommer hända just då, fortsatta utsläpp innebär fortsatt uppvärmning och det ligger en enorm tröghet i avsmältning av glaciärerna. Med nuvarande policy beräknas en havsnivåökning om 2-5 m år 2300. Även om vi håller vad som lovats i Parisavtalet, dvs 2C till 2100, kan det innebära en ökning om 0,5-3 m runt år 2300. Men det är ju då det, vem bryr sig!?

 IPCC AR6, Figure SPM.8

Carbon Brief utdrag från IPCC AR6:

There has been an observed decrease of 0.5-3.3% of dissolved oxygen from the upper 1,000m of the open ocean between 1970-2010.

CMIP6 models project a 32-71% greater decline in oxygen in the subsurface ocean (100-600m) than their CMIP5 predecessors. This “continuing and accelerating decline” will result in “historically unprecedented” oceanic oxygen levels over the 21st century, the authors warn.

The report says it is virtually certain that there has been a decrease in the pH of the surface ocean at a rate of -0.017 to -0.027 pH units per decade since the late 1980s. 

Det är första gången marina värmeböljor tas med i IPCC-rapporten:

IPCC: “There is new evidence since SROCC [specialrapport från 2019] that the frequency of the most impactful marine heatwaves over the last few decades has increased more than 20-fold because of anthropogenic global warming.”

AR6 projects that these extreme events will become four times more frequent under SSP1-2.6, or eight times more frequent under SSP5-8.5.

Men vem gillar inte schysta badtemperaturer?

Utvecklingen av jordens energibalans ser ju sådär ut, mellan åren 1971-2018 absorberade jorden 0.47 ±0.1 W/m2 mer än vad den strålade ut. Mellan åren 2010-2018 var den siffran 0.87 ±0.1 W/m2. En fördubbling. Men glöm inte, always look on the bright side of life!

Det här var från forskaren James Hansens blogg, ni hittar länk till den vetenskapliga studien där. Läs där och få en påminnelse om att IPCC-rapporten är konservativ och den minsta gemensamma nämnaren forskarna kunde enas om. Det finns världsledande forskare som anser att rapporten är för lam…

Och så var det hockey-stick-kingslayer McIntyre som även sågat av IPCC:s nya hockeyklubba. I blogginlägg förstås. Om han har haft fel om detta förr? Ja.

Altsdat: Mot det politiska klustertrasslet hjälper det knappast att nolla utsläpp. Om inte återgången till ett förindustriellt agrarsamhälle, medan Indiens och Kinas ekonomier får växa på fossila bränslen, är ett rättmätigt straff för vår västerländska existens.

Vet du Ann Charlott, västvärlden gick under redan när utsläppen av svaveldioxid reglerades, amerikanska bil- och oljeindustrin försvann när man reglerade blytillsatser i bensinen, EU begick självmord när vi införde kemikalielagstiftningen REACH som också fick hela Tysklands kemikalieindustri att kollapsa och miljontals människor förlorade jobbet, pappersbruken försvann från Sverige när vi krävde klorfri blekning och så vidare. Vi finns inte längre!

Ja, det är verkliga argument som använts av samma människor och organisationer som nu anser att det är helt omöjligt att göra något åt ”klimatsituationen” utan att vi ska behöva gå runt i vadmalsbyxor och äta barkbröd. För man kan ju inte vara alarmistisk om man är fri-marknadsfundamentalist. Altstadt är ju bara realistisk. Att som Klimatupplysningen och Widding helt dissa vetenskap är rimligt. De bara tystas. Yttrandefriheten är i fara!

-Om jag raljerar? Ja, jag är trött på det här.

-Om det går att hitta medieartiklar och politiker som överdriver IPCC-rapporten? Ja. .

-Går det att dra 100%-iga slutsatser om alla extremhändelser och trender fram till dags datum? Nej.

-Innebär det att forskarna har nollkoll? Nej.

-Är jag alarmistisk? Det får du själv avgöra, det här är vad IPCC-rapporten säger. Jag bryr mig inte om du hellre litar på Widding och kompani istället för IPCC.

-Är Pielke Jr den ende som verkligen förstår innehållet i IPCC-rapporten? Nej. Han dissar som sagt t ex hela forskningsområdet med attribution studies (beräkna sannolikheten för att extremhändelse kan kopplas till uppvärmningen). Han är statsvetare. Varför skulle han vara mer expert än de naturvetare som faktisk bedriver den forskningen? Jan Ericson utnämnde Friederike Otto, en av pionjärerna på denna forskning, till aktivist.

-Vill Altstadt, Widding, Ericson och Klimatupplysningen osv bara visa hur verkligheten tystas ner, att yttrandefriheten hotas? Vill de bara nyansera saken lite? Nej. De ifrågasätter själva grunderna i det som fastslagits i IPCC-rapporterna sedan mycket långt tillbaka, inte bara AR6. Och de gör det genom att plocka ut en bit här och en bit där, blandar med ren rappakalja, och struntar i helheten.

Nej, det var inte denna Widdingfilm Ericson delade. Men i den han delade påstår hon bl a att vi inte vet varifrån koldioxiden kommer ifrån osv. Men inte ens när jag visade klippet ovan ville folk på både Facebook och Twitter fundera över hennes trovärdighet och kunskap om klimatvetenskapen. Världen är ett jävla moras.

Och nej, jag tror inte att det här kommer bli bättre i närtid, snarare tvärtom. Vetenskapsförnekelse på antivaccinnivå var tidigare förpassad till mörka skrymslen på internet, nu är grunden lagd av proffstyckare på ledarsidor, riksdagsledamöter och näringslivsinfluencers. De är helt bekväma med att dela liknande.

Och nej, det är ingen slump att det ser ut så här.

https://www.adlibris.com/se/bok/spelet-om-klimatet-vem-kan-man-lita-pa-i-klimatdebatten-9789189215269

Ni kan ju kommentera om ni vill. Tror inte jag orkar svara. Det kan bero på att jag är köpt av Rockefeller och Soros eller bara att jag är urless på det här.

Extremväder, Breitbart och rapport från GWPF

Den Av Mathsi Klimat, Uncategorized, Vetenskap2 kommentarer

Hans Rosling var fenomenal på att visa att ”världens tillstånd” är mycket bättre än vad många vill tro (och bättre än den bild som ofta förmedlas i media). Det kan verkligen behövas, det känns ibland som att hela världen kommer kollapsa imorgon – och det gäller även i klimatdebatten.

I dagarna publicerade brittiska Global Warming Policy Foundation (GWPF) en övertygande rapport i samma anda, skriven av ”den oberoende forskaren” Indur M. Goklany. I rapporten presenteras en lång rad exempel på att klimatförändringarna inte alls utgör någon fara på taket, och att undergångsretoriken från påven och andra inte har stöd i verkliga observationer. Och ja, rapporten är övertygande. Som de brukar vara.

Naturligtvis var detta något som diverse bloggar och James Delingpole på ”högeraltarnativa” Breitbart News nappade på (det var han som myntade begreppet Climategate). Rapportförfattaren, Indur M. Goklany, är inte heller helt okänd i dessa sammanhang …

Som med all statistik bör man fundera på vad som ligger bakom siffrorna och kanske framförallt: vad som inte nämns! Några klimatforskare granskade rapporten och hade ett och annat att anmärka på, vilket redovisats på Climate Feedback:

Breitbart article makes numerous false claims about the impacts of climate change, based on Global Warming Policy Foundation post – Climate Feedback

Granskningen uppskattades inte av GWPF och genast kom de sedvanliga anklagelserna om att yttrandefriheten och den vetenskapliga friheten är hotad. GWPF calls for Climate Feedback to withdraw untrue and misleading claims | The Global Warming Policy Foundation (GWPF) (thegwpf.org)

Så vad är det för kontroversiella saker som nämns i rapporten?

Det handlar om klimatförändringarnas effekter. Hur väl stämmer larm och diverse uttalanden överens med verkliga observationer, särskilt då angående extrema väderhändelser? Ju mer komplex en fråga är, desto större är sannolikheten att man kan hitta en godbit att hålla sig till utan att reflektera över helheten …

VÄRMEBÖLJOR

Det råder ingen oenighet om att vi har en stadigt ökande trend vad det gäller antal dagar med höga temperaturer liksom allt färre nätter med låga temperaturer:

Det gäller även värmeböljor över haven, även om mätserierna här är kortare:

Forskarna är dessutom i princip helt säkra på att denna utveckling kommer fortsätta. IPCC AR5 (2013):

Goklany förnekar inte dessa trender men väljer att lyfta fram att trenden i vissa delar av Afrika och Sydamerika inte är lika tydlig. Det är sant och beror på att det dels saknas tillförlitliga data och dels att uppvärmningen varit kraftigast på högre breddgrader och det är naturligt att trenden märks tydligare här än närmre ekvatorn (precis som modeller länge har förutspått).

Goklany väljer också att lyfta fram data från USA där Dust Bowl från 1930-talet sticker ut. Det är också helt sant:

Dust Bowl verkar ha haft sin orsak i att Stilla Havet då var ovanligt kallt medan delar av Atlanten var ovanligt varmt, vilket i sin tur påverkade atmosfärens jetströmmar och skapade en onormal torka i stora delar av USA och Mexiko. Det sammanföll med perioder av extremt höga temperaturer i samma område: NASA – Top Story – SOURCE OF 1930s ‘DUST BOWL’ DROUGHT IN TROPICAL WATERS, NASA FINDS – March 18, 2004 (Artikeln i Science: On the Cause of the 1930s Dust Bowl | Science (sciencemag.org)).

Detta var en extrem vädersituation (som också påverkade Europa och Arktis) och inte någon ””klimatsignal” eller kopplad till en trend. Sannolikheten att de förhållanden som rådde då ska uppstå uppskattas till max en gång vart hundrade år. Klimatförändringarna beräknas dock ha ökat denna risk till en gång vart fyrtionde år (Cowan et al, Nature Climate Change (2020). DOI: 10.1038/s41558-020-0771-7). Notera också att USA motsvarar 6% av jordens landmassa och är inte representativ för en global utveckling.

En annan bild av läget i USA man kan välja att lägga till övriga fakta eller ignorera pga tidigare extrem händelse om man vill:

Bild

Goklany väljer också att länka till Joanne Novas blogginlägg (hej, peer review) med ett par gamla tidningsutklipp som visar att det var extrema värmeböljor i Australien bl a 1896. Som om någon, någonsin påstått att det inte funnits extremer längre tillbaka i tiden (kalla extremer kommer likaså uppstå även i framtiden). Men han redovisar inte de officiella mätserierna – säkert bara en ren tillfällighet:

Number of days in each year where the Australian area-averaged daily mean temperature is extreme. Extreme days are those above the 99th percentile of each month from the years 1910-2015. Bureau of Meteorology

Goklany skriver att perioder av torka inte har ökat globalt, vilket tycks stämma, men … Daniel Swain, Researcher, UCLA, and Research Fellow, National Center for Atmospheric Research: ”it doesn’t really make sense to make blanket statements regarding overall global drought trends, since only some places are expected to get drier (and others wetter) in a warming climate.”

Som synes i tabellen ovan har forskarna inte framfört några säkra påståenden om hur klimatförändringarna kommer påverka detta på en global nivå (så Goklanys påstående är lite av en halmgubbe). Modeller är fortfarande osäkra på regional skala. Men det finns definitivt studier som visar att torka har blivit vanligare på vissa platser, ex:

IPCC AR5 WG1 Chapter 2, page 215: They show that positive trends (reflecting an increase in the length of drought and/or extreme precipitation events) are most marked in Europe, India, parts of South America and East Asia although trends appear to have decreased (reflecting a decrease in the length of drought and/or extreme precipitation events) in Australia and northern South America (Figure 2.33c). Data availability, quality and length of record remain issues in drawing conclusions on a global scale, however.

Läs mer på Guest post: Climate change is already making droughts worse | Carbon Brief

BRÄNDER

Ja, det brinner på mindre arealer nu än i början på seklet och det råder ingen oenighet om att det beror på mänskliga åtgärder. Goklany citerar själv ett utdrag från en artikel som konstaterar att så är fallet. Han visar också ett diagram över brunnen areal i USA från 1900 och framåt:

Lomborg och andra ”ingen-fara-på-taket-debattörer” har använt densamma för att visa hur alarmisterna ”fuskar” när de bara publicerar kortare serier som denna:

Båda hänvisar till myndigheten National Interagency Fire Center (NIFC) – men de har bara data från 1960 och framåt. Den översta grafen tycks ha sitt ursprung i ett senatförhör från 2014 där den pensionerade ”skogsprofessorn” David South visade den. De höga siffrorna på 1930-talet är mycket osäkra och tycks i realiteten handla om snudd på gissningar (?): ”No field organizations are available to report fires on unprotected areas and the statistics for these areas are generally the best estimates available.”

NIFC motiverar också varför data efter 1983 inte kan jämföras med dem från tidigare epoker: ”Prior to 1983, sources of these figures are not known, or cannot be confirmed, and were not derived from the current situation reporting process. As a result the figures above prior to 1983 shouldn’t be compared to later data.”

Det brann alldeles säkert mer i början av seklet (ingen tycks ha någon annan uppfattning) men siffrorna är svajiga. Ska man få fram en ”klimatsignal” behöver man jämföra lika med lika, brandbekämpning i USA startade till exempel 1933 och effektiviserades allteftersom. 70% av världens wildfires sker i gräslandskap och minskningen av bränder i dessa områden på grund av ”mänskliga faktorer” döljer uppgången i områden där människan inte har kontroll.

Stefan Doerr, Professor, Swansea University: ”In other words, where humans have not converted flammable landscapes to less or-non flammable landscapes by removing or changing the vegetation, warming temperatures are, overall, associated with an increase in fire activity. A very thorough recent global analysis of trends and fire knowledge overall is here” (Bowman et al 2020).

Det finns flera studier som visar att klimatförändringar har förvärrat situationen angående bränder, t ex:

STRÄNDER OCH FÖRGRÖNING

Goklany menar att fler sandstränder byggs på än de som eroderar bort. Han hänvisar till en holländsk studie som beräknat hur sandstränder har förändrats över trettio år med hjälp av satellitbilder. Artikeln anger inga orsaker till detta, men huvudförfattaren uttalar sig här: “At this point we think the continental differences in beach erosion and accretion are largely influenced by human interventions along the coast,” he said. “Our next steps will focus on distinguishing the human impact from the natural dynamics and trends.”

Här en annan studie som kom till motsatt slutsats (de tittade inte enbart på sandstränder). Även de lyfter fram att mänskliga aktiviter påverkar resultatet (dammbyggen och liknande): Global long-term observations of coastal erosion and accretion | Scientific Reports (nature.com)

Återigen är det ett otroligt komplext område som Goklany förenklar och drar långtgående slutsatser på enskilda studier. Och så fortsätter det, han visar till exempel att världen har blivit grönare på grund av koldioxiden. Det stämmer (även IPCC har angett det i sina rapporter) men det är inte hela sanningen. Goklany refererar till en studie som visat CO2:s roll i det hela, men en av studieförfattarna har inte mycket till övers för de som menar att CO2 endast har positiva effekter:

”The fallacy of the contrarian argument is two-fold. First, the many negative aspects of climate change, namely global warming, rising sea levels, melting glaciers and sea ice, more severe tropical storms, etc. are not acknowledged. Second, studies have shown that plants acclimatize, or adjust, to rising CO2 concentration and the fertilization effect diminishes over time,” says co-author Dr. Philippe Ciais CO2 fertilization greening the Earth (phys.org)

Det finns alltså studier som visar att effekten från denna ”gödsling” avtar med tiden: Nabuurs et al. (2013) Nature Climate Change First signs of carbon sink saturation in European forest biomass.  En senare studie än den ovan visar att det mesta av denna förgröning beror på att Kina har planterat enormt många träd för att förhindra erosion, och att Indien har intensifierat sitt jordbruk. Human Activity in China and India Dominates the Greening of Earth | NASA Det är med andra ord inte en ”klimatsignal” man kan dra enkla slutsatser som att en ökad halt CO2 enbart är positivt. Det finns också studier som visar att den ökade temperaturen har orsakat skada på skördar:

Här sammanfattar IPCC bilden av en ökad desertification, om man är intresserad av att problematisera bilden lite: Chapter 3 : Desertification — Special Report on Climate Change and Land (ipcc.ch)

(Visst är det förunderligt: många som hånskrattar åt att en ökning av CO2-halten från 0,03 till 0,04 % påverkar strålningsbalansen/växthuseffekten har inga som helst problem att basunera ut hur mycket gott denna ökning gjort för växtligheten.)

STORMAR

Hela rapporten går ut på att visa att det överdrivs och att det inte finns fog för larmen. Och visst överdrivs det ibland, enligt WMO finns det inga jättestarka bevis för att antal tropiska stormar har ökat – men det finns å andra sidan heller ingen konsensus om att de ska göra det i en varmare värld. Men en del studier menar att så är fallet: Global increase in major tropical cyclone exceedance probability over the past four decades | PNAS.

Faktum är att mätserier över antalet stormar i Atlanten visar att de faktiskt har ökat. Man ska dock veta att mycket av osäkerheterna beror på att det saknas tillförlitliga data från äldre tider. Man antar att en del stormar har missats i de observationer som gjorts i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. När man korrigerar för detta antagande försvinner den tydliga trenden:

Det finns dock ingen oenighet om att stormarnas intensitet kommer att öka med ökad temperatur i haven liksom det regn som stormarna för med sig. Det finns flera studier som visar att detta redan sker (Evidence that hurricanes are getting stronger | PNAS) och likaså att tropiska stormar nu ses på högre breddgrader (mot polerna) än tidigare. ”In terms of historical tropical cyclone activity, recent work (Kossin et al. 2014; see GFDL Research Highlight; Kossin et al. 2016) indicates that the latitude at which the maximum intensity of tropical cyclones occurs has expanded poleward globally in recent decades.” Global Warming and Hurricanes – Geophysical Fluid Dynamics Laboratory (noaa.gov)

Ytterligare diskussion och länkar till fler studier som visar detta finns i detta inlägg på Real Climate: Does global warming make tropical cyclones stronger? « RealClimate. Här visas trend över hur vindstyrkan i tropiska stormar faktiskt har ökat:

Percentage increase 1980 to 2016 (as a linear trend) in the number of tropical storms worldwide depending on their strength. Only 95% significant trends are shown. The strongest storms are also increasing the most. Red colors show the hurricane category on the Saffir-Simpson scale. Graph by Kerry Emanuel, MIT.

Även IPCC konstaterade i sin förra rapport att stormars intensitet ökat:

IPCC AR5 WG1 Chapter 2, page 217: More recent assessments indicate that it is unlikely that annual numbers of tropical storms, hurricanes and major hurricanes counts have increased over the past 100 years in the North Atlantic basin. Evidence, however, is for a virtually certain increase in the frequency and intensity of the strongest tropical cyclones since the 1970s in that region.

Men ett problem här, är som alltid, att tillförlitliga mätserier är relativt korta:

NCA Changes in Hurricanes | National Climate Assessment (globalchange.gov):

”The ability to assess longer-term trends in hurricane activity is limited by the quality of available data.”

”For example, fewer storms have been observed to strike land during warmer years even though overall activity is higher than average, which may help to explain the lack of any clear trend in landfall frequency along the U.S. eastern and Gulf coasts.”

Goklany hänvisar enbart till data som visar att det inte finns några signifikanta trender, antal stormar som drar in över land (ovan pratas även om de som inte gjort det) och det så kallade ACE-indexet med hänvisning till meteorologen Ryan Maue. Kan båda ”sidor” redovisa riktiga data fastän de ger sken av att visa olika verkligheter? Ja, faktiskt. De visar inte exakt samma saker. Forskning går ut på att samla in och tolka data på olika sätt, vända och vrida på analyserna och till slut komma fram till en samlad bild av läget. Cherry picking handlar om att just plocka ut det som stöder det ens åsikt och strunta i allt annat. Det gör också diskussionen snudd på meningslös och hopplös att bemöta – det är kanske inga direkta osanningar som förs fram men de visar bara en bråkdel av helheten.

Jag vet inte allt vad forskningsfronten säger i just denna fråga, men det är uppenbart att det finns vetenskapligt stöd för de larm som förs fram även om det återstår många osäkerheter. Har du själv koll på detaljerna? Om inte, varför väljer du att enbart ta till dig Maues data?

Ja, jag är helt öppen med att jag har en misstro till att Maue ger hela bilden då han, tillsammans med Patrick Michaels, så sent som 2018 hävdade att det inte skett någon uppvärmning sen år 2000 – förutsatt att man plockar bort data som inte passar in! Likaså att James Hansens prediktioner från 1988 skulle varit helt felaktiga. WSJ, 2018: ”Global surface temperature has not increased significantly since 2000”. Läs gärna kommentar till detta: No, Hansen wasn’t wrong! | …and Then There’s Physics (wordpress.com)

Andrew Dessler är klimatforskare:

Det är nästan exakt samma argument som Michaels och Singer förde fram år 2000 – det har inte åldrats särskilt väl:

Maue och Michaels jobbade fram till ganska nyligen för fossildrivna Cato Institute – inte för att det skulle ha något med någonting att göra men ändå. (de slutade eftersom Cato lade ner sin klimatförvillaravdelning).

Och den viktigaste detaljen i hela den här diskussionen är att det är inte vad som har skett fram till idag, oron ligger i vad som kommer ske framöver.

Goklany har också helt utelämnat ett forskningsområde som brukar kallas ”extreme event attribution”. Forskarna bedömer där om enskilda extrema väderhändelser har gjorts mer sannolika på grund av klimatförändringarna. Numera finns det långt mer än 300 vetenskapliga artiklar i ämnet. Carbon Brief har en interaktiv karta för varje händelse som har bedömts: Mapped: How climate change affects extreme weather around the world (carbonbrief.org). 69% av de 355 inkluderade extrema väderhändelserna anses ha gjorts mer sannolika alternativa mer allvarliga av klimatförändringarna. (Ja, de använder klimatmodeller, om du fnyser åt detta så vet att även Goklany hänvisar till studier som bygger på just klimatmodeller.)

Ja, det bara fortsätter och hmm … jag börjar undra vad håller jag egentligen på med och lägger tid på det här – man borde skaffa sig ett liv! Det räcker med att Goklany skriver ihop några sidor med snygga diagram så har han effektivt avfärdat område efter område som vart och ett omfattar tusentals vetenskapliga studier. Och det är effektivt! Jag vet ju själv hur jag reagerar när jag läser den här typen av rapporter: hur ligger det egentligen till?

Och det är just den här ohederligheten som forskarna på Climate Feedback ger uttryck för:

”The article is built on a series of misrepresentations of the expected consequences of climate change, a technique known as a straw man argument.” 

”The article also deliberately ignores multiple factors that affect some phenomena to argue against the influence of climate on them.”

”This is a biased and purposely misleading article that contradicts evidence-based scientific literature.”

Breitbart article makes numerous false claims about the impacts of climate change, based on Global Warming Policy Foundation post – Climate Feedback

Rapporten gör allt för att lyfta fram att klimatlarmen är obefogade. Vi kommer klara oss fint för vi anpassar oss. Allt har blivit bättre. Märk väl att de som oftast lyfter fram hur bra miljö vi nu har fått är samma falanger som protesterade vilt och gjorde allt för att motverka de åtgärder vars effekter de nu hyllar.

Jag är ärligt talat innerligt trött på den typen av argument – någon annan fixar, i framtiden är vi rikare, låt oss vänta tills dess – DÅ kommer libertarianska extremistgrupper vara mer välvilligt inställda till åtgärder (säkert). Lomborg är en av dessa: han påpekar i sin senaste artikel att det är extremt viktigt att åtgärder/anpassningar görs för att undvika katastrof:

”If sea levels rise some 70 cm until 2100 and no nation adapts and maintains dikes at today’s heights, the world will suffer catastrophic floodings possibly costing more than a hundred trillion dollars a year.” Welfare in the 21st century: Increasing development, reducing inequality, the impact of climate change, and the cost of climate policies – ScienceDirect

Men hans egen tankesmedja som gör kostnad/nytta-analyser över vad världen borde fokusera på, säger att anpassningar till klimatförändringarna är en dålig prioritering, man får bara igen 2 dollar per satsad dollar The Economist | Copenhagen Consensus Center:

Och vad är istället lösningen? Jo, ta bort handelshinder så löser det sig av sig självt! Tada! Flera tusen dollars per satsad peng! Någon annan™ fixar biffen. Men vem? Och när?

Lomborg påpekar vikten av innovationer och ny teknik men han har exempelvis i årtionden dissat elbilar som en dyr och meningslös insats (all ny teknik som kan fasa ut fossila bränslen tycks vara jättedåliga i hans värld). Han hyllar den fria marknaden men när även den går emot hans profetior (som i detta fall), ja, då har också de fel. Men om tio år kommer han säkert hylla den fria marknaden för hur den fixade fram fantastiska elbilar …

Ja, det finns mer att säga om den där rapporten men jag orkar inte. Ursäkta för ett redan evighetslångt inlägg 🙂 Ja, det går att hitta överdrivna uttalanden. Om du retar dig så förbannat på dem, varför accepterar du då att i princip allt från de här tankesmedjorna alltid är vinklat och förvridet!?

Yttrandefriheten är hotad om man kritiserar? Ta av er offerskjortan …

Goklany är elingenjör och har jobbat på USA:s inrikesdepartement för bl a Trump. Det var han som chefade för att plocka bort texter om klimatförändringarna på myndigheternas webbsidor efter Trump kom till makten: How a climate skeptic marginalized for years at the Interior Dept. rose to prominence under Trump – The Washington Post Han var med i USA:s gäng inför uppstart av IPCC. Dessutom har han jobbat för en rad olika fossildrivna tankesmedjor som dissar klimathotet. Medan han var avlönad av regeringen fick han samtidigt 1 000 dollar/mån i lön av Heartland Institute. Jag vill absolut inte antyda något med det. Indur M. Goklany | DeSmog (desmogblog.com) Han har hela tiden tonat ner riskerna och menar att fossila bränslen bara ger en nettovinst för mänskligheten.

Erika Bjerström SVT vs Staffan Mörner SwebbTV om extremväder

Den Av Mathsi Klimat, Uncategorized, Vetenskap20 kommentarer

Haha, jag visste väl det. Den 25 augusti gjorde Sveriges klimatkorrespondent Erika Bjerstöm ett inslag i Rapport om en annalkande storm i USA. Det pratades en del om att stormar har blivit vanligare och intensivare liksom att bränder och torka har blivit det. Extremväder kort och gott. Extremt poppis ämne i klimatsnacket nu för övrigt och det var därför jag skrattade lite för mig själv när jag såg inslaget: Nu går topplocket hos vissa 😉

För detta ämne präglas av samma ödmjuka nyfikenhet som vi har vant oss vid. SwebbTV kallade in bekante Staffan Mörner för att kommentera inslaget (Fjärde statsmakten, 2 september). Lars Bern postade det på sin blogg med rubriken ”SVT ljuger uppenbart”.

Själv tycker jag det här är en diskussion som kan bli oerhört tröttsam där helheten försvinner i ett nafs. Extremväder heter så just för att det inte händer så ofta. Med andra ord kan det vara knapphändigt med data och ta tid att säkerställa en ökande trend. Huvudfrågan är faktiskt vad som kommer hända framöver, inte vad som händer just idag.

Tips: Lyssna på Martin Hedberg, Michael Tjernström och Freja Vamborg prata extremväder med Marie-Louise Kristola på Sveriges Radio här och deras motvilja att prata om rekord hit och dit. https://sverigesradio.se/sida/embed/episode/1525920

Men jaja, tänkte bara kommentera ett par saker.

Jag förpassar Willgerts (intervjuar Mörner) höhöande om att hon rapporterar om att amerikanska myndigheter varnade för livshotande stormvågor till avdelningen för VuxendebattTM: ”men det blev inte så märkvärdigt” och ”de gör prognoser för att skrämma oss”. (väx upp, du gör själv inget annat än varnar för samhällskollaps).

Bjerström berättar att stormar blivit värre pga att vi sett en 1C uppvärmning och att stormar hämtar sin energi ur varma hav. Mörner bekräftar att hon har rätt (jaha, han kan ju sånt där) men lägger till han inte tror att det blivit särskilt mycket varmare sen 1940-talet. Okej. Just det, ja. Manipulationen.

Övriga världen:

Det var bara en parantes.

Har stormar blivit fler och/eller intensivare? Mörner visar ett par grafer som visar att så inte är fallet. Graferna är gjorda av meteorologen Ryan Maue som tycker man ska ta det försiktigt med att koppla enskilda stormar till klimatförändringarna (uttalanden som finns på varenda tankesmedja och bloggsida som dissar klimathotet såg jag). På twitter länkar dock Maue till NOAA och en sammanfattning av kunskapen inom området och att det är konsensus.

[22 sep: Misstänker att få blir väl förvånade över att Maue har kopplingar till Cato Institute och nu också fått en chefstjänst på NOAA. Utnämnd av Trumpadministrationen. Läs t ex på Andthenthersphysics…]

Där kan man läsa att det inte råder någon tvekan om att stormar kommer bli värre framöver. Bevisen för att det redan har inträffat är dock fortfarande osäkra (och det skiljer i tillgängliga data från olika delar av världen) men allt fler studier tyder på det.

Mörner visar en graf från Spencer som visar antal stormar som dragit in över land i USA genom åren och det syns ingen uppåtgående trend, snarare tvärtom (men antalet stormar per år är minimalt och sätta de trendpilar som finns där är snudd på löjeväckande). Likaså visar han ett par andra grafer som visar att kostnaderna för stormskador i USA visserligen har ökat men att det inte beror på stormarnas intensitet. Människor bor bara i allt högre grad på fel ställen. Typ. (Förmodligen är data från Robert Pielke Jr som verkar ha gjort all sådan forskning, men vi får ingen källa här – här kan ni läsa om kritik mot Pielke Jr:s slutsatser (bland annat från ”IPCC-kritiska” Judith Curry: Cherry picked and misrepresented climate science undermines FiveThirtyEight brand (skepticalscience.com))

Willgert och Mörner påstår att det inte är troligt att Erika Bjerström har några andra data att luta sig mot. ”Nä, de vill jag gärna se i sådana fall”, säger Mörner följt av typ jaja, ”hon tror säkert att det är sant men det är mer en fråga om okunnighet”. Säger svenskaläraren.

Okej, så Bjerström hittar på?

Nej, inte direkt. Att använda icke-fysikaliska storheter som bebyggelse/kostnad över århundrade har sina inneboende felkällor. En studie (Grinsted, 2019, PNAS) gick runt det genom att titta på hur stor area som hade totalförstörts av stormar som drog in över USA och visade på en drastisk ökning i intensitet:

”We find that hurricanes are indeed becoming more damaging. The frequency of the very most damaging hurricanes has increased at a rate of 330% per century.”

Pielke Jr och en av författarna hade ett kärleksfullt meningsutbyte på Twitter om det här.

En annan studie från i våras (Kossin, 2020, PNAS) visade en statistisk signifikant i ökning av tropiska stormar:

TC [Tropical Cyclone] intensity record is extended to the 39-y period 1979–2017, and statistically significant (at the 95% confidence level) increases are identified. Increases and trends are found in the exceedance probability and proportion of major (Saffir−Simpson categories 3 to 5) TC intensities, which is consistent with expectations based on theoretical understanding and trends identified in numerical simulations in warming scenarios. Major TCs pose, by far, the greatest threat to lives and property. Between the early and latter halves of the time period, the major TC exceedance probability increases by about 8% per decade, with a 95% CI of 2 to 15% per decade.

Jag vet förstås inte vilka studier Bjerström stöder sig på men här fick ni två som visar att Mörners påstående om att det inte finns några data på ökad aktivitet inte stämmer. Och det finns mer.

Men ta det för vad det är, ”tecknen” håller bara på att utkristallisera sig, konsensus är att det kommer bli värre på grund av fysikens lagar. Även enligt den forskare som Mörner ref’ar till. Bjerström påpekar också att det tar tid för forskare att säkerställa dessa trender.

Sen kommer vi till torka och nederbörd och Mörner visar följande bild som visar att det inte blivit värre angående torka i världen:

Den är från en artikel skriven av Hao et al (PNAS, 2014). Men såklart visar Mörner inte bilder från vetenskapliga artiklar utan en version tagen från en blogg med en ditritad överdriven ”trendpil”. (Ett gästinlägg av den käre Lorden Monckton…). Artikeln beskriver ett inledande arbete med att få ihop data angående globala torktrender och att det varit dåligt monitorerat genom åren.

Nåväl, vi kan väl då komma överens om att Hao är en trovärdig källa? Varför inte titta på en nyare artikel från honom? (Res. Lett. 13 (2018))

A significant increase in the severity of compound dry and hot extremes(or decrease of the SDHI value) during the warm season was found in western US, northern South America, western Europe, Africa, western Asia, southeastern Asia, southern India, northeastern China and eastern Australia. Moreover, a significant temporal increase in the average severity of the hottest month over global land areas was also observed. Results from this study highlight the increased severity of compound dry and hot extremes over global land areas and call for improved efforts on assessing the impact of compound extremes under global warming.

Eller varför inte följande artikel från Donat et al i Geophys. Res. Atmos. från 2016:

”Gridded observations (HadEX2) show that the frequency of warm days (TX90p) has increased over the past century in most regions of the globe (Figure 1), with the exceptions of the warming hole over eastern North America [Portmann et al., 2009; Misra et al., 2012] and the southern and western parts of South America.”

Nederbörd:

”…precipitation extremes we find global tendencies toward more intense rainfall throughout much of the twentieth century; however, local changes are spatially more variable. While global time series of the different data sets agree well after about 1950, they often show different changes during the first half of the twentieth century”

Det finns många hundra studier som bedömt och visat att sannolikheten för att extrema väderhändelser har blivit vanligare och intensivare med åren. En interaktiv världskarta där du själv kan klicka fram dessa studier hittar du på Carbon Brief.

Vidare hänvisar SwebbTV till USA:s National Climate Assessment som förvillar genom att enbart ta med extrema värmeböljor från 60-talet och framåt och ignorerar 30-talets Dust Bowl som var värre osv. De döljer också att det brann större arealer i USA långt tillbaka.

Ja, jag vet inte hur det ligger till här men jag kan tänka mig att det blir lite av att jämföra äpplen och päron när man inte alls hade en bekämpning av skogsbränder innan 40-talet och liknande (se citat nedan).

På samma tema läggs en graf från Yang 2014 upp, den visar att den globala arealen som brunnit har minskat. Men det finns mängder med saker som påverkar uppkomsten av bränder och hur de sprids. I samma studie står:

”Studies have attributed the reduction of large fires in United States during this period to extensive livestock grazing and fire suppression efforts [Belsky and Blumenthal, 1997; Savage and Swetnam, 1990]. Fire models also suggested fire suppression efforts have substantially reduced the extent of wildfire in United States [Lenihan et al., 2008]. In China, burned area showed a downward trend from the 1950s to the 1990s. From 1981, fire suppression was strengthened across the forested region and abruptly reduced burned area [Lü et al., 2006]. ”

Jaja, jag fattar, de vill föra fram att media överdriver och ja, jag kan hålla med om att Bjerströms uttalanden om att Kalifornien och Australien befinner sig i ett permanent tillstånd av torka är att ta i överkant. Naturligtvis förlöjligar de att öbor som tvingats flytta kallas för klimatflyktingar, det var ju helt otippat.

Annars tycker jag Bjerström tydligt påpekar svårigheterna med att knyta enstaka väderhändelser till klimatförändringar. Det mesta av kritiken som förs fram handlar om semantik i mina ögon och bemöts med körsbärsplockade data. Som vanligt finns inget som tyder på att Mörner faktiskt har läst de studier han hänvisar till utan att det är bilder tagna från de vanliga bloggarna.

Lite gulligt blir det när de påstår att ”Erika har nog lyssnat på oss” när hon säger att man måste skilja på väder och klimat. Ja, det är ju ni som kan det här bäst… suck.

Mitt topplock går när de ger sig på att förklara hur det egentligen ligger till med havsnivåökningar runt USA:s kuster och så vidare. Här kan ni läsa om att den har accelererat på senare år även om Mörner förstås inte anser det.

Det finns mycket att säga om det här och naturligtvis förekommer överdrifter i media. Men det finns också mängder med oroande tecken som inte rapporteras. Vad är det SwebbTV vill säga genom att peka på överdrivna ordval och liknande? Att vi därför kan bortse från IPCC och den brutala mängd forskning som finns och den konsensus som råder? Att se SwebbTV granska klimatvetenskapen känns ibland som Kurt Olsson…

Har skrivit ett par andra inlägg om etxremväder:

Extremväder, debatten och Elisabet Höglund

Värmerekord i Sibirien fake news?

[Haha, signaturen ”per” postade en kommentar på Lars Berns sida och skrev att han tyckte mitt inlägg ovan var intressant med än länk hit. Bern svarade med att plocka bort länken med nedanstående kommentar. CENSUR!! Jag är kräänkt och så vidare. ]

Våga ta debatten var det va!? ]

Värmerekord i Sibirien fake news?

Den Av Mathsi Klimat, Uncategorized, Vetenskap6 kommentarer

Ingen kan väl ha missat rapporterna om den ihärdiga värmeböljan i Sibirien som dessutom tycks ha genererat temperaturrekordet 38°C för hela norra polcirkeln (vet inte om det är officiellt bekräftat ännu). På vissa platser har det uppmätts medeltemperaturer som är 9-10°C över normal temperatur (dvs = medelvärdet över 1981-2010).

Studier visar att det skulle ha varit mycket osannolikt att värmeböljan skulle ha inträffat utan den pågående klimatförändringen, även om man aldrig kan säga att det är själva orsaken (det är som att snurra på chokladhjulet, det kan fortfarande stanna på ”kalla tårtbitar” men för varje ton koldioxid som släpps ut så blir det fler ”varma tårtbitar” för hjulet att stanna på).

ALARMISM, hördes från känt håll. Det har nu dessutom motbevisats enligt bekante Patrick Moore:

I BBC-artikeln står det:

”The Russian region’s temperatures were more than 5°C above average between January and June of this year.

Temperatures exceeded 38°C in the Russian town of Verkhoyansk on 20 June, the highest temperature ever recorded north of the Arctic circle.”

Notera alltså att rekordet gäller högsta uppmätta temperaturen norr om polcirkeln. Likaså är det perioden mellan januari-juni i år som det har varit 5°C över medel (som är räknat över perioden 1981-2010).

Såå, Moore länkar till en blogg (vad annars), Notalotofpeopleknowthat, som då ska ha motbevisat det här. Han har tagit fram två stapeldiagram med temperaturer från NASA:s mätserie som de facto visar att det inte alls har varit något rekord, det var varmare 1912. Det finns heller ingen uppåtgående trend:

Graferna stämmer säkert, men vad visar de egentligen? Jo, den ena visar medeltemperaturen över sommarperioden och den andra medeltemperaturen i juni månad. Dessutom vid en specifik mätstation. Och varför kör han med absoluta temperaturer istället för anomalier (som normalt används för att det minskar felkällorna).

Och vad sa vi att det stod i BBC-artikeln?

Rekordet gällde högsta uppmätta maxtemperatur, inget medelvärde.

Medeltemperaturen gällde perioden januari-juni över hela regionen, varken juni eller sommarperioden eller i enbart Verkhoyansk.

Det är alltså en jämförelse mellan äpplen och päron (eller mellan apelsiner och äpplen som det heter på engelska). Jag är naturligtvis jättechockad över detta …

Om det finns en uppåtgående trend eller inte har jag ingen aning om, bara att blogginlägget inte har motbevisat det som skrevs i BBC-artikeln.

[La till: Naturligtvis har lobbyorganisationen GWPF tagit fasta på blogginlägget. Kunde heller inte låta bli att leta fram den här, temperaturanomalier i västra delen av Sibirien, översta för maj månad och nedersta för december-maj:
t2m_western_Siberia_time_series_1880_to_2020_5_0

Och här anomalierna (avvikelserna) från normal temperatur (=medeltemp 1981-2010) för första halvåret:

metofficegovuk_xxlarge

Visst, det är inget ovanligt med värmeböljor och höga temperaturer i Sibirien under sommaren, men det här tillhör inte vanligheterna. Lyssna gärna på diskussion om detta i Vetenskapsradion (nej, de är heller inte jätteförtjusta i fokuset på ”rekord”):

Medverkande: Michael Tjernström, professor i gränsskitsmeteorologi vid Stockholms universitet. Freja Vamborg, forskare vid den europeiska klimattjänsten Copernicus. Martin Hedberg, meteorolog och vetenskapskommunikatör samt författare till boken Extremt Väder.

Programledare: Marie-Louise Kristola

https://sverigesradio.se/embed/episode/1525920

 

Extremväder, debatten och Elisabet Höglund

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap20 kommentarer

Ja, den vackra debatten fortsätter. När man är i en svacka bör man kanske logga ut från nätet helt och hållet, men det är ändå lite terapi att skriva av sig. Bemöter ett par inlägg nedan … (och ber om ursäkt för bitter ton, det är inte sexigt men speglar det jag känner ganska bra 😉 ).

Stig-Björn Ljunggren har skrivit en ledare i Folkbladet och konstaterar att vi alla är lite faktaresistenta när det passar (stämmer förstås) och att det egentligen inte finns någon riktig fakta att luta oss mot eller enighet hos forskarna.

Visst innehåller inlägget en del vettiga saker (särskilt angående enighet i vad som ska göras) men i grunden är det en bekräftelse på allt jag ville ha sagt med min bok Tvivel -en bok om faktaförvirring och också resultatet av att förlita sig på enstaka studier oavsett område.

Angående klimatet, får man hänvisa Stig-Björn till rapporterna från IPCC, WMO, NCA, BAMS kanske? Nej, jag vet, internet-likes får man av hånfullt raljerande om dessa organisationer följt av gråtskrattande smileys …

Journalisten Elisabet Höglund skrev ett blogginlägg och tycker att det är ohederligt av forskare att lura i barnen att översvämningar och hungerkatastrofer är något nytt. Det gav hurrarop, klapp och delningar på sociala medier av riksdagsmän m fl.

Såklart, den typen av inlägg ger den effekten i sociala medier.

Och som vanligt finns det sanningar i det hon skriver men ger det en nyanserad bild? Cherry picking är en central del i all kritik mot klimatvetenskapen (det vill säga plocka ut det som stämmer överens med sin egen uppfattning och bortse från allt annat). Det är förstås ingen slump att IPCC AR5 refererade till 9200 vetenskapliga artiklar medan lobbyorganisationernas NIPCC-rapport samma år refererade till 72 artiklar.

Högberg skriver att dödsfall på grund av ”extremväder” har minskat drastiskt sen i början på 1900-talet och hänvisar till Centre for research on the epidemiology of disasters (CRED). Det är förstås helt riktigt, men innebär det att det gäller för alla på vår jord och är det ett bra mått? Tittar man på CRED:s vetenskapliga publikation i World Development Perspectives, Volume 14, June 2019, får man en mer nyanserad bild:

Abstract:

In an incredible story of human adaptation, the aggregate global risk of mortality to extreme weather declined by over two orders of magnitude over the past century.

Yet the data show that large losses of lives to extreme weather disasters persist in nations typified by poor economic development, weak institutions, and political instability. And currently we are seeing spikes in mortality from extreme heat events in rich nations, including a wave of new reported deaths in Japan, Europe, and Canada during 2018.

These events and future projections of increasing exposure suggest that we need to revisit adaptation strategies to deal with the adverse effects of extreme weather disasters across the world.

Här är en ny studie som också visar hur vi blir allt bättre på att skydda oss från effekterna av extremväder både vad det gäller dödsfall och ekonomiska förluster. Men de fastslår också att det fortfarande skiljer mycket mellan rika och fattiga länder.

Yet, there is still a considerable climate hazard vulnerability gap between poorer and richer countries.

Och förbättringarna är naturligtvis en effekt av att vi agerar på det som händer i verkligheten. Och vi behöver inte gå längre än till den torra sommaren 2018 med skogsbränder och dåliga skördar för att förstå att vi inte heller är osårbara …

Höglund tycker att forskare och debattörer (läs klimatalarmister) är oärliga. Nu har hon själv en ganska lång historia av att komma med oärliga (läs felaktiga, men förmodligen inte avsiktligt) krönikor och liknande om klimatforskningen. Några exempel hittar du på Uppsalainitiativet och Supermiljöbloggen.

Överdrivs det? Ja, såklart, det kommer alltid finnas de som tar i för mycket och jag har själv försökt föra fram att överdrifter kommer att slå tillbaka. Och ja, man bör nog ta ett steg tillbaka och fundera en stund på sin objektivitet om man börjar kalla professor Michael Tjernström för klimatförnekare bara för att han säger att Greta Thunberg överdriver ibland. (Det är han definitivt inte!)

Men det innebär ju inte att man kan bortse från det som faktiskt händer och den kunskap som finns. Och det är enbart löjligt att dra fram halmgubbar som att forskare skulle påstå att det aldrig funnits extrema vädersituationer/hungersnöd osv tidigare.

Vic Falls fåra

En allvarlig torka har gjort att det nu knappt finns något vatten i Victoriafallen. Bilden är från när jag själv var där 2010 och det fanns knappt något vatten då heller. Nej, det går inte säkert säga att nuvarande torka enbart beror på klimatförändringarna ...

 

Högberg citerar Pielke Jr:

”Någon effekt av mänskligt orsakad klimatförändring på väderkatastrofer har inte kunnat påvisas någonstans”, fortsätter Pielke, som är professor i miljövetenskap i Colorado, USA.

Pielke Jr och Lomborg (båda statsvetare som ofta återkommer till kostnader för extremväder och liknande) bidrar båda till och från med nyttiga motargument i katastroflarmen men man ska veta att de inte är ensamma om att forska på detta område. De är också ofta är ute och cyklar, jag har skrivit om Lomborg och ni kan läsa om felaktigheter och offerkoftor från Pielke Jr här (Science Blogs), eller kanske i det här, inte helt neutrala, inlägget på ThinkProgress där det finns flera länkar till felaktigheter. Därmed inte sagt att Pielke är en lurendrejare men väl att man inte ska köpa allt som uttrycks på nätet rakt av även om det kommer från ”betrodda” forskare.

[Nämner även ekonomiprofessor Tol som brukar tas upp i sammanhang där riskerna med klimathotet ska skrivas ner. Kan rekommendera att läsa det här om alla fel som hittats i de publikationer han står bakom innan ni köper vad han säger.]

Men stämmer det att det inte finns några som helst tecken på att klimatförändringarna påverkat väderkatastrofer?

[8/1 2020: och på tal om ohederlighet Högberg: Pielkes uttalande i DN var alltså från 2011. Tänk på det när ni läser nedanstående]

Extrema väderhändelser är ett område som studerats allt mer under senare år och antal vetenskapliga studier ökar stadigt. Carbon Brief har gått igenom 234 studier, som inkluderar 260 olika extrema väderhändelser, där de försökt avgöra hur stor inverkan klimatförändringarna haft för uppkomst och ”allvarlighet” (attribution studies). [Förtydligande: det är alltså inte Carbon Brief som gjort bedömningen utan det är slutsatser som dragits av forskarna i respektive artikel].

De kom fram till att 68% av de studerade extrema väderhändelserna har gjorts mer sannolika på grund av en klimatförändring orsakad av mänskligheten.

attribution-studies

Bild från Carbon Brief

Sammanställningen visar också att 78% av dem har blivit starkare på grund av en mänskligt orsakad klimatförändring.

For the majority of events affected by climate change, the balance has shifted in the same direction. That is, rising temperatures made the event in question more severe or more likely to occur.

Av de 80 studier som rörde extrema värmeböljor visade 76 (dvs 95%) att klimatförändringarna har gjort dessa händelser mer sannolika och/eller kraftigare.

Nu ska de här siffrorna tas med en nypa salt för det finns osäkerheter och konfidensintervall att ta hänsyn till och så vidare. Likaså existerar fortfarande naturliga variationer så det innebär inte en linjär ökning för varje år.

attribution-most-studied

Bild från Carbon Brief. Det röda visar andelen av de respektive extrema väderhändelser som blivit allvarligare eller vanligare pga klimatförändringarna (se länk för förklaringar).

 

Men Höglunds påstående (eller rättare sagt Pielke Jrs) att det inte finns några studier som visar att klimatförändringarna skulle ha påverkat extremväderhändelser är alltså inte sant. Sen är det naturligtvis svårt att dra säkra långtgående trender från det korta tidsintervall som finns sen klimatförändringarna börjat göra sig gällande. Ovanstående studier säger heller inte att klimatförändringarna orsakade dem, det handlar om att göra en sannolikhetsbedömning.

En liknelse: Vi antar att en pärluggla är singel i sitt revir och att han sen skaffar en fru som flyttar in i reviret. Vi antar för enkelhetens skull att de jagar lika mycket. Risken för varje skogsmus att bli tagen har då förstås ökat efter honan flyttat dit, men det är ändå svårt att avgöra för varje enskilt fall om just den musens död berodde på att det nu fanns två jagande ugglor än tidigare bara en. Men sannolikheten att bli tagen har ökat.

normalfördelning

 

Nej, jag har inte själv läst dessa studier och jag har ingen aning om hur de gått tillväga och kan inte heller bedöma metodiken. Men jag ser ingen anledning att jag eller någon annan amatör ska ifrågasätta dem utan vettiga argument.

Men det är väl som det är, det politiskt korrekta är numera att fnysa åt vetenskapliga studier och förena sig med internetbrigaderna och håna allt som luktar etablissemang. Men någon kanske fortfarande bryr sig?

(Ja, jag är uppgiven och överdramatiserar).

Vad säger World Meteorological Organization?

Extreme heat conditions are taking an increasing toll on human health and health systems with greater impacts where there are aging populations, urbanization, urban heat island effects, and health inequities.  In 2018, a record 220 million more heatwave exposures by vulnerable persons over the age of 65 occurred, compared with the average for the baseline of 1986-2005.

More than 10 million new internal displacements were recorded between January and June 2019, 7 million being triggered by hazard events such as Cyclone Idai in southeast Africa, Cyclone Fani in south Asia, Hurricane Dorian in the Caribbean, flooding in Iran, the Philippines and Ethiopia, generating acute humanitarian and protection needs.

Flera miljoner människor har alltså fått fly på grund av extrema väderhändelser och över 400 värmerekord slogs förra året på norra halvklotet. 220 miljoner fler sårbara människor (äldre t ex) utsattes för extrem hetta 2018 än medelvärdet över 1986-2005.

Det är naturligtvis inte rätt att skylla allt på klimatförändringarna och det finns andra faktorer som spelar in men det är faktiskt inte enbart det som händer just nu som är det kritiska utan vad som kommer hända framöver. Hur ser trenderna ut?

NOAA sammanfattar kunskapen om stormars förekomst och intensitet med att det är svårt att helt säkert fastställa att de har ökat även om det finns bevis för att det går år det hållet. Kunskapen skiljer sig också för olika områden beroende på befintliga data att analysera. IPCC, WMO och NOAA är dock alla överens om att en fortsatt uppvärmning kommer att ge kraftigare stormar.

Höglund tar som sagt upp antal dödsfall per år orsakade av extremväder, är det ett bra mått på vad som händer? På ett sätt är det naturligtvis det men det är också trubbigt. Likaså att räkna på kostnader, stormen över Haiti för några år sen beräknades kosta en miljard dollar såg jag någonstans, det är runt 0,01‰ av världens BNP, innebär det att det inte är viktigt?

Och kostnader för skador orsakade av stormar är något som debatteras hej vilt. Roger Pielke Jr är en som ofta är kritisk till de larm om katastrofala konsekvenser av ökade stormar som ofta förmedlas och han studerar bl a kostnader för extremväder.

Ganska nyligen kom en ny studie i PNAS från andra forskare som istället för att fokusera på ekonomiska förluster tittade på hur stora landytor som totalförstörts av 240 stormar i USA mellan 1900 och 2018. På så sätt menar de att de kommer runt många av de osäkerheter som uppstår när man måste jämföra kostnader/kvalitet för byggnader/befolkningsfrågor och så vidare. Och deras slutsats var glasklar, stormarna blir allt kraftigare.

We find that hurricanes are indeed becoming more damaging. The frequency of the very most damaging hurricanes has increased at a rate of 330% per century.

En artikel finns på BBC.

Pielke Jr var inte imponerad (det talar emot hans egna studier) men artikelförfattarna var inte helt imponerade av Pielkes argument heller. Det är diskussioner och kritik som måste få förekomma i den vetenskapliga debatten men man bör skilja på det som sägs/skrivs i krönikor, debattinlägg, social medier och det som publiceras i vetenskapliga artiklar. Normalt förfarande är att kritik mot en artikel framförs i en granskad kommentar till den publicerad  i samma tidskrift.

Och vad säger IPCC?

De gav ut en specialrapport 2018 och den säger väl ungefär som det ovan. Dels innebär extremväder just att det är extremt och därmed också att det inte finns så mycket data, vilket i sin tur gör det svårare att säkerställa långsiktiga trender och skilja naturliga variationer från antropogena. Men det finns trender som pekar på kraftigare regn, översvämningar i vissa regioner och torka i andra mm.

Men om det finns osäkerheter angående extremväder är det knappast det enda som gör att man borde oroa sig. WMO har gett ut en årlig rapport State of the Climate under 25 år, här en sammanfattning av 2018:

 

Ja, jag vet egentligen inte vad jag ville ha sagt. Att det är komplext. Att inget tyder på att IPCC är fel ute. Att ingen IPCC-kritisk forskare haft rätt i sina ”spådomar”. Men jag vet ju att det knappast spelar någon roll vad som sägs längre oavsett fråga och jag blir alltmer less på det här. Höglund pratar om oärlig debatt, hon kan ju börja med att gå tillbaka till sina egna klimatinlägg och se hur det blev med dem …

Om du vill se på oärlighet kolla in mina tidigare inlägg om klimatet, det är definitivt inte en tillfällighet att debatten ser ut som den gör. Och propagandan funkar. Novus gjorde en undersökning för några veckor sen om klimatet, var femte SD och KD-väljare tror att människans utsläpp har lite att göra med klimatförändringarna.

För inte särskilt många år sen hade det varit naturligt att föreslå att det behövdes utbildning i frågan, nu ska det debatteras om det verkligen stämmer och om det inte är mer sannolikt att världens ojämförbart största konspiration ligger bakom.