Det blev ett himla ståhej om Lena Anderssons (LA) artikel på SvD:s ledarsida i helgen: Journalistiken sviker sitt uppdrag i klimatfrågan | Lena Andersson | SvD (låst) (det blev min kanske mest delade tråd någonsin på Twitter). Själv pendlar jag mellan att vara nöjd över att felen uppmärksammas och att fyllas med olustkänslor för att ingå i ett drev i högt tonläge. Ville bara skriva några rader om detta och problematiken att bemöta den här typen av inlägg.
SvD-artikeln är nu låst men ingressen sammanfattar LA:s budskap ganska bra:
”Journalistiken har lämnat sitt skeptiska uppdrag för ett civilisationskritiskt, samtidigt som miljörörelsen gått från att vara i opposition till makten till att bli makten.”
Nu säger vi alla det här i kör ännu en gång: IPCC är ingen miljörörelse.
Kort sagt, hon menar att journalister inte förhåller sig skeptiska till vad de skriver om klimatet och att kritiska frågor uteblir – de driver istället en politisk agenda. Eftermälet mynnar som vanligt ut i en slutsats i stil med att man inte får kritisera klimatlarmen utan att bli kallad klimatförnekare. Visst, jag kan hålla med om att somliga delar ut denna stämpel i tid och otid, och ja, det förekommer överdriven undergångsretorik, överdrivna tidningsrubriker osv som inte har stöd i forskningen – precis som i alla samhällsfrågor som någonsin existerat.
LA:s inlägg låter precis som det brukar vara när politiska proffstyckare ska låta kaxiga i klimatdebatten. Det som kanske liknar edgy och skarpa argument är bara tröttsamma zombiepunkter som ältats i olika varianter i decennier. Om man nu ska vara kritisk till IPCC:s rapporter och snudd på alla relevanta akademiska institutioner världen över får man faktiskt ha lite mer kött på benen än att vara sur över nyanser i några nyhetsinslag. (Och klara av kritiska repliker utan att börja gråta över brist på yttrandefrihet (inte riktat till LA utan halva Twitter)).
Min, och andras kritik, handlar inte om att vilja censurera och tysta dessa personer för att de inte ”tycker rätt” – det handlar om att den framförda kritiken är så förbaskat dåligt underbyggd och frustrationen över att de ständigt får nya plattformar att föra ut det som någon sorts sanning. De blir sen hyllade som modiga hjältar som vågar stå upp mot etablissemanget.
Jag kan förstå att man kanske kan få den uppfattningen om man först nu råkat ta del av klimatdebatten (när media äntligen började behandla den på allvar i och med uppståndelsen efter Greta Thunbergs klimatstrejk). Men det är långt ifrån sanningen.
LA hade läst Sven Börjessons egenutgivna bok Klimathistoria, och tydligen köpt allt med hull och hår (han är tidigare reporter på Sveriges radio). Hon klagar på att andra inte ställer kritiska frågor men hela hennes artikel är ett haveri på just den punkten. Exempel:
”I de vetenskapliga rapporterna diskuterar IPCC såväl växthusgaser som naturliga variationer, skriver Börjesson, men i sammanfattningarna för politiker (och massmedier) anges enbart människoskapade orsaker.”
Börjesson skriver det kanske. Nivån av slapphet är obeskrivlig när man skriver en hel artikel om just att vara kritisk inställd och inte bryr sig om att kolla upp en sådan här sak. Det tog mindre än en minut att göra, naturligtvis finns det beskrivet också:
Att man för det första köper att alla mainstreamforskare skulle ignorera naturliga klimatfaktorer är häpnadsväckande i sig men är ett stående tema hos Lars Bern, Swebb-TV och så vidare. Slapphänta inlägg som LA:s gör att det lever kvar. Det säger nog dock mest om hur långt ner i kaninhålet man har stoppat huvudet.
Men det är inget nytt på SvD:s ledarsida, det var inte särskilt längesen de hävdade att just IPCC:s Summary for policymakers inte var skriven av forskare:
”IPCC sammanställer mängder av angelägen forskning som spänner över flera områden, men de rapporter som oftast når den offentliga diskussionen är sammanställda av politiska tjänstemän och ska betraktas just som det, och inte som en högre makts dekret.” De som sätter tvångströja på debatten | Tove Lifvendahl | SvD
Visst finns det andra saker i hennes artikel jag kan hålla med om men SvD:s ledarsidas skepticism är väääldigt selektiv. För samtidigt som de tvivlar på IPCC:s rapporter, så publicerar de regelbundet Lomborgs alster utan att ställa en kritisk fråga om t ex varför han anser att en ”optimal temperaturökning” är det dubbla mot vad hela det naturvetenskapliga forskarsamfundet varnar för kan ge förödande konsekvenser.
- Klimat – ekonomi – Lomborg – Tol – Maths Nilsson, författare
- Ja, Lomborg bör tas med rejäla nypor salt – Maths Nilsson, författare
- Klimatdebattens mest skrämmande artikel? – Maths Nilsson, författare
Att SvD:s ledarsida är tveksamt inställda till IPCC är sen gammalt, här t ex från 2005: Människans inverkan överdrivs kraftigt | SvD Och ja, det ligger er i fatet. Inte mycket tyder på att ni ändrat er i frågan heller.
Om vi nu ska tala om medialt haveri i klimatdebatten…
LA tar sen upp larmen om en ny istid som fanns på 1970-talet. Hon hänvisar till artiklar fyllda av undergångsretorik i bl a Guardian och Expressen (tror jag det var) som uppstått efter en ”nedkylning” mellan 1940 och 70-talet (mkt beroende på utsläpp från fossila bränslen). Ja, det existerade definitivt sådana larm. Och visst kan man väl kalla det ett misslyckande för journalistiken att dessa fick så pass stor spridning, för det speglade inte alls det vetenskapliga läget (se länk nedan).
Så här beskriver Lindzen, den kanske mest meriterade ”IPCC-kritiska” forskaren:
”… den globala nedkylningstrenden under 1950- och 1960-talen ledde till en mindre hysteri om global nedkylning på 1970-talet. […] Men det vetenskapliga samfundet tog aldrig till sig saken, regeringar ignorerade det och med stigande globala temperaturer i slutet av 1970-talet dog saken mer eller mindre ut.”
Det går att körsbärsplocka ut gamla tidningsartiklar och bevisa vad som helst. Jag skulle på liknande sätt kunna påstå att det larmades om en ny istid under hela 2010-talet och referera till både tidningsartiklar och vetenskapliga rapporter. Kombinera innehållet i denna Klimatspådomar vi (inte) minns – Maths Nilsson, författare med några bilder som nedan. Voilà!:
Skillnaden mot nuläget är att det knappt finns någon vetenskaplig artikel som motsäger en antropogen driven uppvärmning bland de tiotusentals artiklar som publicerats. Så såg det inte ut om istid/uppvärmning på 70-talet och parallellen med klimatfrågan idag håller inte!
Även detta är gammal skåpmat:
- 1900-talets oförklarliga värme- och kylperioder – Maths Nilsson, författare
- Klimatet har alltid varierat – Maths Nilsson, författare
- Alarmism om istid på 70-talet? Konsten att plocka körsbär – Maths Nilsson, författare
- Missar jag poängen om 70-talets ”Global Cooling” och Tony Heller? – Maths Nilsson, författare
LA lyfter sen fram några uttalanden från enskilda forskare och andra tidningsklipp. Hon skriver att istidslarmen gjorde att ”FN aktiverades mot fattigdomen och för att bromsa tillväxten i nord.” Om det är sant vet jag inte men jag anar varthän detta lutar …
LA fortsätter om Börjesson: ”Som SR:s utsände på de stora klimatkonferenserna i FN:s regi på 1990-talet när den nuvarande kursen togs ut, såg han hur den politiska dimensionen kom allt starkare till uttryck på vetenskapens bekostnad. I boken åskådliggörs hur FN efter murens fall stegvis kunde återvinna terräng i sitt gamla paradämne, de rikas ländernas skuld till de fattiga.”
Så där ja, det är bara ett litet skutt till den vanligt förekommande anklagelsen om att FN vill införa världskommunism i klimatets namn. För ja, vi har hört detta förut. Men som bevis på ignorerad vetenskap finns bara bloggar och diverse tankesmedjerapporter (Ett typexempel på hur svepande anklagelser används, LA anför inga som helst konkreta exempel och det är svårt att bemöta och känslan av konspiration blir kvar där, hängande som ett mörkt moln över diskussionen).
Men det väl för f-n inte så att forskarvärlden är kritiska till att FN har åstadkommit för mycket klimatåtgärder. Och for the record, alla dessa vetenskapliga institutioner ÄR INTE FN! Det är inte heller alla de vetenskapliga artiklar som publiceras. Allt är naturligtvis inte världsklass, men återkom när du kan beskriva hur det går till när alla dessa forskare inom ett otal discipliner samordnar sina resultat ”för att få sina forskningsanslag!”
LA tar upp filosofen Torbjörn Tännsjö som i en nyutkommen intervjubok tydligen menar att vi kommer att ”koka oss själva till döds”. Tännsjö ”sätter sitt sista hopp till ‘en globaldespotisk regim’.” Att lyfta fram extremerna är effektivt. Och Tännsjö lyfts ofta fram trots att hans åsikter är kliniskt frånvarande i nyhetsrapporteringen. Han har väl skrivit några debattinlägg och sen dyker dessa upp som vedpinnar i klimahotsskeptikernas eldar: ”alla alarmisterna vill avskaffa demokratin”. Som om han skulle stå för någon allmängiltig ståndpunkt i klimatdebatten. Herregud.
Naturligtvis finns det osäkerheter men en förutsättning för att kunna ställa kritiska frågor är att man faktiskt är något sånär insatt i frågan. Många proffstyckare är inte det. LA:
”Att ställa frågor är suspekt, för det ser ut som tvivel. Hänvisningarna till forskning liknar egendomligt nog mer krampaktig tro än ett vetenskapligt förhållningssätt. Med ett sådant ska ju allt som talar emot teorin sökas upp och beaktas, snarare än framställas som hädelse och ges beteckningar av det slag som gudsförnekare brukade föräras.”
En bra början för att undvika dessa tillmälen är att läsa på innan man blir hänförd av en, säger en, bok och anklaga sina kollegor för att inte göra sitt jobb.
LA skriver sen om hur Börjesson beskriver debatten om extremväder. Notera igen att hon hänvisar till vad Börjesson skriver. Hon har inte kollat själv. Hon verkar inte ha ställt de kritiska frågor om Börjessons texter som hon avkräver sina sina usla kollegor.
Och ja, media överdriver ibland. Definitivt. Men braskande rubriker kommer vi att få leva med. Sluta gråt. Eller är det SvD:s ledarsida som kommer gå i bräschen i kampen mot kommersialismen!?
Och det finns en massa osäkerheter i detta. Absolut. Men det är lika tröttsamt att höra att det inte finns några bekräftade trender eller vetenskap bakom. Och här kommer ytterligare ett problem med att bemöta en artikel som LA har skrivit. Ett litet stycke tar år och dagar att bemöta, minsta osäkerhet uppfattas som att forskarna inte vet något alls. Jag orkar inte mer och nöjer mig med att länka till det jag skrivit tidigare:
- Extremväder, debatten och Elisabet Höglund – Maths Nilsson, författare
- Extremväder, Breitbart och rapport från GWPF – Maths Nilsson, författare
Här en interaktiv karta över väderextremer och uppskattningar om hur dess sannolikhet har påverkats av klimatförändringarna följt av en sammanfattande artikel om den här typen av attribution studies:
- Mapped: How climate change affects extreme weather around the world (carbonbrief.org)
- Pathways and pitfalls in extreme event attribution | SpringerLink
Börjesson skrev en kommentar på SvD:s ledarsida för att korrigera några påståenden och avslutar:
”Fel ska rättas till och det gäller även för andra felaktiga påståenden som florerar när det gäller klimatet. Jag önskar att påståenden som ”de tropiska orkanerna blir allt fler” och ”naturkatastroferna har ökat under 2000-talet” hade granskats på samma ambitiösa sätt.”
För all del, men det innebär inte att man behöver låtsas som att inga mönster syns. Som exempel:
IPCC AR5 WG1 Chapter 2, page 215: They show that positive trends (reflecting an increase in the length of drought and/or extreme precipitation events) are most marked in Europe, India, parts of South America and East Asia although trends appear to have decreased (reflecting a decrease in the length of drought and/or extreme precipitation events) in Australia and northern South America (Figure 2.33c). Data availability, quality and length of record remain issues in drawing conclusions on a global scale, however.
Kom ihåg att detta är snart 8 år gammal information och mycket har hänt sedan dess. Läs mer på Guest post: Climate change is already making droughts worse | Carbon Brief
Några andra exempel (som jag började med innan ovanstående text växte 🙂 Jaja, ni får väl stå ut med en för lång text igen…):
Ann Charlott Altstadt skrev en krönika i Fokus 2019: ”Jag vill exempelvis veta hur mycket människans utsläpp betyder i jämförelse med solens aktiviteter och är sambandet verkligen kausalt mellan ökade mängder koldioxid och temperaturökning? Så varför kan frågorna inte belysas, för och emot, det handlar ju faktiskt om planetens undergång?”
Visst är det rimliga frågor men återigen, det finns beskrivet i IPCC:s rapporter liksom i ett otal andra rapporter. Svensmarks kosmiska strålningshypotes, Lindzens irishypotes osv har inte ignorerats. Mängder med studier har visat att dessa hypoteser inte håller. Precis som vetenskap har fungerat i alla tider.
Om vi ska ta hänsyn till varenda forskares åsikter som uttrycks på bloggar och liknande och likställa detta med vad som är vetenskapligt publicerat, ja då kommer vi aldrig komma vidare med någonting. Det gäller inte bara klimatfrågan. Dessa frågor HAR belysts. Att du inte orkar leta rätt på informationen är ett helt annat problem. Att någon enstaka journalist/författare/forskare överdriver ursäktar inte att du inte orkar läsa in dig på ämnet.
- Existerar växthuseffekten? – Maths Nilsson, författare
- Att förvandla välkänd kunskap till konspiration om mörkning – Maths Nilsson, författare
- Ny propagandaoffensiv om naturliga cykler från Bagdad Bob-rörelsen – Maths Nilsson, författare
- Klimatspådomar vi (inte) minns – Maths Nilsson, författare
Och på tal om Fokus, de utnämnde Jens Ganman till årets svensk 2019. Även han staplar felaktigheter på varandra och är dessutom medveten om dem men skiter i det och delar på ändå:
Precis som i en krönika på Göteborgsposten förra året ältas felaktigheter om Mann:s hockeyklubbsgraf och annat.
- GP tackade nej till ledarreplik – Maths Nilsson, författare
- Svar till svar om svar till Värmby-GP-krönika – Maths Nilsson, författare
- Medeltida värmeperioden och Manns hockeyklubba – Maths Nilsson, författare
- Den vackra och sanningsenliga klimatdebatten … (Ball vs Mann) – Maths Nilsson, författare
Elsa Widding satt på Kvartals fredagsintervju och påstod att det inte är vetenskapligt kontroversiellt att ifrågasätta ”koldioxidhypotesen”. Staffan Dopping hade inga särskilt kritiska frågor att bemöta det med. Men till och med IPCC-kritiska Roy Spencer avfärdar sådant här som rent nonsens:
- Widding och att lyssna på experter – Maths Nilsson, författare
- Skeptical Arguments that Don�t Hold Water « Roy Spencer, PhD (drroyspencer.com)
Ja, det är så här det brukar låta. Visst finns det överdrifter och annat som kan kritiseras i klimatdebatten, men herregud gör då det istället för att anspela på konspirationshistorier och liknande. Gör åtminstone ett försök att hitta information bortom bloggarna. Det duger inte att klaga på att era journalistkollegor är en slö fårskock när ni själva inte ens gör en liten sanity check på det ni skriver. Appeal to authorities är ingen bra grej om man ska vara skjutjärnsreporter…
Det blev för övrigt mycket fokus på LA:s avslutande mening, hon slår till med att det minsann varit varmare tidigare, hela 25 grader, på Antarktis 1934. Det är förstås långt högre än 2020 års rekord på 18 grader (klimatet har alltid varierat osv). Bara det att temperaturen från 1934 är i Fahrenheit medan den senare är i Celsius. Jag skulle säkert kunna göra liknande misstag, men har man skrivit en hel artikel som ”idiotförklarar” sin egen nyhetsredaktion för att vara okritiska, ja då får man nog ta en smäll. SvD har rättat och det visar sig att felet kommer från Börjessons bok.
Men just detta blir väl bara ytterligare ett tecken på att Lena Andersson inte ägnat särskilt många kritiska tankar om innehållet i den bok hon har läst. Visst finns det anledning att kritisera olika nyhetsinslag. Det innebär dock inte att man måste stoppa ner hela kroppen i kaninhålet!
Flera av SvD:s nyhetsjournalister verkade för övrigt inte särskilt nöjda över sin ledarsidas påhopp på dem ….
Skrev lite om efterspelet: ”Att tålmodigt diskutera” – efterspel till Lena Anderssons ”klimatartikel” – Maths Nilsson, författare
Diagnostiskt klimattest för ledarskribenter – Maths Nilsson, författare
Maths Nilsson, författare 
Du har fel som vanligt.
Bra jobbat!
Själv skrev jag ett brev till SvDs ledarredaktion direkt efter att ha läst Anderssons ledare/krönika och undrade om de verkligen förstod konsekvenserna för svenskt näringsliv att lyfta fram fake news. Att vara konservativ är inte samma sak som att inte se verkligheten som den är. Representanter för svenska företag läser SvD och tror på tidningens budskap.
Jag reagerade också på temperaturjämförelsen utan att ha bakgrunden och skrev att sådana jämförelser ofta baseras på att äpplen jämförs med päron. Vilket du bekräftat.
Ikväll kommenterade Johan Rockström Anderssons ledare/krönika i Aktuellt. Jag hoppas att SvDs ledarredaktion inte är så populär hos sin ägare just nu. Förstår inte varför de inte tar bort ledaren/krönikan.
Tack. Och tack för tipset, ska kolla Aktuellt i efterhand.
Märkligt att detta kan fortgå.
Birgitta,
din reaktion är precis den som Lena Andersson beskriver som det skavande i debatten – den att blasfemiker undantagslöst och snabbt ska tystas. Frågor och invändningar ska inte få finnas. Det finns ingen gråskala, får inte finnas någon, bland de CAGW-troende.
Pingback: ”Att tålmodigt diskutera” – efterspel till Lena Anderssons ”klimatartikel” – Maths Nilsson, författare
Jag håller i huvudsak med LA, även om du, Maths på ett förtjänstfullt och respektfullt sätt möter hennes kritik. Problemet med larm-metoden som media håller på med är att den skrämmer in människor i en bestämd riktning och likheten med religion och sekt är så stor. Om jag vid fikabordet på jobbet menar att vattenånga är en mycket mer potent växthusgas än koldioxid så tror folk jag är galen, även om det är helt sant. Om jag menar att haven stiger med c:a 3mm per år så anses jag vara kättare, även om även detta är helt sant. Om jag menar att koldioxid är en förutsättning för livet på jorden, så tittar folk konstigt på mig, även om också detta är sant. Att förhålla sig till fakta är svårt och du pekar på ett intellektuellt hederligtvis vis på larm och överdrifter, men det är just larm och överdrifter som styr opinion och politiker. Det finns massor av frågor att ställa och sätta mot varandra. Hur farlig är kärnkraft, är el-bilar klimatvänliga (och under vilka förutsättningar), är vindkraften miljövänlig (hur påverkas djur och natur av dem). Ska Sverige och andra västländer verkligen i grunden göra om sina energisystem? Jag tror att det är detta ifrågasättandet, i det lilla, som LA efterfrågar. Man måste våga få ställa sina frågor utan att ges öknamn (klimatförnekare) Jag har följt klimatdebatter under flera år, inledde som alarmist men lutar mer åt att larm och risker är kraftigt överdrivna och saknar ett vettigt ifrågasättande.
Men som sagt. Tack för din text. Mycket läsvärd.
Visst är okunskap om t ex H2O-ånga otillfredställande men problemet är att du och andra försöker framställa det som att IPCC och varenda akademisk institution skulle mörka den saken. Detsamma med solen, Svensmarks hypotes osv.
Om man ifrågasätter i det lilla kan man avhålla sig ifrån att komma med konspiratoriska påhopp om likt dem att det är miljörörelsen som ligger bakom att all uppvärmning vi nu ser beror på våra utsläpp.
Och fundera en sväng på o din inställning inte beror på just alarmism. Vårt samhälle skulle kollapsa om vi reglerade, SO2-utsläpp, freoner, införde REACH osv osv. Och det är exakt samma organisationer, samma människor och samma argument som framför dem.
Jag nämde i och för sig inte IPCC och det känns ju märkligt att ifrågasätta deras vetenskapliga kredabilitet. Att man för att skydda mänskligheten bedriver omfattande forskning kan man väl inte vara emot. Bekymret är väl de tolkningar exempelvis media gör av vad IPCC skriver. Ett exempel kan vara en avstannade golfström, där IPCC bedömer risken som liten (Very unlikely) att golfströmmen ska avstanna under 21:sta århundradet (high confidence). I tidningarna däremot kan man lite då och då läsa att någon forskare anser sig kunna veta att den visst avstannar. Journalisten borde då konfrontera forskaren eller i sin rapportering även berätta att IPCC tonar ned risken. Nu kommer bara larmet och kloka gubbar och gummor i våra media tittar bekymrat in i kameran och deklarerar världens undergång utan att på något vis ifrågasättas. Poängen är inte om IPCC eller forskaren har rätt, men båda beskrivningarna måste redovisas. Det är inget konstigt att mannen/kvinnan på gatan tror att ”Science is settled”, rapporteringen visar ju just det. I verkligheten finns det mängder med uppfattningar och nyanser, om människan orsakar, om det i så fall är farligt, och i så fall hur farligt… Vägen till helvetet är kantad av goda intentioner och ingen av de katastrofala politiska systemen vi haft (fascism, kommunism m.fl.) anser sig vara onda utan goda. Precis som klimatrörelsen anser sig vara god. Kan journalister och andra inte ifrågasätta detta eller problematisera enligt ovan, så kommer åtminstone jag hålla mig kallsinnig inför klimatlarm. Det finns andra problem så det räcker och blir över, flera av dem kan dessutom lösas om viljan finns.
Det blev konstigt med min sigantur, jag heter Björn!
Jag nämde i och för sig inte IPCC och det känns ju märkligt att ifrågasätta deras vetenskapliga kredabilitet. Att man för att skydda mänskligheten bedriver omfattande forskning kan man väl inte vara emot. Bekymret är väl de tolkningar exempelvis media gör av vad IPCC skriver. Ett exempel kan vara en avstannade golfström, där IPCC bedömer risken som liten (Very unlikely) att golfströmmen ska avstanna under 21:sta århundradet (high confidence). I tidningarna däremot kan man lite då och då läsa att någon forskare anser sig kunna veta att den visst avstannar. Journalisten borde då konfrontera forskaren eller i sin rapportering även berätta att IPCC tonar ned risken. Nu kommer bara larmet och kloka gubbar och gummor i våra media tittar bekymrat in i kameran och deklarerar världens undergång utan att på något vis ifrågasättas. Poängen är inte om IPCC eller forskaren har rätt, men båda beskrivningarna måste redovisas. Det är inget konstigt att mannen/kvinnan på gatan tror att ”Science is settled”, rapporteringen visar ju just det. I verkligheten finns det mängder med uppfattningar och nyanser, om människan orsakar, om det i så fall är farligt, och i så fall hur farligt… Vägen till helvetet är kantad av goda intentioner och ingen av de katastrofala politiska systemen vi haft (fascism, kommunism m.fl.) anser sig vara onda utan goda. Precis som klimatrörelsen anser sig vara god. Kan journalister och andra inte ifrågasätta detta eller problematisera enligt ovan, så kommer åtminstone jag hålla mig kallsinnig inför klimatlarm. Det finns andra problem så det räcker och blir över, flera av dem kan dessutom lösas om viljan finns.
Jag förstod på texten att det var från dig. Asymmetrin är slående, minsta ord eller överdriven rubrik från media likställs med tokalarmism medan ”skeptikerna” (debattens mest felanvända ord) kan ignorera 99% av IPCC:s rapporter och ändå framställs som de mer realistiska. Jaja, jag har inga ambitioner eller visioner att omvända någon.
Björn, IPCC:s senaste rapport kom ut 2014. Lite måste väl ändå media få skriva om den forskning som skett därefter?
Thomas
Självklart får och ska media skriva om vad som helst. Det viktiga är att de förhåller sig skeptiska och verkligen är journalister i förhållande till exempelvis forskningsrapporter etc. Det är det som Lena A ber om och borde inte vara så konstigt att begära från media. När media och politken tillsammans bedriver alarmism ger detta en mycket dålig smak i munnen och det minner om andra, mörkare tider. Tidningarna borde av ren publicistisk princip granska vad politikerna och andra media säger och inte göra sig till megafoner för ett ensidigt propagerande av larm. Det är helt enkelt inte journalistik.
Maths: Det passerade ovan en kommentar om att inte ifrågasätta IPCC:s vetenskaplighet. Men nyligen grävde jag ordentligt bland allehanda rapporter och dokument och upptäckte att IPCC i sin redovisning av miljöbelastning för olika trafikslag endast räknar utifrån bränsleåtgång per person- /vikt-transport per kilometer. Ingenting om hela kedjan. Alltså infrastruktur, underhåll, servicetransporter, tillverkning, materialandvändning etc. Det gjorde mig väldigt förvånad. Eller rättare sagt extremt tokförvånad… Har jag lyckats missa den informationen dold i IPCC:s djupa valv – eller är det verkligen så som jag beskriver? I så fall är denna redovisning allt annat än ”vetenskaplig”. Har du annan information ur IPCC:s rullor?
Vet ej
Pingback: ”Var rädd om skeptikerna” – en kulturdebatt av rang – Maths Nilsson, författare
Pingback: Kulturkrigarnas kritik mot medias klimatrapportering är bedrövlig – Maths Nilsson, författare
Pingback: Kritiken mot medias klimatrapportering är bedrövligt dålig – Maths Nilsson, författare
Pingback: Så här långt från vetenskapen är Sverigedemokraterna och Elsa Widding – Maths Nilsson, författare
Pingback: Vad säger Lena Andersson – egentligen? – Maths Nilsson, författare
Pingback: Jörgen Huitfeldt om polarisering och Lena Andersson – Maths Nilsson, författare