Nytt kontrakt på ljudbok!

Vad kul, mer Öland i etern 🙂

SAGA-Egmont-förlag vill ge ut min En röd liten stuga både som e-bok och ljudbok! Det är alltså samma förlag som gjort ljudboken av Minotauros Tårar. (De tillhör Lindhardt og Linghof som är Danmarks näst största förlag).

Men det var med ett litet förbehåll, ett par av personerna i boken pratar bred öländska och jag måste skriva om det för det kunde bli svårt att få till i ljudboksformat 🙂

Boken skiljer sig lite från mina övriga böcker och går mer i feel-good/satir-stil. Ville testa ett nytt format helt enkelt.

Inte klart med tider och så vidare, men spännande är det.

En döende landsbygd kämpar mot staten och kapitalet.

En deckare i feelgood-format där det enda mordoffret är en ihjälskjuten gnu på Ölands Stora Alvar. Poliserna Pia och Bosse som får åka på det udda uppdraget hamnar mitt i en grannfejd mellan en bonde och en rik stockholmare som köpt en herrgård i utkanten av Hemlösa by. Tillsammans med kommunen har han hemliga planer för området vilka skulle få katastrofala följder för de boende där om de genomförs. Byborna kämpar emot och hoppet står till en röd liten stuga som ligger i vägen för alltihop.

Men ingen vill prata om den förolyckade gnun och vad den har med saken att göra.

Är IPCC alarmistiska?

I det skyttegravskrig som kallas ”klimatdebatten” är det standard att beskylla IPCC för att vara alarmistiska och överdriva. (Det finns ett helt europeiskt nätverk som kallar sig ”klimatrealisterna” trots att de helt bortser från det mesta av den vetenskap som publicerats).

Ett trettiotal av världens mer framstående forskare på området glaciärer/havsnivåökningar har för några månader sen skickat ett brev till IPCC där de menar att det är precis tvärtom. Riskerna är betydligt större än vad som framgår i remissversionen av den kommande rapporten AR6.

Visst, det är många som använt/använder IPCC:s värsta scenario (RCP8.5) som mallen för vad som kommer hända om vi inte gör något åt utsläppen (business as usual). Vi låg länge på den utvecklingskurvan vad det gäller utsläppen men det stämmer inte längre (vi ligger lägre) och det har förstås lagts i korgen för alarmism. Det har gått kilometerlånga trådar på sociala medier om detta men jag lämnar den diskussionen här …

I IPCC AR5 WG1 från 2013 fanns följande projektioner om framtida temperaturer och havsnivåökningar från klimatmodellerna:

Även i värstascenariot kommer havsnivåökningarna stanna på under en meter enligt dessa modellkörningar. Vad jag förstår av brevet ovan så är det vad som också står i remissversionen av AR6 som kommer färdigställas i april nästa år.

Det forskarna nu pekar på är att abrupta förändringar (så kallade tipping points) i Grönlands och Antarktis istäcken inte finns medräknat i modellerna och det gör att riskerna blir gravt underskattade. De menar också att det nu finns tydliga bevis på att dessa tipping points är högst reella risker som blir mycket påtagliga om temperaturen skulle stiga över 2-3°C. Ett exempel:

  • Morlighem, M., et al. (2020) Deep glacial troughs and stabilizing ridges unveiled beneath the margins of the Antarctic ice sheet. Nat. Geosci. 13, 132–137. doi.org/10.1038/s41561-019-0510-8

Klimatet har alltid varierat är också ett standardargument i debatten, till exempel fick forskaren Lennart Bengtsson sitta i en lång intervju i Kvartals fredagspodd och utan minsta motfråga säga att koldioxidhalten varit 1000 ppm förr utan några större problem för livet på jorden. Men om man ska acceptera att klimatet alltid har varierat får man väl då också acceptera att inte bara koldioxidhalten var högre då utan även havsnivån (till exempel)?

IPCC:s rapporter tar år att färdigställa och remisshantera, flera av brevskrivarna har också lämnat kommentarer där men anser sig ändå tvungna att gå utanför den normala processen i detta fall. Forskningen går snabbt och mycket tyder på att de här abrupta förändringarna är allt annat än osannolika och riskerna behöver visas på ett betydligt bättre sätt i IPCC AR6 kapitel 9 menar de.

De stödjer sig på paleontologiska rekonstruktioner av havsnivåer och hur de har korrelerat med temperaturer långt tillbaka i tiden. De visar att nivåerna kan variera så mycket som 20 m per grad ökad global medeltemperatur.

”The paleo record strongly suggests that GMSL [Global Mean Surface Level] changes by as much as 20 m per degree.

Vidare, visar en ny studie att avsmältningarna på Grönland och Antarktis ligger i linje med värstascenariot (RCP8.5) och det är slående hur många forskare som påpekar hur detta har gått mycket snabbare än någon kunnat förutse.

  • Thomas Slater, Anna E. Hogg & Ruth Mottram. Ice-sheet losses track high-end sea-level rise projections. Nature Climate Change, 2020 DOI: 10.1038/s41558-020-0893-y

Här en rekonstruktion av koldioxidhalt och dess korrelation med havsnivåer (CO2-halt på vänstra y-axeln och havsnivån den högra):

Foster GL, Rohling EJ. Relationship between sea level and climate forcing by CO2 on geological timescales. Proc Natl Acad Sci U S A. 2013;110(4):1209–1214. doi:10.1073/pnas.1216073110

Fosters et al beräknade utifrån sina resultat att nuvarande CO2-halter i atmosfären redan skulle ha intecknat en havsnivåökning på 24 meter även om det handlar om mycket långsamma processer och skulle kunna ta flera hundratals, om inte tusentals, år. Och det finns förstås osäkerheter, men ändå (vad jag förstår är det också bara korrelationer).

En annan studie publicerad i Nature 2019 gjorde en rekonstruktion av havsnivåerna för Pliocene, ca 3-3,2 miljoner år sen då koldioxidhalterna var ungefär som nu och temperaturen var 2-3°C högre än för-industriell tid. Medelhavsnivån för perioden var 16,2 m högre än nu (5,6-19,2 m). Läs mer på Phys.org.

Ett par äldre rekonstruktioner:

CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=479981

Så nej, IPCC lyfter inte bara fram de mest alarmistiska scenarierna. Brevskrivarna vill att det åtminstone tydligt ska framgå att projektionerna fram till år 2100 inte räknar med tipping points som verkar allt mer sannolika vid en global temperaturökning på över 2-3°C.

Sen finns det ju såklart Judith Currys rapport som är skriven på uppdrag av sina anonyma kunder till hennes företag som ville höra mindre alarmistiska siffror. På tal om transparens …

Här är några artiklar som brevskrivarna hänvisar till:

  1. www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/11/AR6-Chair-Vision-Paper.pdf
  2. Wang, S. and Hausfather, Z. (2020) ESD Reviews: mechanisms, evidence, and impacts of climate tipping elements, Earth Syst. Dynam. Discuss., doi.org/10.5194/esd-2020-16, in review.
  3. Lenton, T.M., et al. (2019) Climate tipping points — too risky to bet against. Nature, 2019; 575 (7784): 592 doi.org/10.1038/d41586-019-03595-0
  4. Morlighem, M., et al. (2020) Deep glacial troughs and stabilizing ridges unveiled beneath the margins of the Antarctic ice sheet. Nat. Geosci. 13, 132–137. doi.org/10.1038/s41561-019-0510-8
  5. Meredith, M., et al. (2019) Polar Regions. In: IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate [H.-O. Pörtner, et al. (eds.)]. In press.
  6. Sriver R.L., et al. (2018) “Characterizing uncertain sea-level rise projections to support investment decisions” PLoS ONE 13(2): e0190641. doi.org/10.1371/journal.pone.0190641
  7. Hoffman, J.S., et al. (2017) “Regional and global sea-surface temperatures during the last interglaciation”. Science20, Jan: 276-279 science.sciencemag.org/content/355/6322/276
  8. Kopp, R.E., et al. (17 December 2009) “Probabilistic assessment of sea level during the last interglacial stage”. Nature. 462 (7275): 863–7
  9. Dutton, A. and Lambeck, K. (13 July 2012). “Ice volume and sea level during the last interglacial” Science. 337 (6091): 216–9
  10. Hansen, J., et al. (2016) “Ice melt, sea level rise and superstorms: evidence from paleoclimate data, climate modeling, and modern observations that 2°C global warming could be dangerous” 16, 3761–3812, 2016 www.atmos-chem-phys.net/16/3761/2016/
  11. Bamber, J., et al. (2019) “Ice sheet contributions to future sea-level rise from structured expert judgment” PNAS June 4, 2019 116 (23) 11195–11200; first published May 20, 2019 doi.org/10.1073/pnas.1817205116

Ny historisk klimatkurva

Under femtio år har forskare tagit borrprover från sediment på havsbotten runt om i världen. Genom att analysera kol- och syreisotoper kan man indirekt få fram uppgifter om temperaturer, kolcykeln och hur stora polernas isar var 66 miljoner år tillbaka. Nu med en betydligt högre upplösning än vad som funnits tidigare.

Artikel: Westerhold et al. 2020. An astronomically dated record of Earth’s climate and its predictability over the last 66 Million Years. Science 2020. DOI: 10.1126/science.aba6853.

Lägg märke till de färgade prickarna längst till höger, dagens temperatur längst ner följt av RCP2.6, RCP4.5 och RCP8.5. De motsvarar tre av de scenarier som klimatmodellerna använt sig av för att se vad som händer fram till år 2100 vid olika halter koldioxid i atmosfären. Skalan är alltså miljoner år på x-axeln, vilket ger en uppfattning om hur snabbt dagens ändring sker jämfört med det historiska.

Läs mer på Phys.org.

Det ska jämföras med ett par av de klassiska ”klimatet har alltid varierat”-graferna som cirkulerar på nätet:

Tydligen har Patrick Moore sagt att det är en av hans favoritbilder. Se hur temperaturen är i det närmaste digital, ett varmt och ett kallt tillstånd. Enligt genomgång på Real Climate kommer den från ett blogginlägg och temperaturkurvan är typ handritad.

The ‘temperature’ record is a hand-drawn schematic derived from the work of Chris Scotese, and the CO2 graph is from a model that uses tectonic and chemical weathering histories to estimate CO2 levels (Berner 1994; Berner and Kothavala, 2001). In neither case is there an abundance of measured data.”

Grafen brukar också användas för att visa att det inte finns någon korrelation mellan koldioxid och temperaturen. Men växthuseffekten är helt obefintlig utan solljus och som synes finns den faktorn inte med i ovanstående graf. På den tidsskalan har nämligen jordens axel varierat i lutning och likaså har omloppsbanan runt solen. Så här kan det se ut om den läggs till (Royer 2009):

Läs gärna här om hur havsnivåerna har varierat under dessa tidsepokrar och se om du tror att det skulle innebära några problem för dagens samhälle och världens BNP.

En annan graf som Moore favoriserar (och själv ritat vad jag förstår) är den om hur koldioxiden stadigt har sjunkit fram tills nu och vi har varit på randen till att växterna skulle dö ut på grund av brist på koldioxid. (På tal om handritat…)

Även om det stämt så skulle det inträffa om typ 5 miljoner år. (På tal om alarmism).

Koldioxidhalter från mer trovärdiga källor får nedan (först IPCC AR5 och NASA längst ner):

Katastrof och tillkomsten av en bok (ej om klimatet)

9 september 1943 dödades två tyska soldater i en avlägsen bergsby på Kreta. Det är idag för 77 år sen. Repressalierna innebar en vidrig massaker som jag aldrig hade hört talas om tidigare. Men det skulle senare leda fram till min bok Minotauros Tårar, som först var tänkt att bli något helt annat.

Jag hade en vag idé om hur några skulle förirra sig in i ett grottsystem, kanske koppla ihop det med den grekiska myten om Minotauros på något sätt, kanske letade de efter tyskt naziguld från andra världskriget? Ja, något i stil med Själseld, min debutroman (en delvis historisk rysare som utspelar sig på Öland där jag är uppvuxen).

Och jag hittade den perfekta bakgrunden, på Kreta finns det nämligen ett kilometerlångt grottsystem i närheten av staden Gortyna, full av detaljer som kan få fantasin att skena. En inskription från Dumas till exempel, (kanske inte Alexandre (?) men ändå 🙂 ):

Det har även försvunnit folk därinne och platsen plockades bort från kartor så att folk inte skulle hitta dit. Men framförallt, med tanke på min bokidé, under andra världskriget hade tyskarna använt det som ammunitionsförråd!

Men efterforskningarna ledde också till att jag hamnade på sidor som handlade om vad tyskarna hade gjort under deras ockupation av Kreta, som massakern i Kontomari/Kondomari 1942 där alla män mellan 18 och 50 år blev avrättade. Den är kanske den mest kända då en tysk dåvarande propagandafotograf läckte bilder från det (han blev dömd för förräderi och fängslad för det).

Jag läste också om när hela byar jämnades med marken i den avlägsna bergsdalen Viannos. Jag fick kontakt med Stefanos Gerontis som skickade mig en pdf-fil av sin bok The Burned Villages med intervjuer av de som var med då.

Vi framställer ofta gärningsmännen bakom krigsförbrytelser som ondskefulla monster (med rätta). Men är det inte att fly verkligheten? För de är vanliga människor precis som du och jag. Och det har nog hänt illdåd under alla krig. ”Omänskligt” är väl i själva verket ett ord för saker som enbart människan gör (?). Hur kan det hända om och om igen? Hur lever man vidare efter en sådan händelse, både som gärningsmän och överlevande offer?

Det blev grunden till Minotauros Tårar. Berättelsen om två farbröder som var med när det hände. Ett offer och en förövare. Och något som hände i de labyrintliknande grottorna i Gortyna. En historia med anspelningar till myten om Minotauros.

Finns som storpocket och ljudbok.

Om kreativitet, effektivitet och arbetsglädje

Tänker ofta på det här när det pratas om effektivitet och liknande. Alla mina böcker har blivit till på liknande sätt, jag har bara en vag tanke att börja med, kör ett spår men ändrar mig efterhand, ofta ganska drastiskt. Inser rent logiskt att det borde vara mer effektivt att göra upp en plan, skriva synopsis och ha en tanke med varje kapitel, sen är det bara att köra på.

Lär dig skriva din bok snabbare! Jo, kanske, men varför?

Jag har verkligen testat det också och det har bara slutat med att jag antingen inte har kommit igång att skriva alls eller fortsatt skriva alldeles för länge på trådar som jag kände inte skulle hålla. För det var ju planen för att få ihop slutet. Som att träna enligt träningsprogrammet trots att hälsenan gör lite ont.

Men kanske framförallt, det är inte lika kul. För mig.

Hade en gång en fyrkantig chef och vi hade våra duster i hur problem på labbet skulle angripas och lösas. Efter ett tag kom vi överens om att det funkade på olika sätt. (typ: låt mig va! 😉 ).

Vi är alla olika. En av de saker som stressade mig mest på mitt förra jobb var just likriktningen i detta avseende på stora företag. Alla måste bli strukturtalibaner. Effektivitet har blivit till att bocka av punkter och räkna detaljpinnar istället för att se på helheten. Förståeligt och självklart på ett sätt, glädjedödande och stressande på ett annat.

IPCC:s WMO:s, BAMS, NCA:s sammanfattande rapporter om klimatvetenskapen räcker inte som stöd för ”konsensus”. Vi måste ha en siffra, 97%, byggd på enkäter.

Jag får inte luft i en sådan miljö. Sen kan det vara hur effektivt det vill. Och det likriktar. Alla måste vara stöpta i samma form för att det ska funka. Ledstänger för vissa är rena rama fängelsegaller för andra.

Och det kan skilja från tillfälle till tillfälle vad man pallar och vilken ”metodik” som passar en just då. Att få ihop det på en arbetsplats är förstås inte enkelt (och nej, jag är inte helt strukturlös och mycket av mitt nuvarande jobb handlar om att planera en del, det är överdriften jag vill åt, men jag vet inte hur).

Jag har kört två Ironman, första gången var det träningsprogram, pulsklocka och dagbok som gällde. Skitkul. Aldrig varit så vältränad. Men det blev pannkaka då jag fick problem med sköldkörteln bara ett par månader innan och jag borde inte ha kört tävlingen (men tog mig runt).

Nästa gång ”råkade” jag anmäla mig när jag var ett psykiskt vrak. Hade tokångest inför långpassen. Skippade träningsupplägg och dagbok, hade ungefärlig koll på vad jag gjort ändå. Lyckades lura mig själv att det är okej med 20 min löpning, när jag väl kommit ut blev det längre (inte alltid) och jag kom snart upp i 2-3h-pass (det underlättar att vara lite korkad här).

Och på cykeln tog jag bort hastighetsmätaren och skippade nästan alla långpass men cyklade regelbundet. Inte optimalt men det funkade (det underlättade naturligtvis att jag alltid har tränat en hel del). Något annat hade ju faktiskt inte varit möjligt och då hade det inte blivit något resultat alls. På tal om effektivitet.

Tävlingen blev sen skitkul, lite dåliga förhållanden gjorde att tiden blev en aning sämre än förväntat men ändå helt okej. Och jag brydde mig faktiskt inte. På riktigt.

Man får anpassa metod efter tillfälle och vad man orkar med just då. Men är det ens förenligt med att leva i vårt samhälle? Förmodligen har väl alla generationer sagt samma sak om detta 🙂

Själv har jag sagt upp mig från ett välbetalt jobb och har lyckan att kunna jobba som egen konsult och växlat ner i arbetstid rejält (avlönad tid vill säga, skrivandet räknar jag inte in…). Oändligt skönt att nästan aldrig ställa klockan på morgonen och få sova till punkt. Men det har sin nackdelar att inte har samma pengar att röra sig med och aldrig riktigt veta hur mycket pengar man kommer tjäna nästa månad (även om det inte går någon nöd på mig).

Jaja, några tankar utan anledning en dag som denna.

Erika Bjerström SVT vs Staffan Mörner SwebbTV om extremväder

Haha, jag visste väl det. Den 25 augusti gjorde Sveriges klimatkorrespondent Erika Bjerstöm ett inslag i Rapport om en annalkande storm i USA. Det pratades en del om att stormar har blivit vanligare och intensivare liksom att bränder och torka har blivit det. Extremväder kort och gott. Extremt poppis ämne i klimatsnacket nu för övrigt och det var därför jag skrattade lite för mig själv när jag såg inslaget: Nu går topplocket hos vissa 😉

För detta ämne präglas av samma ödmjuka nyfikenhet som vi har vant oss vid. SwebbTV kallade in bekante Staffan Mörner för att kommentera inslaget (Fjärde statsmakten, 2 september). Lars Bern postade det på sin blogg med rubriken ”SVT ljuger uppenbart”.

Själv tycker jag det här är en diskussion som kan bli oerhört tröttsam där helheten försvinner i ett nafs. Extremväder heter så just för att det inte händer så ofta. Med andra ord kan det vara knapphändigt med data och ta tid att säkerställa en ökande trend. Huvudfrågan är faktiskt vad som kommer hända framöver, inte vad som händer just idag.

Tips: Lyssna på Martin Hedberg, Michael Tjernström och Freja Vamborg prata extremväder med Marie-Louise Kristola på Sveriges Radio här och deras motvilja att prata om rekord hit och dit. https://sverigesradio.se/sida/embed/episode/1525920

Men jaja, tänkte bara kommentera ett par saker.

Jag förpassar Willgerts (intervjuar Mörner) höhöande om att hon rapporterar om att amerikanska myndigheter varnade för livshotande stormvågor till avdelningen för VuxendebattTM: ”men det blev inte så märkvärdigt” och ”de gör prognoser för att skrämma oss”. (väx upp, du gör själv inget annat än varnar för samhällskollaps).

Bjerström berättar att stormar blivit värre pga att vi sett en 1C uppvärmning och att stormar hämtar sin energi ur varma hav. Mörner bekräftar att hon har rätt (jaha, han kan ju sånt där) men lägger till han inte tror att det blivit särskilt mycket varmare sen 1940-talet. Okej. Just det, ja. Manipulationen.

Övriga världen:

Det var bara en parantes.

Har stormar blivit fler och/eller intensivare? Mörner visar ett par grafer som visar att så inte är fallet. Graferna är gjorda av meteorologen Ryan Maue som tycker man ska ta det försiktigt med att koppla enskilda stormar till klimatförändringarna (uttalanden som finns på varenda tankesmedja och bloggsida som dissar klimathotet såg jag). På twitter länkar dock Maue till NOAA och en sammanfattning av kunskapen inom området och att det är konsensus.

[22 sep: Misstänker att få blir väl förvånade över att Maue har kopplingar till Cato Institute och nu också fått en chefstjänst på NOAA. Utnämnd av Trumpadministrationen. Läs t ex på Andthenthersphysics…]

Där kan man läsa att det inte råder någon tvekan om att stormar kommer bli värre framöver. Bevisen för att det redan har inträffat är dock fortfarande osäkra (och det skiljer i tillgängliga data från olika delar av världen) men allt fler studier tyder på det.

Mörner visar en graf från Spencer som visar antal stormar som dragit in över land i USA genom åren och det syns ingen uppåtgående trend, snarare tvärtom (men antalet stormar per år är minimalt och sätta de trendpilar som finns där är snudd på löjeväckande). Likaså visar han ett par andra grafer som visar att kostnaderna för stormskador i USA visserligen har ökat men att det inte beror på stormarnas intensitet. Människor bor bara i allt högre grad på fel ställen. Typ. (Förmodligen är data från Robert Pielke Jr som verkar ha gjort all sådan forskning, men vi får ingen källa här)

Willgert och Mörner påstår att det inte är troligt att Erika Bjerström har några andra data att luta sig mot. ”Nä, de vill jag gärna se i sådana fall”, säger Mörner följt av typ jaja, ”hon tror säkert att det är sant men det är mer en fråga om okunnighet”. Säger svenskaläraren.

Okej, så Bjerström hittar på?

Nej, inte direkt. Att använda icke-fysikaliska storheter som bebyggelse/kostnad över århundrade har sina inneboende felkällor. En studie (Grinsted, 2019, PNAS) gick runt det genom att titta på hur stor area som hade totalförstörts av stormar som drog in över USA och visade på en drastisk ökning i intensitet:

We find that hurricanes are indeed becoming more damaging. The frequency of the very most damaging hurricanes has increased at a rate of 330% per century.

Pielke Jr och en av författarna hade ett kärleksfullt meningsutbyte på Twitter om det här.

En annan studie från i våras (Kossin, 2020, PNAS) visade en statistisk signifikant i ökning av tropiska stormar:

TC [Tropical Cyclone] intensity record is extended to the 39-y period 1979–2017, and statistically significant (at the 95% confidence level) increases are identified. Increases and trends are found in the exceedance probability and proportion of major (Saffir−Simpson categories 3 to 5) TC intensities, which is consistent with expectations based on theoretical understanding and trends identified in numerical simulations in warming scenarios. Major TCs pose, by far, the greatest threat to lives and property. Between the early and latter halves of the time period, the major TC exceedance probability increases by about 8% per decade, with a 95% CI of 2 to 15% per decade.

Jag vet förstås inte vilka studier Bjerström stöder sig på men här fick ni två som visar att Mörners påstående om att det inte finns några data på ökad aktivitet inte stämmer. Och det finns mer.

Men ta det för vad det är, ”tecknen” håller bara på att utkristallisera sig, konsensus är att det kommer bli värre på grund av fysikens lagar. Även enligt den forskare som Mörner ref’ar till. Bjerström påpekar också att det tar tid för forskare att säkerställa dessa trender.


Sen kommer vi till torka och nederbörd och Mörner visar följande bild som visar att det inte blivit värre angående torka i världen:

Den är från en artikel skriven av Hao et al (PNAS, 2014). Men såklart visar Mörner inte bilder från vetenskapliga artiklar utan en version tagen från en blogg med en ditritad överdriven ”trendpil”. (Ett gästinlägg av den käre Lorden Monckton…). Artikeln beskriver ett inledande arbete med att få ihop data angående globala torktrender och att det varit dåligt monitorerat genom åren.

Nåväl, vi kan väl då komma överens om att Hao är en trovärdig källa? Varför inte titta på en nyare artikel från honom? (Res. Lett. 13 (2018))

A significant increase in the severity of compound dry and hot extremes(or decrease of the SDHI value) during the warm season was found in western US, northern South America, western Europe, Africa, western Asia, southeastern Asia, southern India, northeastern China and eastern Australia. Moreover, a significant temporal increase in the average severity of the hottest month over global land areas was also observed. Results from this study highlight the increased severity of compound dry and hot extremes over global land areas and call for improved efforts on assessing the impact of compound extremes under global warming.

Eller varför inte följande artikel från Donat et al i Geophys. Res. Atmos. från 2016:

”Gridded observations (HadEX2) show that the frequency of warm days (TX90p) has increased over the past century in most regions of the globe (Figure 1), with the exceptions of the warming hole over eastern North America [Portmann et al., 2009; Misra et al., 2012] and the southern and western parts of South America.”

Nederbörd:

”…precipitation extremes we find global tendencies toward more intense rainfall throughout much of the twentieth century; however, local changes are spatially more variable. While global time series of the different data sets agree well after about 1950, they often show different changes during the first half of the twentieth century”

Det finns många hundra studier som bedömt och visat att sannolikheten för att extrema väderhändelser har blivit vanligare och intensivare med åren. En interaktiv världskarta där du själv kan klicka fram dessa studier hittar du på Carbon Brief.

Vidare hänvisar SwebbTV till USA:s National Climate Assessment som förvillar genom att enbart ta med extrema värmeböljor från 60-talet och framåt och ignorerar 30-talets Dust Bowl som var värre osv. De döljer också att det brann större arealer i USA långt tillbaka.

Ja, jag vet inte hur det ligger till här men jag kan tänka mig att det blir lite av att jämföra äpplen och päron när man inte alls hade en bekämpning av skogsbränder innan 40-talet och liknande (se citat nedan).

På samma tema läggs en graf från Yang 2014 upp, den visar att den globala arealen som brunnit har minskat. Men det finns mängder med saker som påverkar uppkomsten av bränder och hur de sprids. I samma studie står:

Studies have attributed the reduction of large fires in United States during this period to extensive livestock grazing and fire suppression efforts [Belsky and Blumenthal1997Savage and Swetnam1990]. Fire models also suggested fire suppression efforts have substantially reduced the extent of wildfire in United States [Lenihan et al., 2008]. In China, burned area showed a downward trend from the 1950s to the 1990s. From 1981, fire suppression was strengthened across the forested region and abruptly reduced burned area [Lü et al., 2006]. 

Jaja, jag fattar, de vill föra fram att media överdriver och ja, jag kan hålla med om att Bjerströms uttalanden om att Kalifornien och Australien befinner sig i ett permanent tillstånd av torka är att ta i överkant. Naturligtvis förlöjligar de att öbor som tvingats flytta kallas för klimatflyktingar, det var ju helt otippat.

Annars tycker jag Bjerström tydligt påpekar svårigheterna med att knyta enstaka väderhändelser till klimatförändringar. Det mesta av kritiken som förs fram handlar om semantik i mina ögon och bemöts med körsbärsplockade data. Som vanligt finns inget som tyder på att Mörner faktiskt har läst de studier han hänvisar till utan att det är bilder tagna från de vanliga bloggarna.

Lite gulligt blir det när de påstår att ”Erika har nog lyssnat på oss” när hon säger att man måste skilja på väder och klimat. Ja, det är ju ni som kan det här bäst… suck.

Mitt topplock går när de ger sig på att förklara hur det egentligen ligger till med havsnivåökningar runt USA:s kuster och så vidare. Här kan ni läsa om att den har accelererat på senare år även om Mörner förstås inte anser det.

Det finns mycket att säga om det här och naturligtvis förekommer överdrifter i media. Men det finns också mängder med oroande tecken som inte rapporteras. Vad är det SwebbTV vill säga genom att peka på överdrivna ordval och liknande? Att vi därför kan bortse från IPCC och den brutala mängd forskning som finns och den konsensus som råder? Att se SwebbTV granska klimatvetenskapen känns ibland som Kurt Olsson

Har skrivit ett par andra inlägg om etxremväder:

Extremväder, debatten och Elisabet Höglund

Värmerekord i Sibirien fake news?

[Haha, signaturen ”per” postade en kommentar på Lars Berns sida och skrev att han tyckte mitt inlägg ovan var intressant med än länk hit. Bern svarade med att plocka bort länken med nedanstående kommentar. CENSUR!! Jag är kräänkt och så vidare. ]

Våga ta debatten var det va!? ]

En bok blir till, resan mot utgivning

Reflektioner om skrivande och att bli utgiven

Förra året la jag ner mitt skrivande, det har jag visserligen gjort flera gånger men den här gången var det mer på riktigt. Det är i år tio år sen jag skrev min debutbok Själseld som gavs ut på det då nyuppstartade förlaget Mörkersdottir. Sen dess har det blivit fyra böcker till, alla utom en har fått bra respons från etablerade förlag även om det inte nådde ända fram (det normala är annars att få en standardrefusering då mängden manus de får in är ansenlig). Jag snubblade på upploppet för ett par av dem känns det som.

Det slutade med att jag gav ut via eget förlag och Minotauros Tårar nådde final i Selmapriset. Det har vidare lett till kontrakt på e-bok/ljudbok hos riktiga förlag (Minotauros Tårar och Det som blir över).

Det har varit kul att ge ut själv men det finns mycket med det som inte är min grej, att få ihop distribution, sätta inlagor (göra framsidor är dock kul 🙂 ) att nå ut och sköta än det ena än det andra som inte har med skrivande att göra.

Under våren förra året skrev jag klart en thriller men kände ingen glädje alls när jag var klar, det var mest ångest över att jag kastat bort en massa tid och det kändes helt meningslöst att fortsätta. Visst är det kul att skriva men samtidigt är det väldigt mycket jobb och lite som att ständigt ha läxa som måste göras. Om sen ”ingen” är intresserad av att läsa så får jag ibland känslan av att vara en av de där som testar inför Idol trots att de bevisligen inte har minsta anlag för att sjunga.

Jag orkade inte ens färdigställa den för att skicka in till förlag. Den blev liggande i den digitala byrålådan. Finito.

Men tack vare några uppmuntrande ord från er bloggföljare fick jag i höstas ett ryck att skriva en bok om klimatdebatten utifrån mina blogginlägg. När jag började skriva kom det istället att bli mer av en genomgång av hur debatten kommit att bli så polariserad som den blivit. Skickade ut manuset till ett gäng förlag och det blev till en början samma visa som tidigare: nej tack, nej tack och nej tack. Nähe.

Men sen: Vi är intresserade av det du skrivit!

Ja, hurra!

Men …

… det fanns några saker som behövde ordnas för att det skulle bli tal om utgivning. Först en bekräftelse från någon med dokumenterad kompetens inom klimatvetenskap att det jag skrivit höll måttet så att säga. Kändes som ett rimligt krav. De ville också att någon med lite bättre räckvidd än jag själv (pratar inte om armlängd här) kunde tänka sig att rekommendera det ”offentligt”. En ”relevant kändis” alltså.

Jag kan förstå även detta, har hört från flera håll att det blivit allt svårare att nå ut med okända författares verk och det blir väl inte mindre aktuellt när det handlar om klimatfrågan. Och förlagen är förstås ingen välgörenhetsinrättning, de måste sälja för att överleva.

Problemet var att jag inte kände någon relevant kändis och jag har också ohyggligt svårt att be folk om tjänster. Nu skulle jag alltså få någon jag inte kände att läsa flera hundra sidor utan att kunna erbjuda något i retur. För mig var det ett enormt berg att bestiga men det blev ändå av.

Skrev bland annat till Anders Wijkman (ordförande i Miljömålsberedningen som tog fram Sveriges Klimatlag, ordförande i Programkommittén för det nationella klimatforsknings-programmet) som nappade och kom ganska snabbt med ett för mig överväldigande svar: Boken fyller ett stort, stort tomrum. Anders hjälpte mig sen att få kontakt med meteorologen Martin Hedberg som erbjöd sig att skriva förord.

Det är stort och jag är så oerhört tacksam för er hjälp, det hade inte blivit något av det här annars!

På toppen av Yalung Ri i Nepal 5630 möh

Så i början på sommaren skrev jag på kontrakt för utgivning av min bok om klimatdebatten på förlaget Roos&Tegnér och nu har resan att få texten att bli en tryckfärdig bok börjat. Grymt kul och spännande. Nu känns skrivandet på riktigt så att säga. (Och ja, jag har även börjat titta på det däringa senaste skönlitterära manuset i byrålådan…)

Får ofta frågan hur lång tid det tar att skriva en bok och det har varierat allt från några månader till mer än ett år för mina böcker, för den nu aktuella boken är det nästan omöjligt att ge en siffra för det beror lite på vad man menar, själva skrivandet tog några mycket intensiva månader i slutet av förra året och in på detta men det är inte hela sanningen.

Jag har intresserat mig för klimatdebatten i snart femton år eller så (som kanske märkts i mina blogginlägg är det framförallt själva debatten i sig som fascinerar, nästan mer än själva sakfrågan). Naturligtvis har jag samlat på mig mycket kunskap och länkar genom bloggskrivandet och det måste förstås räknas in i skrivtiden men det är svårt att dra en gräns. Vågar inte riktigt räkna hur många timmar det blivit.

Men att skriva en bok är att börja om. Gå igenom igen och igen och igen. Jag är kanske konstig men just den biten tycker jag faktiskt är kul (okej, inte hela tiden och vi får väl se hur det låter mot slutet av året 🙂 ).

Ett villkor för utgivning var dock att manuset skulle kortas rejält och under våren har jag våndats för att plocka bort ett sextiotal A4-sidor. Det är alltid svårare att skriva kort och kärnfullt och klimatdebatten är enorm och det saknas inte saker jag vill ta upp. Boken skulle kunna bli hur lång som helst. Men det gick.

Igår fick jag mejl från förlaget och efter en ganska kämpig vecka på jobbet var det skönt att höra att manuset ”håller mycket hög klass” och att längden nu är okej. Men naturligtvis med en del förbättringsförslag, en text blir nog aldrig helt färdig.

Det handlade nu mest om övergripande innehåll och de större dragen, senare kommer en redaktör ”granska, utmana och förädla” i mer detalj. Det är ett givande och tagande, vissa saker vill jag naturligtvis ha på ett visst sätt och det är i slutänden min text men vi har ju samma mål, att det ska bli så bra som möjligt. Och jag är brutalt medveten om hur blind man kan bli på sina egna texter!

Sen följer ren korrektur (rätta skrivfel och liknande) och formgivning. Parallellt ska framsida, säljtext mm fram och inte minst ska pressbilder tas 😉

Vi har inte bestämt exakt titel eller datum för släpp ännu men det blir till våren någon gång (själv vill jag ju publicera den imorgon).

To be continued …

Widding på SwebbTV igen, var är nyfikenheten?

Såg att folk gjorde reklam för ett inlägg om klimatet på Swebb-TV 23 maj 2020 där Elsa Widding intervjuades. Med nästan 50 000 tittar enligt Youtube.

Widding är författare till Klimatkarusellen som jag skrivit om tidigare. Det går inte att säga emot hennes önskan att man borde se på klimatfrågan ur ett vetenskapligt perspektiv, men varför visas då endast bilder från bloggar upp i programmet!? Som dessutom är felaktiga.

Ni som säger er vara skeptiskt lagda, är ni inte nyfikna på vad hon har att säga om det som faktiskt publicerats vetenskapligt istället för att hon dammar av gamla grafer som tagits från nätet? Låt mig visa:


07:55 in påstår Widding att senare tids vetenskapligt granskade artiklar visar att klimatkänsligheten* inte är så hög som man tidigare har trott och det finns ingen anledning att larma.

(*Det finns några olika mått på den så kallade klimatkänsligheten, den som oftast brukar diskuteras i sociala medier och liknande är det som kallas ECS (Eqilibrium Climate Sensitivity) och är ett mått på hur mycket temperaturen ändrar sig efter att koldioxidhalten i atmosfären har dubblerats. I IPCC:s senaste rapport från 2013 angavs detta till 1,5-4,5°).

13:50 in visar hon följande bild som ska beskriva just det:

Ni som läst min blogg känner igen det här, Staffan Mörner (författare till boken Borde man oroa sig för klimathotet?) har också använt den. Den är tagen från bloggen NoTrickZone och visst antyder den att ny forskning skulle visa på en lägre klimatkänslighet. Bara det att det är ett rent falsarium. [Som synes i kommentarerna nedan har Mörner tagit till sig detta efter jag har påtalat felet. Det är bra att kunna ändra sig, tyvärr finns den ju fortfarande i hans bok …].

Tror ni på fullt allvar att detta är det vetenskapliga samfundets kunskapsunderlag? Att det då skulle låta som det gör? Då kanske du ska börja fundera på hur långt ner i kaninhålet du hamnat i denna fråga …

Jag har skrivit mer om denna bild här, nöjer mig nu med att visa de studier som fanns refererade i en artikel från 2017 av Knutti et al (bild från Carbon Brief). Varje streck motsvarar en studie (142 st) och det intervall de kom fram till, helt väsensskilt från blogginlägget med andra ord (ett inlägg som utan tvekan är ett medvetet grepp att förvilla):

En av de största genomgångar av detta som gjorts publicerades nu i somras (Sherwood et al 2020) där de slog fast att det var mycket osannolikt att klimatkänsligheten understiger 2°C. Jag har skrivit mer om den studien här.

Så återigen, ni som kallar er skeptiker, är ni inte nyfikna på varför Widding ständigt upprepar att vi ska närma oss klimatfrågan ur ett vetenskapligt perspektiv men helt enkelt bortser från nästan alla studier om saken och istället håller sig till ett gammalt blogginlägg? Vore det inte intressant att höra en kommentar om det i alla fall?

Vi har nu över 1°C:s uppvärmning och halten koldioxid i atmosfären har ökats med ca 50%. Widding hänvisar här till studier som nämner en klimatkänslighet på 0,3-0,8°C. Fundera på hur rimliga dessa är när vi redan har passerat dem med råge trots att vi bara kommit halvvägs i fördubblingen och dessutom har flera hundra år av eftersläpning kvar innan vi når ECS?


20:33 in pratar hon om att det är viktigt att titta tillbaka om det vi vet om hur klimatet varierat genom historien och drar fram en graf som tycks visa att nuvarande uppvärmning är mikroskopisk i jämförelse med de svängningar som skett ett tiotusental år tillbaka. Det påstås att den lilla röda linjen nere till höger motsvarar nutida uppvärmning men …

… det stämmer inte utan det är återigen en fejkad bild från bloggosfären (och urgammal och uttjatad i de här sammanhangen, det finns en miljard olika versioner av den här).

Det handlar om GISP2 som står för Greenland Ice Sheet Project 2 som är ett isborrprov från Grönlands glaciär som publicerats i ett par studier med data som sträcker sig fram till år 1855 (Cuffey & Clow 1997Alley 2000). Jag har skrivit om detta tidigare. En mer korrekt bild skulle se ut så här (inom paleoklimatologiska grafer av det här slaget är år 0 lika med år 1950):

[Förtydligande: i grafen nedan har temp från annan borrkärna nära GISP2 tagits med liksom nutida mätningar av temp. Man ska vara försiktig med att bara lägga in olika mätningar i varandra men det ger ändå en bild av hur det ser ut, läs mer i länken till mitt förra inlägg ovan. I grafen nedan så visar x-axeln heller inte år 0 som 1950.]

22:00 Alla klimatvariationer beror inte på koldioxid menar Widding. Hon lyfter fram Fredrik Charpentiers Ljungqvists (FCL) bok Klimatet och människan under 12000 år. Det går inte att slå in mer öppna dörrar, ingen seriös forskare har någonsin påstått att koldioxid är den enda drivkraften. Aldrig.

Men vi kan väl då ömsesidigt gå med på att FCL är en pålitlig källa och kanske kan ni då läsa en vetenskaplig artikel från förra året som han var med och skrev och konstaterar att nutida uppvärmning är exceptionell sett över de senaste 2000 åren:

The largest warming trends at timescales of 20 years and longer occur during the second half of the twentieth century, highlighting the unusual character of the warming in recent decades.

Efter att ha gått igenom en mängd mätserier världen över och applicerat olika statistiska analyser har man kunnat konstatera att varken den medeltida värmeperioden eller den lilla istiden har varit global, det skiljer hundratals år mellan fenomenen i olika delar av världen. Man är mer säker än någonsin på att den uppvärmning vi nu ser är exceptionell och skiljer sig från det som setts tidigare.

Och det finns en lång radda vetenskaplig artiklar om detta som man aldrig får höra talas om på Swebb-TV. Skrev t ex om en ny studie som rekonstruerat temperaturen 12000 år tillbaka (Kaufman, D., McKay, N., Routson, C. et al. Holocene global mean surface temperature, a multi-method reconstruction approach. Sci Data 7, 201 (2020). https://doi.org/10.1038/s41597-020-0530-7)


Ca 25: Widding pratar vidare om att det är så enkelspårigt att vi bara förbereder oss på ett scenario, dvs att det blir varmt. Tänk om det blir tvärtom! Hon lyfter fram Maunder Minimum som är ett begrepp som syftar till en extremt låg solaktivitet som korrelerar till antalet solfläckar och förväntas ge en mindre temperatursänkning (”minimum” har dock inget att göra med temperaturen utan just ett minimum i solaktiviteten).

Men nej, det är inget mainstream forskare har ignorerat, ett Maunder minimum motsvarar effekten av några enstaka ppm koldioxid i atmosfären och skulle på sin höjd förskjuta uppvärmningen några år. Se t ex

  • Meehl et al 2013 Could a future “Grand Solar Minimum” like the Maunder Minimum stop global warming?
  • Jones et al 2012 What influence will future solar activity changes over the 21st century have on projected global near‐surface temperature changes?

Det finns fler. Om Widding vill närma sig frågan ur ett vetenskapligt perspektiv kanske man kan få be att börja med att inte få det att låta som att saker har ignorerats trots att det existerar mängder av studier om det.

(Men att förutspå en nedkylning är ett stående moment i klimatdebatten som jag skrivit om tidigare).


24:35 Parisavtalet skulle vara verkningslöst, skrev om det häromdagen.


17:30 Hon frågar sig varför man ignorerar den termiska avgasning av haven som en källa till atmosfärens stigande koldioxidhalt. (Det handlar om att koldioxid har en sämre löslighet i varmare vatten och därför skulle avge koldioxid nu när det blir varmare). Det skulle alltså innebära att våra utsläpp inte behöver vara den enda större orsaken till de stigande halterna. Skrev om det när hon framförde samma sak i sin Youtube-kanal.

Rapporten State of the Climate 2019 som publicerades nyligen (en sammanställning gjord av mer än 520 forskare från 60 olika länder) visar att havet absorberade 2,4 miljarder ton mer koldioxid än vad det avgav under 2019 (rekordsiffra) vilket också gör att pH sjunker (0.018 ± 0.004 enheter per decennium, tänk på att det är ett logaritmiskt värde). Jag la upp huvudslutsatserna från den rapporten här.

Om du vill bemöta det vetenskapligt så kom gärna med studier som motbevisar dessa mätningar istället för åsikter om hur det skulle kunna vara. Som sagt, den enda studie hon tog upp i sin Youtubekanal har bemötts för evigheter sen (se mitt inlägg jag länkade till ovan).


Sen är det mest en massa prat om att inga professorer Widding har träffat är särskilt orolig över klimatfrågan (det beror förstås enbart på vilken krets hon rör sig i). Hon påpekar att det visserligen är mest pensionerade professorer hon har i sitt nätverk men det är bra för det är nästan bara de som vågar säga vad de egentligen har för åsikt i klimatfrågan eftersom de inte behöver kämpa om forskningspengar.

Så evinnerligt trött på det där konspirationssnacket och att man inte får ifrågasätta IPCC och ingen vågar ta debatten. Anledningen till att ingen vill debattera med er är för att ni inte vill blanda in publicerad vetenskap utan bara älta saker som retts ut för flera decennier sen. Bloggare som påstår att vi har inte haft en uppvärmning sen 1940-talet lyfts fram som trovärdiga källor (nej jag överdriver inte).

Widding frågar sig varför man till exempel inte lyssnar på havsnivåexperter som Nils-Axel Mörner. Läs den här ”vetenskapliga artikeln” från honom så förstår ni precis varför han har passerat lämplighetstadiet för det.

Hon berättar också att hon och Staffan Mörner skriver på en barnbok (12-15 år). Norska Klimatrealisterna (sic) har gått igenom norska läromedel. Vi ska alltså lära barnen att ignorera 20-30 års forskning och få dem att inse att det är på bloggarna man hittar ”sanningen”. Vilket mörker.

Ber om ursäkt för att jag upprepar mig, men det är så här det har sett ut det senaste decenniet, samma saker ältas om och om igen. Går ju i alla fall snabbt att skriva blogginläggen då…

Min bok Spelet om klimatet kommer ges ut på Roos&Tegnér förlag nästa år (ca april). Handlar inte om domedagsscenarier utan om hur klimatdebatten hamnat där den gjort.

Missar jag poängen om 70-talets ”Global Cooling” och Tony Heller?

MNIL8602

För lite sen skrev jag ett inlägg om myten att klimatforskarna på 70-talet var eniga om att vi stod inför en ny istid. Staffan Mörner tyckte jag missade poängen, det var inte varningarna om en ny istid det handlade om utan att det rådde konsensus om att det skett en nedkylning mellan ca 1940-70 (jag länkade bland annat till Mörners sida för att han publicerat en lång rad utklipp som en viss Tony Heller har letat fram):

”Jag utesluter inte att Tony Heller slarvat med att hålla isär dessa två påståenden, men det är faktiskt inte den ”stundande istiden” det handlar om för vare sig honom eller mig, …”

Okej, hm, då blir allt väsen och räknande av artiklar än mer obegripligt för inte ens ”de alarmistiska forskarna” på Real Climate protesterar mot en sjunkande temperatur under den perioden:

”This is one statement that we can agree with — there was cooling in the 1940s to 1970s”

Det är möjligt att Staffan inte syftar på att en ny istid förutspåddes, men tvärtemot vad han säger så är det precis vad Tony Heller och en lång rad bloggar och tidningskrönikor påstått om och om igen:

“Every major climate organization endorsed  the ice age scare, including NCAR, CRU, NAS, NASA – as did the CIA.” 

Det är från Steve Goddards blogg, men det är bara Hellers tidigare alias. Han har inte publicerat några vetenskapliga publikationer inom klimatforskning men är otroligt aktiv på nätet. Han menar att all klimatvetenskap är en enda stor bluff och att vi förmodligen inte haft någon uppvärmning alls sen 1940:

He introduces his talk with the claim that “that there probably has been little or no warming since the 1940s.

Ta en titt på detta inlägg i skepnad av Tony Heller och säg att han inte för fram åsikten att forskarna var eniga i att varna för en ny istid. Att han ”slarvat med att hålla påståendena isär” är bara att flytta målstolparna. Och det räcker med en snabb googling för att få fram att det inte är en udda framställning på nätet:

Bloggen WUWT:

”There was an overwhelming scientific consensus in the 1970s that the Earth was heading into a period of significant cooling.” 

 

Arizona Daily Independent:

”The world had been cooling since the 1940s and by the 1970s the consensus of climate scientists was that we were about to enter another “ice age” or at least to return to the cold of the ‘little ice age'”

Financial Post:

”In the 1960s and 1970s, a growing scientific consensus held that the Earth was entering a period of global cooling.” 

Allas vår Delingpole på Breitbart:

”Everyone knows that before the global warming scare began in the 1980s, scientists were much more worried about global cooling and the coming ice age.”

Ingemar Nordin, Klimatupplysningen:

”Idag har de flesta av oss glömt det förra klimatlarmet, nämligen det om Global Avkylning och en kommande istid. Ja, inte bara glömt, utan dagens klimatalarmister förnekar rakt av att någon sådant överhuvudtaget har förekommit.”

Ganman visar falska Time-framsidor om en kommande istid.

Ja, ni fattar.

Om ni inte har ett liv kan ni ju roa er med att följa upp varifrån väldigt, väldigt många av liknande inlägg länkar till för källa. Spoiler alert: Tony Heller aka Steve Goddard och hans tidningsutklipp. Vilket jag alltså visade i mitt förra inlägg inte är sant. För den som inte litar på alarmisterna på Real Climate kanske det duger med den IPCC-kritiske Richard Lindzen? Pdf-artikel från Cato Institute:

“Indeed, the global cooling trend of the 1950s and 1960s led to a minor global cooling hysteria in the 1970s. […] But the scientific community never took the issue to heart, governments ignored it, and with rising global temperatures in the late 1970s the issue more or less died.” 


Staffan Mörner menar att jag ljuger om att Tony Heller/Steve Goddard fått kicken från att skriva på bloggen WUWT efter att han gång på gång haft fel och vägrat erkänna det efter att ha blivit överbevisad. Nå, ni får väl lita på Staffan eller Anthony Watts som driver WUWT:

Heller portad WUWT

 

Läs mer här: 1900-talets oförklarliga värme- och kylperioder


Staffan Mörner och andra vill få det här till att mätserierna manipulerats i efterhand för att till exempel trolla bort kylperioden. För att ta med hela meningen i första citatet:

”Jag utesluter inte att Tony Heller slarvat med att hålla isär dessa två påståenden, men det är faktiskt inte den ”stundande istiden” det handlar om för vare sig honom eller mig, utan om att 1900-talets klimathistoria manipulerats utan vetenskaplig grund.”

Det är också en never ending story. Staffan skriver att han inte hittat några acceptabla motbevis till Hellers påstådda avslöjanden om fusk/manipulation, de som finns ska bara vara svepande beskyllningar och personliga påhopp. Uppdateringarna redovisas i vetenskapliga publikationer så visst finns det förklaringar liksom flertalet bemötanden på nätet. Om inte ”mainstream”-forskarna duger kanske Anthony Watts på WUWT gör det? Här visar han hur Goddard/Heller har fel om NOAA:s påstådda fiffel (men så klart vägrar Heller acceptera det).

Frågan är väl som så ofta om man ska lita på forskarvärlden eller en bloggare som visat sig ha fel om och om igen?

Dessa mätserier en komplicerad historia och naturligtvis behövs justeringar göras då och då, precis som i ALLA verksamheter som håller på med liknande saker. Inom klimatologin är det dock lika med manipulation. Jag har tidigare skrivit ett par inlägg om mygel med mätserier:

Rådata, temperaturjusteringar och mygel

Om NOAA:s påstådda mygel med temp serier

Climate Feedback om Hellers ”avslöjande”. Nick Stokes. Tamino.

Jag är väl medveten om att det inte kommer göra någon skillnad, fel efter fel hos Heller, NoTrickZone osv kan påvisas om och om igen men de kommer ändå användas som en mer trovärdig källa än den samlade kunskapen sammanfattad i IPCC, WMO, BAMS, NCA:s rapporter osv.

Självutnämnda skeptiker hänvisar för övrigt nästan uteslutande till UAH:s satellitbaserade mätserie och menar att de landbaserade serierna inte går att använda för de är så manipulerade. Nu är det så att även UAH:s mätserie har genomgått en lång rad kraftiga justeringar genom åren (visade t o m felaktigt en nedkylning på 90-talet).


Nästa år ges min bok Spelet om Klimatet ut på förlag Roos & Tegnér. Önskar det vore idag 🙂

 

Replik på Lomborgs inlägg på SvD ledarsida

MNIL8555

Bjørn Lomborg är en, inom klimatdebatten, kontroversiell dansk statsvetare som regelbundet skriver på SvD:s ledarsidor. Det här är en replik på hans inlägg 13 aug 2020.

Överdrifter och osaklig alarmism är naturligtvis ett otyg i alla debatter men det är inte ett dugg bättre att bagatellisera problem baserat på antaganden utan grund och körsbärsplocka data som passar in men bortse från annat. Det är tyvärr något Lomborg ofta har praktiserat genom åren för att komma till slutsatsen att det är för dyrt att reducera de fossila utsläppen. Hans senaste inlägg på SvD:s ledarsida är inget undantag som bygger på hans nya bok False Alarm.

Flera har kritiserat bokens innehåll och t ex Bob Ward på The Grantham Research Institute on Climate Change and the Environment, London School of Economics and Political Science har granskat vad Lomborg egentligen bygger sina slutsatser på.

Lomborg menar att Parisavtalet, som har till målsättning att stoppa uppvärmningen vid under 2°C till 2100, inte kommer få någon effekt. Det bygger han på en modell som antar att länderna kommer uppfylla sina löften fram till 2030 för att sen inte reducera utsläppen mer fram till 2100 utan snarast återgå till utsläpp större än de för 2015. Det är knappast ett rimligt antagande.

Lomborg överdriver dessutom de kostnader för klimatåtgärder som den vetenskapliga litteraturen kommit fram till. Han har t ex dubblerat EU:s kostnader för att han anser det vara ”mer realistiskt” men den studie han anger som stöd för det nämner inget sådant. Fördubblingen verkar med andra ord vara baserad på hans magkänsla.

Mycket av Lomborgs resonemang runt kostnader i False Alarm bygger på Nordhaus (fick ”Nobels ekonomipris” 2018) ekonomiska modell vars resultat låg till grund för hans påstående om att ett ”optimalt” policymål istället vore att sikta på 4°C, vilket bara skulle ge bara några procents påverkan på världens BNP.

Modellen har kritiserats hårt av bl a ekonomiprofessor Keen för att inte ha något med vetenskap att göra. Som referens kan nämnas att den globala medeltemperaturen under senaste istiden var 4°C lägre än vad den är nu och att det bara skulle få en marginell påverkan på ekonomin enligt modellens skadefunktion är absurd. Modellen säger också att 6°C temperaturökning enbart skulle ge en sänkning av världens BNP på 8,5%, det räcker med att läsa IPCC:s rapport om skillnaderna i konsekvenser bara att gå från 1,5 till 2°C för att se hur illa det rimmar överens.

Nya studier som använder uppdaterad kunskap både inom ekonomi och klimatologi visar att 2°C ligger väl inom det ”optimala” policymålet (t ex Hänsel et al 2020) men det ignorerar Lomborg helt.

Lomborg påstår att deras undersökning visar att folk prioriterar mat, politisk stabilitet, hälsa etc före klimatåtgärder. Så klart, som man frågar får man svar. Ingen vet exakt vad som kommer hända i framtiden men vi vet att klimatförändringarna kommer ge ändrade väderförhållande och nederbördsmönster (syns redan nu) på många håll som i sin tur kan medföra problem på alla de punkter som Lomborg räknar upp.

Han skriver själv i sin bok Cool It! (s 58) att Himalayas glaciärer kan vara borta inom detta århundrade men viftar undan det med att man kan magasinera vatten. Det är otroligt många människor och ekosystem som är helt beroende av dessa glaciärer för vattentillgång. Krig har startats för mindre och vi vet alla vad följderna kan bli i form av lidande och flyktingströmmar. Inget tyder på att Lomborg räknar med något sådant.

Bamber et al PNAS 2019:

We find it plausible that SLR [Sea Level Rise] could exceed 2 m by 2100 for our high-temperature scenario, roughly equivalent to business as usual. This could result in land loss of 1.79 M km2, including critical regions of food production, and displacement of up to 187 million people (38). A SLR of this magnitude would clearly have profound consequences for humanity.

Det är naturligtvis extremt svårt att beräkna hur många ”klimatflyktingar” havsnivåökningarna kan leda till, siffran 187 miljoner sänker Lomborg till 305 000 genom att anta att vi kommer införa åtgärder enligt studie av Nicholls et al 2011. Hur?

Naiviteten i Lomborgs påstående är ofta slående. Han menade t ex att Bangladesh billigt och enkelt kunde skydda sig mot havsnivåhöjningen precis som Nederländerna har gjort:

”The Dutch has shown us 200 years ago, you can handle sea level rise fairly, easily and cheaply, you can do the same thing here and you will do the same thing here.” 

Det är bara att titta på en karta över Bangladesh, vars kust är ett enda stort floddelta, hur orimligt detta är, särskilt med tanke på de frekventa stormar som härjar där. Det är nästan i stil med det han skrev om isbjörnar i sin bok Cool It! (sid 6), att de kommer anpassa sig till en livsstil mer lik brunbjörnarnas som de utvecklats ifrån.

Samma studie Lomborg hänvisar till om 305 000 flyktingar konstaterar:

”So in conclusion, there is great uncertainty about the magnitude and sources of impacts and costs under high sea-level-rise scenarios.”

Det är också bedrägligt att räkna med världens BNP som mått på välfärd. Stormen Matthew på Haiti 2016 påverkade knappt världens BNP men det var likväl en katastrof för landet. Lomborg menar att vi kommer vara rikare framöver och att vi då kan införa åtgärder. När är vi rika nog? Vi är tydligen ännu inte rika nog att utveckla malariamediciner, inte rika nog för att åtgärda förväntade problem med antibiotikaresistens eller införa koldioxidregleringar. Vi var heller inte rika nog att ha beredskapslager eller väl finansierad äldrevårdför inför en (helt väntad) pandemi.

Det är inte kunskap eller pengar som hindrat oss hittills, lika lite som det står och väger mellan att bekosta klimatåtgärder eller att lyfta folk ur fattigdom. Vi är rikare nu än någonsin men ändå har vi rekord i antal människor på flykt i världen och antalet läkemedelsbolag som sysslar med malaria och antibiotika går bara ner.

Det mesta tyder på att vi har en klimatkänslighet på runt 3°C, vilket innebär att nuvarande utsläppsnivåer kommer ge en koldioxidhalt i atmosfären som intecknat en temperaturhöjning av 3°C vid år 2060 om inget görs. Det är långt utanför vad mänskligheten någonsin har upplevt både vad det gäller temperatur och koldioxidhalt. Senast var för flera miljoner år sen med havsnivåer på 10-20 m högre än nu. Och nu ska vi balansera åtgärderna mot en högst osäker procentsats för världens BNP? Om man är skeptisk till de ”fysikaliska klimatmodellerna” kan man definitivt sluta lyssna på Lomborg för de ekonomiska modellerna är inte värt ett skvatt om klimatmodellerna visar helt fel.

Egentligen är det märkligt att så många fri marknadsförespråkare hånar Greta Thunberg och det engagemang hon startat. Det går knappast få ett bättre exempel på marknadsekonomi. Det har nu skapats en enorm efterfrågan som entreprenörer redan har börjat utnyttja. Naturligtvis kämpar de inom fossilindustrin emot. Lomborg och andra protesterar mot dyra subventioner för alternativa energikällor men tycks ignorera de absurda subventioner motsvarande 6,3% av världens BNP som fossilindustrin får enligt IMF.

Eller Scovronik et al Nature Commucnications 2019:

”The global health benefits from climate policy could reach trillions of dollars annually, but will importantly depend on the air quality policies that nations adopt independently of climate change. Depending on how society values better health, economically optimal levels of mitigation may be consistent with a target of 2 °C or lower.” 

Det är odiskutabelt att klimatförändringarna kommer få allvarliga konsekvenser och det finns ingen tid att skjuta på åtgärder om vi vill ändra på det. Den koldioxid vi släpper ut nu kommer stanna kvar där i århundraden.

Det är synd att många väljer att lyssna på Lomborgs magra argument. För honom verkar precis allt vara enkelt och billigt utom att göra något åt de fossila utsläppen.

 

State of the Climate 2019

Det är inte enbart IPCC som gör regelbundna sammanställningar av klimatvetenskapen. Bulletin of American Meteorological Society har gett ut en rapport varje år sen 1996. Idag publicerades rapporten för 2019, en sammanställning gjord av 520 forskare från mer än 60 olika länder.

Och det är inga nyheter direkt, senaste decenniet var det varmaste vi har uppmätt med termometer. Bilder kommer från NOAA.

Nedan bilder på temperaturen vid jordytan men även i atmosfären närmast jorden (nedre troposfären) var temperaturen den tredje högsta som uppmätts. I lagret ovanför, stratosfären, var temperaturen den lägsta till tredje lägsta som uppmätts (beroende på mätserie), vilket också är en förväntad trend då uppvärmningen beror på växthusgaser (det skulle se annorlunda ut om det handlade om variationer i solinstrålningen).

SOTC_global_temps_1850-2019_1000px

Temperaturanomalierna, dvs avvikelserna från normalvärdet som är lika med medelvärdet för referensperioden 1981-2010:

BAMS_SOTC_2019_GlobalTemp_1000

 

This map shows temperature anomalies for 2019, compared to the 1981–2010 average. Above-average temperatures appear in shades of red; below average temperatures appear in blue. Although below-average temperatures predominated in North America in 2019, above-average temperatures occurred across most of the globe. Map by NOAA Climate.gov based on data from NCEI.

 

Koldioxidhalten i atmosfären fortsätter uppåt:

BAMS_SOTC_2019_co2_paleo_1000px

 

Global atmospheric carbon dioxide concentrations (CO2) in parts per million (ppm) for the past 800,000 years. The peaks and valleys track ice ages (low CO2) and warmer interglacials (higher CO2). During these cycles, CO2 was never higher than 300 ppm. On the geologic time scale, the increase of the modern era (orange dashed line) looks virtually instantaneous. Graph by NOAA Climate.gov based on data from NOAA NCEI Paleoclimatology Program and ESRL.

 

BAMS_SOTC_2019_AGGI_1000px

This graph shows the heating imbalance in watts per square meter relative to the year 1750 caused by all major human-produced greenhouse gases: carbon dioxide, methane, nitrous oxide, chlorofluorocarbons 11 and 12, and a group of 15 other minor contributors. According to NOAA's Annual Greenhouse Gas Index (right axis) the combined heating influence of all major greenhouse gases has increased by 45% relative to 1990. Graph by NOAA Climate.gov based on data from NOAA ESRL.

 

Värmeenergin i haven var rekordhög (90% av energin från solen tas upp av haven):

BAMS_SOTC_OceanHeatTrend_1993-2019

This map of heat content trends in the upper 700 meters (2,300 feet) of the world ocean shows where the oceans have been storing or losing heat between 1993 and 2019. Large parts of most ocean basins are gaining heat (orange)—and the global average trend is positive—but some areas have lost heat. Map by NOAA Climate.gov, adapted from Figure 3 in the Oceans chapter of State of the Climate in 2019, based on data from John Lyman

 

Havsnivåerna var rekordhöga och det fortsätter se ut som att ökningstakten ökar. Havet absorberade 2,4 miljarder ton mer koldioxid än vad det avgav under 2019 (rekordsiffra det också) vilket också gör att pH sjunker (0.018 ± 0.004 enheter per decennium, tänk på att det är ett logaritmiskt värde).

Bara ett år tidigare under satellitmätningarnas 41-åriga era har Arktis isutbredning varit lägre vid sitt minimum i september (delad plats med 2007 och 2016):

BAMS_SOTC_2019_Arctic_seaicetrend_1000px

Over the course of the satellite record (1979–2019), Arctic sea ice minimum extents have declined. Prior to the year 2000, minimum extents were frequently above 7 million square kilometers. In 2019, the minimum extent fell below 5 million square kilometers. Graph by NOAA Climate.gov based on data from the National Snow and Ice Data Center.

 

Havsisen runt Antarktis fortsätter att minska, den gula linjen visar medianvärdet:

BAMS_SOTC_2019_AntarcticSeaIce_1000

Det uppstod 96 namngivna tropiska cykloner vilket ska jämföras med medeltalet på 82 över perioden 1981-2010.

Ja, det var väl en sammanfattning och inget bör väl ha kommit som en överraskning.