Tips till klimatdebattörer – artiklar i Fokus och SvD

Fick en artikel i Fokus skickad till mig och en önskan om att den borde bemötas. Kände att jag inte orkade. Så kom ännu ett pekoral från Lena Andersson på Svenska Dagbladets ledarsidor (21/8). Häpnades över en del kommentarer. En självsäker debattör och tillika författare tyckte LA inte hade helt fel och att vi måste hålla flera tankar i huvudet även när det gäller klimatet. ”Man måste få ha olika åsikter utan att hängas ut som kättare.”

Suck. Som att vilja diskutera vacciners biverkningar (som förstås existerar) och börja med att det inte finns belägg för att vacciner funkar över huvud taget, och sen bli upprörd över att folk tycker ens artiklar är nonsens. Vill man kritisera klimatåtgärder går det alldeles utmärkt att göra detta utan att förkasta tonvis med vetenskap.

Ja, det är en liten klick som hard-core-förnekar klimatvetenskapen men den här nudgningen som maler på likt havets vågor mot stranden har bevisligen effekt. Ligger det ändå inte något i det där? frågar sig Kvartal, Fokus, GP, SvD, Bulletin och diverse influencers som vill vara sådär coolt edgy och visa att de står upp mot etablissemanget. Hör också att svt nu får mer klagomejl angående varenda klimatinslag än vad de får om invandring, som tidigare alltid legat stadigt i topp.

Här följer några exempel på varför ni ”skeptiska” klimatdebattörer inte tas på allvar, med utgångspunkt från Fokus artikel: ALARMISTER OCH FÖRNEKARE– LYSSNA PÅ VETENSKAPEN! skriven av Erik Hörstadius (11/8 2021). Den är säkert ett ärligt försök att få ihop kunskapsläget i klimatfrågan och en vilja att lyfta oklarheter och frågor. Men den visar bara vilket enormt djupt träsk detta är att vada runt i.

I ingressen anges: Erik Hörstadius stämmer av kunskapsläget i klimatfrågan. Den publicerades alltså två dagar efter IPCC:s AR6 WG1-rapport som beskriver det ”fysikaliska kunskapsläget” – en konsensusrapport. Fokus redaktion anser tydligen att Hörstadius, som helt verkar sakna erfarenhet av vetenskapligt arbete, är bättre lämpad att göra denna bedömning än IPCC! För han hamnar inte i samma slutsats som IPCC. Go figure!


  • Mänsklig påverkan på uppvärmningen

Hörstadius skriver:

Här är är två centrala klimatfrågor som vetenskapen ännu inte har svar på:

•Hur mycket av temperaturökningen beror på människans användande av fossila bränslen? Alltså: hur antropogen är den, respektive hur mycket beror på naturlig variation.”

Källa: ingen. Eller okej, han har tydligen intervjuat ekonomen John Hassler:

–Jag har länge noterat hur stor osäkerheten är. IPCC kan faktiskt inte ens fastslå bortom allt tvivel att den globala uppvärmningen beror på utsläppen. De talar om den mänskliga påverkan som »mycket trolig«, med en konfidensnivå på 95 procent, säger John Hassler.

Nu är vi inne på hårklyverier. ”Very likely” på IPCC-språk innebär 90-100% sannolikhet, vilket inte betyder att det är 10% sannolikhet att all uppvärmning skulle bero på naturliga variationer! Undrar för övrigt om Hassler har någon egen forskning som kommer i närheten av den säkerheten? Se mer nedan. Nåväl, nu är det här ingen ekonomisk fråga, så ett tips kan ju vara att börja med att titta på vad naturvetenskapen och IPCC faktiskt säger:

IPCC slår fast att den mänskliga påverkan på klimatförändringarna är entydig! De anger också att vi är orsak till all uppvärmning (precis som de gjorde i AR5 (2013) och SR15 (2018)).

Takten med vilken jorden absorberar energi har dessutom ökat dramatiskt mellan perioden 1971-2006 till 2006-2018:

A.4.2 Human-caused net positive radiative forcing causes an accumulation of additional energy (heating) in the climate system, partly reduced by increased energy loss to space in response to surface warming. The observed average rate of heating of the climate system increased from 0.50 [0.32 to 0.69] W m–2 for the period 1971–2006, to 0.79 [0.52 to 1.06] W m–2 for the period 2006–2018 (high confidence).

Läs t ex här om NASA-studie som uppmätt att jordens energi-obalans har dubblerats under senare tid.

Den ökade växthuseffekten är heller inte bara en produkt av datamodeller som ofta påstås, den är empiriskt uppmätt, både återstrålningen på lokala platser på jorden och på en global nivå via satelliter. Ex:

Om du vill undvika att bli kallad kättare är detta vad du har att förhålla dig till. Att hänvisa till en blogg där en annan åsikt luftas duger helt enkelt inte – det handlar inte om åsikter utan publicerad och empiriskt bekräftad vetenskap.


  • Konspirationsteorier

Jag har svårt att se att ledarsidor på SvD, Fokus osv skulle lyfta fram konspirationsteorier om att mässlingsvaccin ger autism och allt vad det är antivaxxare hävdar. Inom klimatdebatten är liknande argument tydligen helt okej att skriva om. Hörstadius om att få vågar protestera:

”Men de yngre inom akademi och näringsliv håller i regel inne med eventuella reservationer, då det är farligt för karriären att yttra dem offentligt. Man kan lätt föreställa sig hur tilldelningen av forskningsanslag kan styra forskningens inriktning.

Elsa Widding framför i en video (6 maj 2020) att hon inte hört någon pensionerad professor (som alltså inte längre behöver oroa sig för forskningsanslag) som ställer sig bakom klimatlarmen. Det visar tydligt vilken bubbla hon befinner sig i. Självklart påverkar aktuella händelser hur forskningspengar fördelas och säkerligen har vissa fått pengar för projekt som inte skulle fått det utan klimatkopplingen. Men det här är en konspirationsteori vars omfattning världen inte skådat, att månlandningen var fake bleknar i jämförelse. Om du ändå känner dig tvungen att slänga fram detta tänker jag inte be om ursäkt för att jag inte tar resten av dina argument på allvar heller. Ta av dig offerkoftan.


I en ”faktaruta” visas Relevanta klimatfrågor – och forskarnas svar. Det är alltså Hörstadius version av vad forskarna säger. Här en punkt:

  • Hur påverkas växtligheten av högre koldioxidhalt och stigande temperatur? Mer koldioxid är gynnsamt för fotosyntesen, vilket driver växtligheten. Detta avspeglas i ständigt ökande skördar på global nivå samt i att jorden blir grönare när växtligheten breder ut sig, bland annat genom »förgröning« av tidigare ökenområden.

Sluta banalisera debatten, kanske ge en antydan till att du gjort ett försök till att läsa mer än vad som skrivs på skeptikers Twitterkonton? IPCC och övriga forskarvärlden mörkar inte denna ”förgröning”, men det är faktiskt mer komplicerat än så. Att Kina planterat en enorm mängd träd och Indien intensifierat sin odling återspeglar inte nödvändigtvis effekten av CO2: Human Activity in China and India Dominates the Greening of Earth | NASA

Du behöver inte skriva biologer på näsan om hur fotosyntesen funkar. Du vet också att det inte är skillnaden i CO2 som gör att växtligheten i regnskogar och öknar skiljer sig åt. Vad det gäller ökade skördar känner även du till gödning, växtförädling osv. Även IPCC skriver att vissa områden kommer få bättre odlingsmöjligheter i en varmare värld, men det är inte hela sanningen.

(Märkligt det här för övrigt, en ynka liten ökning av koldioxid som oooomöjligt kan påverka IR-absorptionen kan helt plötsligt få en helt avgörande effekt på grönskan).


  • Historiska temperaturer

Hörstadius i sin ”faktaruta”: ”Media lyfter ofta fram att jorden just i år har noterat sin högsta temperatur någonsin. Stämmer det? Nja. Det finstilta visar sig sedan lyda »den högsta uppmätta och registrerade temperaturen någonsin«. Åtminstone på norra halvklotet hade vi av allt att döma högre global medeltemperatur cirka år 900–1200.”

Självklart lyfts den kära gamla hockeyklubban fram:

  • ”Den hockeyklubbliknande graf över temperaturen – en helt platt kurva fram till en brantökning runt år 1900 – som presenterades för världen av Michael E Mann i slutet av 1990-talet och fick stort genomslag, visade sig senare vara behäftad med allvarliga fel.”

Återigen ett bevis för att Hörstadius helt ignorerar IPCC-rapporten (bild till höger nedan, gamla hockeyklubban till vänster). Det är tydligt varifrån han hämtar sin information. Om någon nu är intresserad: Medeltida värmeperioden och Manns hockeyklubba

Kära tidningsredaktioner, hur länge ska detta behöva ältas?

Självklart hänvisas till Fredrik Charpentier Ljungqvists böcker. Men här är en publikation som FCL varit med och publicerat:

Consistent multidecadal variability in global temperature reconstructions and simulations over the Common Era Nature Geoscience, volume 12, pages 643–649 (2019):
”The largest warming trends at timescales of 20 years and longer occur during the second half of the twentieth century, highlighting the unusual character of the warming in recent decades.”


Hörstadius tar upp en mängd av det gamla vanliga om brist på konsensus och så vidare. Filosofen Torbjörn Tännsjös debattartikel i DN 2018 har nog tagits upp i varenda ”skeptisk” ledarkrönika som skrivits sedan dess: ”En global regering i form av en global despoti tar över. Demokratin får komma sedan.” Som om det är den gängse åsiktskorridoren! En pseudodebatt av rang.

Hörstadius knäcker verkligen ryggen för att bevisa hur osäker klimatvetenskapen är. Efter att ha konstaterat att klimatkänsligheten (hur mycket temperaturen förändras vid en fördubbling av CO2-halten i atmosfären) anges i ett intervall kommer han till slutsatsen: ”Lärdomen för den som verkligen vill ta sig tid att lyssna på vetenskapen är att koldioxidhypotesen är behäftad med stor beräkningsmässig osäkerhet.” I verkligheten undviker Hörstadius allt som visar hur säkra resultat forskningen faktiskt presenterat i senaste IPCC-rapporten.

Visst finns det osäkerheter men herregud, tror du verkligen att läkemedel och operationer har 100% effekt? Ska vi strunta i dem för detta? Vilken nivå ska vi ha? Men okej, om ni nu kräver att precis minsta lilla detalj ska vara säkerställd till 100% (kommer aldrig hända), var då lite konsekventa. Men när Hassler och Hörstadius kommer till den ekonomiska aspekten existerar inga osäkerhetsintervall. Här redovisas bara som det är.

Ställ nu de ekonomiska konsekvenserna av IPCC:s mest realistiska scenario – några procent av en framtida väsentligt högre BNP – mot kostnaderna för den mycket hårda klimatpolitik här och nu som krävs från allt fler håll

Med hänvisning till Lomborg förstås. Världens BNP sägs bara påverkas marginellt, nästan oberoende vad som händer med klimatet. Ni förlöjligar IPCC:s worst case scenarier, vet då att Lomborg och Hassler avsiktligt vill att vi ”ska sikta” på detta. Lomborgs ”optimum” är 3,75C, vilket gör att vi rimligen måste ta höjd för att det kan bli lite varmare än så (och risken för så kallade tipping points ökar dramatiskt):

Bild

Ta en titt på vad IPCC anger för konsekvenser av att nå 4C, för att inte tala om 5C.

Ja, det här visar hur den fysikaliska rapporten från IPCC visar en helt annan värld än i de ekonomiska rapporterna (som kommer nästa år). Dessa modeller bygger på helt bisarra antaganden: Ekonomiska modeller -Tol och Lomborg

Kort sagt: om du anser att de fysikaliska klimatmodellerna är osäkra, andas inte ens fram Lomborgs m fl slutsatser om en framtida ekonomi. (Ja, det finns en uppsjö av ekonomer som totalsågar deras resonemang).


Tänkte skriva mer men jag orkar bara inte kommentera mer av den förvirrade text Hörstadius skrivit i Fokus och den än mer kunskapsföraktande dito av Lena Andersson i SvD (nej, att rabbla gamla filosofer och slänga sig med uttjatade ”klimatet har alltid varierat”-argument gör inte saken bättre).

De gör ansatser till att vilja diskutera klimatåtgärders för och nackdelar. Men herregud, om ni vill ha en seriös debatt får ni sluta dränka era artiklar i rent skitsnack! Det är faktiskt inte svårare än så.

16 reaktioner på ”Tips till klimatdebattörer – artiklar i Fokus och SvD

  1. Per "wertigon" Ekström

    Stort tack att du går igenom de här falsarierna Maths, som du nämner – man blir lite mörkrädd över hur stor okunskapen är.

    De flesta som kritiserar IPCC tar sig inte ens tid att läsa deras rapport, så jag brukar svara att ”Det där står redan i rapporten IPCC AR6 WG1, sidan xxx. Där har du en genomgång varför det du säger inte stämmer.”

    När dessa ”skeptiker” sedan börjar inse att, jodå, IPCC har tittat på just det de hävdar att de INTE tittat på, så är det många som tystnar. Du kanske ska göra en topp-tio referenslista på de vanligaste argumenten och hur IPCC-rapporten bemöter och smular sönder de argumenten? 🙂

    1. Tack Per. Tyvärr är min erfarenhet inte samma, tycker mest att målstolparna flyttas eftersom, när en sak motbevisats lyfts bara en ny sak fram….

  2. Ulf Ljusteräng

    Hej …
    och tack för att du orkar mata de faktaresistenta med vetenskapliga (mot-) argument. De faktaresistenta ”smittar” också mig, i mening att konspirationstankarna går igång när en text varnar om växthuseffekten, hur ska de ”sansade klimatskeptikerna” denna gång lyckas förvilla, ”cherryplocka” och förringa texten.

    Läser i DN (2021-08-21) om hur dödsfallen kraftigt ökat efter värmeböljorna. I texten står att 350 000 människor dog 2019 pga värmeböljor (jmt med 1980 – 2016). Samma år beräknades 1,3 miljoner människor ha avlidit till följd av kyla.

    ”Slutsatsen” av redovisade uppgifter har du kanske redan stött på. Jag väntar på en reaktion med mänsklighetens bästa som förevändning, kanske Lomborn?

  3. Thomas P

    ” att koldioxidhypotesen är behäftad med stor beräkningsmässig osäkerhet.”

    När dessa personer talar om osäkerhet menar de egentligen inte osäkerhet utan överdrift. Annars skulle de även ta upp möjligheten att prognoserna lika gärna kan slå fel åt andra hållet.

    Med tanke på att konsekvenserna av klimatförändringar ökar mycket snabbare än linjärt så är osäkerhet inget att glädjas åt.

  4. petergrafstrm

    ” [konspirationsteorin] att månlandningen var fake bleknar i jämförelse”
    Jo men den verkliga teknologiska prestationen från Usas sida var den strategiska halvledarforskningen och utvecklandet av den digitala datorteknologin. Hela IT-världen och mängder av forskning och tillämpning har blivit möjliga bara tack var det.
    Månlandningen var ett onödigt prestigeprojekt vid den tiden när det påstods äga rum.
    Pengarna och ansträngningarna gjorde bättre nytta när de dirigerades till det andra.
    Rymdfärjan från 1981 var på riktigt och kom nog vid en teknologiskt sett bättre vald tidpunkt

    Jag tror att det Maths tog upp tidigare om havsnivån träffade rätt psykologiskt ifråga om hur bråttom det upplevs vara.
    5m år 2300 nämndes tex
    Och sannolikt mkt lägre i Stockholm som fn har landhöjning.
    Jag tror att Maths skrev i ‘Tvivel’ att det är en bedömningsfråga vad man ska göra.
    Och jag tror att det blir lättare att få med sig folk om man inte låter sig buntas ihop med dem som kräver drastiska åtstramningar.
    Eftersom det påstås att alla energikällor över sin livscykel släpper ut mkt CO2 som inte kommer vid driften men i andra faser krävs det att man ifrågasätter de faktiska åtgärderna.
    Om det i själva verket är stor kostnad men mindre effekt än det antagits.
    Vita lögner om klimatet kanske delvis är en taktik från båda sidor.
    Myndigheterna vill ha in skatter så allt som kan beskattas fortsätter att drivas understött av retorik.
    Skeptikerna kanske delvis ljuger vitt genom att taktiskt betvivla CO2s verkan för att motverka bristen på realism.

    Jag fattar att jobbar man i Big Pharma så får man undvika den konspirationsteorin om att väst nu skattskriver hela mänsklighetens kroppar för att rädda sin ekonomi. Naturlig immunitet generar ingen profit och skyddar mot fler varianter än vaccinerna som är avsedda att uppdateras och krängas igen.

  5. Sven

    Läser ofta med intresse dina kommentarer men snacka inte om offerkofta, du är en av de värre i detta fall. Jobbigt! Orkar snart inte mer osv.

  6. Karl Johansson

    Ekonomer brukar man säga kör genom att titta i backspegeln. Väldigt säkert kan man ge en förklaring.
    Klimat exploatörerna, är mer som religösa hot. På medeltiden så sent som 1800 talet 1809 1816 när det blev grymt kallt eller 1867 när det först blev kallt och sen värme som står sig bra än idag, 1872 när det var uppåt 2 meter vatten över Skåne pga en stormflod då hade man inte gått i kyrkan tackat gud varje dag. Gör man bara det så löser det sig.
    Idag tittar man inte på hur har det varit förr, vi har 800–1300 som var varma. Men tittar man så har den sakta, koldioxid har inte exploderat innan kanske följt befolkningsutvecklingen. Sen blev det väldigt kallt 1300–1850 har koldioxiden sjunkit nej inte alls.
    Vi har från 1950 ökat befolkningen tre gånger teknik har ökat 20 gånger, värme kyla fanns knappt förr pottan kunde vara belagt med is på morgonen.
    Antalet människor diskuteras inte och visserligen återvinning men nya grejer kostar energi även gamla i många fall mer eftersom det är dyrare att återvinna.

    Jag ingenjör av generationen som gör att vi skiljer oss mot Rumänien, vi har alltid jagat energieffektivitet- en bieffekt är utsläpp av koldioxid o partiklar.
    Vetenskap ordet har tappat sin innebörd flertalet kan inte ens räkna och lyssnar inte på fakta.
    Feminister har svagt förhållande till fakta och det är mycket här som problemen finns att titta 360 grader.
    Sverige har bästa energimixen för att producera elektricitet. Nr 1.
    Koldioxid effektivitet, vi får ut mest BNP ur varje koldioxid ekvivalent Nr 1
    Miljö o utsläpp, inom de flesta områden Nr 1.
    Jordklot vi ligger på 0,59 klot , men här ligger Finland lägre .
    Vi har några problem man skäms över vedeldning i värmeverk släpper ut lika mycket som det offentliga utsläppen tyvärr satsar man på att fördubbla koldioxidutsläppen
    Vinkraftsparker som i princip förutsätter vedeldning.
    Böndernas utsläpp till Östersjön, verkar som det minskar knappast algblomning i år.
    Hur det fungerar med el utomlands verkar man inte veta.
    ofta en diesel generator.
    Struktur företaget har egen elektricitet, publika nätet omfatta många, uselt så hotell har egen generator att ta till för nödbelysning och kök.
    Befolkningen har inte alltid anslutits
    Bensin säljer man i 1 liters flaskor.
    Man måste se deras problem- vara stolt över våra ingenjörer.

    1. Per "wertigon" Ekström

      ”Det var varmt på 800-1300 talet” – Jag antar att du refererar till den medeltida uppvärmningsperioden? Till att börja med var denna lokal till Europa – andra delar av världen hade det samtidigt kallare vid denna tidpunkt, vilket ledde till en oförändrad medeltemperatur.

      IPCC har ett helt kapitel om det varierande klimatet i sin rapport och går igenom vetenskapligt hur det ligger till; det kapitlet går att läsa här. https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg1/downloads/report/IPCC_AR6_WGI_Chapter_02.pdf

      I övrigt satsar utlandet väldigt mycket på solpaneler och batterier – till och med den stora kolexportören Australien som har byggt världens största batteri i Hornsdale.

      1. Nå ja, batterier är väl inte lösningen på energibehovet direkt. Det låter ju enbart löjligt med en växande världsbefolkning och ständigt ökat energiuttag. Människor kräver energi och koldioxidutsläppen lär inte minska nämnvärt, vilket de inte gjort under pandemin heller. Förklara det den som kan.

  7. Benny

    Njae, batterier löser inga energibehov. Precis som att gamla lösningar som väderkvarnar las ned. när bensinmotorer introducerades. Och tidiga elbilar var missfoster som försvann när de enkla och lätta bensindrivna bilarna vann marknadsandelar. Naturligtvis med stöd av oljeindustrin! Tack och lov! Större räckvidd och lastförmåga utkonkurrerade elbilar. Som idag!

  8. Pingback: Hej Klimatupplysningen, min bil klarade besiktningen – Maths Nilsson, författare

  9. Pingback: Kulturkrigarnas kritik mot medias klimatrapportering är bedrövlig – Maths Nilsson, författare

  10. Pingback: Kritiken mot medias klimatrapportering är bedrövligt dålig – Maths Nilsson, författare

  11. Pingback: Klimataktivisterna – Maths Nilsson, författare

  12. Pingback: Jordan B Peterson och hans klimatvänner – Maths Nilsson, författare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s