Aktuellt ska göra ett inslag om klimatförvillandet och jag fick en förfrågan om att vara med. ”Skeptikern” Elsa Widding uppger att hon också varit tillfrågad men tackat nej eftersom det gällde bandade intervjuer och inte en direktsänd debatt. Själv tycker jag snarast tvärtom och jag tänkte förklara varför. Lägger även till en video som visar varför det är en mardröm att debattera mot en smoothtalker som Lomborg – en av de mer framträdande klimatdebattörerna.
Det var knappast förvånande att Widding tackade nej eftersom hon, och de flesta andra ”skeptiker”, brukar måla upp bilden av att mainstream media är med i ”IPCC-komplotten”. Klart att hon ser en risk i att hennes svar klipps av och manipuleras om det inte är direktsänt.
Jag trodde först också att förfrågan gällde en direktsänd debatt och förklarade att jag motvilligt kunde ställa upp men bara om det styrdes upp ordentligt. Men fick direkt svar att det skulle bli inspelat i förväg. Det här har varit en evig fråga i USA, där debatten rasat hårdare än här. Forskare anklagas för att vara fega och inte våga ta debatten.
Jag har tidigare fått uppmaningen (ej från media dock) men då förklarat, och gett exempel på, varför jag tycker det är en usel idé. Det handlar inte om att jag inte ”vågar ta debatten”, formatet är bara kasst helt enkelt. Utöver det jag redan skrivit tänkte jag här ge några ytterligare exempel, en del har jag berört tidigare.
1) Det är extremt svårt att uttrycka sig kort och koncist om så komplexa saker som klimatvetenskapen (som likaså spänner över enormt stora områden). Jag är betydligt bättre och mer bekväm i att uttrycka mig i skrift än i en hetsig debatt. Det är inget jag skäms för att erkänna. Men det är inte huvudorsaken utan –>
2) Man ligger i underläge redan från början: det är hur enkelt som helst att påstå att IPCC ignorerar och mörkar alternativa förklaringsmodeller med orden: ”Många forskare säger …” och lägga fram ”bevis” i form av en hänvisning till en forskare, en gammal artikel eller dylikt.
Även om dessa argument har motbevisats 111 gånger om, kan det vara svårt att bemöta då det oftast kräver långa utläggningar. Och det är förstås inte alls säkert att man är uppdaterad i just den frågan. Bilden av det vetenskapliga kunskapsläget blir därmed totalt snedvriden. Här får ni några exempel (första har jag skrivit om tidigare):
Elsa Widding påstår i video 6 maj 2020 (ca 4:20 in) Elsa Widding 6. Vilka ifrågasätter klimatlarmen? – YouTube att det är långt ifrån säkerställt att CO2-ökningen i atmosfären kommer från oss människor. Hon hänvisar just till ”många forskare säger” samt en studie av Solheim, Humlum och Stordahl från 2013, och frågar sig varför man inte lyssnar på experter i frågan. Artikeln finns mycket riktigt och man kan förstås fråga sig varför professorers publicerade artiklar ignoreras? The phase relation between atmospheric carbon dioxide and global temperature – ScienceDirect
Det bara det att artikeln är gammal (2013) och den har inte alls ignorerats. Gör man sig omaket att klicka fram den ser det nämligen ut så här:
Notera de två kommentarerna. Det är inga sociala-medier-svar utan artiklar som påvisar grova felaktigheter i huvudartikeln. Och det är inga känsloburna åsikter utan argument uppbackade med empiriska vetenskapliga belägg. För att uttrycka det milt: det är sällan man ser en vetenskaplig artikel toksågas på detta vis.
Huvudpoängen här är dock inte vem som har rätt, utan att Widding inte med ett ord nämner att experter har lyssnat och de har argumenterat emot. Nästa steg är att Humlum och hans kollegor bemöter detta (precis som vetenskaplig debatt fungerat i evigheter). De kommenterande författarna säger sig också ha försökt få en respons från Humlum men mötts av tystnad.
Om de har rätt? Inte min sak att avgöra men typ alla världens forskare anser det. Det inkluderar även kända ”IPCC-kritiska” forskare som Curry, Lindzen och så vidare. Roy Spencer avfärdar som rent nonsens på sin blogg:
Bevisen är överväldigande och bygger på mätningar av isotoper, CO2-partialtryck, pH och en lång rad andra parametrar.
Executive Summary 2019_State of Climate.pdf (ametsoc.org): ”The ocean had a net uptake of about 2.4 billion metric tons of carbon dioxide in 2019. This is a record high amount and an increase of 0.2 billion metric tons from 2018, continuing a trend that began at the start of the twenty-first century. As a consequence of increased carbon dioxide in the ocean, surface ocean pH has declined by 0.018 ± 0.004 units per decade in most of the ocean, making it more acidic, since the pre-industrial period”
State of Climate 2020: ”Oceans absorbed a record amount of CO2. The ocean absorbed about 3.0 billion metric tons more CO2 than it released in 2020. This is the highest amount since the start of the record in 1982 and almost 30% higher than the average of the past two decades.” (se för övrigt sammanfattande grafer här: https://www.climate.gov/news-features/understanding-climate/reporting-state-climate-2020 )
IPCC AR6: A.1.1 ”Observed increases in well-mixed greenhouse gas (GHG) concentrations since around 1750 are unequivocally caused by human activities.”
Vill man ha en saklig och hederlig debatt får man ta och bemöta dessa motargument istället för att låtsas som att de inte finns. Det är trots allt 8 år sedan artikeln publicerades. I en livedebatt hade det kanske varit svårt att bemöta om man inte hade koll på just denna artikeln och kunnat visa det. Men ändå: det blir som att åsikt mot åsikt, vilket det inte handlar om här!
Biokemiprofessorn Gösta Pettersson (pensionerad) argumenterar i sin bok Falskt Alarm på liknande sätt. Han tar upp att IPCC inte tagit hänsyn till skeptikers argument om att vulkaner under vattnet kan vara en stor utsläppskälla av CO2. Han hänvisar till en ”uppmärksammad artikel” skriven av geologen Timothy Casey.
Men det visar sig att det inte alls är någon vetenskapligt publicerad artikel han skrivit, utan ett blogginlägg (en milsvid skillnad). Volcanic Carbon Dioxide (geologist-1011.net) Flera har påvisat att Casey också har misstolkat sina källuppgifter.
Här är till exempel en diskussion om vulkaner kontra mänskliga utsläpp i American Geophysical Union’s Eos ”Volcanic Versus Anthropogenic Carbon Dioxide” .
Läser man vidare på Caseys blogg ser man att han också menar att fysiken bakom växthuseffekten är en bluff rakt igenom. En icke-fysiker, med en mastersexamen i geologi, avfärdar alltså ett par hundra års fysikalisk vetenskap i ett nafs. Det är med andra ord inte bara klimatforskarna han anser vara helt inkompetenta. Att han jobbar för oljeindustrin bevisar förstås ingenting, men det är ändå snudd på parodiskt.
Trovärdigare källa än kilometerhöga travar av vetenskapliga publikationer?
Pettersson fortsätter och menar att CO2-mätningarna från isborrkärnor inte stämmer. Det påstås att de initiala mätningarna av CO2 i isborrskärnor skulle ha gett mätvärden som inte stämde överens med moderna mätningar i atmosfären. Forskarna påstås då ha hittat på en teori att det måste finnas en förskjutning och att de sen gjorde allt för att bevisa denna förskjutning istället för att acceptera mätresultaten. Pettersson hänvisar till forskaren Jawowoski som lyfter fram en rad andra osäkerheter och det låter precis som om inget har gjorts för att minska dessa.
Men det har gjorts enormt mycket arbete för att vidimera resultaten och förskjutningen är inte heller tagen ur luften. Läs t ex på självaste WUWT.
Står man i en studio eller på en scen och någon drar till med sådana här körsbärsplockade referenser är det omöjligt att kolla upp vad som faktiskt är gjort på området. Och återigen, det blir en skev bild av det verkliga läget. Självklart finns det osäkerheter, men det betyder inte att man inte vet någonting.
Pettersson har i sin bok i princip helt uteslutit allt som presenteras av IPCC men drar sig inte för att exempelvis publicera Evans fantasifulla hypotes: Hansens modell och Evans hypotes (den märkligaste i klimatdebatten) Den har inte heller publicerats vetenskapligt utan saluförts på Evans frus blogg, JoNova, som enligt egen utsago är den tredje största i världen om klimatförvillande (just det där sista var min åsikt 😉 ). De två försörjer sig på detta, men det har förstås inget med saken att göra.
”Skeptiker” vill också sprida budskapet att alla forskare med alternativa förklaringsmodeller censureras och ignoreras av IPCC. Tydligaste exemplet är kanske den danske astrofysikern Svensmark. Utan att gå in på detaljer: han har visat att kosmisk strålning kan bilda partiklar i atmosfären som skulle kunna initiera molnbildning. Denna effekt varierar med solens aktivitet (som varierar i elvaårscykler).
Klimatsans och andra påstår att Svensmark bevisat att CO2 inte är den huvudsakliga boven i dramat bakom klimatförändringarna. Och det kan man ju tro, Svensmarks pressmeddelande vid publiceringen av en artikel 2017 sa något i stil med att de nu hittat den felande länken.
Och vad sa resten av forskarvärlden? De ifrågasatte inte själva mekanismen bakom partikelbildandet, däremot hade Svensmark inte på långa vägar kvantifierat hur det påverkade klimatet i stort. Här några intervjuer med andra forskare i samma område, ex: The press release goes way beyond what the paper actually shows,” says Steven Sherwood, an expert in atmospheric climate dynamics at the University of New South Wales, in Sydney, Australia.
Och notera också att Svensmarks studier har diskuterats i alla de fyra senaste IPCC-rapporterna (även den senaste). Ja, ALLA. Han har inte ignorerats! Hypotesen stämmer helt enkelt inte överens med observationer.
Varför inte lyssna på vad han själv säger? År 2009 gick solen in i en cykel med extremt låg aktivitet (få solfläckar). Svensmark skrev då en artikel i en dansk tidning där han beskriver att de närmsta åren kommer bli mycket intressanta då hans hypotes förutspådde att temperaturen skulle gå ner. Artikeln översattes och publicerades på WUWT, världens mest besökta förvillarblogg:
Vi vet alla att uppvärmningen fortsatte, men det är ändå en av de mest framförda alternativa hypoteserna. Budskapet på ”skeptiska” bloggar lyder så här:
Ja, det är bara att botanisera på bloggen för att hitta fler exempel, hoppas poängen har framgått?
Det är fullt görligt att kritisera klimatpolitik och inslag i media utan att lyfta fram världens största konspiration. För det jag beskrivit ovan är ändå saker som man någonstans kan förstå att det blir misstag runt. Men förvillandet går betydligt djupare ner i kaninhålan än så. Se filmsnutt längst ner i ett av mina förra inlägg för att se vidden av detta från en av de som nu lyfts fram som realist i klimatdebatten: https://mathsnilsson.se/2021/08/15/jag-har-inte-klimatangest-ar-bara-less/
Och du ledarskribent, tycker du det här låter jobbigt att hålla koll på? Ja, då kanske du skulle vara lite försiktig med att beskylla snudd på alla världens klimatforskare för fuskare med stöd av dessa källor? En av anledningarna till att BAMS, WMO, NCA, IPCC osv gör sina regelbundna jättesammanställningar är att det ska ges en samlad bedömning av den dokumenterade vetenskapen. Att hitta olika åsikter på nätet är inte en vetenskaplig debatt!
Nåväl, nu har jag i alla fall haft hembesök av Aktuellt. Skräckblandad förtjusning om jag ska vara ärlig, och precis som vanligt efter intervjuer blev den kvarvarande känslan att inte riktigt nå fram; varför uttryckte jag mig sådär; varför la jag inte till detta och så vidare. Vi får väl se hur slutresultatet blir, ska sändas nästa vecka någon gång.
Till sist, här en video som kanske skulle intressera SvD:s ledarredaktion som publicerar Lomborgs alster löpande. En grymt duktig och extremt offensiv debattör som kan pumpa statistik tills öronen blöder och som aldrig viker sig eller erkänner några fel. Vad som är sant är egentligen inte det intressanta här utan hur Lomborg missbrukar statistik och informationskällor för att föra fram sitt budskap. Och vilket genomslag hans vinklade inlägg i debatten får:
Visst behövs kritiska röster och visst kan Lomborg ibland ställa nödvändiga frågor om vilka åtgärder som är värda att införa. Men han är grymt selektiv – ett modus operandi för Lomborg och man bör ta hans budskap med rejäla skopor salt https://mathsnilsson.se/2020/11/01/ja-lomborg-bor-tas-med-rejala-nypor-salt/
Läs mer om hur denna debatt har manipulerats allt sedan IPCC startades i min bok Spelet om klimatet:
Maths Nilsson, författare 
är det ett mönster att klimatförnekarna, eller vad de nu ska kallas, i många sammanhang använder något ytterlighetsscenario för att visa hur dåliga modeller, prognoser är. Skulle en åtgärd vara att endast presentera realistiska senarior och i det längst undvika de extrema, för slippa snedvridna sidodiskussioner eller rena förfalskningar.
Notera att inget av ovanstående argument har med något utsläppsscenario att göra. Visst ska inte RCP8.5 kallas business as usual och visst borde huvudfokus handla om de mest sannolika prediktionerna (vilket är det som oftast visas i modeller). Men i en riskutvärdering kan man heller inte tiga bort mindre sannolika risker/faror.
Det var likaså bara ca 5 år sen även den nu mest kritiske mot RCP8.5 (Pielke Jr) ansåg att detta scenario inte var ”alarmistiskt” nog och återspeglade inte vad som kunde vara möjliga utsläpp i framtiden.
Många forskare anser att det finns goda anledningar till att behålla RCP8.5.
Pingback: Fler fel i boken Falskt Alarm – Maths Nilsson, författare
Pingback: Recension av Elsa Widdings (SD) nya klimatbok, del 1 – Maths Nilsson, författare
Pingback: Recension av Elsa Widdings (SD) nya klimatbok, del 2 – Maths Nilsson, författare