Tips till klimatdebattörer – artiklar i Fokus och SvD

Fick en artikel i Fokus skickad till mig och en önskan om att den borde bemötas. Kände att jag inte orkade. Så kom ännu ett pekoral från Lena Andersson på Svenska Dagbladets ledarsidor (21/8). Häpnades över en del kommentarer. En självsäker debattör och tillika författare tyckte LA inte hade helt fel och att vi måste hålla flera tankar i huvudet även när det gäller klimatet. ”Man måste få ha olika åsikter utan att hängas ut som kättare.”

Suck. Som att vilja diskutera vacciners biverkningar (som förstås existerar) och börja med att det inte finns belägg för att vacciner funkar över huvud taget, och sen bli upprörd över att folk tycker ens artiklar är nonsens. Vill man kritisera klimatåtgärder går det alldeles utmärkt att göra detta utan att förkasta tonvis med vetenskap.

Ja, det är en liten klick som hard-core-förnekar klimatvetenskapen men den här nudgningen som maler på likt havets vågor mot stranden har bevisligen effekt. Ligger det ändå inte något i det där? frågar sig Kvartal, Fokus, GP, SvD, Bulletin och diverse influencers som vill vara sådär coolt edgy och visa att de står upp mot etablissemanget. Hör också att svt nu får mer klagomejl angående varenda klimatinslag än vad de får om invandring, som tidigare alltid legat stadigt i topp.

Här följer några exempel på varför ni ”skeptiska” klimatdebattörer inte tas på allvar, med utgångspunkt från Fokus artikel: ALARMISTER OCH FÖRNEKARE– LYSSNA PÅ VETENSKAPEN! skriven av Erik Hörstadius (11/8 2021). Den är säkert ett ärligt försök att få ihop kunskapsläget i klimatfrågan och en vilja att lyfta oklarheter och frågor. Men den visar bara vilket enormt djupt träsk detta är att vada runt i.

I ingressen anges: Erik Hörstadius stämmer av kunskapsläget i klimatfrågan. Den publicerades alltså två dagar efter IPCC:s AR6 WG1-rapport som beskriver det ”fysikaliska kunskapsläget” – en konsensusrapport. Fokus redaktion anser tydligen att Hörstadius, som helt verkar sakna erfarenhet av vetenskapligt arbete, är bättre lämpad att göra denna bedömning än IPCC! För han hamnar inte i samma slutsats som IPCC. Go figure!


  • Mänsklig påverkan på uppvärmningen

Hörstadius skriver:

Här är är två centrala klimatfrågor som vetenskapen ännu inte har svar på:

•Hur mycket av temperaturökningen beror på människans användande av fossila bränslen? Alltså: hur antropogen är den, respektive hur mycket beror på naturlig variation.”

Källa: ingen. Eller okej, han har tydligen intervjuat ekonomen John Hassler:

–Jag har länge noterat hur stor osäkerheten är. IPCC kan faktiskt inte ens fastslå bortom allt tvivel att den globala uppvärmningen beror på utsläppen. De talar om den mänskliga påverkan som »mycket trolig«, med en konfidensnivå på 95 procent, säger John Hassler.

Nu är vi inne på hårklyverier. ”Very likely” på IPCC-språk innebär 90-100% sannolikhet, vilket inte betyder att det är 10% sannolikhet att all uppvärmning skulle bero på naturliga variationer! Undrar för övrigt om Hassler har någon egen forskning som kommer i närheten av den säkerheten? Se mer nedan. Nåväl, nu är det här ingen ekonomisk fråga, så ett tips kan ju vara att börja med att titta på vad naturvetenskapen och IPCC faktiskt säger:

IPCC slår fast att den mänskliga påverkan på klimatförändringarna är entydig! De anger också att vi är orsak till all uppvärmning (precis som de gjorde i AR5 (2013) och SR15 (2018)).

Takten med vilken jorden absorberar energi har dessutom ökat dramatiskt mellan perioden 1971-2006 till 2006-2018:

A.4.2 Human-caused net positive radiative forcing causes an accumulation of additional energy (heating) in the climate system, partly reduced by increased energy loss to space in response to surface warming. The observed average rate of heating of the climate system increased from 0.50 [0.32 to 0.69] W m–2 for the period 1971–2006, to 0.79 [0.52 to 1.06] W m–2 for the period 2006–2018 (high confidence).

Läs t ex här om NASA-studie som uppmätt att jordens energi-obalans har dubblerats under senare tid.

Den ökade växthuseffekten är heller inte bara en produkt av datamodeller som ofta påstås, den är empiriskt uppmätt, både återstrålningen på lokala platser på jorden och på en global nivå via satelliter. Ex:

Om du vill undvika att bli kallad kättare är detta vad du har att förhålla dig till. Att hänvisa till en blogg där en annan åsikt luftas duger helt enkelt inte – det handlar inte om åsikter utan publicerad och empiriskt bekräftad vetenskap.


  • Konspirationsteorier

Jag har svårt att se att ledarsidor på SvD, Fokus osv skulle lyfta fram konspirationsteorier om att mässlingsvaccin ger autism och allt vad det är antivaxxare hävdar. Inom klimatdebatten är liknande argument tydligen helt okej att skriva om. Hörstadius om att få vågar protestera:

”Men de yngre inom akademi och näringsliv håller i regel inne med eventuella reservationer, då det är farligt för karriären att yttra dem offentligt. Man kan lätt föreställa sig hur tilldelningen av forskningsanslag kan styra forskningens inriktning.

Elsa Widding framför i en video (6 maj 2020) att hon inte hört någon pensionerad professor (som alltså inte längre behöver oroa sig för forskningsanslag) som ställer sig bakom klimatlarmen. Det visar tydligt vilken bubbla hon befinner sig i. Självklart påverkar aktuella händelser hur forskningspengar fördelas och säkerligen har vissa fått pengar för projekt som inte skulle fått det utan klimatkopplingen. Men det här är en konspirationsteori vars omfattning världen inte skådat, att månlandningen var fake bleknar i jämförelse. Om du ändå känner dig tvungen att slänga fram detta tänker jag inte be om ursäkt för att jag inte tar resten av dina argument på allvar heller. Ta av dig offerkoftan.


I en ”faktaruta” visas Relevanta klimatfrågor – och forskarnas svar. Det är alltså Hörstadius version av vad forskarna säger. Här en punkt:

  • Hur påverkas växtligheten av högre koldioxidhalt och stigande temperatur? Mer koldioxid är gynnsamt för fotosyntesen, vilket driver växtligheten. Detta avspeglas i ständigt ökande skördar på global nivå samt i att jorden blir grönare när växtligheten breder ut sig, bland annat genom »förgröning« av tidigare ökenområden.

Sluta banalisera debatten, kanske ge en antydan till att du gjort ett försök till att läsa mer än vad som skrivs på skeptikers Twitterkonton? IPCC och övriga forskarvärlden mörkar inte denna ”förgröning”, men det är faktiskt mer komplicerat än så. Att Kina planterat en enorm mängd träd och Indien intensifierat sin odling återspeglar inte nödvändigtvis effekten av CO2: Human Activity in China and India Dominates the Greening of Earth | NASA

Du behöver inte skriva biologer på näsan om hur fotosyntesen funkar. Du vet också att det inte är skillnaden i CO2 som gör att växtligheten i regnskogar och öknar skiljer sig åt. Vad det gäller ökade skördar känner även du till gödning, växtförädling osv. Även IPCC skriver att vissa områden kommer få bättre odlingsmöjligheter i en varmare värld, men det är inte hela sanningen.

(Märkligt det här för övrigt, en ynka liten ökning av koldioxid som oooomöjligt kan påverka IR-absorptionen kan helt plötsligt få en helt avgörande effekt på grönskan).


  • Historiska temperaturer

Hörstadius i sin ”faktaruta”: ”Media lyfter ofta fram att jorden just i år har noterat sin högsta temperatur någonsin. Stämmer det? Nja. Det finstilta visar sig sedan lyda »den högsta uppmätta och registrerade temperaturen någonsin«. Åtminstone på norra halvklotet hade vi av allt att döma högre global medeltemperatur cirka år 900–1200.”

Självklart lyfts den kära gamla hockeyklubban fram:

  • ”Den hockeyklubbliknande graf över temperaturen – en helt platt kurva fram till en brantökning runt år 1900 – som presenterades för världen av Michael E Mann i slutet av 1990-talet och fick stort genomslag, visade sig senare vara behäftad med allvarliga fel.”

Återigen ett bevis för att Hörstadius helt ignorerar IPCC-rapporten (bild till höger nedan, gamla hockeyklubban till vänster). Det är tydligt varifrån han hämtar sin information. Om någon nu är intresserad: Medeltida värmeperioden och Manns hockeyklubba

Kära tidningsredaktioner, hur länge ska detta behöva ältas?

Självklart hänvisas till Fredrik Charpentier Ljungqvists böcker. Men här är en publikation som FCL varit med och publicerat:

Consistent multidecadal variability in global temperature reconstructions and simulations over the Common Era Nature Geoscience, volume 12, pages 643–649 (2019):
”The largest warming trends at timescales of 20 years and longer occur during the second half of the twentieth century, highlighting the unusual character of the warming in recent decades.”


Hörstadius tar upp en mängd av det gamla vanliga om brist på konsensus och så vidare. Filosofen Torbjörn Tännsjös debattartikel i DN 2018 har nog tagits upp i varenda ”skeptisk” ledarkrönika som skrivits sedan dess: ”En global regering i form av en global despoti tar över. Demokratin får komma sedan.” Som om det är den gängse åsiktskorridoren! En pseudodebatt av rang.

Hörstadius knäcker verkligen ryggen för att bevisa hur osäker klimatvetenskapen är. Efter att ha konstaterat att klimatkänsligheten (hur mycket temperaturen förändras vid en fördubbling av CO2-halten i atmosfären) anges i ett intervall kommer han till slutsatsen: ”Lärdomen för den som verkligen vill ta sig tid att lyssna på vetenskapen är att koldioxidhypotesen är behäftad med stor beräkningsmässig osäkerhet.” I verkligheten undviker Hörstadius allt som visar hur säkra resultat forskningen faktiskt presenterat i senaste IPCC-rapporten.

Visst finns det osäkerheter men herregud, tror du verkligen att läkemedel och operationer har 100% effekt? Ska vi strunta i dem för detta? Vilken nivå ska vi ha? Men okej, om ni nu kräver att precis minsta lilla detalj ska vara säkerställd till 100% (kommer aldrig hända), var då lite konsekventa. Men när Hassler och Hörstadius kommer till den ekonomiska aspekten existerar inga osäkerhetsintervall. Här redovisas bara som det är.

Ställ nu de ekonomiska konsekvenserna av IPCC:s mest realistiska scenario – några procent av en framtida väsentligt högre BNP – mot kostnaderna för den mycket hårda klimatpolitik här och nu som krävs från allt fler håll

Med hänvisning till Lomborg förstås. Världens BNP sägs bara påverkas marginellt, nästan oberoende vad som händer med klimatet. Ni förlöjligar IPCC:s worst case scenarier, vet då att Lomborg och Hassler avsiktligt vill att vi ”ska sikta” på detta. Lomborgs ”optimum” är 3,75C, vilket gör att vi rimligen måste ta höjd för att det kan bli lite varmare än så (och risken för så kallade tipping points ökar dramatiskt):

Bild

Ta en titt på vad IPCC anger för konsekvenser av att nå 4C, för att inte tala om 5C.

Ja, det här visar hur den fysikaliska rapporten från IPCC visar en helt annan värld än i de ekonomiska rapporterna (som kommer nästa år). Dessa modeller bygger på helt bisarra antaganden: Ekonomiska modeller -Tol och Lomborg

Kort sagt: om du anser att de fysikaliska klimatmodellerna är osäkra, andas inte ens fram Lomborgs m fl slutsatser om en framtida ekonomi. (Ja, det finns en uppsjö av ekonomer som totalsågar deras resonemang).


Tänkte skriva mer men jag orkar bara inte kommentera mer av den förvirrade text Hörstadius skrivit i Fokus och den än mer kunskapsföraktande dito av Lena Andersson i SvD (nej, att rabbla gamla filosofer och slänga sig med uttjatade ”klimatet har alltid varierat”-argument gör inte saken bättre).

De gör ansatser till att vilja diskutera klimatåtgärders för och nackdelar. Men herregud, om ni vill ha en seriös debatt får ni sluta dränka era artiklar i rent skitsnack! Det är faktiskt inte svårare än så.