”Man måste ju få ställa frågor!”

Ett bekvämt sätt att framföra åsikter eller sprida tvivel utan att behöva ta ansvar för innehållet är att slänga fram ett påstående, en länk eller dylikt i form av en fråga typ: ”Är det sant att ..?” Kritik kan man sen enkelt vifta bort med att ”jag ställde ju bara frågan”. På Twitter kan man se att Riksdagen rymmer en och annan stjärna inom detta gebit. Nästa år kommer vi få avlöna ännu en ledamot som kör hårt med detta:

Jag hade ärligt talat inte tänkt att skriva mycket mer om Elsa Widdings påståenden om klimatvetenskapen och istället ägna tiden åt att skriva annat (bloggandet, och en del självömkan, har tyvärr helt dödat mitt andra skrivande som jag nog hellre skulle vilja hålla på med).

Men nu har hon ju blivit en toppolitiker i Sverigedemokraterna (12:a på deras riksdagslista) och hon representerar ju då förstås också deras deras officiella linje i frågan. Det ställer ju saken i ett annat läge. Och när hennes senaste video (nr 58) hade rubriken Blir det varmare? var jag bara tvungen att se om hon faktiskt ifrågasätter uppvärmningen.

Men tack och lov var det inte så, hon förklarar också för sina följare att det inte går att säga att klimatuppvärmningen avstannat genom att bara titta på de senaste sex åren som i bilden nedan. (Det är ett av klimatdebattens tröttaste tjafs att plocka ut korta avsnitt ur en mätserie med väl valda start och slutpunkter.) Gott så. Men sen kommer en del märkliga påståenden och ifrågasättande om uppvärmningen verkligen är global. Eller ja, hon ställer ju bara frågan förstås…

Jag vill bara kommentera två saker med det här: för det första, hon menar att vi måste vänta 15 år innan vi kan säga om en årstemperatur kan ”inkluderas” i en förändring av klimatet eller inte. Ordagrant: ”Om man har data fram till 2019 kan man bara beräkna klimatet fram till 2004 eftersom man behöver 30 års data.

”30 år” kommer från att klimat definitionsmässigt brukar sägas vara ”medelvärdet av vädret” över minst en trettioårsperiod. Och, menar hon, för att kunna inkludera ett årsmedelvärde behövs alltså data från 15 år innan och 15 år efter detta år. Visst måste man ha långa mätserier för att bekräfta temperaturtrender men nej, det är inte riktigt så där det funkar.

I ett system likt temperaturmätningar, som har en ganska stor intern variation från år till år, brukar man köra med rullande/glidande medelvärde för få en mer överblickbar kurva och kanske framför allt motverka att enskilda år får för stor påverkan på den långsiktiga trenden. Om man till exempel har ett rullande medelvärde över tio år, motsvarar det senaste värdet i mätserien ett medelvärde av de tio senaste åren. När ett nytt år ska läggas till serien, tas det äldsta årets mätvärde bort och ersätts med det nya årets och man får ett nytt medelvärde av de nya senaste tio åren.

(Det finns andra mer avancerade sätt att ”jämna ut kurvor”).

Med andra ord, skalan är glidande och det är dessutom den långsiktiga trenden som är intressant i detta fall. Även om ingen exakt kan säga vad som händer i framtiden behöver vi inte vänta 15 år innan vi kan säga något om förra årets siffror.


För det andra kan det ju vara värt att nämna att man faktiskt vet varför kurvan ser ut som den gör under de senaste åren.

Den enskilt största faktorn till att vi ser stora variationer i den globala medeltemperaturen från ett år till ett annat är väderfenomenet ENSO (El Niño–Southern Oscillation). Enkelt uttryckt handlar det om att tropiska havsströmmar och passadvindar ändras och i den varma fasen (El Niño) förs energi från haven upp i atmosfären och i den kalla fasen (La Niña) förs energi ner i havet. Yttemperaturen i Stilla Havet visar tydligt skillnaden mellan de båda faserna:

Detta är mycket kraftfullt och påverkar vädermönster över stora delar av världen. Även den globala medeltemperaturen påverkas som sagt.

Toppnoteringen år 2016 var just under ett kraftigt El Niño-år. Det var helt förväntat att temperaturen skulle sjunka efter det. Även under 2020 rådde liknande förhållanden om än inte alls lika kraftigt, se nedan. Där kan vi också se att vi nu har varit inne i en La Niña-period med förväntad ”nedkylning”. Notera att trots detta var förra årets temperatur varmare än de flesta tidigare åren, även de med kraftig El Niño.

Det alltså inte så att forskarna förbryllat kliar sig i huvudet och undrar varför 2021 inte blev ännu ett rekordvarmt år. (Några brukar för övrigt redovisa en spådom över det kommande året och eftersom vi fortfarande ligger kvar (vad jag vet) i La Niña verkar få tro att 2022 kommer bli ett ”rekordår” vad det gäller medeltemperaturen.):


Vidare påpekar Widding att historiska temperaturer har korrigerats och därmed gett en högre uppvärmning. Hon säger det inte rätt ut men antyder att det kanske inte gått rätt till: ”Det här är lite skumt men det påstås finnas goda anledningar till att man gör så…

Ja, justeringar görs och de motiveras i vetenskapliga publikationer, se exempel här. Här ett inlägg på Real Climate (med länkar till andra) om saken. Har själv skrivit lite om det tidigare (och ja, det är ett ständigt återkommande ämne…):

Och nej, det är inte enbart justeringar till en större uppvärmning som görs, vilket Widding med flera ofta påstår.

Hon ifrågasätter alltså inte uppvärmningen men sen lägger hon upp följande om skillnaderna i södra (SH) och norra halvklotets (NH) temperaturutveckling:

Och menar : ”Ändå säger IPCC att uppvärmningen är global. Det här har jag lite svårt att förstå.”

Visst skiljer sig SH och NH åt, framförallt beroende på att SH utgörs av betydligt större ytor med hav. Men uppvärmningstrenden är tydlig för båda halvorna (notera att referensperioden är 1961-1990 och inte från den ofta använda förindustriella tiden):

Men det är ju inte vad Widding har skrivit och det beror som synes på att hon har valt ett snävare område, nämligen från latitud 40°S resp 40°N och ut mot respektive pol, se bild nedan:

Jag orkade inte lägga ner någon större energi på att leta rätt på de siffror hon anger och hon ger själv ingen referens till varifrån de kommer. Men de kan säkert stämma. Och är det något som forskarna försöker dölja? Från NASA:

Svaret är alltså nej, det finns delar på södra polen som är kallare. Personligen tycker jag det ändå borde vara helt uppenbart av ovanstående bild varför man kallar det en global uppvärmning…

Förhållandena runt Antarktis är också speciella med avseende på havsströmmar och vindar som i hög grad ”isolerar” kontinenten, åtminstone på vintern (vilket också gör att ozonlagret påverkas extra hårt av freoner här). Det är också området runt Antarktis som är minst utforskat och har dåligt med långa och heltäckande mätserier. Och det skiljer en del mellan dem.

Mycket är osäkert men det klarnar steg för steg. Modeller stämde t ex inte med observationer av sjunkande temperatur och salthalt i delar av Södra Ishavet. Efter studier har man inkluderat en större mängd smältvatten från Antarktis och därmed stämmer modellkörningarna med observationer sedan 1992 (modeller är alltså i princip ett mått på hur väl man förstår de fysikaliska processerna).

Det här är, tycker jag, spännande forskning och borde göra alla intresserade nyfikna. Men nu handlar det om politik och minsta lilla osäkerhet förvandlas till tapetflagor man kan börja dra i för att ge dem helt orimliga proportioner. Och sen kan man gnälla på att man ”inte får kritisera dem”. Det är enkelt och funkar i debatter.

Jag hoppas att journalister börjar behandla Widding som den klimatpolitiska talesperson för SD hon rimligen måste anses som. Lyssnade på delar av ett samtal mellan henne och Jessica Stegrud, SD:s EU-parlamentsledamot. De säger i klartext att Parismålen och EU:s CO2-minskningar är meningslösa. (Jag kommenterade på Twitter några andra saker från detta samtal. Här kan man ju notera att Stegrud på en rak fråga vägrade svara på om SD accepterade slutsatserna i IPCC:s rapporter.)

Men jag har också all respekt att det är svårt att ställa rätta kritiska frågor live när en person plockar saker ur sitt sammanhang och sprutar ur sig diverse siffror och referenser. Av egen erfarenhet vet jag också hur svårt det är att beskriva komplexa frågor på begränsat utrymme med begränsad tid.

Men det gäller att vara påläst. Jag har flera gånger visat att det inte går att lita på vad Widding exempelvis säger står/inte står i IPCC:s rapporter. Ett annat tydligt exempel är när hon skriftligt svarar Erika Bjerström, SVT, (publicerat på bloggen Klimatupplysningen) om att IPCC säger att människans påverkan på klimatsystemet är odiskutabelt:

SVAR: Min kommentar till detta är bara att jag noterar att kvantifiering nu plockats bort. […] IPCC uttrycker sig därmed svagare än i tidigare rapporter.”

I själva verket skriver de att naturliga drivkrafter med mycket hög säkerhet är försumbara:

(Jag kommenterade några av Widdings andra svar här. Se även mitt förra inlägg för exempel där hennes påstående att hon inte säger emot IPCC:s huvudrapport (WG1) bara är rent skitsnack.)

Jaja, vi lär få se mer av detta från det här hållet ihop med fler hånfulla utspel mot Public Service. Men hon ställer ju bara frågor…

Ingen kan ju t ex ta något från hennes senaste video och säga att hon ljugit eller har direkt fel, men de ideliga anspelningarna på en politisk komplott och att forskarna mörkar uppgifter påverkar förstås opinionen (jag syftar inte på vilka åtgärder man vill införa, utan om en felaktig problembeskrivning av förutsättningarna). Det går ju också att hitta exempel på överdrifter från andra hållet, där det ibland felaktigt hävdas att IPCC spår människans undergång i en nära framtid, vilket förstås gör det enklare för propagandan att ta skruv.

Tyvärr vet jag från mitt eget Facebookflöde att det är effektivt. Det är sorgligt att se när en vettig och mycket trevlig person på kort tid gått från att framföra rimlig kritik mot covidpassen till att dela inlägg från mytomanen Lars Bern och SwebbTV med antivaxxpropaganda – och indirekt beskyller mig som verksam inom läkemedelsbranschen för folkmord.

Jaja, jag har inga illusioner om att det jag skriver skulle ändra opinionen på något sätt, men det är ett sätt för mig att ta ut frustration 🙂

Vet inte hur jag ska klara av den kommande valperioden…

Lomborg i ny SvD-artikel: om fracking och rysspåverkan

6 april 2022 publicerade SvD ännu en artikel från opinionsbildaren Lomborg på sin ledarsida. Den handlar om problematiken med Europas energiförsörjning kontra beroendet av rysk olja och gas.

Visst kan jag hålla med om att det är märklig tajming i att lägga ner fullt fungerande kärnkraftverk i förtid med tanke på den enorma omställning som måste till om koldioxidutsläppen ska ner. Lomborg vill dock se mer utvinning av gas via fracking i Europa, men han menar att detta har motarbetats med hjälp av rysk finansiering:

Jag betvivlar inte att ryska ”fossilintressen” gör lika mycket för att skydda sina marknadsandelar som västliga fossilbolag bevisligen har gjort och fortfarande gör. Jag blev bara nyfiken på vilka källor och bevis dessa påståenden bygger på (för ja, det finns all anledning att ta Lomborgs argument med några rejäla nypor salt).

Det visar sig att den länk Lomborg gett går till en debattartikel med rubriken:

The plot against fracking. How cheap energy was killed by Green lies and Russian propaganda.

Bara av titeln kan man ju misstänka att det inte är en helt objektiv analys av läget… Den är skriven av den konservativa brittiska politikern (som även är journalist och författare) Matt Ridley. Han är, eller har i alla fall varit, ”rådgivare” åt ”klimathotsskeptiska” tankesmedjan GWPF. Och ja, det finns anledning att ta även hans uttalande om klimatet med några nypor salt (han har dessutom ekonomiska intressen i kolindustrin).

Men det innebär ju inte automatiskt att han har fel. Vilka källor bygger han sitt uttalande på?


Han påstår som synes att den ryssponsrade lobbyismen mot fracking har skett helt öppet med en hänvisning till Natochefen Rasmussen. Men som jag har skrivit om tidigare, så ville Rassmusen inte ange några källor eller bevis för sitt uttalande: ”He declined to give details of those operations, saying: ‘That is my interpretation.’” (Och Nato tar avstånd från påståendet.) Knappast vad jag kallar ”this one out there in plain sight” som Ridley påstår.

(Som sagt, jag betvivlar inte att det kan vara sant, jag är bara fascinerad av hur ofta dessa sanningar är lika välunderbyggda som överkokta spaghettistrån.)

Men han ger en källa till: ”The Centre for European Studies found that the Russian government has invested $95 million in NGOs campaigning against shale gas.

Det finns ganska många institutioner med detta namn men Ridley ger ingen mer specifik information än så. Jag är dock övertygad om att det måste vara Wilfried Martens Centre for European Studies, som är en tankesmedja under konservativa EPP, den största politiska grupperingen inom EU-parlamentet (vilket i mina vinklade ögon gör dem till en ren lobbygrupp). 2016 gav de ut en EU-sponsrad rapport om rysk lobbyism i Europa: The Bear in Sheep’s Clothing; Russia’s Government-Funded Organisations in the EU.

Och vad säger de om fracking?

According to one interviewee, mining shale gas in the EU would disadvantage Russia due to its due to its financial dependency on the EU’s gas imports. The Russian government has therefore invested €82 million in NGOs whose job is to persuade EU governments to stop shale gas exploration.58

Det bygger alltså på en intervju, men under referens 58 står bara: ”Interview with anonymous contributor, 12 May 2015.”

Jag kan förstå om folk vill vara anonyma i sådana här ärenden, men vi får ingen mer information än så här. Det ges inga som helst handfasta bevis, de uppger inte ens vilka NGO:s som ska ha fått dessa pengar. Återigen, det kan mycket väl vara sant (det låter till och med troligt) men jag har blivit för cynisk för att blint tro på en lobbygrupps påståenden.

För visst finns det anledningar att vara skeptisk. Samma anklagelser framfördes mot miljöorganisationer i USA som protesterade mot fracking. De otroligt fluffigt underbyggda uppgifterna visade sig då komma från en astroturforganisation startad av en PR-byrå anlitad av fossilindustrin. Skrev om det här.


Och den studie Lomborg hänvisar till som ska visa att nyttan med fracking vida överstiger kostnaderna? Det är denna: Fracking, Coal, and Air Quality

Den säger att gas utvunnet via fracking har gjort att gaspriset i USA sjunkit och därmed konkurrerat ut kolkraftverk. Det har i sin tur lett till en förbättrad luftkvalitet och det är vinsterna med detta som har uppskattats. Det är alltså en jämförelse mellan kolets versus gasens påverkan på luftkvaliteten (mer korrekt andel små partiklar PM2.5). Den säger i övrigt ingenting om CO2-utsläpp eller hur fracking påverkar andra aspekter på miljön.

Finally, we once again point out that this study by no means presents a full cost-benefit analysis of fracking.”

[Uppdatering 9/4: Visar sig att Lomborg inte heller verkar uppdaterad på läget, i t ex Polen har man gjort provborrningar och resultaten var så pass magra att oljebolag övergett projekten. Likaså i Storbritannien. Det verkar mest likna jakt på en fossil fantasi enligt denna artikel. ]


Jaja, kommer ju inte förändra något, jag är bara förundrad över hur lite det behövs för att få obekräftade påståenden att bli till fakta.

Snårigt att ”lyssna på forskarna”

Vi ska lyssna på forskarna och den vetenskap de publicerar. Tyvärr kan det ibland vara svårare än man kanske kan ana. För om man raljerar lite går det idag att hitta vetenskapliga artiklar som bevisar vad som helst. Och att publicera dessa artiklar kan vara en lukrativ bransch, vilket förstås lockat många lycksökare.

Ett annat problem är att i frågor som exempelvis pandemin och klimatet möts vi av floder av uttalanden, debattartiklar, vetenskapliga artiklar – det är helt enkelt omöjligt att sätta sig in i och bemöta allt. Visst ska man lyssna och ta in ”avvikande” åsikter och resultat, men om en källa sprutar ur sig felaktigheter och uppvisar fullständig brist på källkritik, hur många chanser ska man ge denna innan man ”stänger av”?

Professor emeritus Ingemar Nordin (Clintel, Klimatrealisterna, driver bloggen Klimatupplysningen (KU)) skrev ett inlägg på KU 31 mars 2022 med rubriken Ny forskning talar för att CO2 har mycket låg effekt på klimatet. Det bygger på en artikel skriven av Syun Ichi Akasofu – inte helt okänd i den här branschen och har t ex tidigare i samma tidskrift hävdat att uppvärmningen har stannat av.

Jag såg direkt att ett par ”ökända grafer” – ej från vetenskapliga publikationer – fanns i artikeln. I referenslistan refereras till två kända bloggar (climate4you och tallbloke). Detta borde vara enorma varningssignaler även för en person som Nordin (bloggar är inte acceptabla vetenskapliga källor). Likaså, det är en reviewartikel, hur sannolikt är det att den fyra sidor korta artikeln motbevisar IPCC:s och världens alla vetenskapliga institutioners slutsatser?

Men det är ju en vetenskaplig artikel! Jo, men det behövs bara en snabb googling för att inse att Physics and Astronomy International Journal, utgiven av MedCave group, är en så kallad predatory journal. Det vill säga de publicerar i princip vad som helst bara författaren betalar.

Dan Reichart, professor i Physics and Astronomy vid University of North Carolina gjorde ett test och fick en ren nonsensartikel (astrologi) publicerad: https://www.danreichart.com/medcrave

Den som vill kan ju grotta ner sig i detaljerna. Själv lufsar jag vidare, ganska trygg i att IPCC:s senaste rapport (liksom ett otal andra vetenskapliga källor) är mer tillförlitliga. Jag är förstås fullt medveten om att det läggs till ”bevisen” för nedtystning och allt vad det är. So be it.

Lägger till: Nordin valde att inleda med följande graf från artikeln, som är direkt tagen från bloggen climat4you (Humlum)

Notera den fantasifullt dragna regressionslinjen i temperaturserien (blåa streckade linjen), uppvärmning fram till 2004 och sen en helt vågrätt linje. I mina ögon är det faktiskt ganska bisarrt att gamla akademiker med professorstitel kan sprida sånt här. Men vad vet jag.

Dramat fortsätter: Widding vs Aktuellt i anmälan till Granskningsnämnden

I höstas sände Aktuellt ett inslag om klimathotsskeptiker (jag var med på ett hörn) som inte mottogs väl i vissa kretsar för att uttrycka det diplomatiskt. Det fick över 60 anmälningar till Granskningsnämnden om jag minns rätt. Debattören, och numera SD-politikern, Elsa Widding var en av de som fanns med i inslaget, och hon var också en av de som anmält inslaget. Skrev om det här (då jag nämndes i hennes Youtubevideo).

SVT publicerade ett yttrande om saken, vilket Widding i sin tur kommenterade. Jag skrev även om detta (inkluderar ett bisarrt brev som förklarar att jag är psykiskt störd och har manipulerat Wikipediasidor…).

Nu såg jag att SVT i januari skrivit ännu ett yttrande till Granskningsnämnden som bemöter Widdings kommentarer. Finns här:

Och Widding har i sin tur kommenterat detta och gjort en video (nr 57) (nej, det här kommer aldrig ta slut):

Kan inte låta bli att kommentera ett par saker. (Here we go again, en del är inte nytt…).

Mitt bidrag i Aktuelltinslaget var i princip att kommentera en rekonstruerad temperaturkurva från Grönlands glaciäris (GISP2) som ett typexempel på desinformation inom klimatdebatten. Mätserien används som bevis för att det har varit varmare förr och att nuvarande uppvärmning därför inte sticker ut på något sätt. Men mätserien slutar vid år 1855 och nutida uppvärmning finns alltså inte med. (Det finns mer att säga om detta men det är huvudpoängen.)

Olika varianter av denna GISP2-graf hittas på de flesta ”skeptiska” bloggar världen över, inklusive de svenska, med samma felaktiga budskap. I Aktuelltinslaget påstås dock aldrig att just Widding använt grafen felaktigt. Men hon är irriterad ändå eftersom man lätt kan få den uppfattningen med tanke på hur inslaget var upplagt. Medvetet och försåtligt av SVT menar hon:

”Om SVT inte förstår på vilket sätt man genom sitt upplägg och språk sänder ut en bild i programmet av att även den graf man visar (GISP2) riskerar att associeras med Elsa Widding utan att man uttryckligen säger det, då är det riktigt illa ställt hos SVT med förståelsen för begrepp som saklighet och opartiskhet.

Nåväl, det enda felet SVT gör här är att de nästan ursäktar sig med att de inte sagt att Widding använt den felaktigt. För det har hon. Hennes egen bok Klimatkarusellen innehåller två olika versioner av den (varav den första är samma som visades i Aktuelltinslaget):

Och lite senare i boken:

Intill den lilla röda rutan längst till höger står det ”IPCC:s intresse”. Men den går som sagt enbart fram till år 1855. Det handlar dessutom om en enda provpunkt på jordytan.

En annan variant av grafen visade hon på en av SwebbTV:s konferenser (observera att x-axlen visar nutid till vänster).

Det ursäktades med ”men jag sa aldrig att den visade nutida uppvärmning”. Nej, kanske inte (SwebbTV är ju portade från Youtube så jag kan inte kontrollera vad hon egentligen sa), men det står ”Present (=nutid)” i grafen och det är också utmärkt med en pil. Bara att använda en graf tagen från en anonym websida för att använda i ett föredrag med stor spridning säger lite om nivån på källkollen.

Jag har också visat hur Widding även efter Aktuelltinslaget använt mätserien felaktigt, läs här. Där plockar hon in ytterligare en graf från nätet utan minsta antydan till skepticism eller förståelse för varför den är felaktig. Men visst, bli kränkt och vifta bort det och gnäll på andra.


Widding påstår också att hon inte ifrågasatt IPCC:s huvudrapporter (utan bara Sammanfattningen för beslutsfattare). Ändå har hon i intervju på Kvartal hävdat att det inte är något kontroversiellt att ifrågasätta att våra utsläpp skulle vara huvudorsaken till CO2-ökningen i atmosfären. Samma sak i sin Youtubevideo nr 6, liksom i ett skriftligt svar till Erika Bjerström (SVT). Det är påståenden som även IPCC-kritiska forskare som Spencer fnyser åt.

I Kvartalsintervjun säger hon ordagrant att vi har en ”koldioxidhypotes som är långt ifrån falsifierad … eller på något sätt bevisadutan en hypotes bland många andra. Det finns så många konstigheter med den och många saker som tala emot.” (ca 28,15 minuter in).

Här svar till SvT-reporter om att IPCC i senaste rapporten inte kvantifierat hur mycket av uppvärmningen som kan tillskrivas mänskliga aktiviteter:

Och här vad som faktiskt står i IPCC-rapporten:

Jag har bara skummat hennes bok Klimatkarusellen, men den innehåller flera saker som går helt på tvärs med IPCC:s rapporter. Hon ger via sitt förlag även ut böckerna Bör man oroa sig för klimathotet?/Staffan Mörner och Falskt alarm/Gösta Pettersson som båda är fulla av påvisade felaktigheter som helt motsäger IPCC, se exempelvis här och här. Falskt alarm bygger i stort på NIPCC:s rapporter som är rena antiteser till IPCC:s rapporter.

Det går helt enkelt inte att, som Widding gör, säga att Falskt alarm är den bästa boken om klimatvetenskapen man läst och sen samtidigt säga att man köper IPCC:s huvudrapporter.

Widding påstår vidare att IPCC har en dold agenda och anför trötta Climategatemejl som bevis (exempelvis i sin Youtubevideo nr 27). Hon lyfter fram kritik mot senaste IPCC-rapporten med hänvisning till Clintel (video 44), även de går i mångt och mycket helt på tvärs med IPCC:s slutsatser.

Hon har gjort flera framträdanden på Swebb-TV och även där för hon fram saker som inte är kompatibla med IPCC:s rapporter. För att inte tala om denna förvirrade video (som nu är borttagen). Nej, det är inte bara detta klipp som var uppseendeväckande i den videon.

Trots att hon inte varit i närheten av klimatforskning är hon invald i norska Klimatrealisternes vetenskapliga råd. Deras ”fakta” är IPCC:s raka motsats.

Och så vidare.

Att sen komma påstå att hon bara vill kritisera medias alarmism samt IPCC:s Sammanfattning för beslutsfattare (SPM) men inte huvudrapporterna är bara skitsnack rent ut sagt. I så fall begriper hon inte vad det är hon länkar till…

Och på tal om SPM. I svaret till Granskningsnämnden liksom i video nr 57 påstår hon att SPM inte beskriver vedertagen vetenskap! Detsamma i video 44. Hon anger där (ca 1-2 min in) att SPM ges ut först och att huvudrapporten WG1 inte är färdigredigerad för att ”Vetenskapen ska anpassas till den politiska formuleringen, den som media skriver om alltså”. Det vill säga budskapet i SPM:n. Nu var det uppenbarligen inte bara SPM:n utan även huvudrapporten som politiseras…

I Widdings föregående svar till SVT/Granskningsnämnden anfördes två citat som bevis för att forskare kritiserade SPM för att inte vara tillförlitlig och inte representerade etablerad vetenskap. Det ena var en remisskommentar vars innebörd i realiteten motbevisar det hon ville ha sagt. Den andra var en svepande kommentar utan sakliga bevis. Jag beskrev det här.

Även SVT kommenterade detta. Widding väljer då att flytta målstolparna och kritisera SVT att de bara fokuserar på dessa citat:

”Vid vårt förra svar använde vi två citat för att marginellt exemplifiera att IPCC, som är en politisk organisation, inte står utan kritik från det vetenskapliga samfundet vad gäller slutsatserna i SPM relativt AR-rapporteringen. Istället för att gräva där man sakligt borde gräva, tar SVT i sitt tilläggsyttrande fasta på dessa två citat och kommer fram till att de inte är giltiga för att kritisera senaste SPM. Det är helt korrekt eftersom det inte var vårt uttalade syfte!

Herregud, om ni som bästa argument lyfter fram två felaktiga/osakliga citat som bevis är problemet inte SVT:s. Självklart bemöter SVT argumenten ni själva har lagt fram, allt annat vore märkligt.

Men det är som vanligt, vi ska ignorera att ni ens påstod det och istället lyssna på nya argument. För javisst, de tar nya tag och levererar nya ”bevis”. Widding bad Gösta Pettersson att beskriva ett tydligt exempel på hur SPM och huvudrapporten inte stämmer överens. Nedanstående är taget från IPCC AR4 WG1 från 2007:

Han skriver vidare att ”I 2007-års SPM nämns sedan inte ett ord om den vetenskapligt korrekta slutsatsen. Det enda man nämner är de subjektiva alarmistiska bedömningarna i Table 3.8.

”Inte ett ord” var ju inte helt sant, som synes i nedanstående klipp:

Men visst, det står inte lika tydligt uttalat i SPM:n. Och den som orkar läsa kapitlet om extrema väderhändelser (eller hela den Summary Petterssons citat är taget ifrån) tycker jag borde kunna ana sig till varför: Det är inte så svart-vitt som att en statistisk siffra ger en helt rättvis bild av läget.

Extrema väderhändelser heter så av en anledning, de inträffar sällan. Det behövs då också relativt långa mätserier för att få statistiskt säkerställda trender och dessa saknas för många parametrar, särskilt i vissa regioner. Men den som läser mer än bara det korta utdrag som Pettersson/Widding presenterar ser också att studier faktiskt har fastställt statistiskt signifikanta trender gällande vissa extremhändelser i vissa områden.

Och hur relevant är det egentligen att prata om globala trender för exempelvis torka? Vissa delar av jorden bedöms få mer nederbörd, andra tvärtom, ett medeltal säger då mycket lite om problematiken.

Verkligheten är betydligt mer komplex än ”statistiskt säkerställd/punkt slut”. Det är förstås viktigt att ha ett bra statistiskt underlag för sina slutsatser, men det finns ingen exakt gräns när data helt plötsligt går från att vara helt obrukbara till att utgöra en säkerställd slutsats – även om det ofta framställs så.

IPCC har valt att använda ord som likely för att beskriva sannolikheter för ”påståenden” istället för med siffror, men de är definierade:

Den tabell med ”expertbedömningar” av extremhändelser som presenteras i SPM är också redovisad och motiverad i huvudrapporten (dvs Table 3.8) och inget som skiljer de båda delarna åt (som väl skulle vara huvudproblemet?).

Notera också att Pettersson inte enbart hänvisar till forskarnas subjektiva bedömningar, han har även klassificerat bedömningarna som ”alarmistiska”. Lätt att slänga ur sig, men jag har läst kapitel 3.8.2 och det är ju inte så att författarna bara snutit fram en åsikt ur intet. Men det är helt omöjligt att orka bemöta. Läs själv. (men vem bryr sig?).

Jag är fullt medveten om att det här är en diskussion som är helt omöjlig att ”vinna”. Vill man hitta fel och gör allt för att tolka ordval på värsta sätt så kommer man hitta saker att hyperventilera om. Det funkar dessutom utmärkt som slagträ i ”debatten”. Det gör däremot inte redogörelser av flera kapitel i en vetenskaplig text eller be någon att läsa dem.

Det fungerar också utmärkt som att föra bort fokus från allt annat som står i rapporterna.

Jaja, det här är samma kaninhål som tidigare, det kommer aldrig ta slut. Jag har tidigare kommenterat andra saker som lyfts i Widdings senaste ”försvarstal”, men det får vara nog för den här gången. SVT kan argumentera till döddagar, målstolparna har redan flyttats flera gånger. Personligen tycker jag det är ett skämt att Widding av alla menar att SVT förvandlats till en vetenskapliga propagandakanal.

Självklart går det att hitta diskutabla uttalanden i nyhetsinslag och artiklar (men försök själv att sammanfatta en IPCC-rapport på några minuter). Men kritiken är nästan alltid helt ”out-of-bounds”.

Och som sagt, Widding är numera nummer 12 på SD:s riksdagslista (platsen under Björn ”Klimathotet är bara en enda stor bluff” Söder) och är närmast garanterad några miljoner av våra skattepengar under de närmsta åren. Grattis eller nåt.

Läs för övrigt det brev hon publicerat på sin blogg, en bilaga till anmälningar till Granskningsnämnden. Jag får en psykisk diagnos och hotas med polisanmälan för att jag ska ha manipulerat Wikipediasidor: Så här sjuk är klimatdebatten.

Klimatforskaren Roy Spencer

Roy Spencer är en av de mer kända ”skeptiska” forskarna. Tillsammans med John Christy började de sätta samman temperaturdata från atmosfären via satellitmätningar. Ett inte helt problemfritt område. Här är en video om just Spencer gjord av vetenskapsjournalisten Peter Hadfield (mer känd som Potholer54 på Youtube antar jag).

Själv tänkte jag ägna mig åt detta och kommer inte svara på några kommentarer:

Astroturfing – att fejka folkvilja

AstroTurf är ett fabrikat av konstgräs som har gett namn åt ett begrepp inom den nobla konsten att desinformera: astroturfing. Det innebär att man skapar en falsk gräsrotsrörelse med avsikt att sprida ett budskap utan att röja vem avsändaren är. Syftet är förstås att påverka opinionen och politiker genom att ge sken av att det finns ett folkligt och/eller vetenskapligt stöd för vad det nu kan vara.

Kemikaliebranschen (som jag själv jobbar i) är ju inte vidare populär och även om de vill föra ut ett i sig korrekt budskap är det förmodligen mer effektivt att låta en ”gräsrotsrörelse” stå bakom. Ett sådant exempel syns i bilden nedan. Det står att annonsen är betald av Californians for Fire Safety, men i själva verket är det bara en fasad för stora tillverkare av flamskyddsmedel.

Bild härifrån.

Jag tänkte här ge ett klassiskt (och sorgligt) exempel i samma ämne som visar hur sofistikerad och långtgående den här typen av verksamhet kan vara.

David Heimbach var en amerikansk läkare och ansedd expert på brännskador. Han hade till och med fått utmärkelse av Dalai Lama för sitt jobb med brännskadade barn. När Kalifornien ville lätta på sina hårda brandsäkerhetslagar var det många som protesterade högt och Heimbach var en av dem. Och visst borde han om någon veta vad han pratade om!?

Inför bland annat delstatssenaten vittnade han 2011 om hur han förgäves försökt rädda oskyldiga små barn som skadats svårt i bränder. Det var hjärtskärande berättelser och det sorgligaste var, menade han, att olyckorna hade kunnat undvikas om bara möbler och kuddar varit ordentligt behandlade med flamskyddsmedel.

”Now this is a tiny little person, no bigger than my Italian greyhound at home,” said Heimbach, gesturing to approximate the baby’s size. ”Half of her body was severely burned. She ultimately died after about three weeks of pain and misery in the hospital.

Politikerna tog åt sig och det blev ingen ändring av lagen.

Men några journalister på Chicago Tribune tyckte att en del detaljer verkade märkliga. Vilken förälder ställer ner ett levande ljus i sitt barns spjälsäng och går därifrån? (Och mitt tillägg: när libertarianer inom Competitive Enterprise Institute lobbar för hårdare myndighetskrav är det läge att ana ugglor i mossen…)

Hur än journalisterna sökte kunde de inte hitta några uppgifter som bekräftade Heimbachs berättelser. Och när de konfronterad honom erkände han till slut att det bara varit anekdoter. De stackars barnen hade aldrig existerat. Men han bedyrade:

I’m a well-meaning guy. I’m not in the pocket of industry.

Han hade tidigare fått frågan om han hade fått betalt för sin medverkan i rättegångarna. Han uppgav då att han bara fått ersättning för resekostnaderna från en organisation vid namn Citizens for Fire Safety (web archive) – en gräsrotsrörelse driven av personer som var oroliga för det försämrade brandskyddet som hotade. På deras hemsida kunde man läsa att de också samarbetade med och drev vetenskapliga studier ihop med både myndigheter och andra intresseorganisationer.

I själva verket hade Heimbachs ”resecheck” uppgått till 240 000 dollar. När journalisterna kollade organisationens skattedeklarationer uppgavs att deras enda inkomst kom från medlemsavgifter (som mellan 2008-2010 uppgick till 17 miljoner dollar). Och de enda medlemmarna var tre amerikanska bolag, tillika världens största tillverkare av bromerade flamskyddsmedel (som av en händelse). I själva verket visade det sig att organisationen var registrerad som en handelsorganisation.

American Burn Association och andra ”samarbetspartners” förnekade också att de hade något projekt eller forskning ihop med Citizens for Fire Safety Institute. Bland mycket annat visade det sig också att lobbyister utgett sig för att vara brandmän när de försökt påverka politiker. Chicago Tribune avslöjade detta i en artikelserie Playing with fire 2012.

Det slutar dock inte där. Och eftersom tidningen skrev att en studie ”…var så obskyr att den bara fanns tillgänglig på svenska” blev jag förstås tvungen att kolla upp vad det handlade om 🙂

Citizens for Fire Safety Institutes hemsida är numera borttagen och deras Facebookkonto slutade uppdateras kort efter Chicago Tribunes avslöjanden.


Men först en bakgrund till problemställningen. Kaliforniens lagstiftning om brandsäkerhet har länge varit en av de hårdaste i USA. De har t ex krävt att stoppningen i möbler ska prepareras med minst 5 viktsprocent flamskyddsmedel. Och då delstatens möbelmarknad är stor blev det i praktiken en reglering som gällde i större delen av USA och även Kanada (”alla” större företag ville ju in på marknaden och det är förstås bökigt att köra med olika tillverkningskrav beroende på vilken delstat man ska sälja till).

Detta är en orsak till att amerikanare generellt sett har högre halter av den här typen av kemikalier i kroppen.

Fromme, Becher, Hilgera, Völkela  International Journal of Hygiene and Environmental Health Volume 219, Issue 1, January 2016, Pages 1-23

Det finns en mängd olika flamskyddsmedel och de är liksom många andra klorerade- och/eller bromerade substanser mycket beständiga i stil med PCB. De hittas numera överallt på jorden, till och med i blodet hos djur i polarområdena.

En springande fråga är ju om detta utgör någon fara?

Slutsatsen i den vetenskapliga artikeln jag länkat till ovan är att några substanser verkar okej, andra uppvisar klart oroande resultat i djurstudier och en del även i människa. Men för en lång radda substanser saknas det data.

(Det är dessutom notoriskt svårt att studera effekten i människa då ingen vill utföra kontrollerade försök där man avsiktligt trycker i människor misstänkt farliga kemikalier.)

I andra vågskålen ligger ju nyttan med att använda flamskyddsmedlen, i det här fallet i möbler. (Det råder inga tvivel om att flamskyddsmedel gör det svårare för material att brinna, men frågan är vilka mängder som krävs och i vilka applikationer de behövs för att de ska göra någon praktisk skillnad i verkligheten.)

Ett starkt kort för ”flamskyddsförespråkarna” var en av de mer omfattande studier som gjorts inom detta område, utförd av bland annat Vytenis Babrauskas. Den visade att flamskyddsmedel hade en betydande effekt i att fördröja en brands uppkomst jämfört med obehandlade möbler.

Men Babrauskas själv uppger att resultaten inte kunde användas för att bedöma effekten av brandskyddslagen. Den lagstadgade nivån var 5% flamskyddsmedel i stoppningen, men i Babrauskas studie hade >50% använts (avsikten med studien var inte att ”testa lagens effekt”). Där noterades också att den mängd som fanns i normala möbler inte påverkade eldförloppet.

Babrauskas hade även gjort försök med mer relevanta nivåer som visade att detta inte hade någon signifikant skyddande effekt i verkliga situationer. Andra undersökningar bekräftade detta, bland annat utförda av U.S. Consumer Product Safety Commission. (Organohalogen Compounds,Vol. 73, 2032-2035 (2011)).


Men det fanns fler studier som lyftes fram. En av dem var alltså den ”obskyra svenska studien…”.

Nu var det inte konstigt att denna bara fanns på svenska då det var en rapport från 1997 utgiven av myndigheten Elsäkerhetsverket. De hade under 14 månader undersökt alla bränder i Vällingby, en förort till Stockholm, som orsakats av el. Jag har inte hittat just den men det är sannolikt inte undersökningen i sig som är suspekt, utan hur resultaten har använts.

En artikel i den vetenskapliga tidskriften Fire and Materials från år 2000 jämförde antal teve-bränder i Europa respektive USA (som till skillnad från Europa krävde flamskyddsmedel i apparaternas plasthölje). De fann en stigande trend i Europa, och att det inträffande mer än tio gånger så många tevebränder i Europa jämfört med i USA. De drog därför slutsatsen att även Europa behövde skärpa kraven.

”To avoid an increase in TV set fires, fire safety requirements should be increased, and public awareness of the importance of fire safety in TVs heightened.

Jag tycker att problematiken med kopplingar mellan näringsliv och akademi ibland överdrivs, det finns ohyggligt många bra studier och nödvändiga projekt med dylika samarbeten. Likaså finns det på sin håll en ”kemikalieskräck” som inte har stöd i vetenskapen. Med det sagt har jag själv listat en uppsjö av fall som verkligen är problematiska. Och klart att man bör dra öronen åt sig när en studie, som denna, kommer fram till en ”positiv slutsats” för flamskyddsmedel/bromindustrin och artikeln avslutas så här:

Det blir inte bättre av att en av de tre författarna jobbade på Albermale, tillverkare av bromerade flamskyddsmedel, en annan, utan övriga vetenskapliga publikationer, jobbade på en PR-firma, och den tredje var en svenska från (dåvarande) Statens Provningsanstalt…

Nåväl, besvärande intressekonflikter är en sak, innehållet är ju ändå det som spelar någon roll.

Författarna redovisar först resultat från en större studie gjord av brittiska Sambrook Research International. Den visade att antalet bränder per miljon teveapparater i Europa var i samma storleksordning som i USA. Och det är här Vällingbyundersökningen kommer in.

Enligt den var antalet tevebränder i Sverige nämligen 10 gånger högre än vad som redovisades i Sambrookstudien. Och eftersom den hade granskat enstaka fall i mer detalj tyckte författarna att detta var en mer rättvisande statistik. De antog sedan att detta värde gällde för hela Europa som de sen i sin tur använde för att jämföra med USA:s siffror.

Det är mycket möjligt att Vällingbysiffrorna är mer korrekta värden, men det finns inget i artikeln som tyder på att USA:s statistik skulle vara inhämtad på annat sätt än den Sambrookstudien byggde på. Då blir det ju att jämföra äpplen och päron.

Enligt Chicago Tribune redovisar Vällingbystudien att det inträffade 32 elbränder i den undersökta perioden. Av dem utgjorde tevebränder en fjärdedel, dvs 8 stycken. I det undersökta området bodde då 265 000 invånare. Författarna redovisar dock inte dessa siffror utan bara omräknat för att gälla hela Sverige (165 tevebränder/miljon apparater). Detta extrapolerades sedan som sagt till att gälla för hela Europa med 500 miljoner invånare.

Så slutsatsen att Europa borde skärpa brandskyddskraven bygger på 8 bränder under en begränsad period i en liten ort i Stockholms utkanter. Lite som att använda temperaturer mätta under några år från centrala delarna av England som ett globalt temperaturmedelvärde och påvisa långsiktigt trend (true story)…

Journalisterna intervjuade även Ingvar Enqvist som skrivit ”Vällingbyrapporten”, och han tyckte det var ”ganska märkligt” att resultaten användes som de gjorde i den angivna studien.

Författarna redovisar också, som sagt, en oroande trend av ökande bränder i Europa, men de visade inte hur det såg ut i USA under denna tid. En ökande trend även där hade ju antytt att det kanske inte hade med flamskyddsmedlen att göra.

Och på tal om den ökande trenden, författarna ger exempel från tre länder: Sverige, Storbritannien och Nederländerna. Den sistnämnda visas nedan och deras kommentar tycker jag är anmärkningsvärd. De ser en uppåtgående trend från 1989. I en vetenskaplig studie som denna tycker jag nog man kunde kräva en statistisk beräkning på detta och inte ett ögonmått. Med den stora årliga variationen har jag svårt att se att det skulle bli en signifikant trend. Men det är en gissning. Författarna verkar dock inte ha lagt ner mer tid på det än så heller…:

Jag tycker att det görs en rad subjektiva antaganden i studien som inte styrks med data, och att deras slutsats känns lite väl sockrad, men jag är för all del inte expert på området, läs själv.


Efter Chicago Tribunes avslöjanden om Citizens for Fire Safety var det ju knappast så att folk ställde sig på rad inför representanter för kemikalieindustrin, gjorde honnör och utbrast ”tack, ni är vårt sista hopp” (Hej Mattias Karlsson). Opinionen att brandskyddslagen skulle lättas började återigen spira.

Lagstiftarna i Kalifornien fick dock snart en vetenskaplig rapport i handen som visade att det visst fanns belägg för flamskyddsmedlen och Kaliforniens hårda brandskyddsregler. Rapporten var skriven av Matthew Blais, chefen för det respektabla Fire Technology at Southwest Research Institute. Studien hade dessutom finansierats av National Institute of Justice.

Rapporten presenterades på ett par konferenser, en video gjordes och senator James Inhofe hänvisade till den i USA:s kongress. Inhofe är annars kanske mest känd för att ha tagit med en snöboll in i kongressen för att visa att den globala uppvärmning var en bluff…

Det framgick dock inte (varken i videon, på konferenserna eller i rapporten) att Blais också hade uppdrag för North American Flame Retardant Alliance.

Rapporten var inte publicerad i en vetenskaplig tidskrift med så kallad peer review-granskning. National Institute of Justice hade inte heller finansierat rapporten, den finansieringen gällde en studie om mordbränder som tidigare gjorts av Blais kollegor på hans institut, och som han nu refererade till. Pengarna till rapporten kom från lobbyorganisationen American Chemistry Council.

Den studie Blais hänvisade till visade enligt honom att flamskyddsmedel i möbler och tyg visst fördröjde brand. De hade testat 79 olika möbler, främst stolar och soffor, med sex olika kuddar varav fyra preparerade med flamskyddsmedel. En rad andra parametrar som tändkälla, densitet på stoppning, tyger med mera ingick i försöksupplägget.

Enligt Chicago Tribune (jag har själv inte dissekerat artikeln på +100 sidor…) uppvisade bara ett av försöken en onormalt lång tid att fatta eld. Blais kollegor ansåg att det var en outlier och strök den ur analysen. Blais tyckte tvärtom, att det var det enda försöket att rapportera om…

Blais påstod vidare att ett ”möbeltyg” preparerat med flamskyddsmedel fördröjde branden med 13 minuter vilket förstås skulle innebära stor chans att folk skulle hinna rädda sig. Bara det att han ”glömde” berätta att det tyg hans kollegor testat var ett specialtyg som nästan uteslutande används till teaterridåer och liknande, konstruerade för att ”självslockna” – inget som användes i normala möbler. Eller rättare sagt, han inte bara glömde att berätta det, han påstod att det var ett tyg som var vanligt i normala möbler.

Chicago Tribune försökte få en kommentar av den forskare på Blais institut som lett studien Blais refererade till men han svarade inte på mejl och de förnekades ett möte.

Som ni märker är det mycket effektivt att mata politiker och offentligheten med den här typen av undermåliga, och till och med felaktiga, rapporter. Det tar en oändlig tid att kolla upp och många gånger spelar det ingen roll att faktakontroller görs, argumenten och referenserna används om och om igen ändå. Det är tydligt i exempelvis klimatdebatten.

2018 ändrade Kalifornien sina lagar och förbjöd flamskyddsmedel i rad olika produkter.


Och så vidare kanske jag skulle säga, för den här typen av historier tar aldrig slut. Läs t ex ett av mina tidigare inlägg om asbest där en advokat planterade en ny hypotes om vad som orsakade lungcancer och fick välrenommerade akademiker att skriva vetenskapliga artiklar om det.

(PS det är definitivt inte bara industrin som drar stora växlar på studier med bristande kvalitet….)

”Hur klimatrörelsen gav Ryssland makten”

Jag har lånat ovanstående rubrik från ett Youtubeinlägg (5 mars) av den libertarianska opinionsbildaren (eller heter det influencer nu för tiden?) Henrik Jönsson. Han påstår att det är miljöorganisationernas fel att EU är beroende av Rysslands gas. Inlägget delas friskt på sociala medier, exempelvis av den moderate riksdagsledamoten Jan Ericson (som inte riktigt köper IPCC:s bild av verkligheten…). Och han är inte ensam. KD:s spinndoktor spred samma budskap:

Och här Moderaternas dito:

Och här samma budskap i en artikel från Nya Wermlandstidningens (NWT) konservativa ledarsida. Bara för att nämna några.

Kreml ska alltså ha finansierat miljöorganisationer för att lobba för nedläggning av kärnkraft och på så sätt indirekt låsa in Europa i sitt fossilberoende från Ryssland. Om det är sant? Jag har ingen aning men skulle inte bli särskilt förvånad om det förekom (och för att alla frågar: jo, jag tycker det är dålig tajming att lägga ner fungerande kärnkraftverk när världen kämpar för att få ner CO2-utsläppen).

Men varför spreds det här budskapet just nu och vilka bevis är det som läggs fram?

Ingerö och Silferskiöld länkar till samma källa, en intervju med Dominique Reynié i franska CNEWS (Twitter). Enligt Wikipedia är kanalen högerorienterad och jämförs med amerikanska Fox News (jag har själv ingen aning). Reynié är professor i statsvetenskap men är även politiskt aktiv (liberal om jag tolkar Wiki rätt). Han är dessutom aktiv i tankesmedjan Fondapol och jag antar att det var i egenskap av detta han var där då de visade en bild på deras rapport Freedoms at risk: the challenge of the century.

Nu kan jag inte franska men enligt Twitterinlägg säger han att Gazprom har finansierat olika miljöorganisationer som i sin tur har backat ministrar inom EU som jobbat för nedläggning av kärnkraft.

Men utöver hans uttalande har jag inte sett några direkta bevis. (Inte för att jag tvivlar på att det kan vara sant, men jag har blivit lite för cynisk efter år i denna debatt för att lita blint på en tankesmedjerepresentant …). Jag frågade på Twitter men det enda jag fick var en länk till den nämnda rapporten som visades på bild i inslaget. Men det är resultatet från en enkätundersökning och innehöll vad jag kunde se inget om Gazproms förehavanden.

Nog måste det väl finnas mer än så?


Nordstream, WWF och BUND (Friends of the Earth)

År 2011 skrev WWF så här på sin websida angående byggandet av gasledningen Nordstream från Ryssland till Tyskland:

”The Nord Stream offshore pipeline, which will be launched tomorrow to export natural gas from Russia to Europe, is praised by environmental groups. The project will help increase share of natural gas in the world’s fuel balance as a transitional fuel towards a low carbon future and a substitute for coal and nuclear power.

Uppenbarligen tyckte de att gas var ett bra substitut för kärnkraften, åtminstone i en övergångsperiod. Jag håller väl inte med direkt, men innebär det att de var köpta av Gazprom? Vissa påstår det. Ett twitterinlägg:

German BUND and WWF took a payout of 10 million EUR from Gazprom.

(BUND är tyska delen av Friends of the Earth).

Och på Nordstreams websida finns ett pressmeddelande som bekräftar detta. Tre miljöorganisationer, Nordstream tillsammans med en tysk myndighet inledde ett samarbete via en nyupprättad stiftelse, finansierad med pengar från Nord Stream AG. På kärnkraftstwitter översattes detta alltså med att de tog pengar från Gazprom för att sen sluta klaga på gasledningen.

Men det är att skriva om historien ganska rejält kan jag tycka.

WWF och BUND hade innan detta faktiskt stämt Nordstream eftersom de ansåg att det planerade miljöskyddsarbetet under byggandet inte var tillräckligt. (De höll inte heller tyst om Gazproms haverier i andra projekt.). De 10 miljoner euro som nämndes ovan var en del i en uppgörelse där bolaget förband sig att finansiera en stiftelse som skulle driva diverse miljöprojekt i samband med byggandet, som t ex att skydda ett tusen hektar stort område. WWF och BUND fick ledande positioner i denna stiftelse.

I mina ögon är det ganska fånigt att kalla detta för att Gazprom mutade organisationerna.

Det här gällde Nordstream 1 och uppgörelsen gjordes 2011.

2015 kom en rad bolag överens om att bygga ytterligare en pipeline, Nordstream 2: Gazprom, Royal Dutch Shell, E.ON, OMV, and Engie. Konstigt nog nämns nu enbart Gazprom och Ryssland som bovarna i dramat.

Flera miljöorganisationer har protesterat mot detta projekt, Greenpeace lämnade t ex in en stämning (som förstås lades ner av en rysk domstol). Tyska NABU har också stämt projektet. WWF skrev så här 2017: ”The Nord Stream II natural gas infrastructure investment of building two new pipelines from Russia and Germany is the most advanced of the Baltic pipeline projects and thus directly in conflict with EU’s goal.

Miljöorganisationer har också direkt protesterat mot att fossilgas ska klassas som hållbart i The Green New Deal, t ex i det här öppna brevet till EU-parlamentet 2020 som är underskrivet av följande:

EPP, det politiska block som KD och M tillhör i EU, anser att fossilgasen är en viktig energikälla (åtminstone än så länge) och röstade för att inkludera fossilgasen. Men ändå vill M och KD:s propaganderi nu enbart skylla på miljöorganisationerna…

Enorma pengar har lagts på lobbyism och på att bland annat kämpa mot USA:s sanktioner av Nordstream 2 (alltså innan Rysslands invasion av Ukraina). Men det gäller inte bara Gazprom:

Five foreign companies partnering with Gazprom on the pipeline — Austria’s OMV AG, the Netherlands’ Shell International, France’s ENGIE, and Germany’s Wintershall and Uniper SE — hired lobbyists at McLarty Inbound to lobby the State Department and the National Security Council. They collectively paid the firm more than $840,000 for lobbying in 2020 and $600,000 in the first three quarters of 2021.

[Uppdatering 3/7: Läs gärna artikel i dagens DN om vilka svängdörrar det funnits mellan politik, lobbyister och näringsliv rörande godkännande av Nordstream även i Sverige. Det gäller såväl dåvarande Allianspartier som Socialdemokraterna.]

Nordstream 2 har även stämt EU enligt investeringsskydd (ISDS) i avtalet Energy Charter Treaty där länder kan tvingas betala inte bara för kostnader för att lägga ner utan även eventuella uteblivna framtida vinster:

Forbes: ”The treaty was originally intended to spur Western investment into energy projects in post-Communist countries. But it has since morphed into something being used by Western investors to sue Western governments.” 

Det är ju sant att många miljöorganisationer inte vill ha kärnkraft och självklart underlättar det inte övergången till en fossilfri energimix. Kanske har Ryssland skjutit till pengar här, precis som Twitter vill få det till, men återigen, var är bevisen? Vad säger Henrik Jönsson mer?


Jo, han pekar på nedanstående artikel och menar att den visar att västerländska klimataktivister försökt mörka att deras organisation har Gazprom som ägare. Även Transparancy International skrev om detta så sent som 2021! Men då så, då var det avgjort. Eller?

Det handlar Mecklenburg-Western Pomerania Climate and Environmental Protection Foundation.

Och det räcker med att läsa första meningen i den artikel Jönsson visar rubriken på för att förstå att det är en ”miljöorganisation” (inom citationstecken). Det är inte en normal gräsrotrörelse utan den har startats av den tyska delstaten. Och syftet verkar mest ha varit att ta sig runt de amerikanska sanktionerna:

Politico: ”The German state of Mecklenburg-Vorpommern, where the pipeline is set to come ashore, is taking advantage of a U.S. exemption for noncommercial government activities to advocate for the pipeline The state legislature passed a bill to create a nonprofit climate foundation explicitly aimed at ”contributing to the progress of the work on the Nord Stream 2 pipeline” — with a €20 million donation promise from Nord Stream 2 to boot. But major NGOs are refusing to have anything to do with the foundation.

WWF, BUND och NABU vill uttryckligen inte ha med denna organisation att göra! Men vem bryr sig i desinformationskriget?

(Hmm, fejkade gräsrotrörelser … allt det här låter märkligt bekant… Mer om det snart.)

Jönsson hänvisar vidare till en artikel i The Guardian där Natos chef Anders Fogh Rasmussen anklagar ryssarna för att ha underblåst motståndet mot fracking i Europa:

Med tanke på allt ryssarna varit med och finansierat vad det gäller Brexit och annat kan det säkert vara sant men presenteras några bevis? Nej. ”He declined to give details of those operations, saying: ‘That is my interpretation.’” Och Nato tar avstånd från påståendet:

Rasmussen made clear that fracking should be used, in his view, to increase Europe’s energy security, by providing a new source of gas and oil supply. Nato’s press office said the remarks were Rasmussen’s personal views, not official policy.”


KD:s policyansvarige Ingerö länkade också till en debattartikel i Newsweek från 2017 med liknande anklagelser mot miljöorganisationer i USA som motsatte sig fracking. Artikeln är skriven av en Kevin Mooney, ”undersökande reporter”, som bland annat rapporterar från Heartlands Institutes klimatförnekarkonferenser. På Twitter skriver han:

When I think of climate change, I think of expensive taxpayer funded boondoggles rooted in junk science.

Okej. Och bevisen?

Mooney hänvisar till ett brev de två senatorerna Lamar Smith och Randy Weber skrivit till USA:s finansminister. Okej igen. Smith och Weber har inte direkt varit övertygade om klimatforskarnas excellens (eller klimatförändringens existens) om vi ska uttrycka det diplomatiskt…

De visar att flera miljöorganisationer har fått pengar av San Franscisco-baserade Sea Change Foundation (vilket ingen förnekar). Den ska i sin tur ska ha fått två bidrag 2010 och 2011 från Klein Ltd, ett filantropiskt bolag med bas i Bermuda. Enligt Smith och Weber skulle dessa betalningar ha kopplingar till Ryssland men det finns inga bevis för sådana transaktioner. Istället handlar det om en indiciekedja:

Although the source of Klein’s capital has not been documented,” the Science Committee’s letter says, the panel alleged that various corporate and personal connections “strongly suggest” that the money originated with “the Russian government and energy sector.”

De anklagade tillbakavisar anklagelserna å det starkaste. Inte heller har donationerna från Sea Change varit öronmärkta för motstånd mot fracking menar miljöorganisationerna.

Jag har förstås ingen aning om hur det ligger till men varifrån har senatorerna fått dessa uppgifter? Till största delen kommer de från en rapport skriven 2014 av Environmental Policy Alliance. Gruppen har samma telefonnummer och adress som en PR-konsultfirma som drivs av Richard Berman. Som av en händelse har den också fått flera miljoner dollar av fossilindustrin för sin kampanj Big Green Radicals.

Richard Berman är ökänd i dessa sammanhang och har kallats The kingpin of astroturfing, dvs skapa fejkade gräsrotrörelser. 2014 läcktes inspelningar från ett seminarium till New York Times och Bloomberg, där Berman pratar inför representanter från flera stora fossilbolag. Han lovar bland annat att hans insatser inte kommer kunna kopplas till bolagen och att de måste spela fult och gå till attack:

“There is no sympathy for the oil and gas industry” and people don’t like the word “fracking,” Berman told his audience at the annual meeting of the Western Energy Alliance. So industry must go on the “offense” against environmental groups, destroy their credibility by airing the personal histories of “every single activist,” diminish their moral authority and use humor to “minimize or marginalize” them.

Okej.

Man får ju tro och tycka vad man vill om trovärdigheterna i de framlagda bevisen, men varför ska det alltid se ut så här?

[Uppdatering: Läs mer i mitt inlägg om hur Lomborg i en ledarartikel på SvD återigen anklagar miljörörelsen för att vara köpta av Ryssland. Enda källan visar sig vara en intervju med anonym person, redovisat i en rapport från en lobbyorganisation under EPP (största politiska partiet i EU-parlamentet). Det redovisas inget, säger inget, som över huvud taget bekräftar uppgifterna.]

För det är förstås inga nya knep i klimatdesinformationskriget. 1998 kallade American Petroleum Institute till ett möte med flera konservativa/libertarianska organisationer. De drog upp en plan för hur de skulle bekämpa klimatalarmismen och få USA att inte ratificera Kyotoprotokollet:

Som synes hade de redan namn på en talking head de kunde använda:

En libertarian minsann. Precis som Henrik Jönsson vars video jag lånade rubriken av. En entreprenör och opinionsbildare som vet vilka strängar man ska spela an på. Det räcker inte med att lägga fram ytterst tveksamma och obekräftade uppgifter om hur Kreml styr miljörörelsen. Det väcker ju inte de där riktiga känslorna man vill åt för att opinionsbilda och håva in swish. Greta Thunberg och Anne Ramberg är utmärkt mål för att uppnå detta. Han försöker spela bildad och likställer dem med den i Rom priviligierade patricierklassen och svamlar på om behovstrappan där han placerar plebejer i botten och patricier i toppen.

Och sig själv i mitten. Jösses.

Och snyftig självömkan finns det ingen brist på. Här klipp från tidigare video med samtal mellan Jönsson och Jens Ganman. De har precis kritiserat klimatalarmismen och Greta Thunberg:

Nej, Henrik jag kritiserar inte hur ”ni ger er på ett barn”! Jag är precis lika vit och kanske till och med mer medelålders än vad du är. Jag kritiserar er för att NI beter er som barn och sprider felaktigheter. Ganman gör det dessutom medvetet. Allt annat innebär att han skulle vara korkad och det tror jag inte ett ögonblick på att han är: Jens Ganman (”årets svensk”) på tunn klimatis.

Men båda dessa herrar vet hur man drar en opinionsslipsten.


Man kan ha synpunkter på att miljöorganisationer inte vill ha kärnkraft, men att skylla Europas (och världens) fossilberoende på dem är löjligt och en rejäl omskrivning av historien. Konservativa och libertarianska organisationer har i decennier kämpat emot förändringar och förnekat ens existensen av klimatförändringar. Med enorma bidrag från fossilindustrin. Gazprom är bara en i mängden.

Och det gäller inte bara i USA. Här några siffror från lobbyism i EU:

Då har jag inte ens snuddat vid de pengar de skänkt till diverse libertarianska och konservativa tankesmedjor som förvillat om klimatvetenskapen.

Låt mig bidra med en egen konspirationsteori. USA vill gärna exportera LNG från deras frackingindustri till EU. Med tanke på hur deras lobbyorganisationer betett sig tidigare är det inte helt otänkbart att de tar tillfället i akt att dissa Gazprom och Ryssland. Ur ett geopolitiskt perspektiv vore det ju förstås oändligt mycket bättre med amerikanska företag, men ur CO2-utsläppsperspektiv precis lika kasst.

Att dissa miljöorganisationer passar också perfekt för att sopa undan sin egen roll under mattan. Och så kan man ju låtsas som att om det inte vore för miljöorganisationer skulle vi nu ha varit helt oberoende av fossilenergi…

Nej, jag vet inte hur man bäst löser energiförsörjningen, jag är bara enormt less på hur ”folk” som förvillat om klimatvetenskapen i decennier nu ska skriva om historien och få det till att allt är någon annans fel. Det är förstås ingen oväntad utveckling och jag har tidigare skrivit om hur t ex Timbro sysslar med detta.

Kom ihåg att de flesta som nu är jätteupprörda över ej bekräftade uppgifter om rysk finansiering av miljöorganisationer inte höjt ett ögonbryn för fossilindustrins förvillaraktiviteter alltsedan 90-talet.

Låt oss inte glömma bort hur t ex Gunnar Hökmark (M) kunde sitta som vice ordförande i EPP när han var EU-ledarmot och samtidigt driva tankesmedjan European Enterprise Institute ihop med en av de värsta fossildrivna klimatförnekarna (Chris Horner), och motarbeta Kyotoavtalet. Och vägra uppge vilka som finansierade deras verksamhet.

Mattias Bengtsson, tidigare vd på Timbro (och ledarskribent på SvD) gick exempelvis direkt från Timbro och blev vd för tankesmedjan Centre for the New Europe i Bryssel. Bara under år 2005 fick de närmare en halv miljon från ExxonMobil öronmärkta för ”klimatutbildning”.

Enda anledningen till att vi vet detta är att bolagen i USA är tvungna uppge dylika saker och Centre for the New Europe råkade ha en filial i USA. Hur de har finansierat liknande saker i EU vet vi inte eftersom de inte uppger det då de inte behöver.


Fan, nu har jag lagt för mycket tid på det här igen 🙂

Om ni gillar det jag gör, köp gärna en av mina böcker. Spelet om klimatet ingår t ex i den pågående bokrean.

Bokrean igång

Nu kan du hitta Spelet om klimatet på rean, nästan halva priset!

Bokus. Adlibris.

Det handlar förstås om klimatdebatten, men som jag ser det är det lika applicerbart på andra samhällsdebatter där vetenskap är i fokus. I slutändan handlar det ju också om hur, och på vilka grunder, demokratiska beslut fattas (eller inte).

(Jesper Strömbäck är professor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap).

Bokdjuret: ”Med Spelat om klimatet har Maths Nilsson försökt ta ett större grepp om frågan än vad han tidigare har gjort i sina blogginlägg. Och han har också lyckats bra med det, för det här är en oerhört intressant historisk djupdykning ner i hela klimatdebatten så som den utspelat sig under de senaste dryga 30 åren.

Recension i Göteborgsposten, 27 juni 2021:

Klimatet, Sverigedemokraterna och Widding

Algoritmerna straffar mig för att ha tjafsat för mycket om klimatet och mitt Youtube-flöde matas med tröttsamheter. Ibland, allt mer sällan dock, lyckas det och jag kan inte låta bli att åtminstone tjuvtitta lite. Ibland påstås också saker som gör att jag blir nyfiken på vad som ligger bakom. Som nu, Och då kan jag ju lika bra redovisa det här 🙂

För några dagar sen dök nämligen Elsa Widding upp i Sverigedemokraternas propa… mediekanal Riks. Och det var uppenbarligen inte första gången såg jag. Har hon blivit SD:s go-to-source när det kommer till klimatvetenskap? [13/3: blev upplyst om att hon inför valet nu finns som nr 12 på SD:s riksdagslista].

Christopher Jarnvall, samtalspartnern i programmet (nej, det handlar knappast om en intervju) bjuder inget direkt motstånd i diskussionen och det räcker med en snabb blick i hans Twitterflöde för att inse varför: ”Tonåringen Greta Thunberg bubblar på om klimatet och tas på allvar av sossarna som vår tids profet.”

Widding och Jarnvall är rörande överens om det mesta. Som att mainstream media, och SVT i synnerhet, inte har en susning om vad de pratar om när det kommer till klimatvetenskap. Det går förstås hem. Det är inte särskilt svårt att låta övertygande i sådana här sammanhang där åhörarna redan från början har liknande åsikter i frågan (enligt min förutfattade mening).

Minsta stavelse i IPCC:s slutsatser ifrågasätts medan exempelvis Lomborgs påståenden tas som välunderbyggda sanningar (utan minsta spår av skepticism).

Och visst är det effektivt att först fälla några vettiga kommentarer om energipolitik, för att sen påpeka hur fokuset på att minska CO2 gör att andra viktiga miljöfrågor hamnar i skuggan. Det finns förstås en del sanning i detta.

Och som ett talande exempel nämner Widding koltetrafluorid (CF4) – som är en ohyggligt mycket potentare växthusgas än koldioxid. Varför håller vi inte ett öga på den typen av kemikalier? Det är lätt att få intrycket av att Widding är den sansade rösten i debatten (som några av mina Facebookvänner upplyst mig om).

Mellan raderna pyser budskapet ut: Odugliga politiker, hysteriska klimatalarmister och inkompetenta journalister!

Få lär ju kolla upp att ”världen” faktiskt håller ett vakande öga även på CF4. Det kommenteras till och med i IPCC AR6: ”Perfluorocarbons CF4 and C2F6, which have exceedingly long global lifetimes, showed modest increases from 2011 to 2019. CF4, which has both natural and anthropogenic sources, increased 8.2% to 85.5 ppt, and C2F6 increased 16.3% to 4.85 ppt.”

Men det var inte detta som gjorde mig nyfiken.

Widding nämner att hon har en ny bok på gång, skriven ihop med några andra skribenter. Hon själv ska där berätta vad som faktiskt står i IPCC AR6 WG1-rapport (den som släpptes i augusti förra året). Alltså i huvudrapporten, inte i den tillhörande Sammanfattning för beslutsfattare (SPM), som hon menar är ett politiserat falsarium som också basuneras ut av mainstream media. Ett stående argument sedan trettio år tillbaka.

Tror tyvärr det är få av Riks tittare som ens ställer sig frågan om hur hon skulle kunna sammanfatta huvudrapporten bättre än vad forskarna och alla remissläsare gjort.

I alla fall, hon säger att IPCC, i AR6:s huvudrapport, nu erkänner att solens variationer haft en betydligt större inverkan på klimatförändringarna än vad som tidigare angetts. Men detta framgår ändå inte i Sammanfattning för beslutsfattare-delen. Det tystas ner. Typ. Det intressanta är att det tycks ligga något i det.

Eller?

Solens instrålning

Den inkommande solstrålningen brukar benämnas Total Solar Irradiance (TSI) och mäts i W/m2. På NASA:s hemsida hittas denna graf som visar att TSI inte har ökat alls sedan 1950-talet, snarare minskat något, men ändå har temperaturen ökat stadigt:

Plot showing that as Earth's global surface temperature has increased throughout the years, solar activity has gone down.

Den tunna gula linjen visar hur solens strålning varierar i elvaårscykler under vilka solens magnetiska poler byter plats. Cykeln kan följas via antalet solfläckar som varierar i samma takt. Det finns observationer av detta fenomen ända tillbaka till 1600-talet (vi är nu inne i solcykel 25).

TSI mäts vid toppen av atmosfären men solstrålningens effekt (”drivkraft”) på klimatet vid jordytan brukar kallas Effective Radiative Forcing (ERF). Den uppges också i W/m2 men är alltså inte samma sak som TSI. En del strålning reflekteras exempelvis utan att orsaka någon uppvärmning.

Och vad skriver då IPCC om det här. Från AR6 kapitel 2:

Angående slutsatsen från föregående rapport: ”AR5 further concluded that the best estimate of radiative forcing due to TSI changes for the period 1750–2011 was 0.05–0.10 W m–2” […]

Och AR6: ”The TSI between the Maunder Minimum (1645–1715) and second half of the 20th century increased by 0.7–2.7 W m-2. This TSI increase implies a change in ERF of 0.09–0.35 W m-2

Mer än en trefaldigad ökning i ERF sedan AR5-rapporten från 2013 alltså! Är den mänskliga påverkan inte så självklar som IPCC vill ge sken av trots allt?

På Klimatupplysningen (KU) kan man läsa: ”Man kan fundera på vad denna kovändning beror på. Har IPCC börjat ”pudla”?” Men trots ovanstående ”erkännande” avslutar IPCC kapitlet med:

To conclude, solar activity since the late 19th century was relatively high but not exceptional in the context of the past 9 kyr (high confidence). The associated global-mean ERF is in the range of –0.06 to 0.08 W m-2

Det var ju inte alls vad de skrev bara något stycke ovanför! Fishy, eller hur!? På KU gissar man att anledningen till denna avvikelse är att om en högre soleffekt skulle användas i klimatmodellerna, så skulle man komma fram till en ”för låg” klimatkänslighet för att kunna hålla klimatalarmismen vid liv.

Nu anger dock skribenten på KU att han hämtat uppgifterna på en känd blogg: ”Jag har inte själv läst AR6, men Judith Curry [=”IPCC-kritisk” forskare som numera avslutat sin akademiska karriär] brukar basera sina uttalande på fakta.”

Vis av erfarenhet kan jag tipsa om att det i klimatdebatten brukar vara en god idé att kolla ursprungskällan (men det kan ju förstås spoliera en bra historia…). Det är i mina ögon dessutom högst osannolikt att IPCC skulle ange dessa siffror för att sen helt ignorera dem i slutsatsen utan någon som helst motivering.

Kapitel 2, som citaten kommer ifrån, är lite av ett sammanfattande kapitel. En mer detaljerad beskrivning hittas i kapitel 7.3.4.4. Där kan man läsa att det högre värdet på TSI-förändring från 1700-talet fram till nu kommer från en studie som skiljer sig från övriga (Egorova et al. (2018)). Det står också att den bygger på antaganden som inte har observerats (”However, the estimate from Egorova et al. (2018) hinges on assumptions about long-term changes in the quiet Sun for which there is no observed evidence.”).

Egorova skriver också i sin artikel: ”The uncertainty of our TSI and SSI reconstructions is substantial.

Ett par artiklar har visat att Egorovas höga värden är högst osannolika. En utav dem är Lockwood & Ball (2020). I den har Egorovas studie nagelfarits och de har via olika observationer och metodiker försökt reproducera resultaten men lyckades inte:

The ensemble of 28 reconstructions presented here gives a range in ΔQMM between 0.40 and −0.75 W m−2, which yields a range of climate radiative forcings since 1700 of between 0.07 and −0.13 W m−2.” 

De påpekar också att det finns andra led i bevisföringen som visar att det inte är variationer i solens effekt som ligger bakom uppvärmningen vi nu ser. Om så vore fallet skulle hela atmosfären värmas upp, men observationer visar att stratosfären tvärtom kyls av – vilket brukar kallas för ett fingeravtryck på att det beror på växthusgaser.

SSU and MSU (and then AMSU) satellite records of atmospheric temperature change since 1979. Annotations for large volcanic eruptions, and big El Niño events.

Jag är förstås inte i närheten av att kunna ha en egen åsikt i frågan. Men det är tydligt att IPCC inte bara sopat saken under mattan utan motivering. Om något har det väl bevisat att man visst kan publicera artiklar/studier som går emot ”alarmismen”. Och att notera, även om det nu vore så att den högre sol-ERF-nivån (0,35 W/m2) skulle vara sann, motsvarar den ungefär en dryg tiondel av den som anges från de antropogena bidragen enligt AR6. Vad tror ni kommer stå i Widdings bok?

Några olika faktorers ”drivkraft” på klimatet från IPCC:s fem senaste rapporter (tabell från AR6)

Men Judith Curry menar i sitt blogginlägg att IPCC avsiktlig bortser från detta. Hon hänvisar dessutom till nya artiklar från forskare som inte gör det: ”This issue can’t continue to be swept under the rug. Other authors are not ignoring this.  Here are three recent publications for discussion:

Scafetta:  Testing the CMIP6GCM simulations versus surface temperature records from 1980-1990 to 2010-2020 [link]
Connolly et al: How much has the sun influenced Northern Hemisphere temperature trends?  An ongoing debate [link]
Girma Orssengo:  Determination of the sun-climate relationship using empirical mathematical models for climate data sets. [link
UPDATE:Frank Stefani: Solar and anthropogenic influences on climate: regression analysis and tentative predictions [link]”

Det låter förstås uppseendeväckande men här måste man vara medveten om detta inte är en ny diskussion. Det finns en uppsjö av ”solcykelartiklar” som bevisligen varit helt ut och cyklat (f’låt). Nedkylningar har nämligen förutspåtts starta i princip varje år sedan sekelskiftet.

Utöver ovanstående artiklar hänvisar Curry i sitt blogginlägg exempelvis till norrmannen Solheim. Han förutspådde tillsammans med Humlum att norra halvklotet skulle kylas ner 1C i förra solcykeln mellan 2009-2020. Det blev ju minst sagt tokfel, det vill säga, deras solcykelmodell var gravt felaktig.

Orsak? Den byggde på så kallad kurvanpassning (curve fitting). Man letar då efter korrelationer mellan olika mätserier och modellen byggs på en ren matematisk anpassning för att få det att gå ihop utan att ha någon bakomliggande känd fysisk förklaringsmodell. Sambanden kan alltså vara helt slumpartade. Har man tillräckligt många variabler kan man i princip bevisa vad som helst med denna teknik. Real Climate: Why are som many solar-climate papers flawed?

Och alla de artiklar Curry hänvisar till är skrivna av farbröder som är välkända inom detta gebit.

Här visas exempelvis hur en av Scafettas modeller, byggd på diverse påstådda cykliska fenomen, har fallerat. I artikeln ovan undersöker han klimatmodeller och säger att de överdriver uppvärmningen. Det är ingen hemlighet att en grupp av modeller inte klarade av ”kvalitetssäkringen” inför AR6 men dessa har heller inte inkluderats i de framtida projektioner som används.

[uppdatering: Scafetta påpekar bl a att modellerna inte inkluderar vissa astronomiska cykliska fenomen som eventuellt existerar – och refererar till en av sina egna studier. Han refererar även till Lindzen och Chois artikel från 2011 som blivit ordentligt motbevisad (även enligt Curry) och refuserad av PNAS, men senare publicerad i en liten koreansk tidskrift.

NASA-forskaren Gavin Schmidt skriver på twitter: ”Regardless, Scafetta’s claim that only models with ECS<3ºC are compatible with ERA5 is patently wrong.” På Real Climate finns en redovisning av fler felaktigheter.

Med mera…]

En av Orssengos tidigare spådomar har också fallerat. Den nya artikeln Curry hänvisar till säger sig kunna förklara all uppvärmning helt utan ”mänsklig påverkan”. Det handlar återigen om en ren kurvanpassningsövning på precis samma tema som hans gamla (jag har inte fördjupat mig i den). Han är inte knuten till något universitet utan benämner sig själv som Independent Researcher. Behöver ju inte betyda något men det är onekligen en varningsflagg…

Stefanis artikel tycks handla om samma sak. Han har via en ”dubbel regressionsanalys” av jordens magnetfältsindex, koldioxidhalt och temperatur kommit fram till en klimatkänslighet som är tre gånger så låg som IPCC:s bästa uppskattning. Inte heller den har jag fördjupat mig i men efter en snabb titt känns det verkligen som … hm … att de har problem att få det att gå ihop. De visar själva att deras modells prestanda är extremt beroende på vilket år de slutar ta data ifrån:

This is the crux of our problem; the better the reconstruction for the years until 1995, the larger is the deviation for the latest two decades.

Kanske ett tecken på att det är något som inte stämmer? Men de drar istället slutsatsen att det bara behövs ytterligare något decenniers data för att kunna säga något. ”we expect a significant temperature drop for the coming years, which might then re-establish the strong correlation between ΔT and the aa index”.

Likaså använder han enbart temperaturen vid havsytan. Är det en slump eller avsiktligt för att få en så låg temperaturökning som möjligt?

Som sagt, det handlar om kurvanpassning, men ta inte mitt ord på det, läs själva, jag har bara skummat igenom texten.

Artikeln är publicerad i tidskriften Climate (det är även Scafettas) som inte har världens bästa rykte vad det gäller att publicera kvalitetsstudier. Jag har förstås ingen koll på hur mycket det ligger i detta…

Vad det gäller Connolly et als artikel så har jag kommenterat den förut. Inte heller denna artikel möttes av jubel av ”mainstream” forskare… Far och son Connolly är inga ”solforskare” och den tredje författaren är Willie Soon, en astrofysiker oturligt förföljd av en rad skandaler med hemlighållen finansiering och usla artiklar.

[uppdatering 17/2: såg nu att Stefani i sin artikel tackar Willie Soon för kommentarer på en draftversion, likaså Sebastian Lüning och Fritz Vahrenholt som är författare till Die kalte Sonne från 2012. Där förklarar de att den mänskligt orsakade uppvärmningen är en bluff – solens naturliga variationer ligger bakom. De gjorde då också en prediktion om framtiden, så här gick det med den:

vahrenholt_en

(De båda jobbar/jobbade även i fossilbranschen men det hör förstås inte hit…)


Ja, som sagt, jag kan inget om astrofysik och huvudfrågan är lite hårdraget huruvida jag ska tro på IPCC eller Currys blogginlägg. Jag har i alla fall gjort lite efterforskningar och nej, jag ser ingen anledning att dissa IPCC i detta avseende heller. Inte för att det gör någon skillnad. I dessa tider med höga energipriser spelar Widding o kompani mot öppet mål inför sin publik. Långa och krångliga genomgångar lämpar sig inte för samhällsdebatt och är ingen match för opinionsbildare som t ex Lomborg som formligen pumpar ut sina slagkraftiga påståenden.

Widding berättar som sagt att hon har en ny bok på gång ihop med andra skribenter. En är Göran Värmby. Han har jobbat med miljöfrågor i hela sitt liv och har till och med varit kampanjledare för Greenpeace enligt Wikipedia. Om till och med han anser att det är en häxjakt på klimathotsskeptiker och att förra årets Nobelpris till klimatforskare var politiskt betingat, ja då måste det väl ligga något i det?

Well, det är inte särskilt länge sen (2020) han som krönikör i Göteborgs-Posten drog upp Manns hockeyklubba, Himalayaskandalen, Climategate, alla modeller är usla, IPCC är en politisk organisation med mera. Jag försökte bemöta det men jag blev ju CENSURERAD av GP 😉 . Läs mina bemötande här.

Tyvärr är jag ganska uppgiven vad det gäller samhällsdebatten om ”vetenskapliga frågor”, inte bara om klimatet. Känns som att stoppa Dalälvens flöde med bara händerna. Partier och diverse grupperingars livsnerv tycks vara att polarisera och sprida misstro via rent nonsens. Widding kommer säkerligen även i fortsättningen kunna försörja sig på sitt opinionsbildande.

——

Bara en liten kommentar till om IPCC:s klimatscenarier. Vi verkar nu följa SSP2-4.5. Widding framhäver enbart den lägre nivån i spannet. Och likaså att vi knappt märker några förändringar trots att vi redan haft 1C uppvärmning. Det är ju inte sant.

I de här scenarierna finns exempelvis inte osäkerheter i framtida utveckling av kolcykeln medtagna (upptag och avgivande av koldioxid i hav och mark är ingen konstant). Lägger man till dem finns risken fortfarande att hamna över 4C fortfarande kvar. Och åtagandena som finns att verkar landa runt 2,2 C, men det är än så länge bara ord på ett papper…

Figure 1: Estimates of 2100 warming in current policy scenarios relative to preindustrial (1850-1900) temperatures from Hausfather and Riche 2019Rogelj et al 2016Climate Action Tracker (May 2021 update)Liu and Raftery 2021, and the integrated assessment models (MESSAGE, REMIND, and GCAM) participating in the 2021 NGFS Climate Scenarios.

(Som ni märker kommenterade jag inget om energipolitiken. Om ni tvångsmässigt måste prata kärnkraft kan ni ju göra det med någon annan än mig…)