Replik på Lomborgs inlägg på SvD ledarsida

MNIL8555

Bjørn Lomborg är en, inom klimatdebatten, kontroversiell dansk statsvetare som regelbundet skriver på SvD:s ledarsidor. Det här är en replik på hans inlägg 13 aug 2020.

Överdrifter och osaklig alarmism är naturligtvis ett otyg i alla debatter men det är inte ett dugg bättre att bagatellisera problem baserat på antaganden utan grund och körsbärsplocka data som passar in men bortse från annat. Det är tyvärr något Lomborg ofta har praktiserat genom åren för att komma till slutsatsen att det är för dyrt att reducera de fossila utsläppen. Hans senaste inlägg på SvD:s ledarsida är inget undantag som bygger på hans nya bok False Alarm.

Flera har kritiserat bokens innehåll och t ex Bob Ward på The Grantham Research Institute on Climate Change and the Environment, London School of Economics and Political Science har granskat vad Lomborg egentligen bygger sina slutsatser på.

Lomborg menar att Parisavtalet, som har till målsättning att stoppa uppvärmningen vid under 2°C till 2100, inte kommer få någon effekt. Det bygger han på en modell som antar att länderna kommer uppfylla sina löften fram till 2030 för att sen inte reducera utsläppen mer fram till 2100 utan snarast återgå till utsläpp större än de för 2015. Det är knappast ett rimligt antagande.

Lomborg överdriver dessutom de kostnader för klimatåtgärder som den vetenskapliga litteraturen kommit fram till. Han har t ex dubblerat EU:s kostnader för att han anser det vara ”mer realistiskt” men den studie han anger som stöd för det nämner inget sådant. Fördubblingen verkar med andra ord vara baserad på hans magkänsla.

Mycket av Lomborgs resonemang runt kostnader i False Alarm bygger på Nordhaus (fick ”Nobels ekonomipris” 2018) ekonomiska modell vars resultat låg till grund för hans påstående om att ett ”optimalt” policymål istället vore att sikta på 4°C, vilket bara skulle ge bara några procents påverkan på världens BNP.

Modellen har kritiserats hårt av bl a ekonomiprofessor Keen för att inte ha något med vetenskap att göra. Som referens kan nämnas att den globala medeltemperaturen under senaste istiden var 4°C lägre än vad den är nu och att det bara skulle få en marginell påverkan på ekonomin enligt modellens skadefunktion är absurd. Modellen säger också att 6°C temperaturökning enbart skulle ge en sänkning av världens BNP på 8,5%, det räcker med att läsa IPCC:s rapport om skillnaderna i konsekvenser bara att gå från 1,5 till 2°C för att se hur illa det rimmar överens.

Nya studier som använder uppdaterad kunskap både inom ekonomi och klimatologi visar att 2°C ligger väl inom det ”optimala” policymålet (t ex Hänsel et al 2020) men det ignorerar Lomborg helt.

Lomborg påstår att deras undersökning visar att folk prioriterar mat, politisk stabilitet, hälsa etc före klimatåtgärder. Så klart, som man frågar får man svar. Ingen vet exakt vad som kommer hända i framtiden men vi vet att klimatförändringarna kommer ge ändrade väderförhållande och nederbördsmönster (syns redan nu) på många håll som i sin tur kan medföra problem på alla de punkter som Lomborg räknar upp.

Han skriver själv i sin bok Cool It! (s 58) att Himalayas glaciärer kan vara borta inom detta århundrade men viftar undan det med att man kan magasinera vatten. Det är otroligt många människor och ekosystem som är helt beroende av dessa glaciärer för vattentillgång. Krig har startats för mindre och vi vet alla vad följderna kan bli i form av lidande och flyktingströmmar. Inget tyder på att Lomborg räknar med något sådant.

Bamber et al PNAS 2019:

We find it plausible that SLR [Sea Level Rise] could exceed 2 m by 2100 for our high-temperature scenario, roughly equivalent to business as usual. This could result in land loss of 1.79 M km2, including critical regions of food production, and displacement of up to 187 million people (38). A SLR of this magnitude would clearly have profound consequences for humanity.

Det är naturligtvis extremt svårt att beräkna hur många ”klimatflyktingar” havsnivåökningarna kan leda till, siffran 187 miljoner sänker Lomborg till 305 000 genom att anta att vi kommer införa åtgärder enligt studie av Nicholls et al 2011. Hur?

Naiviteten i Lomborgs påstående är ofta slående. Han menade t ex att Bangladesh billigt och enkelt kunde skydda sig mot havsnivåhöjningen precis som Nederländerna har gjort:

”The Dutch has shown us 200 years ago, you can handle sea level rise fairly, easily and cheaply, you can do the same thing here and you will do the same thing here.” 

Det är bara att titta på en karta över Bangladesh, vars kust är ett enda stort floddelta, hur orimligt detta är, särskilt med tanke på de frekventa stormar som härjar där. Det är nästan i stil med det han skrev om isbjörnar i sin bok Cool It! (sid 6), att de kommer anpassa sig till en livsstil mer lik brunbjörnarnas som de utvecklats ifrån.

Samma studie Lomborg hänvisar till om 305 000 flyktingar konstaterar:

”So in conclusion, there is great uncertainty about the magnitude and sources of impacts and costs under high sea-level-rise scenarios.”

Det är också bedrägligt att räkna med världens BNP som mått på välfärd. Stormen Matthew på Haiti 2016 påverkade knappt världens BNP men det var likväl en katastrof för landet. Lomborg menar att vi kommer vara rikare framöver och att vi då kan införa åtgärder. När är vi rika nog? Vi är tydligen ännu inte rika nog att utveckla malariamediciner, inte rika nog för att åtgärda förväntade problem med antibiotikaresistens eller införa koldioxidregleringar. Vi var heller inte rika nog att ha beredskapslager eller väl finansierad äldrevårdför inför en (helt väntad) pandemi.

Det är inte kunskap eller pengar som hindrat oss hittills, lika lite som det står och väger mellan att bekosta klimatåtgärder eller att lyfta folk ur fattigdom. Vi är rikare nu än någonsin men ändå har vi rekord i antal människor på flykt i världen och antalet läkemedelsbolag som sysslar med malaria och antibiotika går bara ner.

Det mesta tyder på att vi har en klimatkänslighet på runt 3°C, vilket innebär att nuvarande utsläppsnivåer kommer ge en koldioxidhalt i atmosfären som intecknat en temperaturhöjning av 3°C vid år 2060 om inget görs. Det är långt utanför vad mänskligheten någonsin har upplevt både vad det gäller temperatur och koldioxidhalt. Senast var för flera miljoner år sen med havsnivåer på 10-20 m högre än nu. Och nu ska vi balansera åtgärderna mot en högst osäker procentsats för världens BNP? Om man är skeptisk till de ”fysikaliska klimatmodellerna” kan man definitivt sluta lyssna på Lomborg för de ekonomiska modellerna är inte värt ett skvatt om klimatmodellerna visar helt fel.

Egentligen är det märkligt att så många fri marknadsförespråkare hånar Greta Thunberg och det engagemang hon startat. Det går knappast få ett bättre exempel på marknadsekonomi. Det har nu skapats en enorm efterfrågan som entreprenörer redan har börjat utnyttja. Naturligtvis kämpar de inom fossilindustrin emot. Lomborg och andra protesterar mot dyra subventioner för alternativa energikällor men tycks ignorera de absurda subventioner motsvarande 6,3% av världens BNP som fossilindustrin får enligt IMF.

Eller Scovronik et al Nature Commucnications 2019:

”The global health benefits from climate policy could reach trillions of dollars annually, but will importantly depend on the air quality policies that nations adopt independently of climate change. Depending on how society values better health, economically optimal levels of mitigation may be consistent with a target of 2 °C or lower.” 

Det är odiskutabelt att klimatförändringarna kommer få allvarliga konsekvenser och det finns ingen tid att skjuta på åtgärder om vi vill ändra på det. Den koldioxid vi släpper ut nu kommer stanna kvar där i århundraden.

Det är synd att många väljer att lyssna på Lomborgs magra argument. För honom verkar precis allt vara enkelt och billigt utom att göra något åt de fossila utsläppen.

16 reaktioner på ”Replik på Lomborgs inlägg på SvD ledarsida

  1. Bo Franzén

    Tack, utmärkta kommentarer! Publiceras detta även i SvD?

    Tips, om du inte redan läst denna bok (https://fritanke.se/bocker/varlden-vi-skapade/), som på ett intressant sätt beskriver inte bara ”marknaden” och dess ”evolution” utan ger ett imponerande perspektiv på hela vår utveckling och diskuterar dessutom hur vi kan agera mer konstruktivt för en bättre framtid.

    1. Tack för det Bo. Nej, jag prövade aldrig att skicka in det till SvD ens, chansen att de skulle ta in den kändes minimal…

      Tack för boktipset, låter intressant.

  2. Framtiden är svår att förutsäga men jag stödjer att risken är för stor att inte omedelbart reducera utsläppen kraftigt och då med en större del för de rika länderna. Sverige bör framstå som ett gott exempel och har goda förutsättningar. För Sveriges del innebär det 5% per år 2021-2025. Gör Sverige inte det finns anledning att mycket starkt kritisera att vi inte vidtar tillräckliga åtgärder tillräckligt snabbt, gör vi det kan kritiken tonas ned jämfört med idag tills vi ser vart det barkar om några år..

  3. Lena Olsson

    Så skönt med förnuft och kunskap. Tack!
    Min gamla mamma hamnade i rullstol sina sista år och brukade följdaktligen propagera för tillgänglighet med argumentet ”Ingen tar skada av att något blir bättre och mer tillgängligt. Alla vinner, inget som är bra är i onödan”. Hade hon levt idag hade hon sagt: ”Ingen tar skada av att vi gör vårt yttersta för att sänka koldioxidutsläppen. Alla vinner, inget som är bra är i onödan”.

  4. Anders Bengtsson

    Tack för dina värdefulla inlägg. Jag beundrar din pålästhet och uthållighet i att bemöta klimatförnekare.
    Hälsningar
    Anders Bengtsson, Halmstad

    ________________________________

  5. Gunnar Alm

    Även jag tackar innerligt för din ork och din kompetens. Vill man få lite hopp, genom att förstå att saker sker och hur det redan sker och hur det kan ske ännu mer framöver så rekommenderar jag starkt podden ”solcellskollen”. Det låter smalt men beskriver med yppersta kvalitet vad som är på gång och som sådana som Lomberg inte får bromsa!!

  6. Fredrik Warberg

    Tack, Maths, för att du outtröttligt ger oss energi och konkret stöd i bemötandet av de klimatförnekare och -fördröjare vi möter i vår vardag.

  7. Christer Owe

    Det är viktigt att bemöta förnekarnas felaktigheter, men det är minst lika viktigt att förstå och beskriva de bakomliggande motiv som förnekarna och deras gurus sällan synliggör – dvs varför det är så viktigt för vissa aktörer och grupper att förvilla och bagatellisera fakta kring vår tids ödesfrågor. Och hur farligt det är att passera point-of-no-return, då vårt komplexa klimatsystem rubbas för mycket lång tid, exempelvis när det bundna frusna vattnet smälter och höjer havsytan. Jämförelsen med människans kroppstemperatur (2 grader är 39, 6 grader är 43….) ger en mer alarmerande bild av vad vi håller på med. Jorden har feber. Som vi vetat om i decennier och inte gjort något åt. I dessa corona-tider är kanske feberbegreppet tydligare för den breda publiken…. Tack för bra artikel, Maths. Hoppas att någon fångar upp trådarna och marginaliserar förnekare och fördröjare.

  8. Pingback: Widding på SwebbTV igen, var är nyfikenheten? – Maths Nilsson, författare

  9. Pingback: Ja, Lomborg bör tas med rejäla nypor salt – Maths Nilsson, författare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s