Är jag en klimatjihadist? Mörner och klimatkänsligheten, del I

MNIL7223

Häromdagen fick jag ytterligare ett bevis för hur hopplöst det kan vara att ”debattera” en komplex fråga som klimatförändringarna. Det är hur lätt som helst att sprida tvivel (för det finns naturligtvis saker som är osäkra), men att bemöta det är som att försöka stoppa Indalsälven med en håv.

I korthet: jag fick frågan om jag var klimat-jihadist av en Facebookbekant då jag påpekat ett par felaktigheter han framfört med bland annat hänvisning till en debattartikel från Widding (som jag redan har besvarat x2 på SVT Opinion), en länk till Klimatsans (lämnar det utan kommentar…) och till Staffan Mörners sida klimatforum (ja, ni har kanske sett ett eller annat inlägg där jag kritiserat det han skrivit 😉 ).

Min Facebookbekant i fråga är vettig, trevlig och dessutom välutbildad, om något är det här en bra illustration av hur tvivel sprids och det handlar inte om dumhet. Han säger att han överlåter detaljfrågor till experterna och att han anser sig vara intresserad av fakta. Eftersom mitt påpekande specifikt gällde klimatkänslighet och Mörners länk så kan vi väl titta närmare på Mörners fakta om saken.


(Klimatkänslighet = hur mycket temperaturen förändras vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären, IPCC AR5 uppskattade det till 1,5-4,5°C i senaste rapporten från år 2013. Det är inte koldioxidens växthuseffekt i sig som är osäker utan vilka följdeffekter (återkopplingar/feedback) det får vad det gäller molnbildning och liknande).


Mörners sida är ett paradexempel på hur bedräglig den här frågan är. Genom att namedroppa professorer och deras uttalanden får den en air av vetenskaplighet vilket förstärks av bilder som sägs visa än det ena än det andra. Påståenden staplas efter varandra och det målas upp en övertygande bild av hur lite forskarna egentligen vet och vad de är överens om.

Det är ett imponerande arbete han har lagt ner och jag ifrågasätter inte hans ärliga syfte men … Bakom hart när varenda mening och stycke döljer sig en historia som inte har berättats. Mörner om klimatkänsligheten:

Här  är osäkerheten stor och man borde förvänta sig att det skulle pågå en öppen och frejdig vetenskaplig debatt, där alla gjorde sitt yttersta för att (respektfullt) falsifiera varandras (och sina egna) teorier.

Men istället får vi höra att debatten är avslutad, och att skeptiker är vetenskapsförnekare som kan liknas vid ”the Flat Earth Society”. Detta är i sig en varningssignal för en tänkande människa. Det är inget tecken på sund vetenskap.”

Det är en rejäl halmgubbe han kommer med för det pågår i allra högsta grad en vetenskaplig debatt angående klimatkänsligheten, jag skrev om det för inte länge sen. Läs också denna diskussion på Carbon Brief. De enda som tycks mena att debatten är avslutad angående det här är Mörner och kompani som enbart hänvisar till extremt låga klimatkänsligheter och aldrig tycks acceptera en falsifiering. Mörner lyfter till exempel fram följande:

”Dr William Gray, professor emeritus i atmosfärvetenskap vid Colorado State University menar till och med att den negativa feedbacken från moln minskar koldioxidens effekt med 0,8 grader C, till enbart 0,3 grader C per fördubbling.”

(Det är ett extremt lågt värde). Visst låter det vetenskapligt och seriöst när man hänvisar till en professor men det är desto svårare att hitta en vetenskaplig artikel som stöder hans hypotes (Mörner ger ingen som helst referens). Det jag hittar efter en slarvig sökning är en skrift från 2012 inför ett föredrag på lobbyorganisationen Heartland Institute (sic) och en liknande inför en konferens 2006 som kommenteras på Real Climate (blogg som drivs av klimatforskare).

Även om du inte läser, ta gärna en titt på forskarnas bemötande för det illustrerar problemet i den här typen av debatter: en ynka mening på Mörners hemsida kräver en kilometerlång komplex förklaring som ingen kommer att läsa. Det är ändå så mycket fel att de inte orkar gå igenom allt: ”there is far more wrong with the paper than we have the patience to detail.”

Real Climate om Gray:

”Confronted with evidence that the THC [Thermohaline Circulation] was in fact behaving in the opposite way to what he had been assuming, Gray did a flip-flop and came up with a new story that yields the same conclusions.

The heart of the problem with Gray’s new version of the THC story is that he labors under the misconception that the THC primarily upwells in the tropics, so that any reduction in the THC cools the North Atlantic but warms the tropics. This conception is at least 50 years out of date.

Thus, weak THC = less heat removal = warming, in Gray’s world view. In reality, everything known about the physics of the THC’s effect on climate suggests the opposite.”

Det här är alltså från 2006 men lever fortfarande kvar och Mörner försvinner raskt vidare till nästa lösryckta påstående som han tycker ger en rättvis bild av klimatdebatten. Han beskriver att allt fler forskare kommit till insikt om att klimatkänsligheten är lägre än vad man tidigare trott, t ex:

”1988 presenterade dåvarande chefen för NASA-GISS James Hansen 4,2°C för amerikanska kongressen, men 1995 trodde FN:s klimatpanel på 3,8°C, vilket 2001 reviderades ner till 3,5°C och 2007 till 3,26°C. Och redan året efter återkom James Hansen med en ny beräkning på 2,5°C”. (min fetning)

Ja, det gjorde Hansen men den visade inte det Mörner hävdar. Det finns olika mått på klimatkänslighet, det Mörner börjar prata om är ECS, det vill säga temperaturen efter ”systemet” har jämviktat sig (främst energiutjämning mellan hav och atmosfär) och det kan ta decennier efter det att själva koldioxidhalten har uppnåtts (IPCC angav 2013 ECS = 1,5-4,5°C).

Hansens ”nya beräkning” på 2,5°C syftar dock på TCR, som motsvarar temperaturen vid den tidpunkt då fördubblingen av koldioxidhalten uppnås, det vill säga innan jämvikten har ställt in sig. IPCC uppskattade detta till 1-2,5°C. Hansens beräkning av ECR var 6°C, alltså i helt motsatt riktning än vad Mörner påstår. Det där med äpplen och päron ni vet.

”Equilibrium sensitivity, including slower surface albedo feedbacks, is ∼6°C for doubled CO2″

Hansen, J., M. Sato, P. Kharecha, D. Beerling, R. Berner, V. Masson-Delmotte, M. Pagani, M. Raymo, D.L. Royer, and J.C. Zachos, 2008: Target atmospheric CO2: Where should humanity aim? Open Atmos. Sci. J., 2, 217-231, doi:10.2174/1874282300802010217.

(Men det Mörner skriver är inte helt osant, den lägre nivån i intervallet utökades i IPCC AR5 och det Mörner i realiteten här beskriver är att IPCC faktiskt anpassat sina bedömningar efter det aktuella kunskapsläget).

Sen kastar Mörner in en bild som ska bevisa påståendet att allt fler studier visar på en extremt låg klimatkänslighet. ”Med tiden har dock fler och fler forskare kommit att tro på en allt lägre klimatkänslighet under 2°C både på kort (TCR) och lång (ECR) sikt”. Enligt den ska det bara ha publicerats tre studier sen 2007 som visar på en klimatkänslighet över 3 grader!

 

cooling-of-climate-sensitivity-1

 

Det ser ju övertygande ut och inkluderar dessutom en referens (sort of) till en forskare, Scafetta 2017. Letar man upp artikeln (här pdf) visar det sig att bilden från själva artikeln slutar vid år 2014 (det gråa partiet) och innehåller enbart de större prickarna, de små är inlagda i efterhand. Och det kommer naturligtvis inte från en vetenskaplig tidskrift utan ifrån en inte obekant blogg i sammanhanget, NoTrickZone.

Bloggaren listar referenser till de studier han har lagt till, den första Smirnov 2017, som sägs visa kk=0,4 K, visar sig inte alls vara måttet på klimatkänslighet (som inkluderar återkopplingar) utan om alla parametrar förutom CO2-koncentrationen hålls konstanta (jag har lagt till den fetade texten för just den biten råkade falla bort på NoTrickZone):

”Doubling of the concentration of CO2 molecules in the atmosphere that is expected over 130 years leads to an increase of the average Earth temperature by (0.4±0.2) K mostly due to the flux towards the Earth if other atmospheric parameters are not varied. Various models with a water change give the temperature change (3.0±1.5) K at doubling of the CO2 molecule concentration.”

Nästa artikel, Reinhart 2017, var ingen riktig publikation utan ett dokument uppladdat på Eike, som är en europeisk variant av lobbyorganisationen Heartland Institute (typ). Hoppsan.

Abbot 2017 fick inte nådig kritik, likaså Bates och det har även flera av de andra fått men jag orkar inte, det borde framgå vad jag ville ha sagt: bilden är inte vetenskapligt publicerad och är ett skolexempel på cherrypicking i bloggregi.

Existerar det en annan bild av verkligheten?

Ta en titt på de 142 studier som redovisades i Knuttis review-artikel från 2017 (en överskådlig excelfil hittar du här). På bilden nedan anger prickarna respektive studies best estimate och strecken är ”osäkerhetsintervallen”, det här är alltså från samma år som bilden ovan som visade att det bara fanns tre studier efter 2007 med kk >3C:

ecs_timeline

 Bild från Carbon Brief

 

Där ser man, det som såg ut att vara en glasklar trend neråt där nästan alla nya studier visar en klimatkänslighet på under 1°C är ett rent falsarium. I själva verket är  de extremer.

Men nej, jag är inte ett dugg förvånad.

Gösta Pettersson nämner i sin bok Falskt Alarm en av alla dessa studier. EN. Och då den som är skriven av Monckton et al utgiven i en liten okänd kinesisk tidskrift. En studie som har sågats rejält. Och Monckton som hanterar fakta lite som han känner för.

Och Mörners kommentar om de studier som visar en klimatkänslighet över 2°C? Då dras jokern i leken fram: deras data ifrågasätts eftersom mätserierna har manipulerats.

Är det här vad vi ska kalla en ”respektfull vetenskaplig debatt”? Att ignorera merparten av de studier som publicerats? Är det att överlåta saken till experter?


Mörner fortsätter: ”I de datormodeller [sic] som används för att simulera, dvs teoretiskt ”experimentera med” jordens atmosfär räknar man med att den direkta effekten från koldioxid tredubblas av feedback-effekterna”. Nej, klimatkänslighet är ingen storhet man lägger in i datamodellerna utan är en konsekvens av de fysikaliska processer och parametrar som ingår.

Han påstår att positiva återkopplingar skulle leda till skenande klimat (”Om positiv feedback dominerar skulle klimatet ha urartat oåterkalleligt för länge sedan”), redovisar hur IR-absorptionen är logaritmisk och annat, precis som att forskarsamfundet helt har missat grundläggande fysik som nu avslöjas på en blogg. Du behöver inte lyssna på mig eller IPCC-gänget, Roy Spencer har försökt förklara det här i åratal för sina pseudoskeptiska följare, länkar hittar ni i detta inlägg.

Nej, jag har inte läst och förstått allt som har gjorts på det här området. Men ja, det är ställt utom alla tvivel att Mörner utelämnat nästan all forskning och fokuserar på enstaka outliers och diverse uttalanden utan någon som helst källhänvisning. Jag har heller inga illusioner om att det jag skriver kommer omvända folk men förhoppningsvis kan det få någon att fundera på varför Mörner skulle vara mer tillförlitlig än IPCC. För det är vad det handlar om, inte om huruvida ni ska lita på mig eller Mörner.

Vi har nu strax över 410 ppm CO2 i atmosfären vilket är en ökning med knappt 50% sen förindustriell tid (280 ppm). Och vi har redan en temperaturökning på en bra bit över en grad och det kan ta decennier innan ”systemet har jämviktat sig” (=temp lär öka ännu mer). Det blir allt svårare att hitta någon rimlighet i de där extremt låga klimatkänsligheterna. Och det är knappast så att det saknas kritik och påvisade brister i metodiken i de här studierna (se t ex nedan).

Visst, det finns en teoretisk möjlighet att den lilla procent av studier som visar en extremt låg klimatkänslighet stämmer och att alla andra har fel och att uppvärmningen då skulle bero på en hittills okänd och odefinierad naturlig variation. Scafetta, Humlum och Evans är bara tre som närmast desperat hittat på egna hypoteser baserat på kurvanpassningar utan fysikaliskt hållbara teorier som sen inte heller visat sig stämma.

Som jämförelse till Mörners halmgubbe om att det inte pågår någon vetenskaplig debatt, ta och läs den här diskussionen på Carbon Brief, osäkerheterna och problemen med de olika metodiker som finns att bestämma klimatkänsligheten är inget som mörkas:

The uncertainty also cuts both ways; there are just as many new studies being published today suggesting that sensitivity might be on the high end of the 1.5C to 4.5C range as there on the low end.”

”These studies do have one consistent finding, however, which is that a climate sensitivity of less than 2C is very unlikely.”

Royal Society från 2017 om vad man lärt sig sen IPCC AR5 från 2013:

”Growing understanding of the complex, non-linear factors determining climate  sensitivity is leading to improvements in methodologies for estimating it. A value below 2°C for the lower end of the likely range of equilibrium climate sensitivity now seems less plausible.”

Varför är det nästan uteslutande så att de så kallade skeptikerna ignorerar nästan all forskning på området och ändå ständigt klagar på att debatten är snedvriden?


Men så här fortsätter det och jag har bara tagit mig igenom ett fåtal stycken. Mörner nämner faktiskt en vetenskaplig artikel och det var anledningen till att jag började skriva det här inlägget:

”En vanlig uppfattning bland skeptiker är att klimatkänsligheten är ungefär 0,5, vilket innebär att summan av positiv och negativ feedback minskar den direkta effekten av en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären till +0,55 grader C.”

Det bygger på en artikel från Lindzen och Choi från 2009 (Lindzen är den kanske mest meriterade IPCC-kritikern i den här soppan). Mörner viftar undan kritiken den har fått som om det skulle röra sig om några kommentarer på sociala medier, ”alla artiklar kritiseras”. Mörner efterlyste respektfull falsifiering men ger här ett exempel på att det är ett fenomen som knappt existerar i klimatdebatten.

Men nu har det här inlägget blivit tillräckligt långt (jag borde skaffa mig ett liv), ni får höra om det i nästa inlägg. Snacka om cliffhanger va?

Spänningen är olidlig 🙂

Klicka här för att komma till den.

[Staffan Mörner har svarat på detta inlägg, ni kan läsa det här. Det är ju jättebra om du tar till dig och uppdaterar det som har blivit fel till nästa upplaga av din bok. Problemet är att det redan finns ute och dina blogginlägg används, som jag visat, som faktaunderlag för att kalla mig och andra klimatjihadist och allt vad det är. Och om det nu gång efter annan visar sig att dina källor är fel ute, kanske ta en funderare på att göra en bakgrundskoll innan du skriver? Det är inte så att informationen är svårtillgänglig.

Ber om ursäkt om jag titulerade din bok fel, har ändrat där jag vet att jag skrivit fel].

 

 

18 reaktioner på ”Är jag en klimatjihadist? Mörner och klimatkänsligheten, del I

    1. Se där, ännu en hänvisning till en bloggare som anser sig kunna mer än hela forskningsfältet [för hon han har ju en halv civ ing examen i teknisk fysik…] och dessutom har fel på ett antal punkter i det han skriver. Men nej, jag orkar inte…

      1. Anders Karlsson

        Nej han (det är en han) har säkert inte rätt. Men det finns många bloggare därute på bägge sidor, förutom dig, som lider av konfirmeringsbias, och vägrar ta in annan information om det framtida klimatet, även om det kommer från forskare med 60 års erfarenhet, som t.ex LB. Jo, klimatjihadist eller klimattaliban är en bra beteckning.

      2. Jag har läst LB:s publicerade artiklar (nåja, inte alla). Så här skriver han om just klimatkänslighet:
        ”NIPCC hävdar här att en fördubbling av CO2 koncentrationen endast skulle resultera i en temperaturhöjning på 0.4° – 0.5° C. Detta är helt orealistiskt och har inget stöd i aktuell forskning.”

        Du kan läsa hans egen recension av NIPCC:s rapport här

        Varsogod, du behöver inte tacka.
        http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2011/09/lennart-bengtsson-om-nipccs-nya.html

      3. Anders Karlsson

        Jag tackar ändå, och jo, jag känner mycket väl till att LB hänvisar till IPCC. Så om du själv gör som du (och Greta) säger att vi ska göra, ”lyssnar på forskarna”, och detta också gäller LB, så tar jag tillbaka de epitet jag tidigare skrivit. Intrycket är bara att LB närmast betraktas som en klimatskeptiker av alarmisterna. Brukar hänvisa till denna intervju, som framkallar en hel del hånskrattande emojs bland de verkliga klimatjihadisterna: https://kvartal.se/artiklar/fredagsintervjun-lennart-bengtsson/

      4. LB har publicerat klimatkänsligheter inom spannet för IPCC om än i den lägre nivån men det bygger på en del antaganden (precis som alla andra studier) som definitivt inte är okontroversiella. Vad det gäller framtidsprognoser säger han själv att det handlar om åsikter och nej, jag förstår inte varför man ska plocka ut en enskilds människas åsikter i en så här komplex fråga (lila lite som jag köper Roy Spencers vurm för Intelligent Design).
        Att man som i kvartalsintervjun får komma undan med att ”det varit 1000ppm CO2 tidigare utan att få en följdfråga om hur 20m högre havsnivå skulle vara oproblematisk är faktiskt dåligt. Likaså svaret att det ”finns AC” om hur man ska hantera en ökad temperatur.

      5. Anders Karlsson

        Nej, egentligen är det väl ointressant vad LB och andra tycker om framtiden, konsensus är väl klart, och ingen mer forskning och resurser ska kanske läggas på att bevisa det som redan uppfattas som bevisat. Det intressanta är väl hur omställningen ska gå till, och där menar t.ex MP och andra att vi ska gå över till eldrift av bilar och cyklar, samtidigt som man förordar väderberoende kraft, som t.ex vindkraft i Norrland. Man är emot kärnkraft, och har medverkat till att två kärnkraftverk läggs ner. Nu står södra Sverige snart inför effektbrist, då överföringskapaciteten från Norrland är för dålig, och det blåser ju inte jämt. Oljekraftverket i Karlshamn fick starta mitt i sommaren, och vi importerar kolkraftsel både från bl.a Danmark och Polen ibland. Vad anser du om kärnkraft? Kombikraftverk? En del riktiga aktivister är emot CCS. Vad anser du om det?

      6. Även om jag har svårt att se hur det på kort sikt ska gå utan kärnkraft överlåter jag energifrågan till andra och jag ser varken anledning eller behov av att försvara vad MP gör eller tycker, det får du ta med dem.

      7. Anders Karlsson

        Så är vi eniga om kärnkraften. Frågan är bara varför du och forskarna lägger så mycket energi på att bevisa det redan bevisade. Konsensus är väl redan etablerat, och alla som har invändningar får epitetet plattjordare, klimatförnekare och annat. Resurserna bör väl läggas på forskning och utveckling av ny grön teknik, så omställningen går så fort som möjligt.

    2. Anders

      Hur desperata kan de bli? Varje sak som är motbevisad av vetenskapen och nytt dravel hela tiden. Ja man förstår ju kraften hos de som vill ha business as usual men det är hel bisarrt! Ja det gör verkligen skäl till epitet som plattjordare. Det är då skamligt mot nästa generationer så man skäms ögonen ur sig.

  1. Pingback: Är jag en klimatjihadist? Del II. Lindzens irishypotes – Maths Nilsson, författare

  2. Pingback: Tack, Maths Nilsson! – Klimatforum

  3. JJ

    Detta kanske inte rätt plats då jag avviker från artikeln men jag skriver lite ändå eftersom jag ett tag känt ett behov av att visa mitt stöd för ditt arbete. En av anledningarna till att jag inte behöver hämta data från AR 5/6 elller direkt i forskningsrapporter för min argumentation är att du har gjort en del av jobbet åt mig, på svenska dessutom, inkluderat referenser vilket är mycket praktiskt.

    Det andra jag ville dela med mig av handlar om några reflektioner jag gjort efter en längre tids diskussioner på sociala medier. Positivt är att jag inte längre blir lika irriterad på påhopp och invektiv då jag funnit att minst 90% av all aggressiv diskussion springer ur begränsad kunskapsnivå. De jobbigaste är debattanterna är de som inte förstår att de vet för lite (Dunning Kruger). Alla får självfallet uttrycka sin åsikt men det håller helt enkelt inte att basera sin tvärsäkra hållning på information från et svagt fundament, exempelvis läsning av två eller tre artiklar på bloggar med samma vinkel/ bias och tro att man har solida motargument eller vetenskapligt perspektiv.

    ”Flat Earthers” är faktiskt inte sällan mer pålästa än de klimatförändrings-skeptiska och använder inte hälften så många nedvärderande epitet av typen jihadist, taliban och alarmist för att ta retoriska poäng. Båda grupperna bygger dock primärt sin plattform på negativ bevisföring vilket är en konspiratorisk varningsflagga.

    Återigen, tack för det arbete du gör! jag tror det är många som uppskattar din energi och förmåga att förklara enkelt och sakligt.

  4. Pingback: Nytt om klimatkänsligheten – Maths Nilsson, författare

  5. Pingback: Alarmism om istid på 70-talet? Konsten att plocka körsbär – Maths Nilsson, författare

  6. Pingback: Widding på SwebbTV igen, var är nyfikenheten? – Maths Nilsson, författare

  7. Pingback: Att så tvivel och slapp journalistik – Maths Nilsson, författare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s