Tillståndet för att använda bekämpningsmedlet glyfosat (den aktiva substansen i bland annat Roundup) inom EU går ut i juni 2016. EU-kommissionen har lagt ett förslag om att förlänga det med 15 år och tanken var att medlemsländerna skulle ha röstat i frågan under ett möte som pågick måndag-tisdag denna vecka. Men kommissionen gjorde bedömningen att ingen kvalificerad majoritet skulle uppnås så omröstningen sköts upp. Sverige, Frankrike och Nederländerna var bland dem som sagt att de skulle lägga ner sin röst. Bakgrunden till det uppskjutna beslutet är en minst sagt infekterad debatt om ämnets farlighet.

I mars 2015 kom International Agency for Research on Cancer (IARC) fram till att glyfosat är ”trolig cancerogen för människor” (klass 2A), vilket är den näst högsta risknivån. Under hösten 2015 konstaterade dock EFSA, det europeiska organet för livsmedelssäkerhet, att substansen inte var cancerogen.

För tillverkarna är detta avgörande ställningstagande då slutsatserna från IARC:s rapport skulle innebära att substansen enligt EU:s lagar skulle förbjudas eller åtminstone regleras kraftigt.

EFSA:s rapport fick 96 forskare att skicka ett öppet protestbrev till EU-kommissionären Vytenis Andriukaitis där de redogjorde för varför de inte anser att det finns vetenskapligt stöd för EFSAs beslut. Det handlar bland annat om val av statistiska utvärderingsmetoder och inkonsekvens i de data och argument de backar upp sina slutsatser med.

Bernhard Url, chefen för EFSA, blev inte direkt imponerad av kritiken och gjorde ett upprört uttalande:

”Det här det första tecknet på Facebook-eran inom vetenskapen. Du har en vetenskaplig utvärdering, du lägger ut den på Facebook och ser hur många som gillar den.”

Den animerade (och tekniska) brevväxlingen mellan IARC och EFSA som följer finns att läsa på EFSA:s hemsida. De skulle haft ett möte för bara några veckor sedan och diskutera saken men det ställdes in eftersom EFSA inte tog bort en del uttalanden från sin hemsida angående IARC:s rapport.

Hur kan de komma till så skilda ståndpunkter egentligen?

Först och främst ska man vara klar över att det inte är ovanligt att forskare är oense över hur försöksresultat ska tolkas. Men en förutsättning för att det ska kunna göras en likvärdig utvärdering är att alla har tillgång till samma data. Så är dock inte fallet.

Vad det gäller IARC så sätter de samman av en grupp av internationella experter inom området inför en aktuell utvärdering (i glyfosatfallet var det 17 personer från 11 olika länder). De går igenom befintlig vetenskaplig dokumentation som är offentligt publicerad och tar beslut utifrån det. Det ställs höga krav på att de inte har några intressekonflikter. Alla dokument som ingår i beslutsunderlaget är också officiella.

Med EFSA är det skillnad då de även inkluderar studier som är utförda/ägs av industrin i sina utvärderingar. Problemet är att de räknas som affärshemligheter och därför inte är offentliga, det vill säga IARC har inte tillgång till samma information som EFSA.

EFSA:s rapport om glyfosat är i stor utsträckning byggd på en utvärdering gjord av den tyska riskgranskningsmyndigheten BfR. De grundar i sin tur sina slutsatser på en rapport som är sammanställd av European Glyphosate Task Force (GTF), en gruppering av företag som producerar glyfosat. BfR är öppna med att de inte själva gått igenom alla de försök GTF rapporterat om i detalj utan utgått från de sammanfattningar industriforskarna gjort.

Det betyder förstås inte att de är felaktiga men det går inte att komma ifrån att det skaver en aning när en granskande part tar sina beslut baserat på slutsatser dragna av dem som ska granskas och inte utifrån de grunddata som presenterats.

En springande punkt verkar vara fem djurstudier vars resultat EFSA lagt stor vikt vid då de fattat sina beslut. Två av studierna är desamma som i tidigare tillståndsansökan men nu finns det tre nya studier och data från dem är inte offentliga [1]. Märkligt nog verkar data från de två tidigare studierna stödja IARC:s slutsatser om att glyfosat kan vara cancerogen.

Det skulle förstås klargöra en del om alla studier offentliggjordes men EFSA vägrar då det skulle kunna skada företagen (som jämförelse kan nämnas att kliniska studier som ligger till grund för godkännande av läkemedel är offentliga).

Det är oklart vad som händer nu, nästa EU-möte är planerat till maj i år och kommissionen har bett de länder som inte velat bifalla förslaget att komma in med synpunkter på hur ett förslag som de kan stödja skulle se ut.

Sveriges miljöminister Åsa Romson har uttalat sig till The Guardian:

”Vi kommer inte ta några risker rörande glyfosat och vi tycker inte att den analys som hittills har genomförts är bra nog. Vi kommer föreslå att inget beslut ska tas förrän en fortsatt analys har genomförts och EFSA:s forskare har varit mer transparenta om deras överväganden.”

Frågor och svar från IARC angående ovanstående finns här.

[1] Tre studier som EFSA inte vill offentliggöra:

– “Carcinogenicity Study with Glyphosate Technical in Swiss Albino Mice” (2001), following OECD Guideline 451 & GLP – study owned by the Israeli pesticides company ADAMA Agan Ltd and was never published;

– “Glyphosate technical: Dietary Carcinogenicity Study in the Mouse” (2009), following OECD Guideline 451 & GLP – study owned by the Australian pesticides company Nufarm and was never published;

– “HR-001: 18-Month Oral Oncogenicity Study in Mice” (1997), following following OECD Guideline 451 & GLP – study owned by the Japanese pesticides company Arysta LifeSciences Corporation and was never published

 

Ni vet väl förresten att det är förbjudet att skriva artiklar om kemikalier utan att publicera strukturen 🙂

Den verkar genom att inhibera ett enzym som är involverad i bildandet av en del aminosyror och därmed hindras växterna att bilda en del proteiner.