Då har jag läst Zafóns andra bok från 20-talets Barcelona; Ängelns lek (den första var Vindens Skugga).

Den här handlar om en ung författare som är på väg att slå igenom men blir då satt under ett rent slavkontrakt på ett förlag där han bara får skriva under pseudonym. Hålögd och utarbetad får han efter ett tag ett märkligt erbjudande från en förläggare som säger sig komma från Paris. Han ska skriva en speciell bok åt honom, i gengäld får han en jättesumma pengar och den mystiske förläggaren  ”tar dessutom hand om” det slavkontrakt han är satt under. En rad märkliga och alltmer hotfulla händelser följer, och han börjar undra vem den där förläggaren egentligen är, en ängel eller rent av Djävulen?

Precis som i hans första bok är Zafón ohyggligt skicklig på att skapa stämning och måla upp bilder av staden. Man vill verkligen veta hur det ligger till, vem ligger bakom allt som händer och vet man verkligen vem huvudpersonen är…? Riktigt bra bok som jag kan rekommendera.

Om man ska ta upp något negativt kan jag ibland tycka att det blir lite väl många ord och utsvävande beskrivningar, men det är en balansgång för det är ju samtidigt en stor behållning. Se där en liten paradox . Han är som sagt mästerlig på att få fram den där mystiska stämningen men när det kommer till ”actionscenerna” är det inte lika träffande… Och utan att avslöja för mycket så kändes det som slutet kom lite hastigt och inte lyckades få ihop alla trådarna enligt mig. Men samtidigt är det en bra egenskap i en bok när man får fundera lite över hur saker och ting egentligen ligger till.

Som sagt, rekommenderas starkt.