Conny Palmkvist fick det nyinstiftade Selmapriset för bästa egenutgivna bok med sin De flyende skyldiga. Hatten av och grattis!
Själv var jag en av de fem finalisterna och är oerhört glad för det. Fick ett hedersomnämnande som värmde: ”Slutligen förtjänar Maths Nilsson med bidraget Minotauros tårar också ett omnämnande för sin oerhört välskrivna spänningsroman.”
Ikväll är det prisceremoni på Lava Förlag (som ihop med Tidningen Skriva står bakom priset). Ska presentera mig själv och mitt författarskap … och läsa lite ur min bok. Haha, en ny erfarenhet, känns lite … hmm … underligt. Vad ska jag läsa? Hur mycket? och så vidare … Och så kommer de där Jantetankarna in när jag börjar läsa det jag skrivit: men herregud hur många adjektiv jag fick in där, varför skrev jag inte så … och så vidare … trots utlåtandet… men det hör väl till antar jag 🙂 Det blir nog bra, och det ska bli kul att träffa dem som står bakom liksom de andra finalisterna förstås 🙂