Förvillande klimatrapport från Trump

USA:s energidepartement släppte nyligen en rapport samtidigt som de meddelade att de tänkte riva upp en radda utsläppsregleringar. Rapporten har skrivits av fem kända klimatskeptiker och det hela har gjorts i hemlighet – vilket faktiskt inte är tillåtet enligt lag.

2009 konstaterade EPA att utsläppen av sex olika växthusgaser kunde betraktas som hälsofarliga utsläpp på grund av dess påverkan på klimatet.

  • Endangerment Finding: The Administrator finds that the current and projected concentrations of the six key well-mixed greenhouse gases—carbon dioxide (CO2), methane (CH4), nitrous oxide (N2O), hydrofluorocarbons (HFCs), perfluorocarbons (PFCs), and sulfur hexafluoride (SF6)—in the atmosphere threaten the public health and welfare of current and future generations.
  • Cause or Contribute Finding: The Administrator finds that the combined emissions of these well-mixed greenhouse gases from new motor vehicles and new motor vehicle engines contribute to the greenhouse gas pollution that threatens public health and welfare

Det gjorde också att utsläppen kunde regleras – till många republikaners förtret.

Som alla vet satsar Trump på fossila energikällor och i exempelvis presidentorden Unleashing American Energy hävdas att dessa regleringar bara har ideologisk grund, inte vetenskaplig.

It is thus in the national interest to unleash America’s affordable and reliable energy and natural resources.  This will restore American prosperity —- including for those men and women who have been forgotten by our economy in recent years.  It will also rebuild our Nation’s economic and military security, which will deliver peace through strength.”

Men för att göra denna satsning möjlig måste 2009 års Endangerment Finding for greenhouse gas emissions rivas upp med rötterna.

Den 29 juli kom så också ett förslag på detta: Proposed Rule: Reconsideration of 2009 Endangerment Finding and Greenhouse Gas Vehicle Standards. Chefen för EPA Lee Zeldin kallade utlysningen för den mest betydelsefulla dagen i USA:s historia för avregleringar som ”skulle köra in en kniv i hjärtat på klimatreligionen.”

Och USA:s energiminister Chris Wright drog upp en kanin ur hatten…

I all hemlighet hade han tillsatt en grupp för att granska tidigare sammanställningar av klimatvetenskapen. Författare var John Christy, Judith Curry, Steven Koonin, Ross McKitrick, and Roy Spencer. Alla som är insatta i klimatdebatten vet vilka detta är – idel så kallade ”klimatskeptiker”.

Rapporten, A Critical Review of Impacts of Greenhouse Gas Emissions on the U.S. Climate (brukar refereras till som DOE-rapporten (Department of Energy)) har inte helt oväntat retat gallfeber på en mängd klimatforskare. Kommentarer/kritik kan lämnas till och med 27/8, men jag misstänker att det inte kommer spela någon roll. Trump och kompani har medialt redan kammat hem denna seger.

Motkommentarer kommer av nödvändighet bli rätt långrandiga, akademiska och svåra att begripa för de flesta. Det är vad som brukar kallas gish gallop – omfattningen gör att det i praktiken blir helt omöjligt att bemöta i en ”debatt” trots att det finns gott om goda argument.

Att beskriva grov och uppenbart avsiktlig cherry picking för enbart ”missvisande” (se nedan) håller inte i den offentliga debatten hos de som inte är intresserade av hela bilden utan bara suktar efter kulturkrig. Typ:

”- Jaha, men det finns alltså en poäng här, varför har det mörkats!? Vavavava!?”

Betänk i sammanhanget att erfarna journalister som Jörgen Huitfeldt, chefredaktör på Kvartal, var upprörd för att kalkonfilmen Climate the movie inte fick större offentlig spridning. Nu handlar det om en offentlig rapport…)

Bakgrund

USA ska enligt lag sammanfatta det vetenskapliga kunskapsläget var fjärde år (tror jag det är). Rapporten National Climate Assessment sammanställs av hundratals forskare och remissas i flera omgångar till en uppsjö av experter och instanser. Med andra ord, det liknar IPCC:s process men är fokuserat på USA. Det hela tar två-tre år att få ihop. Hittills har fem rapporter satts ihop.

I våras beslutade Trump att plocka ner NCA-rapporterna från administrationens webbsidor och upplöste det pågående arbetet med att ta fram en ny version. Vilket faktiskt närmast har varit ett standardförfarande av republikanerna.

Den första NCA:n blev klar år 2000. Bushadministrationen avfärdade dock slutsatserna och rapporten gömdes i princip undan och refererandet till den motarbetades aktivt. De upplöste även nätverket av forskare som byggts upp under skrivandet av rapporten. The “Vanishing” National Climate Change Assessment, Part 1: The Administration – Government Accountability Project

Bush satte heller inte igång processen att ta fram en ny NCA, vilket de enligt lag var tvungna till. En domstol beordrade dem att sätta igång… flera år försenat. Court Rules that Bush Admin. Unlawfully failed to produce Scientific Assessment of Global Change – Government Accountability Project

2009 kom andra NCA-rapporten. Tre år senare gav Cato Institute (drivet av Patrick Michaels) en rapport med namnet Addendum som utseendemässigt var identisk med originalet. Slutsatserna var dock raka motsatsen till dem i NCA:n…

2017 publicerades fjärde NCA-rapporten. Trump och kompani ändrade utgivningsdatum och valde att publicera den dagen efter Thanksgiving för att ge den så lite uppmärksamhet som möjligt. Release of new climate report moved up from December to Friday after Thanksgiving | CNN Politics

Och jo, de köpte inte slutsatserna då heller… Trump Administration Distorts the Facts On Climate Report – FactCheck.org


Stämning

De fem klimatskeptikerna fick alltså i uppgift av energiministern Chris Wright (före detta chef för frackingföretag…) att granska det omfattande arbete som gjorts. Och det har de lyckats göra på bara ett par månader trots att en radda av ämnena är långt utanför dessa fysikers expertområden.

Det hela har hållits hemligt. Två visselblåsare läckte uppgifterna till journalister men inte ens när John Christy blev direkt tillfrågad ville han erkänna vad de höll på med. Trump hires scientists who doubt the consensus on climate change

Men enligt lag får rådgivande organ till myndigheter inte tillsättas och verka i hemlighet, det ska vara transparant. Mejl, mötesprotokoll och liknande är offentliga handlingar, men så är alltså inte fallet nu. Därför har Environmental defense fund och Union of concerned lämnat in en stämningsansökan:

”But federal law does not permit agencies to create or rely on such secret, unaccountable groups when engaged in policymaking. In the Federal Advisory Committee Act (FACA), Congress mandated transparency in the establishment and operation of any federal advisory committee, including by requiring that the group’s formation be promptly disclosed and that its meetings, emails, and other records be open to the public. Here, Defendants did not disclose the Climate Working Group’s existence until months after it began working, and not a single meeting or record has been made public other than the group’s report.”

Helt rätt att stämma förstås, men det är ganska lätt att ana hur det kommer användas i kulturkriget: ”de vill tysta kritiker”, cancel culture osv …


Reaktioner

Kritiken från klimatforskare har inte varit nådig och bl a National Academies förbereder ett ”officiellt svar”. Men redan nu finns det en hel del bemötanden.

Här en genomgång på Science feedback: Misleading U.S. Department of Energy climate report chooses bias over science, climate scientists say

Zeke Hausfather beskriver hur DOE-rapporten förvrängt slutsatserna från hans egen forskning om klimatkänslighet och klimatmodeller: How the DOE and EPA used and misused my research

DOE-rapporten säger att det inte finns bevis för en accelererande ökning av havsnivåerna. Men de har uppenbarligen körsbärsplockat mätpunkter och inte heller utfört någon statistisk analys utan bara gått på ögonmått. Beskrivs här: Sea Level Rise in the U.S.A. | Open Mind

Carbon Brief har kontaktat en mängd forskare vars artiklar har refererats till i DOE-rapporten och bett om en kommentar: Factcheck: Trump’s climate report includes more than 100 false or misleading claims
Det vimlar av felaktigheter men kanske framförallt blir det uppenbart hur körsbärsplockad sammanställningen är. De har lämnat ute en mängd kritisk forskning och av de 350 refererade artiklarna kommer 10% från de fem forskarnas egna (det är mycket med tanke på att de inte ens forskar i ämnen som rapporten i stora delar berör).

Ett talande exempel:
DOE: Tol (2017) estimates that the private benefit of carbon is large relative to the social cost.

Tol, som alltså skrivit artikeln, säger att den aldrig blev publicerad i en granskad tidskrift för att den blev refuserad på goda grunder då han jämförde äpplen och päron.

I avsnittet om skogsbränder nämner de att den totala brunna arean globalt minskat sen 2000-talet och visar en graf med hänvisning till satellitdata från en artikel. Det stämmer och är också vad IPCC rapporterade om. Men de nämner inte att det framförallt beror på en minskning i Afrika på grund av förändring i markanvändning, det vill säga det är inte en ”klimatorsak”. I samma artikel visas tydligt hur bränder i Afrika utgör ca 70% av all brunnen mark (NHAF+SHAF):

Läs tråd på X:

De har även tagit med en graf över bränder i USA som går tillbaka till 1920-talet med en kommentar att National Interagency Fire Centre (NIFC) tagit bort denna informationen från sin webbsida då tidiga data inte kan jämföras med ny data. Författarna struntar i detta och tar med den ändå.

Det här samma tugg och graf som Lomborg och andra envisas med att älta: finns det data så ska det användas oavsett om det är sant eller inte. Men det är inte bara åsikter utan klart och tydligt redogjort varför det är missvisande att använda dessa data rakt av:

Författarna skriver sen att även om man bara använder data från 1985 och framåt så ökade bränderna men bara fram till 2007. De brukar ständigt påtala vikten av långa mätserier för att kunna dra slutsatser men här gäller det tydligen inte. De gör ingen statistisk analys utan går på ögonmått. På EPA:s hemsida finns ett antal grafer de hade kunnat visa men som de ignorerat:

Som synes är trenden uppenbar och deras påstående att inget hänt sedan 2007 bygger enbart på att år 2006 sticker ut.

Och så här fortsätter det.


Författarna

  • Roy Spencer och John Christy

Jobbar vid universitetet i Alabama Huntsville (UAH) och utvecklade på 80-talet mätning av temp i tropofären via satelliter. Både Spencer o Christy är kända för att körsbärsplocka data för att visa att klimatmodellerna ger för mkt uppvärmning (dvs alarmistiska) och att uppvärmningen främst beror på naturliga orsaker. Mest känd är säkert Christys graf som visades i kongressförhör i USA:

Hur bra är klimatmodellerna? – Maths Nilsson, författare
Spencer och påstått dåliga klimatmodeller – Maths Nilsson, författare

Spencer, bl a rådgivare år tankesmedjan Heartland Institute – klimatförvillarvärsting, har gått från att skylla eventuell uppvärmning på naturliga orsaker, att det skulle finnas en naturlig ”air-condition” som reglerar temperaturen och att vi inte kommer se någon relevant uppvärmning i framtiden till att acceptera att det sker en uppvärmning och att människan kan vara orsaken till en större del av den. Se film här: A close look at Roy Spencer’s claims on global warming

I intervju från 2001 menade Christy att det var 50-50 om det skulle ske en uppvärmning eller nedkylning. The Gospel According to John | Discover Magazine

”Christy thinks it equally likely that the Earth’s surface will cool. The surface warming that alarms so many atmospheric scientists is, to Christy, well within the realm of natural variation, or measurement error. ”Most of this warming occurred in the early part of the 20th century, before humans had boosted concentrations of greenhouse gases,” he says.

Det är förstås väldigt viktigt att påpeka att Spencer o Christys vetenskapliga studier/påstående har bemötts sakligt. Men om man funderar på varför de körsbärsplockar kan vara värt att nämna att båda är djupt religiösa. Spencer är verksam inom Cornwall Alliance och skrev 2009 under en evangelistiskt deklaration om att Gud styr klimatet etc: An Evangelical Declaration on Global Warming – Cornwall Alliance. Han anser att Intelligent design är mer trovärdig än evolutionsteorin. 

Faith-Based Evolution – TCS Daily  (webarchive). 
The Evolution Crisis: Dr. Roy Spencer

Här kan du se kongressförhör med Spencer ISVP. 3h 23 min in får han frågan om Intelligent design kontra evolutionsteorin följt av en diskussion om de körsbärsplockade grafer om modeller versus observationer som nämnts i ovan givna länkar.

Christy har varit baptistmissionär och hatar liksom Spencer statlig kontroll (Spencer har skrivit bok som hyllar den fria marknaden: FUNDANOMICS: The Free Market, Simplified by Roy W. Spencer | Goodreads) och anser att skatt på fossilenergi går emot Guds ord då det gör energi dyr och drabbar de fattiga.

Andra kändisar o tillika professorer som skrivit på Cornwall evangeliska upprop är David Legates och Ross McKitrick, den senare är en av författarna bakom DOE-rapporten:

  • Ross McKitrick, professor i ekonomi

Bl a senior fellow vid kanadensiska tankesmedjan Fraser Institute. Ihop med gruvingenjören Stephen McIntyre kan man väl säga att de ligger bakom mycket av det infekterade bråket om Manns hockeyklubbgraf.

RealClimate: False Claims by McIntyre and McKitrick regarding the Mann et al. (1998) reconstruction
25-årsjubileum för hockeyklubban – Maths Nilsson, författare

McKitricks o McIntyres kritik (liksom hela medeltida värmeperioden) har kommenterats i IPCC AR4, se sid AR4_wg1 sid 466.

Jag har skrivit om en del annat i min bok Spelet om klimatet.

  • Judith Curry

Professor som numera har lämnat akademin. Har en välbesökt blogg Climate Etc där hon salufört diverse skeptiska tankegångar, se t ex en bit ner i detta inlägg: Klimatet, Sverigedemokraterna och Widding – Maths Nilsson, författare. I en artikel 2013 förutspådde hon att uppvärmningen skulle stanna av: Global warming ‘pause’ may last for 20 more years and Arctic sea ice has already started to recover | Daily Mail Online

Här lite historik om hur hon först hyllade en IPCC-rapport om kryosfären som hon granskade för att, innan den utgavs, utge en egen rapport där hon hävdade det motsatta om vad som skrevs i IPCC-rapporten. Hennes rapport skrevs på betalt uppdrag av anonyma ”klienter” som inte ville ha så alarmistiska siffror…:

Ny IPCC-rapport: Havsnivåökningen och kritiken – Maths Nilsson, författare

  • Koonin

Har inte skrivit så mkt om Koonin, här några länkar: Search Results for “koonin” – Climate Feedback

Anmärkningsvärt vetenskapligt upprop

Några av världens mest prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter har i veckan skickat ut en andra nödraket angående konsekvenserna av att det amerikanska miljöskyddsverket, EPA, är på gång att införa nya regler om vilken vetenskap som ska få ligga till grund för myndighetens regleringar (Strengthening Transparency in Regulatory Science).

Vid en första anblick tycker jag ambitionen verkar vara ganska tilltalande där all data måste vara offentligt tillgänglig, men som alltid är det inte riktigt så enkelt. Och det får väl sägas vara ganska anmärkningsvärt att redaktörerna går ut med ett gemensamt uttalande för att lufta sina farhågor (och det är inte bara dom).

Det publicerades i Science i veckan och det är representanter för följande tidskrifter som står bakom det: Science, NatureProceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) of the United States of America, Public Library of Science (PLOS) Journals, Cell Press och The Lancet.

Så vad gäller det? Det kan nog behövas en liten bakgrund för att förstå misstänksamheten…


Ingen har förstås missat att Trump vill hoppa av Parisavtalet och trots att han, liksom flera andra republikaner, en gång skrivit på upprop för klimatåtgärder så gjorde de helt om i den frågan. Utbildade, eller övertalade, av de lobbyfirmor vars finansiärer även bekostar en stor del av deras valkampanjer… Se gärna Climate of Doubt.

Det märktes tydligt att Trump hade kommit till makten bara genom att titta på myndigheternas hemsidor där det mesta som hade skrivits om klimatförändringar ändrades. Man tänker inte osökt på Orwell…

Det går inte att hålla reda på alla märkliga utspel från Trump och ibland känns det som att det är ett skådespel för att dölja det som sker i bakgrunden. Det pratas ibland om att Trump-administrationen för ett krig mot vetenskapen och det nämns bland annat att presidentens vetenskapliga råd, White House Office of Science and Technology Policy (OSTP), fick vänta i två år innan de fick en ny chef efter att Trump tillträdde. Obama hade 135 anställda där medan Trump bara har 45. Om det betyder något låter jag vara osagt…

Det är ju heller ingen hemlighet att Trump vill skala bort mycket av de myndigheter som ”ställer till besvär” för näringslivet och EPA är en av dem. Nerdragningarna har varit dramatiska och för år 2020 föreslås att budgeten minskas med 31%. Det tillsammans med en banting av Office of Energy Efficiency and Renewable Energy med 70% gör att en del undrar över motiven bakom.

Trump utsåg Scott Pruitt till att leda EPA. Han hade tidigare var delstatsåklagare i Oklahoma och stämt EPA mer än ett dussintal gånger för att de infört regleringar som kostade olje- och gasindustrin pengar. Läckta mejl visar att han under sin tid som åklagare mer eller mindre gick i fossilindustrins ledband och använde sig i det närmaste ordagrant av deras argumentation. Vid ett par tillfällen råkade till och med brevhuvudet från ett av dessa bolag slinka med i en klagan mot hårdare regleringskrav. Industrin tyckte det var effektivare om kritiken mot EPA kom från ”staten” istället för från dem själva. Det tyckte tydligen Pruitt också.

Det var alltså denne man som ledde EPA men efter bara ett år och en lång rad skandaler, där han bland annat slösat rejält med skattebetalarnas pengar (ni vet, ”det är okej när vi gör det”, drain the swamp och så vidare), som föranlett en radda federala utredningar så avgick han.

Pruitt drev starkt på att Trump skulle lämna Parisavtalet (nej, Pruitt tror inte att koldioxidutsläppen påverkar klimatet i någon större utsträckning). Under sin tid på EPA drev han även på för att lätta på kraven (alternativt fördröja införande) för 24 olika regleringar, t ex:

Clean Power Plan (koldioxidutsläpp), metanutsläpp, bekämpningsmedel, Clean Water Rule, luftkvalitet med avseende på ozon och så vidare. EPA har även lättat på regleringar vad det gäller utsläpp av 189 olika ämnen under Trumps tid.

Efter Pruitt avgick tillsatte Trump Andrew Wheeler som chef för EPA. Han hade tidigare jobbat som lobbyist för kolindustrin och vill själv lätta på regleringar vad det gäller utsläpp till luft, det gäller bland annat kvicksilver, genom att införa ett nytt sätt att beräkna hälsonyttan för människan (i dollar räknat) med att minska utsläppen (i USA måste myndigheter ta hänsyn till ekonomin på ett helt annat sätt än i EU).

Sedan Trump tillträdde har även sammansättningen av det vetenskapliga råd (Science Advisory Board) som EPA använder sig av förändrats markant. Man har beslutat att de forskare som får forskningsanslag av EPA inte längre får vara med och de har till stor del ersatts med representanter för industrin och konsultgrupper (Wheeler återanställde i alla fall några av de experter som Pruitt hade sparkat):

sab20172019

Bild härifrån

 

Forskare med forskningsanslag skulle alltså ha intressekonflikter men inte de som representerar dem som kommer bli utsatta för eventuella regleringar?

Myndigheten Government Accountability Office som granskat det här kom fram till att EPA inte följt de processer som finns för att säkerställa att bästa möjliga expertis tillsätts och kritiker hävdar att Trump-administrationen har pressat fram det.

I det nya rådet finns t ex en som fått pengar av American Chemistry Council’s formaldehyde panel (bildades för att motarbeta regleringar), en som jobbar för konsultfirman Gradient och aktivt motarbetat regleringar av bly och PFAS (jag har skrivit om ett par andra bisarra fall där Gradient-konsulter medverkat).


Det var alltså under Pruitts tid som ett nytt lagförslag presenterades, Strengthening Transparency in Regulatory Science. Enligt den ska alla studier som ligger till grund för några regleringar vara helt offentliga och det inkluderar även all rådata men även vilka som har deltagit i försöken.

Många av de studier som har använts och kommer användas för att studera hälsorisker tar data från sjukvården och anonymiserar försökspersonerna innan publicering för att skydda deras integritet (kan innehålla en hel del medicinsk information man kanske inte vill offentliggöra). Det skulle enligt kritikerna diskvalificera en stor mängd studier som ligger till grund till många regleringar.

Sedan det första lagförslaget presenterades har de fått in 590 000 kommentarer från allmänhet, juridiska, medicinska och vetenskapliga organisationer och så vidare. Uttalandet i Science hävdar bestämt att precis allt i en studie inte alls behöver offentliggöras för att den ska vara tillförlitligt. Deras uttalande kommer bland annat efter ett offentligt förhör om saken och de låter ganska oroade över vad det här kommer innebära.

Vidare har EPA:s vetenskapliga råd ständigt skjutit på möten där detta ska ha diskuteras med enligt vissa oacceptabla bortförklaringar. Många fruktar att de nu inte ska hinna gå igenom allt tills ett finalt förslag ska läggas fram tidigt nästa år.

New York Times skrev en artikel om detta och EPA svarade på sin hemsida och hävdade att mycket av kritiken gäller gamla läckta versioner och inte det nya förslag som kommer komma.

Vad det här kommer sluta vet jag inte och jag kan som sagt se en del goda ambitioner men med tanke på historiken ovan, är det verkligen bara mer transparens de är ute efter? För det kan onekligen få en del obehagliga konsekvenser.

Det låter hur som helst som det kokar bland många forskare inom akademin rörande hur Trump-administrationen förhåller sig till vetenskap. Och visst får det väl ses som anmärkningsvärt att till och med de största tidskrifterna nu börjar protestera?

Jaja, vi får väl helt enkelt vänta och se, nytt förslag skulle komma i början på 2020. Det känns i alla fall inte som allt står helt rätt till i USA för tillfället. Men med tanke på hur det ser ut i opinionsmätningar och låter på nätet även här hemma är det många som verkar tycka det är bra…

Effekten av att prioritera ekonomiska faktorer för företagen framför demokratiska beslut visades väl om inte annat när ett australiensiskt gruvbolag nu stämmer Sverige på 17 miljarder. Det efter att uranprospektering/brytning förbjöds förra året. Det inkluderar även spekulativa framtida inkomster som vi ska betala. Statsbudgetposten för miljö- och naturvård är 10,2 miljarder som jämförelse.

Innebär det att varje godkänd prospektering som påvisar brytbara fynd men inte leder till ett godkännande för att starta en gruva nu riskerar att pungslå landets ekonomi?


Se där, jag fick ihop ett inlägg i alla fall trots koman jag befinner mig i.

Men visst är det kul med uppmuntran, fick det här omdömet:

”Jag har följt den här inavlade (ölänningar är det av naturen ) killen. … Kul att se hur han är köpt. Han liksom fattar inte det hela utan han rabierar som de flesta. Han är farlig i mina ögon.”

Tack för det, innebär att jag verkar göra något vettigt för en gångs skull.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vår klorerade värld /TTIP #3

Inside

Det här är Del 3 Varför ska jag inte vara orolig för TTIP-avtalet?


Del 1 Radikalt skilda kemikalierlagar i EU och USA
Del 2 Så blev asbest ofarligt igen
Del 4 När det omöjliga blev möjligt

Januari 1979. Ett godståg skakar fram genom Missouris snötäckta landskap. Det är mitt i natten när det närmar sig den lilla hålan Sturgeon. En kopplingsaxel går sönder och tåget spårar ur. En av godstankarna får en spricka och innehållet forsar ut längs med spåret i nästan en kilometer innan tåget stannar. Det var triklorfenol på väg till Monsantos fabrik för tillverkning av ett träimpregneringsmedel. En händelse som kom att riva hål i den slöja som dolt några av de största kemikaliejättarnas förehavande under lång tid och som ger efterverkningar än idag.

Sturgeon evakueras och boskap flyttas därifrån. Prover tas och skickas bland annat till Christoffer Rappe vid Umeå Universitet som konstaterar att det innehåller små mängder av TCDD (”dioxin”), av många kallad världens giftigaste kemikalie.

Olyckan leder till en av USA:s längsta rättegångar som tog nästan fyra år att avsluta. Monsanto får betala en mindre summa pengar till ett par invånare i Sturgeon för förlorad inkomst men efter överklagan slipper de miljonböter eftersom målsägande inte kunde bevisa att produkten var ”unreasonably dangerous” för invånarna.

Men i rättegångshandlingarna som omfattar nästan hundratusen sidor fanns mer intern dokumentation än vad Monsanto förmodligen skulle velat ha sett dagens ljus.

Till en början var det dock inte särskilt mycket halloballo om saken, detaljer hade sipprat ut lite pö om pö under den evighetslånga rättegången – inte de bästa förutsättningarna för att skapa ett mediedrev. Det var först när advokaten sammanställde en överklagan som det började hända grejor. Och ändå inte …

Dr Cate Jenkins på det amerikanska miljöskyddsverket (EPA) fick nys om sammanställningen och blev orolig. Efter en tid startade myndigheten en utredning gällande tre brottsmisstankar: underlåtelse att rapportera risker med sina produkter, konspiration med avsikt att lura staten samt falska uttalanden. MNI_1493

I praktiken trampar utredningen vatten redan från början, det händer i princip ingenting. Men medierna skapar rubriker med saker som att Monsanto hållit hemligt att vattnet utanför en av deras fabriker tog kål på fiskar inom loppet av tio sekunder.

”Monsanto documents — many emblazoned with warnings such as ”CONFIDENTIAL: Read and Destroy” — show that for decades, the corporate giant concealed what it did and what it knew. In 1966, Monsanto managers discovered that fish submerged in that creek turned belly-up within 10 seconds, spurting blood and shedding skin as if dunked into boiling water. They told no one.”

Washington Post, enligt artikel i Le Monde 2012/02/16

 

EPA verkar dock ha haft mer fokus på att röja undan sin obstinata medarbetare än att utreda Monsantos förehavanden. Jenkins blev bortplockad från sin tjänst strax efter hon startat igång cirkusen och Monsanto får en skriftlig ursäkt för att uppgifter läckt. Utredningen läggs ner efter ett par år utan att Monsantos brottsmisstankar blivit granskade.

(För den konspiratoriskt lagde: Det är dokumenterat att Jenkins högre chefer haft löpande kommunikation med höga chefer på Monsanto under utredningen. Deras advokat hade tidigare jobbat på EPA…)

Jenkins stämmer EPA för att ha blivit trakasserad och får tillbaka sitt jobb, men först efter att ärendet överklagats i fyra instanser av EPA, Jenkins fick rätt i alla.

 

Men vad gällde saken egentligen och vad har det med TTIP att göra?

Får nog börja med lite historik…

År 1897 invigs Djurgårdsbron i Stockholm och korv med bröd säljs för första gången i Sverige. På andra sidan Atlanten startar Herbet Dow ett nytt företag, Dow Chemicals, som med hjälp klorgas skulle ta första stegen till att bli ett av världens största företag som lever och frodas än i våra dagar.

Under början av 1900-talet upptäcktes att restprodukter från olja, så kallade organiska föreningar som består av kol och väte, fick helt fantastiska egenskaper när man reagerade dem med klor, man bytte i princip ut väte mot klor (eller brom) i molekylen. De blev på det sättet beständiga, brandsäkra osv.

Snart var världen fylld av klorerade (och bromerade) produkter: plaster som polyvinylklorid (pvc), tillsatser i färg, bekämpningsmedel som DDT, Hormoslyr och Agent Orange, impregneringsmedel, desinficeringsmedel, flamskyddsmedel, värme- och kylmedia, klorerade lösningsmedel för att bara för att nämna några. Många av dagens läkemedel skulle heller inte existera utan denna typ av kemi.

Uppfinningsrikedomen var gränslös, nya förbättrade produkter dök upp i en strid ström och pengarna flödade in. Det tycktes inte finnas några problem. Men mörka moln hopade sig vid horisonten och svepte snart fram över världen.

X-disease, Yusho-sjukan, Chicken Edema DiseaseSeveso osv osv.
(Seveso-katastrofen tvingade fram nya direktiv för kemisk tillverkning som gäller än idag):

Människor och djur drabbades av märkliga och svåra sjukdomar. Svenska forskare som Sören Jensen identifierade PCB (bl a) och upptäckte att det fanns spritt överallt i naturen. Det finns hur mycket som helst att skriva om detta (inte omöjligt att det kommer några inlägg om det 🙂 ). Men för att göra en lång historia lite kortare …:

Monsanto (liksom Dow och andra företag) har åkt på mängder av stämningar rörande hälsoriskerna med dessa produkter och de skador de orsakat. Visst är det orättvist att använda dagens miljömåttstockar mot företag angående händelser från förr, men Monsanto hävdar (även i rätten) att man inte vetat hur farliga vissa produkter varit och att man agerat så fort man vetat.

Och det är här skon klämmer. Deras interna dokumentation visar att det knappast stämde och det var förstås straffbart redan på den tiden. Exemplen är många:
-Man hade uppmanat ett externt tox-labb att ändra uppgifter om hur cancerframkallande en av deras produkter var, labbet svarar:

”We will amend our statement in the last paragraph on page 2 of the Aroclor 1254 [=produktnamn för PCB] report to read, ‘does not appear to be carcinogenic’ in place of ‘slightly tumorigenic’ as requested.”

New York Times, 21 maj 1983

-De hade hållit saker hemliga, här ett memo angående resultaten att fiskarna dog på stört utanför deras fabrik som nämnts ovan. De verkade ha god kontakt med myndighetspersoner som lovade att inte låta allmänheten veta:

”Joe Crockett, Secretary of the Alabama Water Improvement Commission, will try to handle the problem quietly without release of the information to the public at this time.”

Det dröjde tretton år från det att ledningen visste tills myndigheterna varnade allmänheten att äta fisk från floden nedströms om fabriken…

-Det finns flera fall där det mycket tydligt berättas att deras produkter inte var helt problemfria, här en rapport till Monsanto från Drinker, professor i fysiologi på Harvard:

“In view of the fact that compound #5460 in such low concentration proved so definitely toxic, no higher concentrations were tested.”

Det här var bara några axplock…

Men det Caty Jenkins var mest bekymrad över var att Monsanto verkade ha myglat med några av sina studier angående hur farligt vissa av deras klorerade kemikalier var.

Prover som skickats till labb för analys och låg till grund för säkerhetsbedömningen verkade vara av mycket bättre kvalité  än det som egentligen producerades i fabriken, enligt Jenkins (det handlade mycket om halten av TCDD).

Likaså verkade det som att Monsanto fifflat med studier om hur arbetare i deras fabrik påverkats efter att ha exponerats av kemikalier vid en olycka  (t ex Zack, Suskind J. of Occupational Medicine, Vol. 22 (1980), pgs. 11-14).

Vittnesmål i rätten visade att de inte gått rätt till i urvalet av vilka som var exponerade för kemikalierna och inte, något som ger helt snedvridna slutsatser. Enligt Jenkins hade just dessa studier varit viktiga i EPA:s beslut att inte klassificera vissa kemikalier för cancerogena för människan.

Studiernas riktighet har också kritiserats i flera vetenskapliga rapporter (Hay, Nature, 315, 102-103 (1985); L Roberts, Science, 251, 626 (1991); Hardell, Am J Med, 19, 547-549 (1991)).

Hur det egentligen ligger till med detta får vi väl antagligen aldrig veta men sedan dess har som sagt Monsanto, Dow med flera stämts på enorma belopp i olika grupptalan (hur det nu sägs i plural….). Tjugotusen invånare i Anniston erhöll till exempel $700 miljoner (Monsanto hade PCB-fabrik där) och det är inte den enda. Totalt handlar det om mångmiljarder dollar som företagen måste punga ut med i efterhand.

 

Och vad har detta med TTIP-avtalet att göra kan man fråga sig igen?

Allt och inget.
EU är inte precis fritt från kemikalieskandaler och amerikanare är förstås varken dummare eller ondare än vad vi är. Men det är två helt olika system och kulturer det handlar om och som jag berättat om i del 1 så skiljer sig lagarna totalt i de olika lägren.

Det är uppenbart av det jag skrivit om i både detta inlägg liksom det i  del 2 att allt för många är beredda att göra väldigt mycket när det handlar om pengar (vilken nyhet…). Det finns ingen som helst anledning att ge företag som dessa VIP-behandling i separata och domstolar dolda för insyn. Tycker jag…

Men framförallt tycker jag att ovanstående tydligt visar hur idiotiskt systemet med att inte ha någon sorts ”hälsokrav” innan man startar produktion av tonvis med kemikalier är. På kort sikt tjänar förstås många affärsmän och advokater grova pengar (och slipper antagligen undan ansvar dessutom) på systemet, men rent samhällsekonomiskt?

Och etiskt?

Fullskaliga tox-studier utan att någon egentligen kan säga något? Hur smart är det? Det är förstås uppenbart att det kommer bli problem om man har hunnit bygga upp en verksamhet innan man inser att det var en alltför giftig produkt och att det borde läggas ner…

REACH kommer inte eliminera denna typ av händelser men det kan förebygga en hel del trots allt. Det lovas att detta inte kommer beröras av TTIP men jag är skeptisk med tanke på hur mycket snack det varit om att REACH skulle utgöra ett icke tarifiärt handelshinder.

Det betyder inte att man ska reglera upp allt till stillestånd… Men tänk bara vad mycket forskning och utveckling ovanstående förlikningsbelopp skulle räcka till, det motsvarar en tiondel av vad hela EU:s kemiindustri lägger på FoU under ett helt år. Och det var bara en förhandling…

Och pengar är som alltid den springande punkten i miljöfrågor. Det pratas ofta om hur dyrt restriktioner kommer bli och att jobben kommer ryka. Är det verkligen så? Mer om det i nästa inlägg …

Hmm, tror jag får hejda mig lite här för idag, måste lära mig att skriva kortare inlägg tror jag 🙂

Får ta historierna om TCDD och Bisfenol A i ett annat inlägg eller två, de sammanfattar annars ganska väl om kaoset som råder vid klassningarna av kemikalier och vem man ska tro på…

_________________________________

Fast bara en liten grej till 🙂 det var om den där ”världens giftigaste kemikalie” …

TCDD

Tänkvärt om TCDD (Schecter, Gasiewicz, Dioxin and Health, 2nd edition, 2003):

-Dela en sockerbit i miljoner delar. Ge en av bitarna (ca 1 µg) till ett marsvin, om det varit TCDD  hade den förmodligen dött.
-TCDD ger upphov till en rad olika cancerformer och sjukdomar hos djur, det är det ingen som tvivlar på.
-50 nanogram TCDD/kg kroppsvikt kan ge råttor problem med reproduktionen och immunförsvaret. Det är koncentrationer som motsvarar ett par sockerbitar i en vattenfylld Globen-arena.

-Generellt sett har varje människa numera runt 5 nanogram TCDD/kg i blodet. Alltså, om exponeringen ökar med 3 miljondelar av en sockerbit så når halten i blodet nivåer där vi vet att råttor får problem med reproduktion och immunförsvar. Och apor problem med inlärningsförmågan. TCDD verkar genom att binda in till receptorn ArH i kroppen. Den är identisk hos försöksdjuren och människan...

Hur stora marginaler vill vi ha?

_________

Internationel Agency för Research on Cancer, IARC, klassar TCDD som cancerogen:

”There is sufficient evidence in humans for the carcinogenicity of 2,3,7,8-tetrachlorodibenzo-para-dioxin.”

En artikel författad av forskare från Exponent, en konsultfirma som förser industrin med akademiker för uppgifter som till exempel skriva vetenskapliga artiklar, säger att det inte är så. Artikeln finansierades av: RFHEE, Chlorine Chemistry Division of the American Chemical Council (men det är inget som dolts utan angivits som Conflict of Interest i artikeln):

‘‘There is persuasive evidence that TCDD at low levels is not carcinogenic to human beings and that it may not be carcinogenic even at high levels.’’

Den ingick i materialet som den amerikanska EPA:s baserade sin klassificering av TCDD på. Exponents vice vd , Dennis Paustenbach (med ett cv på 181 sidor), var en av dem som satt i det vetenskapliga råd hos EPA som gjorde utvärderingen…

 There is inadequate evidence that it can cause cancer in humans but at present it is far from conclusive.”

Vem ska man lita på..?

 

… ja, sorry, jag skulle ju sluta, får bli mer om det någon annan gång … 🙂