Så tog sig antibiotikan in i djuruppfödningen

Komule MNI_9990_redigerad-2

Så har då resistens mot antibiotikumet kolistin upptäckts i USA. Ett gammalt preparat som brukar benämnas sista utvägen mot multiresistenta bakterier. Det upptäcktes i Kina och har snabbt spritt sig runt om i världen, ungefär lika oväntat som att Annie Lööf baxnar av Jonas Sjöstedts politiska förslag, det vill säga inte alls.

Och idag rekommenderar WWF att vi inte ska köpa kyckling från Thailand eftersom den innehåller för mycket antibiotika. Men det är förstås inte bara där det används i djuruppfödningen och det är inte bara för att hålla djuren friska som det används…

Det började på 1950-taket när ett läkemedelsbolag, American Cyanamid, testade om inte kycklingarna skulle bli lite fetare om de fick extra tillskott av vitamin B12. Och det fungerade. Men det var inte var hela sanningen, det vitamin som användes var en biprodukt från tillverkningen av antibiotikumet aureomycin och det stod snart klart att det var den som hade haft effekt på tillväxten.

Det var mumma för köttindustrin och i USA fick snart i princip alla kycklingar, kalkoner, grisar, kalvar och kossor sig en slev av medicinen och växte så det knakade. Likaså gjorde branschen som helhet.

Samtidigt kom allt fler vetenskapliga studier som pekade på att det kunde innebära en katastrof om det fortsatte eftersom bakterier utvecklade resistens mot antibiotikan (en risk som för övrigt var känd sedan 40-talet…). I Storbritannien konstaterades att resistensen kunde spridas från djur till människa på 60-talet och 1972 sa amerikanska FDA att antibiotikatillverkarna skulle vara tvungna att bevisa att deras jordbruksprodukter inte bidrog till att sprida resistens, annars skulle de inte få säljas.

Animal Health Institute (en handelsorganisation för tillverkare av djurmediciner) satte igång en studie som skulle bevisa att det inte var någon fara på taket. Två flockar kycklingar avsattes för studien, den ena fick små mängder antibiotika (tetracycline) medan den andra inte fick det. Inom 48 timmar hade resistenta E. coli-bakterier upptäckts i kycklingarnas avföring. Efter en vecka var i princip alla E. coli-bakterier resistenta och efter tre månader upptäcktes något märkligt, det fanns resistens hos bakterierna mot fyra preparat de inte ens hade utsatts för (sulfonamides, ampicillin, streptomycin och carbenicillin). Likaså dök de upp i avföringen hos familjen som skötte gården men inte hos grannarna. (Smith, The Lancet, Volume 293, Issue 7607, 14 June 1969, Pages 1174-1176).

Och då förbjöds det? Nja, inte riktigt. Industrin som sponsrat studien hade invändningar mot resultaten men till slut, 1977, tog FDA ändå fram ett nytt lagförslag som skulle förbjuda hanteringen. Men den gick inte igenom. Rep. Jamie Whitten beordrade FDA att mer forskning skulle inväntas.

Och man väntar fortfarande, trots att det finns en uppsjö med studier som bevisar problemet har inget förbud kommit. 2011 vädjade FDA till uppfödarna om att frivilligt dra ner på användningen, åtminstone av de preparat som är viktiga för människan. Resultat? Mellan 2009 och 2014 har användningen av antibiotika i USA ökat med 23 %. I runda tal används 10 miljoner ton antibiotika till djuruppfödning i USA per år och ”bara” 3,5 miljoner ton till människan.

untitled

Numera visar studier att det inte ens har någon verkan på djurens tillväxt längre (man tror det beror på att näringstillförsel och annat har blivit så pass mycket bättre nu). Men det är inget som har minskat användningen.

Kanske något att tänka på inför TTIP-avtalet… Ekonomiprofessor Hamilton tycker ändå att det bästa är att öka frihandeln och prioritera ännu billigare kött…

Källa Mother Jones

 

 

Nya oroande siffror om antibiotika från FDA…

USA:s Läkemedelsverk, FDA har nu publicerat statistik angående användandet av antibiotika till djur i landet. Till skillnad från i EU är det i USA tillåtet att använda antibiotika som tillsats för att djuren ska växa snabbare och dessutom ge det i förebyggande syfte.

Komule MNI_9990_redigerad-2

År 2012 försökte man få köttindustrin att på frivillig väg minska användandet av antibiotika som är viktig för människan och gå över till andra preparat vi inte är lika beroende av (för att minska risken för att sprida resistenta bakterier). Samtidigt som FDA sa att antibiotika inte bör användas som tillväxtpreparat så var det helt okej att använda det i förebyggande syfte, dvs på samma sätt som man använder det om det vore för tillväxt …

Och vad fick uppmaningen för resultat?

År 2013 användes över 9 miljoner ton antibiotika (av preparat som är livsviktiga för människan) till att föda upp köttdjur, en ökning med 3% från 2012.

Samtidigt minskade användningen av de inte så medicinskt viktiga preparaten med 2% (det är ändå en ganska rejäl mängd 5,6 miljoner ton).

Det vill säga FDA:s försök har misslyckats fatalt, det går åt fel håll.
Man kan också se att 95% av antibiotikan ges via mat och vatten, med andra ord i förebyggande syfte …

Det känns ju inte som det är den vägen vi ska ta… Och det är inte utan att man blir orolig för det stundande frihandelsavtalet med USA.

Källa Mother Jones

”Odödliga” bakterier ingen nyhet direkt…

SvD skriver idag en artikel om hur problemen med resistenta bakterier ökar drastiskt och hur lite vi har att sätta emot nuförtiden. Men det är ju ingen nyhet och inte särskilt förvånande heller. Inte alls. Problemet med resistens har vi vetat om redan sedan vi började med antibiotika. Har skrivit ett inlägg här med bl a ett diagram om hur snabbt efter man har tagit ett nytt preparat i användning som resistens upptäcks.

resistens_2007_24-F1

Likaså är det ett tragiskt exempel på hur hela vår samhällsekonomiska struktur fallerar att möta sådana här hot som kostar mängder med pengar men få kan bli jätterika på. Har skrivit en Newsmillartikel (Därför vill ingen betala för bot mot resistenta bakterier) om hur läkemedelsindustrin, trots i det närmaste oändliga resurser väljer andra forskningsområden (allt snack om att det går dåligt för den branschen ska man ta med en nypa salt, de stora gör fullständigt bisarra vinster fortfarande, det är bara ökningstakten i vinsterna som minskar…).

Men det är ju inte bara det, all annan hantering i t ex djuruppfödningen för att driva upp vinster är en stor orsak till de problem vi nu ser. Det pratas mycket om att problemet ligger utanför våra gränser vilket är ett riktigt skitsnack. De läkemedelsföretag som är ansvariga för ustläppen av antibiotika i Hyderabad  (Indien) är till exempel snorrika västerländska företag. Tekniken finns också att rena utsläppen men det kostar och det är vi som vill att allt ska vara gratis och att vinsterna ska öka exponetiellt. Den nya trenden för att lösa utsläppsproblemen i Hyderabad verkar vara att flytta tillverkningen till kusten där man kan späda ut skiten i oceanerna…

Nu finns det tack och lov goda handlingar och åtgärdspaket hos läkemedelsföretagen också, t ex AstraZeneca, men knappast tillräckligt när det till slut handlar om profiten…