12:1 Bjørn Lomborg och extremväder

Föregående kapitel.
Innehållsförteckning med länkar till respektive kapitel.

12:1 Bjørn Lomborg och extremväder

Den danske statsvetaren Bjørn Lomborg är som redan nämnts en mycket välkänd och aktiv klimatdebattör som enligt egen utsago inspirerats av ekonomiprofessorn Julian Simon som presentades i kapitel 6:3. Och han har fört Simons tradition vidare med den äran.

Lomborg berättar att han blev eld och lågor efter att ha lyssnat på Simons budskap under ett besök i USA. Hemma i Danmark ville han själv undersöka Simons hypoteser och gav några studenter i uppdrag att leta fram statistik över ”världens tillstånd”. Siffrorna visade samma sak som det Simons hade presenterat: det mesta gick åt rätt håll och miljöhoten var överdrivna.

Slutsatserna publicerade han 1998 i boken Verdens sande tilstand. Den möttes av en våg av kritik från många akademiker, särskilt från biologer och andra naturvetare. Boken översattes till engelska och gavs 2001 ut med titeln The Skeptical Environmentalist. Kapitlet om klimatet hade nu utökats, men få av de påpekade felaktigheterna i den danska upplagan hade ändrats.

Boken salufördes som en vetenskaplig rapport och väckte enorm uppmärksamhet. Den fick hyllningar, men nästan uteslutande i ickevetenskaplig media – särskilt i tidningar som Wall Street Journal och The Economist. Men den fick också svidande kritik. Mycket av denna kom från det vetenskapliga samfundet och publicerades i vetenskapliga tidskrifter som Science, Nature, Bioscience och The Economic Journal.[1] Det gjordes även faktagranskningar på annat håll, amerikanska Union of Concerned Scientists lät exempelvis några världsledande experter inom sina områden gå igenom boken.[2] Den mest omtalade kritiken publicerades dock i en elvasidig artikel i den populärvetenskapliga tidskriften Scientific American.[3]

Kritiken var samstämmig i det att boken inte höll måttet vetenskapligt. Det handlade inte bara om direkta felaktigheter utan också om att Lomborg varit extremt selektiv i den vetenskap han refererade till för att bevisa sina ståndpunkter. Han skulle också ha dragit slutsatser som inte lät sig göras baserat på den data han tog upp.

Lomborg blev sedermera anmäld för oredlighet i forskning (=”fusk”). En dansk kommitté bestående av forskare som representerade samhällsvetare, naturvetare och medicinare utredde ärendet. De kom fram till en fällande dom.[4] De ansåg att Lomborg hade fabricerat data, låtit bli att redovisa resultat som talade emot hans slutsatser samt avsiktligt misstolkat och förvanskats andras resultat. Men de ansåg inte att det var medvetet gjort då han inte bedömdes ha vetenskaplig expertis i alla de frågor han skrivit om.

Men Lomborg överklagade till högre instans under utbildningsdepartementet. Där konstaterades att utredningen hade så pass stora brister i sitt utförande/formalia att domen upphävdes.[5] Departementet ansåg också att utredningen inte klart visat att boken skulle ses som en vetenskaplig publikation – vilket Lomborg själv ansåg – och att det därmed var oklart om boken alls kunde bedömas för oredlighet.

Ärendet gick tillbaka den utredande kommittén men fallet togs inte upp igen. Kommittén ansåg att felen inte hade gjorts medvetet och att det därför inte fanns någon större mening att behandla ärendet igen:

En sådan förnyad granskning förväntas inte leda till något annat resultat än det som anges i DCSD:s beslut av den 6 januari 2003.”[6]

Man kan ha åsikter om processen var berättigad eller inte. Men frikännandet innebar inte, även om det ofta påstås, att Lomborg hade haft rätt i sak. Felaktigheterna och de vinklade slutsatserna hade inte bedömts.

Hur man än ser på saken ledde uppståndelsen till något av ett genombrott på den internationella scenen för Lomborg. År 2004 fanns han på Times lista över de hundra mest inflytelserika människorna i världen. Sedan 2006 driver han tankesmedjan Copenhagen Consensus Center. Han är väldigt produktiv och skicklig kommunikatör. Och som sådan en opinionsbildare av rang, på hans Facebooksida hamras grafer och kärnfulla meddelanden ut i en strid ström. Och det upprepas om och om igen. Han författar likaså mängder med debattartiklar som regelbundet publiceras i många av de största tidningar världen över. Och då främst i de mer högerorienterade borde kanske tilläggas. Svenska Dagbladets ledarsidor är en av dem.

Få saker torde vara så välbelagda i klimatdebatten som Lomborgs upprepade körsbärsplockande av data för att stödja sina teser där allt som talar emot utelämnas.[7] Trots detta kan jag inte påminna mig om att jag någonsin sett honom backa från något uttalande eller erkänt ett misstag. Tvärtom tycks han vara helt oresonlig i sin uppfattning om att finns det en rapporterad uppgift eller statistik kan, och ska, det användas som det är utan djupare diskussion om vad som ligger bakom siffrorna. Det finns många exempel på hur forskare upprepade gånger påpekat för Lomborg att han inte kan använda deras data på det sätt han gör.[8] Men Lomborg bryr sig uppenbarligen inte.

Klimatforskaren Brian O’Neill recenserade Lomborgs bok Cool It! och sammanfattar mycket av den kritik som har lyfts fram genom åren på ett bra sätt. O’Neill konstaterar först att det finns intressanta avsnitt i boken och att Lomborg väcker en del intressanta frågeställningar, men fortsätter:

Han har skrivit en bok som syftar till att stödja en viss synvinkel, och om du inte är expert kommer du aldrig att veta vilka fakta som är korrekta och tillbörligt använda och vilka som inte är det. Du kanske inte märker när stora (och avgörande) delar av historien hoppas över helt.”[9]

En rimlig slutsats borde vara att inte köpa det som Lomborg påstår rakt av utan att kolla upp källorna. Tyvärr görs inte detta ens av våra största nyhetstidningar och kända debattörer. Nedan följer ett par typiska exempel hur Lomborg hanterar statistik om extremväder.

12:1:1 Lomborg om klimatrelaterade dödsfall

Den svenske libertarianska debattören Henrik Jönson ägnar flera av sina Yotubefilmer åt vad som mest kan liknas vid ett korståg mot miljö- och klimatrörelsen. I en video från 2019 vill han leda i bevis varför miljörörelsen blivit en religion. Han saluför det vanliga budskapet om att allt har blivit så mycket bättre och att alarmismen är överdriven. Ett av exemplen han tar upp är att extremväder skulle ha krävt 500 000 människors död varje år under på 1920-talet.

Sannolikt har han hämtat uppgifterna från Lomborg som länge påstått detta. Senast i ett föredrag 2023 på tidigare nämnda konferensen som The Alliance for Responsible Citizenship (ARC) ordnade. Han har till och med ordagrant skrivit detta i en av sina vetenskapligt publicerade artiklar. Det vill säga att väderrelaterade dödsfall sjunkit med 96 procent från en halv miljon varje år till knappt 20 000 under 2010-talet. [10] Han inkluderade dessutom en graf över utvecklingen:

Forskare verkar tämligen överens om att dödsfallen minskat i modern tid men stämmer verkligen det Lomborg påstår här?

Uppgifterna är tagna från databasen EM-DAT. Den har dock data från och med år 1900 men Lomborg har valt att bara redovisa de från och med 1920-talet. Är det en slump? En graf som visar hela mätserien hittas på Lomborgs Facebooksida:

Under 1910-talet såg det uppenbarligen helt annorlunda ut. Lomborg är bevisligen fullt medveten om detta men valde ändå att plocka bort data som skulle kunna grumla hans så glasklara slutsats. Det känns en aning suspekt. Men det blir värre.

Lomborg har valt att slå ihop alla dödsfall under respektive årtionde och räknat ut ett medelvärde för dessa. Var och ett av de ingående åren i respektive årtionde tillskrivs detta dödstal. Det borde rendera i ett stapeldiagram med en stapel för varje decennium, men Lomborg har som synes valt att skildra det i ett linjediagram med en stadigt sjunkande trend. Precis i överensstämmelse med den bild han vill måla upp. Som om det skildrade dödstalen år för år. Men varför döljer han decenniet 1900-1910?

Ni får bedöma själva, men om man jämför detta årtionde med nutid istället för 1920-talet syns ingen större skillnad:

Dödsfall orsakade av extremväder. Medelvärde per årtionde. Data från EM-DAT, hämtade från World in data.

Ett stapeldiagram för varje enskilt år ger en helt annan bild av vad som döljer sig bakom siffrorna jämfört med det avklippta linjediagram Lomborg valt att ta med i sin artikel:

Det är tydligt att dödsfallen inte alls är jämnt fördelade utan beror på specifika katastrofala händelser under enstaka år. Bakom de två största staplarna ligger exempelvis två händelser i Kina, en torkperiod och en översvämningskatastrof, vars dödstal dessutom förvärrades rejält av politiska skäl och krig.

Eftersom Lomborg har en märkbar effekt på opinionen blev det en hel del rabalder om detta. Så pass att de som ansvarar för EM-DAT-databasen kände sig tvungna att kommentera saken.[11]

Sammanfattningsvis är det omöjligt att dra slutsatser om de bakomliggande orsakerna till den sekellånga trenden i katastrofdödlighet enbart baserat på EM-DAT-siffror.”

De visade också att enstaka händelser har stor inverkan. Plockar man exempelvis bort de femtio värsta under senaste århundradet erhålls en helt omvänd trend:

Bild från CRED. 2022 Disasters in numbers. Brussels: CRED; 2023.

Jag har inte hittat någon som protesterar mot att färre människor dör idag på grund av väderrelaterade orsaker än i början av 1900-talet. Men Lomborgs påståenden håller helt enkelt inte. Det är inte heller ett bra argument för att tona ner riskerna med extrema väderhändelser. Död är inte den enda konsekvensen. Uppgifter från samma databas visar antal människor som påverkats av naturkatastrofer:

Men det är förstås dumt att använda dessa data rakt av för att beskriva en ”klimattrend” med tanke på att tillförlitligheten i rapporterade data förmodligen skiljer sig dramatiskt åt från olika tidsepoker. Vi är fler och vi bor på olämpliga platser.

12:1:2 Lomborg om mark- och skogsbränder

Mark- och skogsbränder är en annan sak det stormar kring inom klimatdebatten. Det är också en av Lomborgs återkommande punkter som han tar upp som bevis på att larmen överdrivs och att det var mycket värre förr. Han, och andra, påstår att studier från Nasa visat att bränder drabbar långt mindre områden nu än för bara några decennier sedan. Det kanske förvånar många med tanke på alla de enorma mark- och skogsbränder som det rapporterats om under senare år. Men det stämmer.[12] Även IPCC konstaterade detta i sin senaste rapport.

Så vad är haken?

Frågan är komplex och ett globalt medelvärde kan ge missvisande bild av vad som pågår.

Nedgången kan nämligen till största delen tillskrivas en minskning av bränder i gräsområden i framförallt Afrika. Stora arealer har omvandlats till jordbruks- och betesmark, bebyggelse och vägar breder ut sig och så vidare. Brändernas omfattning har här ganska lite med klimatförändringarna att göra. Men som IPCC skriver i AR6 kapitel 2:

Den boreala zonen [=våra breddgrader] upplever också större och mer frekventa bränder, och detta kan öka under ett varmare klimat […]

Ruta 4: ”Brandvädersäsongen har redan förlängts med 18,7 % globalt mellan 1979 och 2013, med statistiskt signifikanta ökningar över 25,3 % medan en minskning endast över 10,7 % av jordens landyta täckt av vegetation. Ännu tydligare förändringar har observerats under den andra hälften av denna period (Jolly et al. 2015).[…] Brandfrekvenserna under 2050 års förhållanden förväntas öka med cirka 27 % globalt, i förhållande till 2000 års nivåer

Jag har inte hört en enda forskare i ämnet hävda att klimatförändringarna är den enda boven i dramat bakom dessa bränder. Men inte heller påstå att det inte skulle finnas en tydlig ”klimatsignal”.[13] En par studier från 2022 respektive 2023 undersökte hur stor areal skog som brändes och kom fram till att denna har ökat, särskilt i den boreala zonen, under de senaste två årtiondena:[14],[15]

Men det är förstås korta mätserier att dra allt för långtgående slutsatser på gällande koppling till klimatförändringar.


I det här sammanhanget brukar alltid skogsbränder i USA bubbla upp till ytan. Från officiellt håll (National Interagency Fire Center (NIFC)) brukar data över bränd yta per år visas som i den grafen nedan. En tydligt ökande trend syns.

Bild från Carbon Brief[16]

Men data startar med år 1983. Det finns ju rapporterad data ända tillbaka till 1926 påpekar personer som Lomborg. Döljs detta avsiktligt för att kunna bibehålla alarmismen? Det är ett vanligt påstående.

Även Lomborg argumenterar åt det hållet. Bilden nedan är tagen från hans ”vetenskapliga artikel” från 2020.[17] Den visar areal som bränts varje år i USA från 1926 till nu (små staplar) samt uppskattade data per decennium tillbaka till 1900 (breda staplar).

Han skriver:

Därför, om något, även om klimatförändringar kan öka brandrisken, gör den det från en mycket blygsam nivå, jämfört med historiska data.”

Lomborg inkluderade dock en liten fotnot som påpekar att vissa anser att dessa data inte ska användas eftersom de inte är tillförlitliga. Han hänvisade bland annat till en faktakoll på Carbon Brief som inkluderade en intervju av representant från de ansvariga på NIFC. Data innan 1983 kan inte jämföras med tidigare data menade han. Detta stod också på NIFC:s hemsida när Lomborg hämtade dessa data för sin artikel. Numera har NIFC helt tagit bort data före 1983 från sin hemsida. Föga förvånande ledde detta till konspirationsanklagelser om att vilja dölja information.

Lomborg brydde sig uppenbarligen inte om dessa varningar. I sin fotnot argumenterar han emot NIFC-representanten och insisterar på att det bara är en åsikt som inte stöds av data. Enligt Lomborg har data rapporterats – vilket är sant – och kan och bör därför användas som de är.

Men det handlar inte bara om åsikter, de har även dokumenterat osäkerheterna i exempelvis en artikel från 2015,[18] det vill säga långt innan Lomborg publicerade sin artikel.

Många olika institutioner har varit involverade i rapporteringen genom åren och det har inte funnits några standardrutiner. Dubbelrapportering av områden förekommer (exempel ges i artikeln). Politiken om skogsskötsel och brandbekämpning har förändrats dramatiskt under den här tiden. De områden som ingick i rapporteringen har också förändrats väldeliga över tid. Likaså vad som rapporteras. Tidigare rapporterades även avsiktliga bränder men så är det inte längre.

Miljontals hektar avsiktlig eldning i sydöstra USA ingår som en del av de årliga uppskattningarna av aktiviteten vid skogsbränder på oskyddade marker under flera tidiga decennier av USFS årliga sammanfattande rapporter. Det är olämpligt att jämföra till exempel de tidiga uppskattningarna av den totala brända arean, som tar hänsyn till ”föreskriven brand”, med statistiken i senare USFS-rapporter, som utelämnar den.

Och så vidare.

Lomborg fortsätter dock och hävdar att andra respekterade vetenskapsmän har använt siffrorna som de är före honom. Det är sant, men ändrar inte på att man jämför äpplen och päron. Likaså, när jag kollade en av de referenser han uppgav för att styrka sitt påstående visade det sig att de inte alls använt data som de var inrapporterade.[19]

De påpekade att tidiga data bör betraktas som uppskattning och försökte justera för de kända bristerna och publicerade följande graf (tagen från Politifact, som använt data från artikeln):

Det ger en helt annan bild än den Lomborg vill visa. Men han kommer sannolikt aldrig att backa. Det följer tidigare mönster: finns det tillgängliga siffror som passar den bild han vill måla upp, kommer han att använda dessa även om expertis säger att det inte kan användas på det sätt han gör. För att ytterligare bevisa detta kan tilläggas att i bildtexten till hans graf över bränd areal i USA står att det förmodligen var än värre förr i tiden än vad hans digram visar:

”(Reynolds och Pierson 1941, tabell 4) indikerar att elden förtärde ännu mer av USA:s skogar under 1800-talet.”

Artikeln han hänvisar till beskriver sågtimmersresurser i USA mellan 1630-1930. I tabell 4 anges enheten i ”billion board feet””. Det är en volym medan övrig data som diskuterats ovan är yta. De går inte att jämföra.


På tal om skogsbränder, det utspelar sig ibland en del märkliga episoder i denna debatt. Klimatforskaren Patrick Brown var huvudförfattare till en artikel som publicerades i den prestigefulla vetenskapliga tidskriften Nature 2023[20]: Slutsatsen var att klimatförändringarna lett till en tydligt ökad brandrisk i Kalifornien.

Men strax efteråt skrev Brown, uppenbarligen utan att meddela sina medförfattare, en opinionstext där han angav att han i studien medvetet utelämnat parametrar som han visste också påverkar brandrisken, enbart för att få den publicerad i Nature.[21] Detta för att tillmötesgå tidskriftens, enligt Brown, förutbestämda narrativ. Det vill säga, lyfter man fram andra orsaker än klimatförändringarna så refuseras man.

”… vi brydde oss inte om att studera inflytandet av dessa andra uppenbart relevanta faktorer. Om jag var medveten om att inkludera dem skulle ge en mer realistisk och användbar analys? Ja, det var jag. Men jag visste också att det skulle avvika från den rena berättelsen fokuserad på klimatförändringarnas negativa effekter, och därmed minska oddsen för att passera Natures redaktörer och granskares ögon.”

Lite av en mea culpa alltså. Och det mottogs precis som man kunde förvänta sig när en etablerad klimatforskare bevisar att forskningen är riggad – det var mumma för en redan extremt polariserad debatt.

Jag tror inte du kan hitta en akademiker som anser att publikationsförfarandet fungerar utan anmärkning. Många har nog en hel del saklig och relevant kritik att framföra vad det gäller granskningsprocessen (peer-review) och en publikationsindustri med vinstmarginaler få andra branscher kan uppvisa. Det är dock inte detsamma som att allt är riggat och att man inte kan lita på något.

Det märkliga i det här fallet är att kontrollerbar fakta talar emot Browns påstående. Granskarnas kommentarer är nämligen offentliga tillsammans med Browns och författarnas svar (finns där artikeln publicerats under rubriken peer review). Den initiala responsen från granskarna var nämligen att artikeln inte höll för publikation. Detta eftersom den bland annat inte behandlat andra relevanta parametrar. Med andra ord tvärtemot det Brown försökte leda i bevis.

Brown och hans kollegor fick argumentera för att övertyga granskarna och att studien borde publiceras trots de begränsningar deras studie hade. (Det är inget ovanligt att man begränsar en studies omfattning beroende på vad det är man vill studera. Det omöjligt att inkludera allt i en studie rörande komplexa frågor, vilket är en av anledningarna till att man inte ska lägga för stor vikt vid enskilda studier).

Andra forskare gav hänvisningar till en lång rad andra studier som inte alls enögt köpte Browns påstådda narrativ. Skeptical science listade exempelvis 37 aktuella studier som direkt motsade Browns anklagelser[22] Det är väl känt och vedertaget att saker som skogsskötsel och andra mänskliga förehavanden förvärrar konsekvenserna av skogsbränder, inte enbart klimatförändringarna.

Att media gärna fokuserar på iögonfallande jättebränder och liknande är likaså inget nytt. Inte heller att det är sådant vi alla lägger märke till. Men det har inte med den vetenskapliga integriteten att göra.

(Patrick Brown jobbar inte längre inom akademin utan på Breakthrough Institute).

Nästa kapitel ->>


[1] a) Cole, M.A. (2003), Environmental Optimists, Environmental Pessimists and the Real State of the World – An article examining The Skeptical Environmentalist: Measuring the Real State of the World by Bjorn Lomborg. The Economic Journal, 113: F362-F380. doi:10.1111/1468-0297.t01-1-00141 ; b) Bodnar et al, Lessons learned from“The Skeptical Environmentalist”: an environmental health perspective, International Journal of Hygiene and Environmental Health, Volume 207, Issue 1, 2004, Pages 57-67 ; c) Jeroen C.J.M. van den Bergh (2010) An assessment of Lomborg’s The Skeptical Environmentalist and the ensuing debate, Journal of Integrative Environmental Sciences, 7:1, 23-52, DOI: 10.1080/19438150903533730 d) – Pimm, S., Harvey, J. No need to worry about the future. Nature 414, 149–150 (2001). https://doi.org/10.1038/35102629

[2] Union of Concerned Scienteists: UCS Examines The Skeptical Environmentalist, 16 jul, 2008 https://www.ucsusa.org/resources/ucs-examines-skeptical-environmentalist

[3] Skepticism toward The Skeptical Environmentalist, Scientific American 15 april 2002. På följande länk finns kritik, Lomborgs bemötande och kritik av denna https://www.scientificamerican.com/article/skepticism-toward-the-ske/

[4]A) White C. Environmentalist accused of scientific dishonesty. BMJ. 2003 Jan 18;326(7381):120. doi: 10.1136/bmj.326.7381.120/b. PMID: 12531827; PMCID: PMC1128871. B) Decision regarding complaints against Bjorn Lomborg: http://stephenschneider.stanford.edu/Publications/PDF_Papers/DishonestDane.pdf

[5] Danish Ministry of Research, annual report 2003, https://ufm.dk/en/publications/2004/annual-report-2003-the-danish-committees-on-scientific-dishonesty

[6] The Danish Committees on Scientific Dishonesty, Annual Report 2003, The Danish Research Agency, December 2004 https://ufm.dk/en/publications/2004/files-2004/annual-report-2003-danish-committees-scientific-dishones.pdf

[7] Några exempel ur utöver kritiken av Skeptical Envirnmetalist i föregående ref: a) Ackerman, F. Hot, it’s not: Reflections on Cool It, by Bjorn Lomborg. Climatic Change 89, 435–446 (2008). https://doi.org/10.1007/s10584-008-9403-3  b) Jason M. Vogel, Karen M. Carney, and Joel B. Smith A review of Bjorn Lomborg’s book: Cool It, Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change 2008, DOI 10.1007/s11027-008-9151-8 c) Are electric cars really green? An investigation of Bjorn Lomborg’s claims.Youtube potholer54 14 nov 2018 https://www.youtube.com/watch?v=hwMPFDqyfrA

[8] Ett exempel: Readfearn, Climate cost study authors accuse Bjørn Lomborg of misinterpreting results, The Guardian 2 dec 2021 https://www.theguardian.com/environment/2021/dec/02/climate-cost-study-authors-accuse-bjrn-lomborg-of-misinterpreting-results

[9] Brian C. O’Neill, Recension av Cool It: The Skeptical Environmentalist’s Guide to Global Warming https://webarchive.iiasa.ac.at/Research/PCC/pubs/PDR.ONeillReview.PGS359-362.pdf

[10] Lomborg, B, Welfare in the 21st century: Increasing development, reducing inequality, the impact of climate change, and the cost of climate policies, Technological Forecasting and Social Change, Volume 156, 2020, 119981, ISSN 0040-1625, https://doi.org/10.1016/j.techfore.2020.119981

[11] 2022 Disasters in numbers, Centre for Research on the Epidemiology of Disasters Université Catholique de Louvain United States Agency for International Development (USAID) https://cred.be/sites/default/files/2022_EMDAT_report.pdf

[12] N. Andela et al. ,A human-driven decline in global burned area.Science356,1356-1362(2017).DOI:10.1126/science.aal4108

[13] Climate Feedback,6 jul 2020: Article by Michael Shellenberger mixes accurate and inaccurate claims in support of a misleading and overly simplistic argumentation about climate change https://climatefeedback.org/evaluation/article-by-michael-shellenberger-mixes-accurate-and-inaccurate-claims-in-support-of-a-misleading-and-overly-simplistic-argumentation-about-climate-change/

[14] Front. Remote Sens., 15 March 2022, Sec. Remote Sensing Time Series Analysis, Volume 3 – 2022 https://doi.org/10.3389/frsen.2022.825190

[15] Bousfield, C.G., Lindenmayer, D.B. & Edwards, D.P. Substantial and increasing global losses of timber-producing forest due to wildfires. Nat. Geosci. (2023). https://doi.org/10.1038/s41561-023-01323-y

[16] Zeke Hausfather, Factcheck: How global warming has increased US wildfires, Carbon Brief 8 sep 2018 https://www.carbonbrief.org/factcheck-how-global-warming-has-increased-us-wildfires/

[17] Lomborg, B, Welfare in the 21st century: Increasing development, reducing inequality, the impact of climate change, and the cost of climate policies, Technological Forecasting and Social Change, Volume 156, 2020, 119981, ISSN 0040-1625, https://doi.org/10.1016/j.techfore.2020.119981

[18] Karen C. Short, Sources and implications of bias and uncertainty in a century of US wildfire activity data, International Journal of Wildland Fire 2015 http://dx.doi.org/10.1071/WF14190

[19] Littell, J.S., McKenzie, D., Peterson, D.L. and Westerling, A.L. (2009), Climate and wildfire area burned in western U.S. ecoprovinces, 1916–2003. Ecological Applications, 19: 1003-1021. https://doi.org/10.1890/07-1183.1

[20] Brown, P.T., Hanley, H., Mahesh, A. et al. Climate warming increases extreme daily wildfire growth risk in California. Nature 621, 760–766 (2023). https://doi.org/10.1038/s41586-023-06444-3

[21] Brown, P.T., I Left Out the Full Truth to Get My Climate Change Paper Published, The Free Press 5 sep 2023 https://www.thefp.com/p/i-overhyped-climate-change-to-get-published

[22] Doug Bostrom, Patrick Brown’s recycled hallucination of climate science, Skeptical science 15 sep 2023 https://skepticalscience.com/patrick-brown-hallucination.html

Kommentar till Henrik Jönssons video om extremväder

Masai Mara, Kenya

När det nu har blivit foliehattigt även bland många ”skeptiker” att hävda att det inte sker någon uppvärmning eller att människan inte skulle ha en stor del i det, är det inte oväntat att den klimatvetenskapliga debatten nästan enbart handlar om extremväder. Har det blivit värre? Är det verkligen så allvarligt?

Extremhändelser handlar per definition om saker som inträffar sällan, och det finns oftast – i sammanhanget – relativt korta tillförlitliga mätserier över dem. Det gör i sin tur det svårt att påvisa trender med hög statistisk signifikans (vilket inte är detsamma som att de inte finns).

Man kan därmed lite tillspetsat påstå nästan vad som helst och hamna i the twilight zone där uttalandet kanske inte är direkt felaktigt men ger ändå ingen rättvisande bild av läget. Det kan förstås missbrukas åt båda hållen så att säga.

Under de senaste veckorna har media rapporterat om mängder med värmerekord, skogsbränder och diverse översvämningar. Det har i sin tur bemötts med argument om att det är alarmistiska överdrifter ackompanjerat av bland annat Väderkartsgate (inte bara i Sverige), ivrigt påhejat av vissa SD och M-politiker (och de numera standardmässiga påståendena att statsmedia rapporterar som de gör för att rädda kvar MP i Riksdagen).

Den libertarianske opinionsbildaren Henrik Jönsson (HJ) ville därför reda ut vad forskningen säger om just extremväder och om media är rätt ute eller inte. Han gör en stor sak av att när det handlar om komplexa frågor måste man kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Två till synes motstridiga saker kan faktiskt kan vara sanna samtidigt. Han understryker att det är viktigt att titta på trender och genomsnitt och inte enskilda extremer:

Men han visar samtidigt oavsiktligt i sin video varför just detta är/kan vara att just förenkla saker in absurdum. Och han ger faktiskt inte den heltäckande bild han vill göra sken av (han har tagit hjälp av den tidigare DN-reportern Anders Bolling, numera lobbyorganisationen Näringslivets Medieinstitut (åtminstone hittar jag hans artiklar där)).

HJ börjar med att gå igenom olika extremväderhändelser som hagel, blixtar, tornados, ”vanliga” stormar, vindhastigheter m m och visar att IPCC säger att det inte finns en ökande trend för dessa. Jag har heller inte sett eller hört någon nyhetsmedia som har hävdat detta.

HJ säger också att det inte finns en ökande trend vad det gäller tropiska cykloner, vilket stämmer vad det gäller det totala antalet – men det har heller inte varit förväntat. [uppdatering 4/8: så här stod det t ex i IPCC AR4 WG1 från 2007:

There is also a less certain possibility of a decrease in the number of relatively weak tropical cyclones, increased numbers of intense tropical cyclones and a global decrease in total numbers of tropical cyclones”]

Vad HJ inte alls nämner däremot är att det finns dokumenterade trender vad det gäller starkare tropiska stormar och en förskjutning av dessa till högre latituder liksom kraftigare skyfall i samband med dem. IPCC AR6 kap 11.7.1 (TC = Tropical Cyclones):

”In summary, there is mounting evidence that a  variety of TC characteristics have changed over various time periods. It is likely that the global proportion of Category 3–5 tropical cyclone instances and the frequency of rapid intensification events have increased globally over the past 40 years. It is very likely that the average location where TCs reach their peak wind intensity has migrated poleward in the western North Pacific Ocean since the 1940s. It is likely that TC translation speed has slowed over the USA since 1900.”

Att det benämns enbart ”likely” är just för att det finns relativt sparsamt med data. Men trenden stämmer bra överens med kausalitet då haven har blivit varmare och tropiska stormar hämtar energi från haven.

Så ja, jag hävdar att HJ ger en felaktig bild av läget i detta avseende.


HJ säger sig vilja ge en bild av det aktuella forskningsläget men när han nämner att världen har blivit grönare på grund av en ökad CO2-halt i atmosfären så är den enda referensen en artikel från 2006 (eller om det var 2008). Varför valde han inte att hänvisa till IPCC här?

Ingen förnekar att CO2 kan ha en betydande påverkan på växters tillväxt under rätt förhållanden, men världen är inget kontrollerat växthus. Kanske nämner HJ inte IPCC:s bild eftersom verkligheten inte alls är så entydigt och självklar vad det gäller detta som så ofta påstås. En av Carbon Briefs genomgångar av IPCC-rapporten:

”However, it has low confidence that this CO2 fertilisation has also been the main driver of global greening, because land management is the dominating factor in some regions.

Jag har skrivit om komplexiteten tidigare: Världen blir grönare – men Moores argument är gulnande halmstrån

IPCC AR6 kap 2:

Det var ju det där med att hålla flera tankar i huvudet samtidigt…


När det kommer till skogsbränder (dvs wildfires, vet inget bra svenskt ord) kommer HJ med ett helt sant påstående men inte heller här hänvisar han till IPCC utan till en vetenskaplig artikel skriven av bl a Stefan Doerr från 2016. De konstaterade att det fanns en klart nedåtgående global trend vad det gäller skogsbränder. Det gör IPCC också.

Men, det är inte hela bilden här heller. Och eftersom HJ använt Doerr som en trovärdig källa kan vi väl se vad han och en annan forskare säger om just detta:

[Tillägg 230216: Här kan ni lyssna på Stefan Doerr som säger att det är en väldigt tydlig trend vad det gäller skogsbränder:

Orsaken till nedgången beror alltså främst på en nedgång i Afrika beroende på att människan förändrat landskapet. IPCC konstaterar samtidigt att skogsbränder i den boreala zonen har blivit större och förekommer mer frekvent. IPCC AR6 kap 2:

The boreal zone is also experiencing larger and more frequent fires, and this may increase under a warmer climate […] Box 4: Fire weather season has already lengthened by 18.7% globally between 1979 and 2013, with statistically significant increases across 25.3% but decreases only across 10.7% of Earth’s land surface covered with vegetation. Even sharper changes have been observed during the second half of this period (Jolly et al. 2015).[…] Fire frequencies under 2050 conditions are projected to increase by approximately 27% globally, relative to the 2000 levels

HJ visar ett klipp från Rapport där nyhetsankaret säger att skogsbränder har blivit allt vanligare. Han sätter en stor röd stämpel på detta: FEL! – som ett bevis på hur media överdriver.

Jag tycker tvärtom, att det är HJ som överdriver och jag kan inte begripa hur man orkar reta upp sig på den typen av hårklyverier. Men det tycks finnas en hel armé som bara ägnar sig åt att leta fel i media – och public service i synnerhet!

Jag tycker forskarnas kommentarer här ger en bild av svårigheterna och riskerna. En artikel på Carbon Brief om USA:s bränder belyser också saken. Självklart är det många saker som påverkar detta och inte bara temperaturen, men det är en del i det. Här en tråd på Twitter från en som forskar i ämnet:


Vad det gäller torka och översvämningar kan jag väl hålla med om att det ibland görs lite väl långtgående uttalanden om vad som faktiskt går att belägga (av vad jag kan uttolka från IPCC:s rapporter). MEN även här finns det anledning att vara uppmärksam på vad man egentligen pratar om.

HJ säger att det inte finns någon ökande global trend i meteorologisk torka (”inget regn”), vilket även IPCC håller med om. Men det är å andra sidan inte heller vad som är förväntat, en del områden kommer bli torrare medan andra kommer få mer regn. Det globala ”medelvärdet” blir då inte särskilt intressant. Enligt IPCC går det att se en ökad trend i meteorologisk torka i Afrika och delar av Sydamerika (kap 11.6.2.6).

Det finns olika definitioner på vad torka innebär och det finns belägg för en ökning av många av dessa. IPCC kap 11.6.2.6:

In summary, there is high confidence that AED [Atmospheric Evaporative Demand] has increased on average on continents, contributing to increased ET and resulting water stress during periods with precipitation deficits, in particular during dry seasons. There is medium confidence in increases in precipitation deficits in a few regions of Africa and South America. Based on multiple evidence, there is medium confidence that agricultural and ecological droughts have increased in several regions on all continents

Som en forskare uttrycker det:

Likaså har man med hög säkerhet observerat en högre förekomst av samverkande värmeböljor och torka på en global skala under senaste århundradet. IPCC:

”In summary, there is high confidence that concurrent heatwaves and droughts have increased in frequency over the last century at the global scale due to human influence.

Samma resonemang gäller även för översvämningar, mönstren har ändrats och regionalt har man sett ökningar men det verkar inte finnas någon klar trend globalt sett. IPCC:

”In summary, the seasonality of floods has changed in cold regions where snowmelt dominates the flow regime in response to warming (high confidence). There is low confidence about peak flow trends over past decades on the global scale, but there are regions experiencing increases, including parts of Asia, Southern South America, north-east USA, north-western Europe, and the Amazon, and regions experiencing decreases, including parts of the Mediterranean, Australia, Africa, and south-western USA.”

Och vad säger modellerna om framtiden?

När det gäller temperaturen är modellerna väldigt samstämmiga men så är ännu inte fallet när det gäller nederbörden. I nedanstående bild visar dock kryssen områden där 90% av modellerna är samstämmiga, man kan t ex notera hur södra Europa förväntas bli torrare (du behöver inte gå i taket för att den visar RCP8.5, det vill säga ett ganska osannolikt värsta-scenario, det handlar om ”mönster”).


Det dör betydligt fler av kyla än av värme och t ex Bjørn Lomborg menar att uppvärmningen de facto räddar mer än 100 000 liv varje år. HJ tycks köpa den bilden rakt av:

Men inte heller här är det så enkelt. Dödsfall i samband med värmeböljor kommer ganska direkt och kopplingen till temperaturen är tydlig. Så är inte fallet med dödsfall relaterade till kyla. Flera studier visar att den pågående uppvärmningen inte alls kommer ”spara liv”. Läs kommentarer från forskare på området här.

En studie från 2022 gjord av forskare på Karolinska Institutet tittade på dödsfall under tre olika väderextremer: köldknäppar, värmeböljor respektive kalla vinterförhållanden: Extreme weather events and death based on temperature and CO2 emission – A global retrospective study in 77 low-, middle- and high-income countries from 1999 to 2018 – ScienceDirect

Jag skummade bara lite snabbt, här från slutsatsen:

”We also found that more deaths were likely to occur during heat waves than cold waves or severe winter weather, in particularly in high-income countries.

[Uppdatering 23-02-16: Ett problem med studier som beräknat framtida dödsfall på grund av temperaturer är att de sällan räknat in anpassningar som onekligen kommer att göras. En relativt ny studie har gjort ett försök att göra just detta och resultat visar att det kommer slå väldigt orättvist och det är – inte helt oväntat – fattigare länder som kommer drabbas hårdast.

Se grafik och text i Washington Post.


Det var några punkter och nej, det är ingen fullständig genomgång av fakta och den enda sanningen. Jag ville bara ge några länkar och lite input som visar att den bild Henrik Jönsson vill förmedla om att media ljuger inte är direkt objektiv. Här är för övrigt en interaktiv karta om ett helt forskningsområde kallat attribution studies – som varken jag eller HJ berört trots att det handlar om just extrema väderhändelsers koppling till klimatförändringarna. Utifrån dessa studier är står det ganska klart att klimatförändringarna har påverkat extremvädersituationen.

Hela HJ:s tes handlade om att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, men jag tycker inte han är i närheten av att lyckas med det i denna video. Han är i mina ögon en populistisk opinionsbildare. Ni får göra vad ni vill med informationen, jag är fullt medveten om att det inte kommer göra varken till eller ifrån i ”debatten”.

HJ klämmer förstås också in de obligatoriska klippen på Greta Thunberg (the planet is on fire) och får även in Morgan Johansson och gängvåldet med kommentaren att det endast är i miljöfrågor som de hänvisar till ”enbart extremerna”. Jo tjena, hela Sverige kommer rasa ihop imorgon om vi ska tro riksdagsledamöternas inlägg i sociala medier. Men det tänker jag inte kommentera mer än så.

Jag försvarar inte allt mainstream media publicerar, det vore ett rent under om allt vore helt korrekt och felfritt. Men som jag sagt tidigare så är den slentrianmässiga kritiken om att ”media överdriver” ofta ganska slapp: Kritiken mot medias klimatrapportering är bedrövligt dålig

Det är bara att tugga i sig att media kommer att rapportera om rekordhändelser, så har det alltid varit. Jag hatar också deras ofta missvisande alarmistiska rubriker, men inte heller det är något nytt och som vuxen kan jag tycka man inte borde gå i taket för minsta sak (eller åtminstone försöka läsa själva artiklarna).

Under översvämningarna i Tyskland/Belgien hjälpte det inte att reportrarna typ i vartannat inslag i SVT lyfte fram att effekterna berodde på många saker och inte entydigt kunde kopplas till bara klimatförändringarna – halva Twitter gråtskrek ändå hur statsmedia var alarmistiska och det bara handlade om väder, public service var vänstervridet och vill bara rädda MP och så vidare.

Försök själv att få in alla nyanser i ett par minuters inslag (eller i ett blogginlägg). Henrik Jönsson lyckades inte särskilt bra trots han använde nästan 20 minuter…

Men något jag håller med honom om är att det är kontraproduktivt att överdriva åt det alarmistiska hållet, och det finns många namnkunniga klimatforskare som är irriterade över påståenden om att det är kört. IPCC förutspår inte människans närstående undergång. Jag kan också tycka det är jobbigt med de som går i taket för att minsta lilla inslag om väderhändelser inte explicit påpekar klimatförändringarna, om både du och jag inser den självklara kopplingen gör nog de flesta det. Och ja, jag har kommenterat sånt.

Här är för övrigt forskaren Knuttis reaktion på Rockströms et als senaste ”undergångsartikel” i PNAS. Även kända forskare som Michael Mann och Gavin Schmidt har kommenterat den och menar att det är mer av en debattartikel än en vetenskaplig artikel.

Här är ett tänkvärt inlägg på Real Climate av forskaren Gavin Schmidt om värstascenarier etc