akka – Maths Nilsson, författare

Då var årets äventyr i fjällen avklarat. Vi hade inte vädret på vår sida även om vi fick en portion av det mesta. Avslutade med ett dygns hällregn följt av en natt med hård vind så det smällde i tältduken… Men desto skönare kontrast när man satt i Jokkmokk och käkade pizza efteråt 🙂

I dalen där vi var dominerar Akka utsikten (även om det var osynligt bakom regnmoln stora delar av tiden…). Det är faktiskt Sveriges högsta ”fristående berg” (2011 m), alltså lägre än Kebnekaise men Akka står ”fritt” med en högre fallhöjd ner till botten vid Akkajaure.

Akka är enligt Wikipedia lulesamiska: Áhkká, översättning ”gammal kvinna”.

Vi fick berättat för oss att renar kommer ner från kalfjället för att äta upp sig på svamp inför vintern (fanns massor med svamp) och några besökte vårt läger. Vi bodde annars granne med flera olika arter av vadarfåglar som förberedde sig inför vintersemestern söderöver (på bild nedan är brushanar i vinterskrud). En havsörn flög över lägret på ganska låg höjd.

Här är några stämningsbilder (klicka för större).

Här är ytterligare några bilder från fjällen (en bit väster om Ritsem). Kan inte få nog av dramatiska himlar och berg 🙂

MNIL6763

Här några bilder från en topptur på Unna Rávdovárre som med sina fruktade 865 m.ö.h. gav en fantastisk utsikt över bland annat Akkajaure. Riktigt coolt när molnen ligger lågt och det pendlar mellan skurar och sol. Men det blir ganska svårfotat med både sol- och regndis och brutala kontraster mellan skugga och ljus…

Visst är landskapet kargt men så här års frodas livet, det är fullt med blommor, insekter (tänker inte bara på myggor, knott och svidknott eller vad de nu heter …). Och fåglar. Ljungpipare, drillsnäppa, stenskvätta, blåhake (men varför får jag inte se en med ordentlig blå haklapp? Är det bara ungfåglar kvar så här års eller är det bara så enkelt att dem hatar mig?), blå kärrhök, ripa mm. Och vid toppturen lekte tre tornfalkar i vinden nästan i jämnhöjd med oss. (Och som vanligt, klicka på bilderna nedan för att komma in i ”Gallery mode” och se lite bättre).

Och det är något speciellt med att laga och äta mat långt ute i ingenstans (bra jobb med maten Glenn 🙂 ). För att inte tala om nyfångad öring eller röding lagad över öppen eld (men okej, jag erkänner, jag tycker fortfarande synd om fisken jag fångar ….).