Föregående kapitel hittar du här.
En innehållsförteckning med länkar till de olika kapitlen hittar du här.
Trots att en bedövande majoritet av forskare inom relevanta områden ger en närmast entydig bild av de stora dragen om klimatförändringarna och dess orsaker - baserat på en enorm mängd data och observationer - vägrar somliga att acceptera detta. Även meriterade akademiker. Och det handlar inte om några nyansskillnader eller diskussion om de alltid förekommande osäkerheterna i forskningsfronten. Det är svart eller vitt. Hur har det blivit så här?
Som i de flesta komplexa konflikter finns det säkerligen en hel palett av orsaker och bevekelsegrunder för att personer intar dessa positioner. Jag tror dock man kan sammanfatta mycket i tre olika faktorer som inte är oberoende av varandra (men det är förstås en generalisering som inte passar in på allt och alla).
18:1 Ideologi
Man behöver knappast vara forskare för att inse vilken enorm politisk slagsida klimatdebatten har och det som kallas klimatförnekeri hittas i princip enbart på den politiska högerkanten. Det är helt uppenbart att ideologiska övertygelser har spelat en avgörande roll för denna utveckling. Och denna polarisering påbörjades på intet sätt i och med att IPCC bildades 1988. Redan då var, som beskrivits, skyttegravarna grävda sedan länge.
Naturligtvis postulerar ingen ideologi att överväldigande vetenskapliga bevis ska motsägas för sakens skull, men vi är alla mer eller mindre känsliga för så kallad bekräftelsebias. Vi tar lättare till oss resultat som stämmer överens med våra förutfattade meningar och lyssnar helst på dem som för fram ett budskap som stämmer överens med det vi ”vill ska vara sant”. Vill man ha en mindre stat och färre regleringar är det lätt att man tar åt sig information som stöder denna inriktning och bortser från allt annat.
Här har det som också beskrivits tidigare varit helt avgörande att meriterade forskare kunnat användas som vetenskapliga stöttepelare. Det spelar ingen roll att de flesta av dem inte alls varit klimatforskare eller haft hållbara studier och observation att luta sig emot, det förvandlas ändå snabbt till: Se där, vi har vetenskapen på vår sida! Jag betvivlar inte att vissa av dessa akademiker är ärligt övertygade om sina ståndpunkter, men det går sannolikt hitta akademiker som vägrar att acceptera konsensus inom alla vetenskapsgrenar.
Det råder dock inga som helst tvivel om att det har funnits, och finns fortfarande, en helt medveten agenda att sprida desinformation med avsikt att undvika en begränsning av fossila bränslen.
18:2 Pengar?
Reglering av fossila utsläpp innebär att politiker måste gå i clinch med världens vinstrikaste bransch som i sin tur lever i symbios med finansindustrin. Det är med andra ord enorma summor som står på spel för dessa företag och organisationer och de gör vad de kan för att påverka besluten. En studie visade att mellan 2000–2016 spenderade fossilindustrin (åtminstone) två miljarder dollar på lobbyverksamhet mot den amerikanska kongressen i klimatrelaterade frågor (ungefär tio gånger mer än vad miljöorganisationer och företag inom förnybar energi gjorde).[1] Bara under 2022 uppgick den siffran till över 125 miljoner dollar enligt Open Secrets.
En annan studie visade att enbart ExxonMobil lagt (åtminstone) 16 miljoner dollar mellan 1998–2005 på att stödja grupperingar som spridit desinformation i klimatfrågan.[2] Bara för att nämna något om vilka summor det handlar - och det är sannolikt väldigt mycket som går under radarn här via anonyma donationer.
Inom EU är det frivilligt att registrera sig i lobbyregistren för parlamentet och kommissionen. En genomgång av de officiella uppgifter som finns visade att fossilindustrin årligen spenderar mellan 65-78 miljoner euro på lobbyism rörande fossilgas.[3] En aktivitet som sysselsätter nästan 800 personer.

I Sverige existerar inget register alls. Demokratiutredningen 2016 ”Låt fler forma framtiden” avfärdade idén med motiveringen att enskilda personer och intresseorganisationer bör vara fria att föra fram sina åsikter, driva opinion och kontakta beslutsfattare. Huruvida ett register skulle inskränka och försvåra dessa rättigheter får man så klart ha olika åsikter om. Likaså om ett register skulle lösa några problem. I mina ögon är det dock högst besvärande att transparensen i princip är obefintlig i så här viktiga demokratifrågor. Den amerikanske forskaren James Hansen uttryckte det i stil med: demokrati innebär en röst per individ, inte en röst per dollar. Utvecklingen tycks i allt högre grad gå mot det senare.
Det är också väl dokumenterat att några av de mest kända klimathotsskeptiska forskarna finansierats av fossilindustrin. Patrick Michaels gjorde ingen hemlighet av att dessa organisationer stod för runt hälften av hans forskningsanslag. Han jobbade dessutom för Cato Institute och producerade ”nyhetsbrevet” World Climate Report finansierat av fossilindustrin. Professor Richard Lindzen uppgav att han fakturerat gas- och oljeföretag 2 500 dollar per dag i konsultarvode. I en rättegång 2018 erkände han att han sedan sin pension 2013 avlönats med 25 000 dollar per år från Cato Institute. Han hade även erhållit 30 000 dollar från Peabody Coal.

Men man gör det lite väl enkelt för sig att säga att de är köpta av oljeindustrin i den betydelsen att de har ändrat uppfattning på grund av pengarna. Det handlar snarare om en symbios, pengarna har knappast gjort att Michaels eller Lindzen skulle ha ändrat sina åsikter, däremot gett dem en möjlighet att sprida dem i olika sammanhang.
Andra fall kan få en att fundera mer över det här med köpta forskare. Mest uppståndelse har nog astrofysikern Willie Soon skapat i detta avseende. Han startade sin karriär på Mount Wilson Observatory, där Robert Jastrow var styrelseordförande. Alltså en av de tre fysiker som startade George C Marshall Institute som beskrevs i kapitel 6:1. Senare tjänstgjorde Soon även vid Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics.
År 2015 avslöjade Greenpeace och Climate Investigation Center att han under åren där (2001–2012) fått över en miljon dollar i lön och forskningsanslag från ExxonMobil, American Petroleum Institute, Koch Industries och Southern Company.[4]
Kommunikationerna visar att Soon kallade sina forskningsartiklar ”leveranser” i utbyte mot finansiering. Dessutom avslöjar dokumenten att Soon och Harvard-Smithsonian gav åtminstone energiföretaget Southern Company rätt att granska hans vetenskapliga artiklar och komma med förslag innan de publicerades. Soon och Harvard-Smithsonian lovade också att inte avslöja Southerns roll som finansiär utan tillstånd.
(Det kan nämnas att Soons kontaktperson på Southern Company var Robert Gehri. Samme Gehri som var med att ta fram den handlingsplan som skulle hålla USA borta från Kyotoprotokollet (beskrivits i kapitel 10) genom att sprida tvivel om kunskapsläget och skapa ett ”vetenskapligt alternativ” till IPCC. Bland annat kontraktera fem forskare som kunde föra lobbyorganisationernas talan …).

Bild från Climate files
Många av Soons artiklar omges också av märkliga turer och liknande dold finansiering. Det är inget konstigt att näringslivet finansierar forskningen, men det stötande är just att det hemlighållits. Det är sedan länge ett standardkrav att forskare i sina vetenskapliga artiklar redovisar potentiella intressekonflikter. New York Times hittade elva klimatrelaterade artiklar sedan 2008 där Soon inte hade gjort detta.
Det ska påpekas att det är ohederlig argumentation döma ut en vetenskaplig studie enbart på grund av att den finansierats av ett särintresse. Huvudpoängen här är att grova felaktigheter i ovanståendes studier och hypoteser har påvisats åtskilliga, vilket i sin tur gör finansieringen än mer iögonfallande.

Bild från Real Climate 6 sep 2023 (Gavin Schmidt, Nasa)
År 2018 startade Soon en ny ”vetenskaplig organisation” Center for Environmental Research and Earth Sciences (CERES), ihop med de irländska kemisterna och entreprenörerna Ronan och Michael Connolly (far och son). Alltså samma Connollys som beskrivits i kapitel 11:2:4, vilka hoppade in i klimatdebatten 2009 och kunde ”motbevisa” växthuseffekten genom att identifiera en helt ny kraftöverföringsmekanism som vetenskapen aldrig sett tidigare (pervection).
CERES redovisar i skrivande stund på sin webbsida att de har publicerat 29 vetenskapliga artiklar sedan 2019. I dessa medges att de fått finansiellt stöd från CERES via anonyma donationer med tillägget att ”syftet med CERES är att främja fördomsfria och oberoende vetenskapliga undersökningar. Av denna anledning är givare till CERES strikt skyldiga att inte försöka påverka vare sig forskningsriktningarna eller resultaten av CERES.”
Jag har inget emot att forskning finansieras med crowdfunding. Men med tanke på de här tre personernas historik bör man leta efter en second opinion innan man köper deras artiklar rakt av (och som redan nämnts, dessa finns). Om man nu vill kalla sig skeptiskt lagd.
Willie Soon listar för övrigt 128 vetenskapliga artiklar han har varit delaktig i liksom två böcker. Det är ganska mycket för att vara en så kallad tystad forskare. Intressant är också att dessa artiklar inkluderar allt mellan himmel och jord bokstavligt talat - allt från hans huvudfält astrofysik till isbjörnspopulationer, covidbekämpning, polarisutbredning, klimatmodellering, temperaturrekonstruktioner med mera.
Idag är datatrafik big business. Desinformation om klimatförändringarna ger ofta många klick och kan därmed generera mycket pengar för dem som vet hur man utnyttjar det. Center for Countering Digital Hate (CCDH) fann att 69 procent av den klimatdesinformation som spreds på Facebook mellan oktober 2020 och oktober 2021 kom från tio olika källor:[5]
The toxic ten:
- Breitbart, högeralternativ ”nyhetssajt” startad av Steve Bannon
- Western Journal, vars grundare hävdade att president Obama är muslim
- Newsmax, en central spelare i spridandet av valfuskkonspirationer
- Townhall Media, grundat av Heritage Foundation, finansierat av bl a Exxon
- Media Research Center, en ”tankesmedja” som fått finansiering från Exxon
- The Washington Times, grundad av den självutnämnda messias Sun Myung Moon
- The Federalist Papers, en webbplats som har främjat desinformation om covid
- Daily Wire, amerikansk konservativ nyhetswebbplats och medieföretag
- Ryska statliga medier via RT.com och Sputnik News
- Patriot Post, en konservativ sajt vars skribenter använder pseudonymer
Detta renderade i att dessa källor fick över en miljard besök på sina webbsidor under en sexmånadersperiod. Vilket via Google Ads gav inkomster på 5,3 miljoner dollar (varav Google själva fick 1,7 miljoner).
Och pengar kan onekligen vara en mäktig drivkraft att fortsätta …
18:3 Bekräftelse och grupptillhörighet
Grupptillhörighet – och en gemensam fiende att rikta ilska emot – är faktorer som kan bidra till en ovilja att ta till sig fakta som ”inte passar in”. Jag misstänker att detta lätt kan leda till en ond spiral där aktiva personer i dylika forum får mycket bekräftelse som uppmuntrar till ett fortsatt, och kanske eskalerande, engagemang. Risken är överhängande att gränserna förflyttas steg för steg (medvetet eller omedvetet) och att vederbörande målar in sig i ett hörn. Den sociala kostnaden att erkänna att man har haft fel växer och det kan bli en ren försvarsmekanism att man då blundar för verkligheten (också det medvetet eller omedvetet).
Att sprida tvivel och uppenbara felaktigheter inom klimatdebatten har onekligen lett till att många har fått glänsa i strålkastarljuset och kunnat livnära sig på det. Lord Monckton, Tim Ball, Tony Heller, Marc Morano är bara några inom klimatdebatten kända personer som regelbundet synts i konservativ media, flitigt anlitats som föredragshållare och till och med fått vittna inför amerikanska kongressutskott trots att ingen av dem är klimatforskare. Flera konservativa och libertarianska tankesmedjor kontrakterar fortfarande liknande demagoger. Jag gissar att det också genererar en del pengar (?).
Här hemma i Sverige kan personer som Elsa Widding och Lars Bern nämnas. Visserligen får de utstå mycket kritik och hårda ord i både sociala medier och i mainstream media, men de hyllas desto mer unisont i ”klimathotskeptiska” forum. Vissa av Widdings Youtubeinlägg om klimatet har haft upp mot 80 000 visningar och alla får hundratals påhejande kommentarer likt dem nedan. Jag är ganska övertygad om att Sverigedemokraterna knappast hade satt Widding som nummer tolv på deras riksdagslista utan hennes status i dessa kretsar. Sen kan de hänvisa till hennes bakgrund inom energibranschen bäst de vill.
De forskare som kritiserar klimatalarmismen genom att sprida sedan länge motbevisade myter kan säkerligen ha svårt att göra karriär inom akademin. Men det finns flera bevis på att detta också kan ge bekräftelse och hjältestatus i valda forum. Matthew Wielicki, geolog men inte klimatforskare, är ett talande exempel.
På Twitter hade han i slutet av 2022 några hundra följare och spred regelbundet desinformation om klimatvetenskapen.[6] Inom loppet av ett år hade han fått över 70 000 följare och medverkat i Fox News och andra nyhetsprogram. Hur gick det till?
Det började med att den berömde och kontroversielle Jordan Peterson med sina miljontals följare spred en tweet från Wielicki vidare. Den innehöll en av alla dessa klimatmyter som cirkulerat på nätet i decennier. Inom en vecka hade Wielicki nu fått 13 000 följare.

Senare delade Jordan Peterson ytterligare en tweet från Wielicki. I den klagade han på ”woke-ismen” inom akademin, det vill säga hur kraven på rättvisa, jämlikhet och inkludering (förkortas DEI i USA) hade gått för långt. Det gav 10 000 följare till.
Den 23 januari 2023 meddelade Wielicki via Twitter att han lämnade University of Alabama, delvis med hänvisning till ”uppkomsten av illiberalism i DEIs namn” på skolan. Han noterade också besviket hur forskare inom geovetenskapen inte vågade säga att klimatkrisen var påhittad. Den första tweeten i hans tråd fick mer än 2 miljoner visningar.
Detta ledde i sin tur till att han hamnade i flera nyhetsinslag i Fox News och intervjuer i andra högerorienterade amerikanska medier. Likaså blev han inbjuden till att tala på Heartland Institutes ”klimatförnekarkonferenser”.
Det spelar ingen roll hur många gånger Wielicki påvisats anföra rena felaktigheter. Men de vetenskapliga argumenten tycks användas i allt mindre grad. Istället handlar mycket om värderingar och klimatalarmismen inkluderas i angreppen mot klassiska vänsterideal som social rättvisa, feminism och liknande (”wokeism”). Klimatförändringarna har länge varit en självklar del av högerns kulturkrig i USA. Och samma trend syns även i Sverige och övriga Europa.
Ovanstående visar också hur stort inflytande sociala medier kan ha. Trots att en väldigt liten del av svenska folket har ett konto på Twitter/X så har det varit en självklar mötesplats för många journalister, politiker, forskare med mera. Jag har själv uppskattat hur man på ett direkt sätt kan fråga och följa dessa. På det stora hela är det väl enbart positivt, men det blir också en självklar spelplan för de som vill påverka (och missleda).
Efter Elon Musk köpte Twitter 2022 och döpte om det till X har de åtgärder som tidigare införts för att motverka desinformation systematiskt tagits bort.[7] Flera undersökningar visar hur det lett till att antisemitism, klimatförnekelse och andra högerextrema åsikter har ökat lavinartat.[8] Som resultat har exempelvis ett stort antal klimatforskare lämnat plattformen.[9]
Men den kanske viktigaste orsaken till att detta kan fortgå är väl att tillräckligt många av oss älskar den pajkastning som råder på sociala medier och även på ledarsidor och krönikor. Vi suger åt oss och lägger till. Ryggdunkningar för finurliga kommentarer, ju mer nedlåtande desto bättre. Vi vill vara en i laget. För att sticka ut måste du driva saker till sin spets.
Nästa kapitel ->>
[1] Brulle, R.J. The climate lobby: a sectoral analysis of lobbying spending on climate change in the USA, 2000 to 2016. Climatic Change 149, 289–303 (2018). https://doi.org/10.1007/s10584-018-2241-z
[2] Union of Concerned Scientists, Smoke, Mirrors & Hot Air, 16 jul 2007 https://www.ucsusa.org/resources/smoke-mirrors-hot-air
[3] Paul Schreiber, Out with Science, In with Lobbyists: Gas, Nuclear and the EU Taxonomy, 21 jul 2021 https://reclaimfinance.org/site/en/2021/07/22/out-with-science-in-with-lobbyists-gas-nuclear-and-the-eu-taxonomy/
[4] David Hasemyer, Documents Reveal Fossil Fuel Fingerprints on Contrarian Climate Research, Inside Climate News 21 feb 2015 https://insideclimatenews.org/news/21022015/documents-reveal-fossil-fuel-fingerprints-contrarian-climate-research-willie-soon-harvard-smithsonian-koch-exxon-southern-company/
[5] The Toxic Ten, Center for Countering Digital Hate, 2 nov 2021 https://counterhate.com/research/the-toxic-ten/
[6] Ted MacDonald, Media Matters 14 feb 2023 https://www.mediamatters.org/climate-deniers/spreading-climate-misinformation-fast-becoming-shortcut-popularity-across-right
[7] Alba, Wagner, Twitter Cuts More Staff Overseeing Global Content Moderation, Bloomberg 7 jan 2023.
[8] A) Miller m fl, Antisemitism on Twitter Before and After Elon Musk’s Acquisition, The Institute for Strategic Dialogue 20 mar 2023 https://www.isdglobal.org/isd-publications/antisemitism-on-twitter-before-and-after-elon-musks-acquisition/ B) King, Deny, Deceive, Delay Vol. 2, The Institute for Strategic Dialogue 19 jan 2023 https://www.isdglobal.org/isd-publications/deny-deceive-delay-vol-2-exposing-new-trends-in-climate-mis-and-disinformation-at-cop27/
[9] Carrington, Alarm at exodus of climate voices on Twitter after Musk takeover, The Guardian 15 aug 2023 https://www.theguardian.com/environment/2023/aug/15/twitter-exodus-climate-green-voices-musk-takeover






