Nej, jag tänker inte älta att +97% av klimatforskarna är överens, om vilka enkäter de svarat på eller hur många artiklar som säger ditten eller datten. Även om siffrorna i sig kanske ger en bra bild av läget så har jag varit igenom den loopen några gånger och den leder det ingen vart (och ärligt talat så var ett överdrivet räkna-pinnar-effektivitet en stor anledning till att jag sa upp mig från mitt förra jobb 😉 …)

Är forskarna överens om allt inom klimatvetenskapen? Klart att de inte är. Och det är det heller ingen (seriös) om har påstått. Får jag föreslå att du läser IPCC:s rapport om till exempel aerosoler så kan du själv se hur IPCC ”mörkar osäkerheter”, eller här, eller här, eller tja googla på själv… Pratet om konsensus handlar inte om det.

Nej igen, jag tänker heller inte leka messerschmidt och berätta hur det egentligen ligger till och vad som är rätt (det är inte mig ni ska lyssna på i den här debatten), däremot tänkte jag belysa de två områden det brukar tjafsas mest om: klimatkänslighet och klimatmodellerna och hur det brukar framställas i debatten.

VUXENBEBATT™

Ja, det har efterlysts en mer vuxen debatt om klimatet från många håll men jag säger NEJ TACK till det, den har redan pågått i decennier. Vi skulle behöva en mer barnslig debatt där fler faktiskt betedde sig som barn och var nyfikna och ville lära sig än att hänge sig åt pajkastning. På Skeptical Science kan du till exempel hitta ett par hundra ”klimatmyter” som snurrar runt på nätet och trots att de blivit motbevisade sen evigheter kommer de inte försvinna (får väl lägga till en varning, sidan är klassad som ”alarmistisk” och verkar vara en no-go-zone för många, likväl kan du hitta länkar till riktiga vetenskapliga artiklar där, sen kan du ju ta ställning själv).

Exempel på hur det kan låta i den vuxna debatten:

”You remember how it used to be called ‘global warming’ and then magically the theory changed to ‘climate change’? The reason is it wasn’t warming, but the computer models still say it is, except the satellites show it’s not.”

Ted Cruz, senator i Texas

Det var förmodligen därför man redan 1988 döpte FN:s klimatpanel till Intergovernmental Panel on Climate Change .

(och lite tragikomiskt blir det när man läser i ett läckt memo från republikanska partistrategen Luntz om att de borde börja använda just ”klimatförändring” istället för skrämmande ord som ”global uppvärmning” (och gillar du konspirationer så ska jag ge dig en med koppling till detta i slutet på detta inlägg)…)

KLIMATKÄNSLIGHET

Nåja, till saken. Som jag berättade i mitt förra inlägg om växthuseffekten så kommer du knappast hitta något annat område som röner samma vetenskapliga konsensus som den om växthuseffekten. Man är tämligen överens om att en fördubbling av atmosfärens CO2-halt jämfört med innan industrialiseringen (dvs från 280 till 560 ppm) kommer ge ca 1ºC:s uppvärmning. För närvarande har vi strax över 400 ppm och med nuvarande utsläppstakt beräknas 560 ppm uppnås runt 2050 (tar det ur minnet).

Men det är lite mer komplext än så: uppvärmningen kommer i sin tur påverka en rad faktorer såsom hur mycket vattenånga luften kan hålla, molnbildning, istäcke och så vidare. Dessa så kallade feedbacks kan antingen förstärka eller försvaga uppvärmningen och summan av detta brukar kallas klimatkänslighet, dvs den temperaturförändring som erhålls av en fördubbling av CO2-halten jämfört med innan industrialiseringen.

Såna här bilder kan man inte visa i vuxendebatten™ för CO2 är en genomskinlig gas och det som syns här är vattenånga

 

För att komplicera det ytterligare brukar det pratas i huvudsak om två olika värden här, ECS och TCR.

ECS (Equilibrium Climate Sensitivity): många av de processer som påverkas av en uppvärmning är långsamma och effekten kan märkas först decennier efter fördubblingen av CO2 är uppnådd. ECS syftar till den temperaturökning som förväntas efter det att dessa ”jämvikter” ställt in sig. IPCC:s senaste (2014) estimat ligger på 1,5-4,5 ºC.

TCR (Transient Climate Response): detta är temperaturförändringen som beräknas erhållas vid tillfället då CO2-halten fördubblats och har ökat med 1% per år (det vill säga man tar inte hänsyn till de mer långsiktiga förändringarna). IPCC:s senaste (2014) estimat ligger på 1-2,5 ºC och skiljer sig från ECS då t ex energiupptaget i haven inte hunnit ”jämvikta” sig med atmosfären.

Naturligtvis är dessa värden viktiga för att kunna få en uppfattning om framtida effekter av fortsatt CO2-utsläpp och eftersom det är så komplext finns det en utomordentlig potential för en givande vuxendebatt™, ska visa snart men först behövs en förklaring till hur man plockar fram de här värdena.

Det finns i princip tre olika metodiker för att få fram klimatkänsligheten och kan förenklat beskrivas så här:

1. man tittar på hur jorden har reagerat på ökade halter av växthusgaser i ”geologiska tidsserier” dvs lååångt tillbaka i tiden.
2. man tittar på uppmätta temperaturer under senare århundradet eller så kontra halterna av växthusgaser och andra ”forcings”
3. man låter klimatmodellerna beräkna klimatkänsligheten utifrån de fysikaliska parametrar man lagt in i modellerna

Det finns förstås även studier som kombinerar ovanstående. Man ska ha klart för sig att alla har sina begränsningar och ger inte ”den enda sanningen”, läs mer om det till exempel här.

Om vi låter vuxendebatten™ symboliseras av denna insändare på SvT Opinion så får vi veta att ”Klimatkänsligheten enligt IPCC på 3 grader är en ren gissning.” Vidare så nämner de att klimatkänsligheten har visat sig vara låg och länkar till en studie av Lewis & Curry 2018.

Ska vi för barnslighetens skull se vad IPCC har att förhålla sig till?

Här får du en lista på 142 studier som uppskattat en klimatkänslighet (ja, Lewis och Currys studie finns med (liksom även Moncktons för er som varit med ett tag)). Carbon Brief har illustrerat spridningen i resultaten mellan de olika studierna så här:

(Ganska många, det är nästan så man önskar det fanns någon sorts kommitté som kunde utvärdera och vikta allt det här ihop med övriga områden i klimatforskningen …)

Det är väl känt att uppskattningar av klimatkänsligheten utifrån uppmätta temperaturer (alt 2 ovan) i regel ger ett spann i de lägre regionerna av det som IPCC anger. Men varför vi enbart ska titta på just Lewis & Currys studie och bortse från allt annat får vi inget svar på i SvT Opinion-artikeln. Inte heller får vi någon ledtråd till hur de kommit fram till att IPCC ”gissar” fram sina siffror. Är jag elak om jag säger att jag inte tror att artikelförfattarna har koll på det själva? Jag har det definitivt inte men det finns vetenskapliga invändningar och jag litar på att vetenskapen hanterar detta som man alltid ha gjort, time will tell och min input i just den här frågan är inte viktig …

Och sen bör man kanske tillägga att Lewis & Currys lägre ECS-värde var 1,2-3,1ºC jämfört med IPCCs 1,5-4,5ºC. Det vill större delen omfattas alltså av IPCCs uppskattning.

Är det en sån här ”debatt” vi vill ha?

Samma visa var det 2014 när den ”skeptiska” lobbygruppen Global Warming Policy Foundation (GWPF) gav ut en rapport Oversensitive: How the IPCC hid good the news on global warming . Enligt rapporten ska IPCCs antaganden om TCR vara för högt satta då de tagit för mycket hänsyn till opålitliga modelluppskattningar istället för uppmätta värde (metodikalternativ 3 vs 2 ovan). Istället ansåg de att medelvärdet borde vara 1,35ºC som är 25% lägre än vad IPCC anger.

Två forskare som utvecklat de metodiker som använts för att ta fram de värden som GWPF använts sig av och sägs ska viktas högre än andra ger här sin syn på saken och varför det är felaktigt. Det finns en rad begränsningar även med de metoderna. Du får väl läsa och avgöra själv…

Men kanske än viktigare, vad innebär det här rent konkret?

Tja, om utsläppen fortsätter som vanligt kan effekterna vi förväntas se 2050 skjutas fram till 2060. Så jag antar att det är där någonstans linjen dras om man är alarmist eller så kallad skeptiker.

But if emissions stay high, Myles Allen, professor at Oxford University and IPCC author, tells us:

“A 25 per cent reduction in TCR would mean the changes we expect between now and 2050 might take until the early 2060s instead … So, even if correct, it is hardly a game-changer.”

Så här kan man fortsätta vuxendebatten™ med sedvanlig cherry picking i evigheter. Det finns så många intressanta frågeställningar inom forskningen som skulle kunna belysas men det känns nästan ogörligt i dagens debattklimat. Minsta antydan till osäkerhet ska genast tolkas som att det mörkas, det är mygel och i verkligheten vet vi ingenting.

Oavsett vilket forskningsområde du väljer kommer du hitta meningsskiljaktigheter hos de forskare som försöker vidga forskningsfronten. Skillnaden i klimatdebatten är att de nu fått stora fanatiska hejaklackar där nivån många gånger är att mannen-på-gatan ska lära klimatforskarna att solen påverkar klimatet, berätta för biologerna hur fotosyntesen fungerar (CO2 är livets gas), berätta för kemisterna att CO2s löslighet i vatten är beroende av temperaturen osv …

 

Men råder det konsensus i klimatfrågan när man inte ens kan bestämma klimatkänsligheten exakt?

Återigen, det är ingen som hävdar att allt är klarlagt men du kan knappast få en större konsensus än den rörande frågan om det existerar en uppvärmning som huvudsakligen är orsakad av mänsklig aktivitet. Här har jag listat uttalande från en radda vetenskapliga institutioner men jag har inte lyckats hitta en enda som motsäger sig det.

Reaktioner på Twitter om det: ”Vad har vetenskapliga institutioner med saken att göra?” (ja, vad ska man säga?)

Riksdagsmannen som efterlyste en vuxnare klimatdebatt svarade att många av institutionerna bara säger att människan till största delen orsakat den, inte hur mycket. Likaså hänvisar många av dem till IPCCs uppfattning och skulle därför inte kunna räknas vad jag förstår. Att hålla med IPCC blir alltså ett bevis på att det inte stämmer, närmare konspirationstänk kommer man inte.

I hans önskan till vuxendebatt™  får man dessutom detta:

”Jordens klimat har ändrats ofta och dramatiskt genom historien. Trots detta hävdas i debatten att alla dagens klimatförändringar enbart beror på människan. Alla tidigare naturliga faktorer som påverkar klimatet har alltså plötsligt upphört?”

Ingen seriös människa har någonsin påstått något sådant. Jag har flera gånger frågat vilka naturliga faktorer som inte har undersökts men inte fått något svar.

Bild från Carbon Brief, Creative Commons.

Det här blev långt, får ta min syn på klimatmodelleri-debatten i nästa inlägg, se här. Det är alltså min uppfattning om debatten, inte i sakfrågan: jag är fortfarande så naiv att jag tror att forskarna bör föra den vetenskapliga debatten i vetenskapligt publicerade artiklar. Om du kan komma på en bättre idé än att ha en organisation som IPCC så vore det ju kanon, men lycka till med att fixa en så stor organisation med idel viljestarka akademiker som ska hålla sams där ingen blir stött och skyller på ojusta medel.

Nej, de som tjatar om en mer vuxen klimatdebatt vill inte ha det, de vill ha bekräftelse på att vetenskapen är fel och att allt är en konspiration. Ja, det är en åsikt och ingen fakta men jag vidhåller att det här mer handlar om politik och ideologi än fakta. There you have it 🙂

Och hur var det med den där konspirationsteorin gällande konsensus i klimatdebatten? Så här uttryckte sig den republikanske politikstrategen Luntz om deras mål i ett memo:

Voters believe that there is no consensus about global warming within the scientific community. Should the public come to believe that the scientific issues are settled, their views about global warming will change accordingly. Therefore, you need to continue to make the lack of scientific certainty a primary issue in the debate.

 

To be continued …