Etikett: växtlighet

Världen blir grönare – men Moores argument är gulnande halmstrån

Den Av Mathsi Uncategorized2 kommentarer

Lobbyisten Patrick Moore har nyligen släppt en bok och kör ett Twitterrace för att väcka uppmärksamhet för den. Moores tes är att våra koldioxidutsläpp har räddat världen från en katastrof, CO2-halten i atmosfären var nämligen på väg att sjunka till en, för växter, farligt låg nivå (men enligt den (felaktiga) graf han brukar sprida skulle denna gräns nås om cirka 5 miljoner år -på tal om alarmism). Enligt honom har den ökande koldioxidhalten enbart positiva effekter. Häromdagen tweetade han:

Det finns mycket riktigt en vetenskaplig artikel i blogginlägget han länkar till på NoTricksZone som beskriver en ökad växtlighet söder om Sahara (inte Sahara som Moore skriver, men jaja). Han skriver som synes att CO2 är den huvudsakliga orsaken till detta. I själva verket har forskarna inte ens inkluderat CO2 i sin modell i den studien: ”The lack of spatial variability in atmospheric CO2 trends precluded it from being incorporated into our model” (länkar följer nedan).

I bloggposten (skrivit om NoTricksZone t ex här) länkas till ännu en blogg. Där presenteras en graf byggd på data som laddats ner från NASA:s vegetation index (ja, den är tillgänglig för alla) och dessa visar att världen har blivit grönare. Det framställs som att IPCC och NASA skulle mörka att CO2 har en positiv effekt på växtligheten. Det är en rejäl halmgubbe, för det gör de naturligtvis inte. Däremot är frågeställningen kanske en aning mer komplex än vad Moore och kompani tycks vilja ge sken av.

Till exempel visade en studie från 2016 (Zhu et al 2016) att världen blivit grönare och forskarna menade att 70% av detta kunde förklaras av en högre koldioxidhalt. Om det mörkades? Så till den grad att NASA skrev om det på sin webbbsida och publicerade en video på Youtube. Det finns även beskrivet i IPCC::s rapporter.

Ett stående argument i klimatdebatten från ”pseudoskeptikerhåll” är att modeller är värdelösa. Men det tycks bara gälla när de visar icke önskvärda resultat. Den ovan nämnda studien bygger visserligen på satellitmätningar men själva slutsatsen att förgröningen mestadels beror på CO2 bygger på modellsimuleringar. Från artikelns sammanfattning: ”Factorial simulations with multiple global ecosystem models suggest that CO2 fertilization effects explain 70% of the observed greening trend”

Intervju med ett par av forskarna Carbon Dioxide Fertilization Greening Earth, Study Finds | NASA:

“While the detection of greening is based on data, the attribution to various drivers is based on models,” said co-author Josep Canadell […] Canadell added that while the models represent the best possible simulation of Earth system components, they are continually being improved. […] The beneficial impacts of carbon dioxide on plants may also be limited, said co-author Dr. Philippe Ciais. “Studies have shown that plants acclimatize, or adjust, to rising carbon dioxide concentration and the fertilization effect diminishes over time.”

Samma år publicerades en studie (Girardin et al 2016) som visade att man bör vara försiktig med att dra allt för säkra slutsatser från enbart studier baserade på satellitbilder. Upplösningen är inte tillräcklig för att se alla skillnader på regional nivå. Girardin hade bland annat använt trädringsprover från skogar i Kanada och inte sett något ökad tillväxt trots ökad temperatur och CO2-halt. Andra faktorer som vattentillgång påverkar också denna process. No growth stimulation of Canada’s boreal forest under half-century of combined warming and CO2 fertilization | PNAS

En annan studie (Swahn et al 2016) visade att växter anpassar sig till högre CO2-halt och får en effektivare ”vattenhantering” och blir därmed mer tåliga för torka. Tydligen får man publicera studier som kommer fram till att ”katastroflarmen” kan minskas… Plant responses to increasing CO2 reduce estimates of climate impacts on drought severity | PNAS

2016 publicerades också resultat från kanske världens längst pågående fältförsök (då 17 år) om hur växtligheten påverkas av framtida klimatförändringar (Zhu et al 2016 -nej inte samma Zhu som översta artikeln). Ett gräslandskap i Kalifornien har delats in i olika avsnitt där parametrar som kväve, koldioxid, nederbörd och temperatur varierades (både enskilt och i samvariation). Kvävetillförsel har en påtaglig effekt men den sammantagna slutsatsen var att tillväxten påverkades till det sämre av de förväntade klimatförändringarna (NPP = nettotillväxt, ANPP=above, över marken, BNPP=below, under marken):

”Our results suggest that future climate change will push this ecosystem away from conditions that maximize NPP [net primary production], but with large year-to-year variability.” Nonlinear, interacting responses to climate limit grassland production under global change | PNAS

En senare studie (Chen et al 2019) som också baserade sig på satellitbilder men med ”högre upplösning” än den från 2016 ovan talar emot att CO2-halten skulle ha så stor påverkan på förgröningen som 2016-studien lyfte fram. Istället visar de att ”mänskliga aktiviteter” i framförallt i Kina och Indien haft stor påverkan. Kina har planterat en ohygglig mängd träd för att förhindra erosion, och Indien har intensifierat/ökat produktiviteten i sitt jordbruk. Förgröningen handlar med andra ord inte bara om att CO2-halten har ökat.
Artikel på NASA:s websida: Human Activity in China and India Dominates the Greening of Earth | NASA,
Artikel på Carbon Brief: One-third of world’s new vegetation in China and India, satellite data shows (carbonbrief.org)

I blogginlägget på NoTricksZone länkas som sagt till en studie som visar att ”förgröningen” söder om Sahara har ökat med 8%. Moore tillskriver detta till att vara en effekt av CO2. I själva verket förklaras 80% av dessa förändringar av andra orsaker, CO2 ingick inte ens i deras modell: (Venter et al 2018): ”The lack of spatial variability in atmospheric CO2 trends precluded it from being incorporated into our model”.

Notwithstanding, the changes we observe between 1986 and 2016 might reflect the legacy effects of post-industrial revolution CO2 trends, although the shape of continental trend lines suggests that the temporal variation in WPE [woody plant encroachment] rate is not directly linked to that of CO2 (Fig. 2a, b). While experimental studies have noted a positive growth response in trees to elevated CO29,32, the strength of this response relative to herbaceous plants is variable, especially when considered in isolation from nutrient limitations and competitive interactions present in natural systems but commonly absent in experimental set-ups33,34. While CO2 may contribute to WPE, the global trend in atmospheric CO2 has not led to homogenous trends in WPE (Fig. 1b). Thus the other climatic and disturbance drivers assessed here are important in determining the direction of vegetation change and determining the magnitude of WPE. Drivers of woody plant encroachment over Africa | Nature Communications

En annan studie (Yuan et al 2019) har utgått rån det som kallas Vapor Pressure Deficit (VPD), det vill säga ”underskottet” av vattenånga i luften. När temperaturen ökar kan luften innehålla mer vattenånga, men man har sett att skillnaden mellan hur mycket luften kan innehålla och vad den i verkligheten innehåller, har ökat (vilket anses bero på att avdunstningen från haven inte kan ”kompensera” för den ökade värmen och avdunstning som sker över land). Detta leder till en ökad drivkraft för att vatten ska avdunsta och tvingar växterna att stänga sina klyvöppningar, vilket därmed minskar dess möjlighet för tillväxt. ”In comparison, after 1999, the trends of NDVI over many regions reversed, and 59% of vegetation areas showed a pronounced NDVI browning (decreasing) trend”.

Ett ökat underskott av vattenånga i atmosfären:

Anomalies are relative to the mean of 1982–2015 when data from all datasets are available. Vegetation areas were determined using the MODIS land cover product. Blue line and gray area illustrate the mean and SD of VPD simulated by six CMIP5 models under the RCP4.5 scenario. Science Advances  14 Aug 2019: Vol. 5, no. 8, eaax1396 DOI: 10.1126/sciadv.aax1396

Nedan jämförs hur ”förgröningshastigheten” har minskat, överst perioden 1982-1998 och underst 1999-2015:

Rates of greening across the world between 1982-1998 (top) and 1999-2015 (bottom). Red indicates that the rate of greening decreased in the period, while green indicates that the rate increased. Grey shows land without vegetation. Source: Yuan et al. (2019)

Forskarna lyfter fram vattenstress som främsta orsaken till denna ”förbruning”/minskad tillväxthastighet. Artikel på Carbon Brief: Rising water stress could counteract global greening, study says (carbonbrief.org)

NoTricksZone presenterar även en studie som visar att CO2:s ”gödslingseffekt” kan vara större än man tidigare räknat med (Haverd et al 2020) och att effekten kommer öka med framtida ökning av koldioxidhalt. Då skulle växtligheten utgöra en betydligt större kolsänka än vad modeller tagit hänsyn till och göra det lättare att uppnå målen i Parisavtalet. Mindre katastrofigt läge alltså. Och det är ju kanonbra! Men som i princip alla de studier jag tar upp i detta inlägg ingår en hel del simuleringar och modellkörningar. Higher than expected CO2 fertilization inferred from leaf to global observations – Haverd – 2020 – Global Change Biology – Wiley Online Library

Ännu en ny studie i Science (Wang et al 2020) visar på en nedgång i CO2:s gödslingseffekt då andra faktorer blir begränsande: “According to our data, what appears to be happening is that there’s both a moisture limitation as well as a nutrient limitation coming into play,” Poulter said. “In the tropics, there’s often just not enough nitrogen or phosphorus, to sustain photosynthesis, and in the high-latitude temperate and boreal regions, soil moisture is now more limiting than air temperature because of recent warming.”

Ytterligare en studie från slutet av förra året (Madani et al 2020) ser tecken på att den ökade ”förgröningen” kanske inte kommer att öka linjärt med koldioxidhalten. Tillväxten i arktiska områden tycks ha stannat av och en del områden där tycks redan ”förbrunas” och likaså gör vattenbrist i delar av tropikerna att tillväxten avstannar.

”The satellite data also revealed that water limitations and decline in productivity are not confined to the tropics. Recent observations show that the Arctic’s greening trend is weakening, with some regions already experiencing browning.” Water Limitations in the Tropics Offset Carbon Uptake from Arctic Gree | NASA

Herren ger och Herren tar. Inget är simpelt och enkelspårigt i verkligheten, en studie från förra året visade att mänskliga aktiviteter kan påverka tillväxten negativt trots en ökad förgröning totalt sett (Burell et al 2020):

”We found that, between 1982 and 2015, 6% of the world’s drylands underwent desertification driven by unsustainable land use practices compounded by anthropogenic climate change. Despite an average global greening, anthropogenic climate change has degraded 12.6% (5.43 million km2) of drylands, contributing to desertification and affecting 213 million people, 93% of who live in developing economies.”

En review av flera hundra artiklar i ämnet publicerades förra året (Piao et al 2020). Om vi ska besluta oss för att tro på modeller 😉 så ansågs CO2 vara den största bidragande orsaken till förgröningen. Men det är inte hela sagan. I de arktiska områdena tycks den högre temperaturen vara den huvudsakliga orsaken bakom tillväxten, men den får samtidigt motsatt verkan i tropikerna. ”Mänskliga parametrar” har också inverkat på att Indien och Kina står för en mycket stor del av världens totala förgröning:

  • Pronounced greening is observed in China and India due to afforestation and agricultural intensification.
  • Global vegetation models suggest that CO2 fertilization is the main driver of global vegetation greening.
  • Warming is the major cause of greening in boreal and Arctic biomes, but has negative effects on greening in the tropics.
  • Greening was found to mitigate global warming through enhanced land carbon uptake and evaporative cooling, but might also lead to decreased albedo that could potentially cause local warming.
  • Greening enhances transpiration, a process that reduces soil moisture and runoff locally, but can either amplify or reduce runoff and soil moisture regionally through altering the pattern of precipitation (Greening of the Earth Mitigates Surface Warming | NASA).

Characteristics, drivers and feedbacks of global greening | Nature Reviews Earth & Environment

Nej, det här var ingen metodisk och grundlig genomgång om hela det vetenskapliga läget i frågan. Jag är inte rätt person att beskriva allt nytt inom det här området. Det är definitivt inte Patrick Moore eller bloggaren bakom NoTricksZone heller. Jag triggades skriva detta främst av Moores (sedvanliga) uttalande som inte har någon grund i verkligheten – i det här fallet visade den studie han hänvisade till raka motsatsen än det han påstod. Jag ville också bara visa att det är mer komplext än vad Moore framställer det som – inte för att han någonsin kommer ändra uppfattning.

Det blir så enkelspårigt. Motstridiga forskningsresultat i en så här extremt komplex fråga är inget uppseendeväckande i sig. Forskning tar tid och följer sällan en spikrak linje. Ingen säger emot att CO2 gynnar växtligheten eller att världen har blivit grönare. Men alla vet lika väl att växter är beroende av andra faktorer än CO2 för sin tillväxt. Visst vore det väl fantastiskt om skogen visar sig vara en bättre kolsänka än vad man tidigare trott. Men att utifrån en eller två modellstudier konstatera att fortsätta utsläpp inte är några problem är ju liiite att körsbärsplocka i överkant. Om ni frågar mig.

Men det spelar ju ingen roll om vi hugger ner vår skog. Att plantera några hektar skog i Kina hjälper inte för att kompensera för att man hugger ner regnskog i Amazonas eller ersätter Borneos skogar med oljepalmsplantager. Det handlar dessutom om så långt mycket mer än bara antal träd och deras lövverk.

För övrigt är det inte märkligt att pseudoskeptiker tjatar om att the science is not settled, men så fort det dyker upp en studie som visar resultat de gillar, ja då är minsann the science settled och man kan bortse från allt annat.

PS 25/3 släpps min bok Spelet om klimatet 🙂

Koldioxid -livets gas (suck)

Den Av Mathsi Klimat, Samhälle, Uncategorized, Vetenskap23 kommentarer

Trolltyg11

Koldioxid kan ju inte vara dåligt, alla känner till fotosyntesen, växterna producerar syre från atmosfärens koldioxid och en högre halt gör att de växer bättre. Man pumpar till och med in koldioxid i växthus. Livets gas!

Finns det något tydligare sätt att åskådliggöra hur enkelspårig den här klimatdebatten är? Det har blivit helt normalt att ”mannen på gatan” upplyser klimatforskare om att solen påverkar klimatet, biologiprofessorer får berättat för sig om hur fotosyntesen fungerar och så vidare. Det är lite som att påminna kirurgen om att det finns blod i kroppen.

Ta en titt på videon nedan från ”Prager University” där lobbyisten Patrick Moore (nej han är ingen forskare) ältar de här argumenten, helt utan nyanser eller anknytning till verkligheten. Om man bara tar ett steg tillbaka och andas lite så fattar exakt alla att verkligheten är mer komplicerad än så.

Prager U producerar för övrigt en mängd av de här typen av korta filmer som ger sken av att ”utbilda folket” i allt från att dissa klimatvetenskap till att promota kreationism och hylla marknadsekonomin.

Men Prager U är inget universitet utan en videokanal som drivs av en religiös, högerinriktad man (Prager). Organisationen har enligt Wiki en omsättning på $10 miljoner, pengar som kommit från bland annat de som sysslar med fracking (surprise).

Men det är där vi är.  Det är naturligtvis inte enbart extra CO₂ som får plantorna i växthuset eller grödorna på åkern att växa bättre. Visst, så länge CO₂ är den begränsande faktorn så kommer en ökad tillgång att gynna tillväxten och det är det ingen som förnekar. Men det är som alla vet inte heller koldioxidens enda effekt på växternas levnadsförhållanden.

Men hånfulla kommentarer som ”klimatfundamentalister sväljer allt” och ”alla vet ju hur fotosyntesen funkar” dyker ständigt upp.

Jag är själv ganska övertygad om att ”mannen på gatan” inte har en aning om hur fotosyntesen fungerar för då skulle vi förmodligen inte ha den här debatten. Tänkte därför skriva en skvätt om det och även hänvisa till några studier som visar att allt inte är frid och fröjd med koldioxidökningen och med enbart ökade skördar som följd.

Fotosyntesen och C3-växterna

Alla har väl fått lära sig att gröna växter tillverkar syre och kolhydrater utifrån koldioxid och vatten via fotosyntesen:

6 CO₂ + 6 H₂O + solljus → C₆H₁₂O₆ + 6 O₂

Den formeln är dock en grov förenkling, i själva verket involverar det en rad olika biokemiska reaktioner som brukar kallas Calvincykeln:

Calvin-cycle4

Bild av Mike Jones, Wikipedia

Fotosyntesen hos en stor majoritet av alla växter på jorden går via denna reaktionskedja och eftersom första intermediatet består av tre kolatomer brukar de benämnas C3-växter. Men det är en process som inte är helt problemfri när det blir varmt och torrt.

Växterna tar som bekant upp vatten via rötterna medan koldioxiden plockas upp från atmosfären via porer i bladen som kallas klyvöppningar (stomata). Det är även via dessa som det syre som bildas i fotosyntesen ventileras bort. En nackdel är att även vatten kan avdunsta här och är det riktigt varmt ute kan det innebära livsfara för växterna, varför de också kan stänga porerna vid behov.

Problemet är att växten inte får någon påfyllning av CO₂ då porerna är stängda, vilket gör att halten CO₂ i cellerna minskar i takt med att fotosyntesen tuggar på och samtidigt ökar halten syrgas eftersom det inte kan ventileras bort. Ett vitalt enzym i Calvincykeln, RuBisCo, börjar då att använda O₂ istället för CO₂ som ”startmaterial” vilket kraftigt reducerar effektiviteten i fotosyntesen. Det brukar kallas fotorespiration.

Så man kanske skulle misstänka att denna typer av växter kan få problem vid ett ändrat klimat…

Fotosyntesen och C-4-växterna

I tropikerna är det oftast för varmt på dagarna för att klyvöppningarna ska kunna hållas öppna och ta upp CO₂ och ventilera ut O₂. Här trivs en annan typ av växter vars celler är annorlunda organiserade och fotosyntesen kan ske via en annan reaktionsväg jämfört med C3-växterna (åtminstone inledningsvis). De första reaktionerna utnyttjar då inte enzymet RuBisCo och det första intermediatet i denna reaktionsserie har fyra kolatomer (malate) och de kallas därför C4-växter.

HatchSlackpathway2

Bild av Mike Jones, Wikipedia

Det gör att RuBisCo inte kommer hämmas om halten syre skulle byggas upp när klyvöppningarna är stängda på samma sätt som i C3-växterna. Det gör i sin tur att de bättre kan hantera varmare och torrare klimat. I verkligt varma och torra områden vore det rena självmordet att ha klyvöppningarna öppna alls under dagen och där finns det ytterligare en typ av växter (CAM) som bara tar upp koldioxid under natten.

Men det här är inte hela sanningen heller, det finns olika varianter på C4-cykeln och det är många andra faktorer och olika kemikalier inblandade i växternas liv. Exempel på C4-växter är majs och sockerrör.

Och vad har det med saken att göra? Jag ville bara visa att det är mer komplicerat än vad man kan tro och det här är förstås bara en av orsakerna till att olika växter har olika förutsättningar att kunna anpassa sig till ett förändrat klimat. De påverkar i sig själva hur mikroklimatet i ett område ser ut, fukt, hydrologi, fauna och så vidare.

Och förändringar sker redan nu, en studie i Florida visar att växterna där har anpassat sig genom att reducera antalet klyvöppningar med 34% under de senaste århundradet.

Här ett utdrag från IPCC:s rapport följt av några studier om hur växter reagerar på en ökad koldioxidhalt och klimatförändringar (tagit länkarna härifrån):

Global warming has led to shifts of climate zones in many world regions, including expansion of arid climate zones and contraction of polar climate zones (high confidence). As a consequence, many plant and animal species have experienced changes in their ranges, abundances, and shifts in their seasonal activities (high confidence).

  1. Yuan, et al. (2019). Science Advances. Increased atmospheric vapor pressure deficit reduces global vegetation growth.
  2. Mankin, J, et al. (2019). Nature Geoscience. Mid-latitude freshwater availability reduced by projected vegetation responses to climate change.
  3. Lammertsma, E, et al. (2011). Indiana University. Global CO2 rise leads to reduced maximum stomatal conductance in Florida vegetation.
  4. Zhao, M and Running, S. (2010). Science. Drought-Induced Reduction in Global Terrestrial Net Primary Production from 2000 Through 2009.

Så växter kan hantera olika klimat och ”näringsförutsättningar” på olika sätt. Det visste exakt alla människor redan. Det är naturligtvis ingen slump att alträd gärna växer intill åar, att akaciaräd växer på savannen, att vissa växter klarar kalkrikare marker bättre än andra och så vidare.

Du, jag, alla, vet detta.

Patrick Moore (videon ovan) är biolog i grunden och är inte dum i huvudet. Han vet detta. Men han har också jobbat större delen av sitt liv som PR-konsult och lobbyist och vet att fakta inte betyder någonting utan en berättelse. Därför slänger han upp mer eller mindre handritade grafer som, efter de ha körts genom känslofiltret, blir till ”hårda fakta” som andra kan använda för att håna både sunt förnuft och vetenskapens drivor med artiklar.

Några av Moores favoritgrafer, läs historien bakom här.

Men NASA:s satelliter har ju visat att jorden blivit grönare!?

Ja, det är inget som mörkas, du kan du till och med läsa om det i IPCCs specialrapport Climate Change and Land från i somras. Men det är förstås inte så enkelt att det enbart handlar om en högre koldioxidhalt utan beror även på längre växtsäsonger, hur man brukar marken och använder gödsel etc.

Men det är definitivt inte hela bilden, för samtidigt verkar denna trend har avtagit och man ser det omvända på många håll, förmodligen på grund av stress från vattenbrist (t ex Zhao et al, Science, 2010). En annan studie av trädens årsringar har visat att tillväxten minskat sen 1998 på 100 av 171 undersökta platser runt om i världen. En annan studie i Science Advances  2019 bekräftar att denna ”förgröning” av jordklotet har slutat.

Utdrag från IPCC följt av några studier som visar på att den ökade halten av koldioxid inte bara för med sig positiva saker, länkar tagna härifrån:

Satellite observations have shown vegetation greening over the last three decades in parts of Asia, Europe, South America, central North America, and southeast Australia. Causes of greening include combinations of an extended growing season, nitrogen deposition, CO2 fertilisation, and land management (high confidence).

Vegetation browning has been observed in some regions including northern Eurasia, parts of North America, Central Asia and the Congo Basin, largely as a result of water stress (medium confidence). Globally, vegetation greening has occurred over a larger area than vegetation browning (high confidence).

  1. Li, Y, et al. (2019). University of Illinois Urbana-Champaign. Excessive rainfall leads to maize yield loss of a comparable magnitude to extreme drought in the United States.
  2. Zhu, K, et al. (2016). Stanford University. Nonlinear, interacting responses to climate limit grassland production under global change.
  3. Liu, B, et al. (2016). Nanjing Agricultural University. Similar estimates of temperature impacts on global wheat yield by three independent methods.
  4. Hatfield, J, et al. (2015). United States Department of Agriculture. Temperature extremes: Effect on plant growth and development.
  5. Williams, C. (2014). Clark University. Heat and drought extremes likely to stress ecosystem productivity equally or more in a warmer, CO2 rich future.
  6. Silva, E, et al. (2013). Drought and Its Consequences to Plants – From Individual to Ecosystem.
  7. Hawkins, E. (2012). Increasing influence of heat stress on French maize yields from the 1960s to the 2030s.
  8. Battisti, D and Naylor, R. (2009). Historical Warnings of Future Food Insecurity with Unprecedented Seasonal Heat.

Bland annat med tanke på ovanstående är det inte helt oväntat att vissa grödor kommer gynnas på vissa platser men tvärtom på andra, tecken som syns redan nu. IPCC:

“Observed climate change is already affecting food security through increasing temperatures, changing precipitation patterns, and greater frequency of some extreme events. Increasing temperatures are affecting agricultural productivity in higher latitudes, raising yields of some crops (maize, cotton, wheat, sugar beets), while yields of others (maize, wheat, barley) are declining in lower-latitude regions.”

Det finns även studier som visar att en högre koldioxidhalt gör att grödorna vi odlar kan innehålla mindre mineraler och proteiner:

  1. Beach, R, et al. (2019). International Food Policy Research Institute. Combining the effects of increased atmospheric carbon dioxide on protein, iron, and zinc availability and projected climate change on global diets: a modelling study.
  2. Zhu, C, et al. (2018). University of Tokyo. Carbon dioxide (CO2) levels this century will alter the protein, micronutrients, and vitamin content of rice grains with potential health consequences for the poorest rice-dependent countries.
  3. Myers, S, et al. (2014). Harvard University. Increasing CO2 threatens human nutrition.
  4. Loladze, I. (2014). Catholic University of Daegu. Hidden shift of the ionome of plants exposed to elevated CO2 depletes minerals at the base of human nutrition.
  5. Henao, J and Baanante, C. A. (1999). International Fertilizer Development Center, Alabama. Estimating Rates of Nutrient Depletion in Soils of Agricultural Lands of Africa.

Läs några kommentarer från forskare i Scientific American .

I IPCC:s specialrapport om landanvändning pratas det även om ”desertification” (kom inte på något bra svenskt ord, ”förökning” kändes inte helt rätt 🙂 ), vilket fått en del hö-hö-kommentarer: det hävdades att öknarna spred sig för decennier sen och det stämde ju inte. Nu definieras ”desertification” inte som spridning av öknar utan utarmning av jordar i torra områden (“represents all forms and levels of land degradation occurring in drylands”).

Och den ökar, mycket på grund hur marken brukas och bristande gödsling (vilket också innebär att mycket går att åtgärda, i Afrika håller man t ex på att plantera en 800 mil lång skog tvärs över kontinenten längs Saharas gräns (The Great Green Wall), vilket gett flera positiva ”bieffekter”.). Det gäller både den rika och fattiga världen men det är framförallt i utvecklingsländer problemen ligger och det handlar om en miljard människor som förväntas leva i dessa torra områden. IPCC:

“There is high confidence that the range and intensity of desertification has increased in some dryland areas over the past several decades”

”For example, under the shared socioeconomic pathway SSP2 (“Middle of the Road”) at 1.5C, 2C and 3C of global warming, the population living in drylands and exposed to risks such as water stress, drought intensity and habitat degradation is projected to reach 951 million, 1.15 billion and 1.29 billion people, respectively.”

Jaha, det var några smakprov och det verkar alltså som att verkligheten är mer komplicerad än vad som framförs i sociala medier och liknande. Alla är jätteförvånade.

Är ovanstående en fullständig genomgång? Klart det inte är, det är ett blogginlägg och allt jag ville visa var hur osaklig den här debatten är.

Men det är en naturlig fortsättning på den argumentationskedja som fallit likt dominobrickor med åren. Det hette först att det inte existerade någon uppvärmning, sen att den upphört 1998, 1995, 2002, 2007, nej 2010 … eller vänta 2016 (ja, det är påståenden från ”officiella personer” alltihop)…

När inte heller det höll blev man tvungen att köra fullt ut på att ingen har en aning om vad uppvärmningen beror, det är bara naturliga cykler, och när även det fallerar (har inte sett att någon kan redovisa en sådan naturlig cykel som stämmer överens med observationer) så faller man tillbaka på att ”det händer, men koldioxid är bara bra, det är livets gas”.

Exakt alla kan inse att förändrade nederbördsmönster och temperaturer kommer påverka växtligheten även om man inte exakt kan förutsäga hur det kommer se ut i framtiden.

Ta och läs IPCC:s rapport om du vill ha mer tillförlitlig information än från Prager U och lobbyisten Patrick Moore som målat in sig i ett hörn, hela hans stolthet och försörjning hänger på att förlöjliga vetenskapliga studier.

Carbon Brief  satte ihop en sammanfattning här.

Tänk att man skulle få leva i den tid där twitter- och blogginlägg kom att värderas högre än vetenskapliga publikationer. När tror ni debatten om att lära ut kreationism i skolan kommer hit, för det är väl bara en tidsfråga?