Kathmandu, jordbävning och Telia

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om Kathmandu, Nepals huvudstad. Det är definitivt en upplevelse att gå omkring i de myllrande gränderna och jag skulle mycket väl kunna stå i ett hörn och bara titta på allt som händer och fota en hel dag. Med lite hjälp finns det en hel del mysiga restauranger med god (och ”magsäker”) mat och om det är något som slår en efter att ha varit i Nepal är hur vänliga de flesta är, trots en helt kaotisk trafik såg jag inte en tendens till bråk eller förbannade människor i trafiken (vilket inte betyder att tutorna är tysta 🙂 ).

Det finns också mycket fint att titta på:

 

Men ändå…

… jag vill gärna åka tillbaka till Nepal men det är knappast Kathmandu som lockar. Nu har jag visserligen aldrig varit en stor fan att springa runt i städer men avgaserna är verkligen fruktansvärda (väldigt många går omkring med andningsmask och det kan verkligen rekommenderas). Själv tappade jag rösten när vi kom tillbaka från bergen, jag är helt övertygad om att föroreningarna hade stor skuld till det, det släppte dessutom nästan direkt efter vi lämnat stan.

 

Många frågar om hur det såg ut efter katastrofen med de kraftiga jordbävningar förra året. Svaret är att spåren syns överallt: raserade hus, sprickor i fasader och ärr från stora jordskred. Regeringen har lovat ersättning till de många drabbade men det är något som inte har betalats ut ännu. Vår resa var ett resultat av Chhiring och Annelies önskan att försöka bidra, en del av det vi betalade gick till återbyggnad och projekt för rent vatten i Rolwaling.

 

Bidrag och välgörenhet är förstås ingen hållbar lösning i längden, men Nepal tillhör de allra fattigaste länderna i världen och jordbävningen var knappast vad de behövde (som om någon gör det…). Men en förutsättning att det ska gå åt rätt håll är att utvecklingsländerna inte dräneras på sina rättmätiga skatteintäkter, vilket är ett jätteproblem. Upp mot en trillion dollar försvinner varje år från fattiga länder på grund av bland annat offensiv skatteplanering. Nu är det Telia som är i ropet igen. De sålde Ncell, sin lokala operatör i Nepal, för åtta miljarder men vägrar betala den reavinst Nepals skattemyndighet säger de är skyldiga.

Telia har lagt upp affären via bolag i Norge och hävdar att de inte alls ska betala. Det förvånar mig inte en sekund om det kommer sluta i att det är lagligt, eller åtminstone så grådaskigt att de kan smita undan. Det stinker när det dessutom handlar om ett statsägt företag som omsätter i runda slängar 100 miljarder (SEK) med ett resultat på över 22 mdr år 2014 (Under samma år låg Nepals BNP runt 500 miljarder (SEK) som jämförelse). Så jo Telia, Nepal behöver dom pengarna!

Ibland känns det som världen är full av snorungar som förväntar sig att alla andra ska betala, någon annan får göra det, någon annans problem, överbetalda människor som tycker allt är tillåtet så länge ingen ser och det finns pengar att tjäna. Domar’n dömer ju, något eget ansvar behövs inte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s