Att lösa problem kan ha sina problem

Det finns något tragiskt med kemisten Thomas Midgley Jr:s livsöde. Han var en briljant uppfinnare, men några av hans största framgångar visade sig ha allvarliga baksidor. Det var han som tillsatte bly i bensinen för att förhindra knackande motorer, och det var han som tog fram freoner för att ersätta farliga kemikalier som kylmedia. Midgley Jr hade därmed löst två dåtida problem på ett briljant sätt – men idag vet vi vad följderna blev.

Under hösten 1983 uppmätte brittiska forskare på Antarktis så låga värden för ozonhalten att de tvivlade på om mätningarna stämde. Då fanns varken mejl eller data tillgängliga på nätet som idag. Forskarna skrev i stället ett brev till NASA för att höra om deras satellitmätningar kunde bekräfta resultaten. Men brevet kom bort i byråkratin och de fick inget svar. Mätvärdena fortsatte dock att sjunka och 1985 publicerade forskarna de alarmerande resultaten.

Farman et al 1985 figure showing decreases in ozone to Oct 1983
Mätningar av freon- (CFC) och ozonhalter över Antarktis. Bild Real Climate

Även om britternas brev inte nådde forskarna på NASA så hade även de noterat märkligt låga ozonhalter över Antarktis. Men då mätvärdena låg under det som satellitens detektor var kalibrerad för misstänktes instrumentella problem. Det var det dock inte, och 1985 kunde de, oberoende av britterna, bekräfta deras resultat: det fanns ett ozonhål över Antarktis!

En enorm forskarinsats senare kunde det fastställas att det var freoner som låg bakom nedbrytningen av ozonlagret. Men industrin och deras lobbyorganisationer var inte nöjda. De startade intensiva kampanjer för att så tvivel om de nya vetenskapliga rönen med avsikt att förhindra regleringar. Men när de vetenskapliga bevisen inte längre gick att bestrida, drev även nitton av de största freontillverkarna på om införandet av regleringar.

1987 signerades Montrealprotokollet som trädde i kraft 1989 (men har uppdaterats många gånger sedan dess). Halten freoner i atmosfären minskar nu sakta (de är mycket beständiga) och man beräknar att det kommer dröja till runt år 2070 innan ozonlagret över Antarktis är tillbaka till 1980 års nivåer.

Den här historien är i det närmaste identisk med den om koldioxidens verkan på klimatet, om än att denna ännu inte fått sin lösning. Även här har industrin och deras lobbyorganisationer fördröjt regleringar genom intensiva kampanjer för att så tvivel om vetenskapen bakom problemen. Det är inte bara samma argument som används då som nu (”det är bara naturliga variationer”), det är till stor del även samma människor och organisationer som framför dem.

Det är alltså ingen slump att tvivel om vetenskapen bakom klimatförändringarna har fått fäste i samhällsdebatten, många har aktivt jobbat för att uppnå just detta. Idag hyllar vi effekten av de åtgärder som vidtagits för att förbättra miljön på många områden, som när freoner reglerades med Montrealprotokollet. En förutsättning för detta har varit att samhället har agerat på vetenskapliga insikter, trots protester från särintressen. Det är en viktig insikt som alla beslutsfattare dagligen bör påminna sig om.

Och Midgley Jr? Han drabbades av polio och fick svårt att röra sig. Han konstruerade då en ”sele” som gjorde att han kunde ta sig ner och upp ur sängen för egen maskin. Det slutade inte bättre än att han snodde in sig i sin uppfinning och ströps till döds 1944.


I torsdag blev det alltså debut för mig i tevesammanhang när jag blev intervjuad om Spelet om klimatet i TV4 Nyhetsmorgon. En kul upplevelse. Dagen innan blev jag intervjuad per telefon och det vi pratade om sammanfattades ihop med förslag på tänkbara frågor som hjälp till programledarna (Jenny Strömstedt och Steffo Törnquist). Så visst var jag förberedd men det blev ändå väldigt pang-på. Och programledarna hade jag inte träffat innan det var live.

Intrycket efteråt var precis vad de flesta tydligen brukar säga: Oj, vad snabbt det gick och vad sa jag egentligen 🙂 ?

Efter ett par längre intervjuer och denna korta får man en viss sympati för de som ständigt har media i knäet och vars uttalande och formuleringar övertolkas in absurdum flera år efteråt …

För ett ögonblick rusade Spelet om klimatet upp på Adlibris tredje plats över mest populära böcker även om det var kortvarigt 🙂 :

8 reaktioner på ”Att lösa problem kan ha sina problem

  1. Anders Bengtsson

    Grattis till en bra intervju, och tack för boken, den skall jag läsa med intresse. Hälsningar Anders Bengtsson Halmstad

    ________________________________

  2. Gunilla Teckenberg

    Tittade på inslaget och du klarade dig utmärkt, grattis! Jo, det är svettigt när det inte är en del av det dagliga livet.

    DN hade idag ett skakande reportage om klimatförändringarnas påverkan i Bangladesh. Det är sedan länge känt att det är en av de platser som drabbas hårt av pågående klimatförändringar med saltinträngning i odlingsmarker och ständigt återkommande stormar och cykloner. Smältande glaciärer som orsakar erosion och vatten, vatten överallt.
    I fokus stod en familj som förlorat allt, hem, boskap arbete. Pappan sålde en av döttrarna till giftermål för att familjen skulle överleva.

    Jag blev bestört när jag läste kommentarerna, inte ens ett så tragiskt livsöde fick männen, för det är oftast män, att ens reflektera utan det var det gamla vanliga – har inget med klimatet att göra..

    Jag tror tyvärr att det är kört för vår planet så som vi känner den, jag är så gammal så jag kommer inte att få uppleva det men mina barnbarn och alla andras barnbarn som vi förstör framtiden för, de kommer kanske inte att förlåta oss.

    För vad? För att vi vill fortsätta med vår livsstil? För ett ideologiskt ställningstagande? För att många blir som trotsiga små barn och förnekar en vetenskap som gett oss så mycket? För den kortvariga glädjen att håna och göra sig lustig på någon annans bekostnad?

    Jag har försökt, verkligen, men kommer nog aldrig att förstå.

    Hoppas du orkar fortsätta Maths!

    1. Såg rubrikerna men har inte tillgång till DN. Man ska ju vara medveten om att det är en ganska liten men högljudd skara som låter mest på nätet. Tror själv att omställningen kommer gå fortare än vad vi kunnat ana när det väl börjar rulla. Än så länge behöver man inte deppa ihop helt tycker jag, många, även av de främsta forskarna, anser ju att vi fortfarande har mycket av framtida utveckling i våra händer…

  3. Thomas P

    Maths, försök komma in i DN:s maskineri. Jag har haft gratisprenumeration i över ett år nu. Så fort den gamla tar slut och man avbeställer så kommer ett nytt gratiserbjudande.

  4. Bo Franzén

    Hej Maths,
    Bra intervju – grattis! Du borde fått mer tid och möjlighet att visa fler exempel – 6 min är väldigt kort med tanke på det viktiga och omfattande budskapet. När TV4 kör ”Klimatkollen” med Johan Kuylenstierna brukar utrymmet vara större (ca 11 min, senast 23/1). Generellt får klimatrelaterade reportage på tok för lite tid i TV-media – det måste bli en ändring på detta!
    Nu har jag just fått din nya bok levererad och ser fram emot spännande läsning.
    Tack för att du orkar driva dessa frågor!

Lämna ett svar till Gunilla Teckenberg Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s