Samtalet som aldrig kom…

För en månad sedan fick jag mejl från Harper Collins, ett av världens största bokförlag, att de fått tillbaka mitt manus Det som bli över från sin externa lektör med ”ett mycket positivt omdöme”. Nu skulle de överlägga internt om de ville gå vidare. Men jag var ”prio ett” och inom några veckor skulle jag få veta.

Som författarwannabe är jag ganska luttrad och räknade inte med att det skulle gå vägen men självklart började det bubbla i kroppen av hopp ändå. Varje gång telefonen lät ryckte jag till men det glada beskedet kom aldrig. Det bidde inget den här gången heller, enligt uppgift inte eftersom den var dålig utan att den inte passade in i utgivningen:

Det beror inte på kvaliteten – inte alls! – utan bara på vilken typ av bok det är och vad vi redan har fattat beslut om att ge ut.

”Jag tror att du kan hitta ett annat förlag som vill ge ut din bok, den är så pass aktuell, intressant och välskriven.”

Jag vill i alla fall ge en eloge till Harper Collins för deras sätt att kommunicera vad manuset låg ”längs vägen”. Uppskattades.

Men det går förstås inte komma ifrån att jag blev otroligt besviken och de välbekanta frågorna om det verkligen är värt att hålla på kom som ett brev på posten.  Alla mina tre manus har gått vidare hos åtminstone ett par av de ”stora förlagen” och fått liknande kommentarer som ovan från flera. Minotauros Tårar som jag till slut gav ut själv var bland de fem finalisterna i Selmapriset och jag har fått bra kritik på mina tidigare två som trots allt finns att köpa. Så visst har jag fått kvitto på att jag kan skriva och visst borde ”jag se det från den positiva sidan”…

Men ändå, jag brukar skoja om hur jag glassar i livet eftersom jag har fått möjligheten att gå ner i arbetstid för att kunna skriva. Sanningen är att jag lägger ner rätt mycket tid och kraft på att skriva, visst är det skoj men långt ifrån alltid. Lite som en läxa som alltid hänger över en. På gott och ont. Hur länge är det värt att jobba nästan heltid med något, i princip alldeles gratis, utan att det leder till något?

Jag har inga illusioner om att bli en storsäljare bara för att ett av mina manus skulle råka bli antaget, men bara det att uppleva något nytt, få nya erfarenheter. Att få skriva på riktigt så att säga. Att få bekräftelse (något annat vore att ljuga). Men jag är ju inte ensam om det, förlagen blir alldeles dränkta av manus. Så vi får väl se vad som händer…

 

Att backa upp sin konspirationsteori…

Hm,  det där med fakta å sånna grejjer … Visst är det jobbigt när det som sägs inte stämmer överens med det man faktiskt vet är sant… (alltså fakta på riktigt, ni vet det där som gammelmedia och myndigheter inte berättar för dig…)

Här är fyra exempel hur man kan hantera det, i fallande skala vad det gäller elegans kan man väl säga. Den tredje är min favorit, så dumt att man… tja, jag vet inte. Att det är verk från en professor gör det ju inte bättre.

(Nördade ner mig en del i den här typen av ”sanningar” i mitt senaste skrivprojekt  ”Vem kan man lita på?” (konspirationsteorier är fascinerande, till en början låter de oftast ganska trovärdiga…). Ett projekt som nu ligger i förlagens stora högar av andra alster och ropar ”pick me, pick me”  😉 Hoppet är väl det sista som överger en eller hur det nu var…

 1) Anti-vaccinrörelsens bästaste argument

measles

Denna bild är sann, mässlingsviruset började ges strax innan 1970 i USA och det syns klart och tydligt i diagrammet att det knappast är vaccinet som ligger bakom de förbättringar vi sett under senare tid. Eller hur? Fler grafer som visar att vaccin är onödiga hittas här.

Men ta en titt på y-axeln. Den visar antal dödsfall. Många som dött efter att ha drabbats av mässlingen har gjort det pga följdsjukdomar som lunginflammation och annat. När det kunde behandlas sjönk också dödstalen trots att inga vaccin fanns. Likaså har levnadsstandarden ökat och haft dramatiska effekter på smittspridningen. Så här ser bilden ut om man tittar på antal rapporterade sjukdomsfall:

Mässlingfall i USA

Det framgår ganska tydligt vilken effekt vaccinet haft, men det är inget som accepteras utan vidare i vissa kretsar.

En odödlig ”sanning” i de här sammanhangen är att mpr-vaccinet (dvs mässling-påssjuka-röda hund) orsakar autism. Ett närmast oändligt antal studier har visat att det inte stämmer. Nyligen slutfördes en studie som var betald av ”antivaccin-folket” själva (Gadad et al PNAS, October 6, 2015, vol. 112, no. 4) men inte heller den kunde bevisa något samband. Men det spelar ingen roll, en konspiration går inte att bräcka, varje motbevis är bara ytterligare ett bevis på att konspirationen verkligen existerar…

Visst, det går inte att helt utesluta att vaccin kan ge problem (se bara på narkolepsin och Panderemix) men sannolikheten att mpr orsakar autism är mycket, mycket liten. Det ska jämföras med riskerna det innebär att bli sjuk. Enligt statistik från USA mellan åren 1987-2000 så har över sextiotusen fall av mässling bekräftats. Av dem dog 177 personer (det vill säga tre på tusen), 97 drabbades av hjärnskada (encephalitis) och det är bara några av komplikationerna. Nästan tjugotusen av de smittade tvingades till inläggning på sjukhus. (Perry RT, Halsey NA (May 1, 2004). ”The Clinical Significance of Measles: A Review”. The Journal of Infectious Diseases 189 (S1): S4–16)

2) Cherry picking

Att bara plocka ut data som bevisar det man vill visa är en klassiker, inte minst inom klimatdebatten, här är ett exempel ur mängden.

”Det har inte alls blivit varmare” hävdar den amerikanska meteorologen Richard Keen:

Inte varmare

Eller hur, grafen är ju dessutom tagen från NOAA så därmed är saken bevisad. Fast … dom brukar ju inte hävda denna slutsats precis.

Hmm.

Den här gången får man spana in x-axeln, finns det en anledning att tidsspannet är valt som det är? Jodå, Keens avsnitt finns i den streckade rektangeln i nedanstående bild.

Hela grafen I

Exemplen är tagna från bloggen Open Minds. Keen har en PhD i klimatologi, det sägs att han sponsras av Heartland Institute, en konservativ tankesmedja som är ”rätt så” skeptisk till att det skulle finnas någon klimatförändring men jag vill förstås inte insinuera något med den kopplingen…

3) Favoriten: stiger verkligen havsnivån?

Ta en titt på nedanstående graf. Den presenterades av professor emeritus Nils-Axel Mörner, inför brittiska House of Lords och handlar om havsnivåökningen.

Moncktonsnapshot3

Mörner hävdar att havsnivån inte ökat, och mätserien är ju som synes vågrät och bevisar detta (den gröna pilen gäller alltså). Jaha, men varför är diagrammet tiltat då?

Originalgrafen från University of Colorado ser ut som nedan och visar att havsnivån ökat med 3 mm/år. Till och med detta finns med på bilden ovan, om än lite svårt att läsa när det är på sniskan.

sl_ns_global

Tre olika mätserier är presenterade men Mörner anser att det är påhittade siffror, en konspiration som borde kallas Sealevelgate (efter Watergate). Så hur motbevisar man då påståendet om havsnivåökningen? Tja, man behöver ju inte göra det svårare än det är, tiltar man diagrammet blir mätserierna vågräta och ingen stigande trend syns.

Jättebra ju!

Jag erkänner utan omsvep att jag inte begriper mig på satellitmätningar och statistikbehandlingen som ligger bakom grafen i detalj men det finns andra som gör. Vissa saker Mörner hävdar i detta sammanhang är dock lätta att kontrollera även för en lekman, han menar t ex att bara en ”mätboj” från Singapore ligger bakom alla mätningar men det är inte fallet (flera bojar går att observera live på webben till och med för den som inte har ett liv…). Mer vetenskapliga bevis med länkar på hur uppåt väggarna han är kan läsas mer om på Skeptical Science.

Mörner är alltså tidigare professor och expert inom området, han har dessutom varit ordförande för INQUA och som han själv uttrycker det:

The world’s true experts on sea level are to be found at the INQUA (International Union for Quaternary Reseach) commission on Sea Level Changes and Coastal Evolution (of which I am a former president), not at the IPCC.”

Nuvarande ordförande säger dock så här:

”Current president of the INQUA commission on Coastal and Marine Processes, Professor Roland Gehrels of the University of Plymouth, says his view [i.e. Mörner] do not represent 99% of its members, and the organisation has previously stated that it is ”distressed” that Mörner continues to falsely ”represent himself in his former capacity.”

4) Huvudet i sanden

Det lättaste är väl annars att ignorera det man inte vill ska finnas. Som ekonomiprofessor Hamilton gör om antibiotikaresistensen. Han vägrar tala i andra termer än ekonomi och då bara vad det gäller frihandelns fördelar. Eftersom alla andra gödslar på med antibiotika till djuren måste vi också göra det. Han och så sorgligt många andra verkar helt bortse helt från de astronomiska kostnaderna det innebär att inte ha verkningsfull antibiotika (om man nu ska bortse från de personliga tragedier som följer).

Det gör mig ledsen på riktigt.

 

 

 

Skänk en slant, få en bok eller två…

Hittade tio ex av min debutbok Själseld i garderoben och där gör de ju ingen glad. Många är i behov av både det ena och det andra i dagar som dessa, så kanske kan böckerna inbringa några kronor till bättre behövande istället för att ligga och damma?

Jag lägger till tio ex av Minotauros Tårar och har därmed tio paket á två böcker att skicka till någon som är intresserad. Om det är du, skänk minst 250:- till Röda Korset (http://stod.redcross.se/), visa mig ett kvitto så skickar jag dig ett paket (dvs en Själseld och en Minotauros Tårar). Blir ju några kronor i alla fall…

Först till kvarn…

mattanurret@hotmail.com

Mino-o-Sjalseld-II

Hälsningar

Maths och Mörkersdottir Förlag

 

Själseld, en passande påskrysare…

Då var det påsk och vad skulle väl passa bättre än en rysare som börjar med häxbål? Läs Själseld vettja 🙂
En roman som till största delen utspelar sig på Öland i två olika århundraden. Finns som e-bok och analog variant här.

Några utlåtanden:

”Och slutet, wow, vilket slut! Jag läste som om jag vore besatt och när slutet väl kom ville jag skrika av lycka över hur bra det var och kasta boken i väggen för hur frustrerad jag blev. Själseld är en bok som lämnar ett avtryck som aldrig försvinner!”
Iheartbooks

“Maths knyter ihop det förgångna med nutiden och på ett skickligt sätt skapar en obehaglig Hitchcock-liknande stämning. Maths bok platsar väl i förlagets portfölj som ett paradexempel i genren magisk realism. Ett måste att ha med sig på semestern till Öland eller som kvällslektyr för att  återuppleva blåsiga dagar på Alvaret i hemmets lugna vrå.”
DAST Magazine

”Gillar du Theorins böcker om Öland? I så fall kan jag tipsa om en annan författare, Maths Nilsson, som skrivit en spänningsroman om – just det, Öland! Dessutom är Maths Nilssons bok ”Själseld” så förbaskat bra att jag rekommenderar den till alla jag känner (och några till).
Jag ger Maths Nilssons ”Själseld” 8 kakor av 10 möjliga. Det är en fantastisk bok som jag vill rekommendera till alla. Köp den! Läs den!”
Bookiecookies

Där hör ni, bara att slå till 😉

Glad Påsk!

Och här är Blå Jungfrun i Kalmarsund, dit häxorna flög för att bola med djävulen…

MNI_1209