En framtida havsnivåökning är ett av de allvarligaste hoten med klimatförändringarna men det är också ett mycket komplext område och det finns en rad vetenskapliga osäkerheter i att mäta den. Slutsatserna i IPCCs förra rapport från 2013 var att havsnivåökningen har accelererat men det hävdas bestämt från valda delar av nätet att det inte finns några vetenskapliga bevis för det.
Hur ser det ut egentligen?
I och med FNs toppmöte om klimatet har IPCC tagit fram en ny specialrapport som släpptes idag: Special Report: Ocean and Cryosphere in a Changing Climate dvs klimatförändringar i hav och kryosfär (=glaciärer, polarområden etc)).
Den har skrivits av 104 experter på området och bygger på 6891 vetenskapliga artiklar. Processen har tagit två år och innefattar flera remissrundor och över 31000 kommentarer har bemötts (vilket också offentliggörs). Den enda svenska författaren var professor emeritus Ulf Molau, växtekologi, Göteborgs Universitet (kapitlet om alpina områden).
Slutsatsen angående havsnivåökningarna var att de med hög sannolikhet accelererar:
”Global mean sea level (GMSL) is rising (virtually certain1) and accelerating (high confidence2). The sum of glacier and ice sheet contributions is now the dominant source of GMSL rise (very high confidence). GMSL from tide gauges and altimetry observations increased from 1.4 mm yr–1 over the period 1901–1990 to 2.1 mm yr–1 over the period 1970-2015 to 3.2 mm yr–1 over the period 1993–2015 to 3.6 mm yr–1 over the period 2005–2015 (high confidence). The dominant cause of global mean sea level rise since 1970 is anthropogenic forcing (high confidence) (4.2.2.1.6, 4.2.2.5).”
Men vad ligger bakom? Vad har ifrågasatts tidigare?
Det finns satellitmätningar av havsnivåerna sen tidigt 1990-tal men tiden innan det får man förlita sig på mätningar med bojar och de fanns oftast bara vid kusterna och var inte jämnt spridda över världen. Det är med andra ord inte helt trivialt att göra dessa rekonstruktioner tillbaka i tiden. Olika forskargrupper har olika metodiker för att ”kompensera för luckorna” och resultaten skiljer sig därför något åt med ökande osäkerhet och spridning ju längre bak i tiden man går.
Något som gör saken än svårare är att ökningen inte är jämnt fördelad över planeten, det går med andra ord inte plocka ut New Yorks hamn som Lars Bern gjorde i senaste SwebbTV-programmet och tro att den visar något om den globala processen (vilket han förstås är fullt medveten om men visar ändå):
Havsnivåökning (mest i rött, sänkning i blått) utifrån satellitmätningar mellan 1992 -> 2014. Bild från Carbon Brief som i sin tur tagit den från NASA.
IPCC konstaterade i sin senaste rapport, AR5 från 2013, att det var mycket sannolikt att havsnivåökningen har ökat från 1,7 mm/år (1901-2010) till 3,2 mm/år (1993-2010) och nu i den nya rapporten nämns 3,6 mm/år (2005-2015).
”It is very likely that the mean rate was 1.7 [1.5 to 1.9] mm yr–1 between 1901 and 2010 and increased to 3.2 [2.8 to 3.6] mm yr–1 between 1993 and 2010. […] It is likely that similarly high rates occurred between 1920 and 1950.”
Det bygger bland annat på tre rekonstruerade mätserier (som i sin tur bygger på en lång rad studier). Efter det har ytterligare två publicerats och i bilden nedan är alla inritade tillsammans med satellitmätningarna fr o m 1993 i svart. Den övre grafen visar ökningen och den nedre själva förändringshastigheten.
Chart by Carbon Brief using Highcharts.
Bland annat har klimatologen Judith Curry (välkänd kritiker av IPCC, numera inte aktiv inom akademin) protesterat mot att det finns hållbara bevis för att ökningen skulle ha accelererat under senare tid. Bland annat cirkulerar hennes vittnesmål i ett Kongressförhör från 2014 där hon argumenterade enligt följande:
-IPCC skriver själva att det är troligt att ökningen mellan 1920-1950 var i paritet med det vi nu ser (ej ”fetad text” i citatet ovan). Av de tre mätserier som var med i AR5 visar en av dem en markant ökning under senare år (röd) jämfört med 20-50-talet, en visar ganska likvärdig ökning (grå) medan en visar på en lägre ökning (gul).
-En orsak till havsnivåökningarna är människans överanvändning av ”landbaserade vattenförråd” som hamnar i haven. Curry hänvisar till en studie från 2012 som hävdar att mellan 1963-2001 utgjorde detta 42% av ökningen vilket inte har räknats med tidigare och skulle då göra nuvarande ökning mindre markant.
Den studie om landbaserade vattenbassänger som Curry hänvisar till är en modellstudie som har kritiserats hårt. I en kommentarsartikel till studien sägs att modellen involverar helt orimliga antaganden som inte stämmer överens med observerad verklighet (med bifogade studier som ska visa detta) och gör att siffrorna blir ordentligt felaktiga. Författarna till ursprungsartikeln köper förstås inte det men håller med om att modellen innehåller en hel del osäkra parametrar.
Själv kan jag förstås inte bedöma saken.
Det Curry inte heller tar upp (eftersom de inte fanns då 🙂 ) är de två nya rekonstruktioner som gjorts efter IPCC AR5 (blå och svart) som visar en tydlig acceleration. Så tre av fem mätserier visar en markant ökning, en visar på en måttlig ökad acceleration jämfört med 40-talet medan en visar på en nedgång. Enligt Carbon Brief skriver dock författarna i artikeln bakom mätserien som visar en nedgång att över ett längre perspektiv syns att takten ökar: “the rate of sea level rise is increasing with time” (jag har själv inte läst den).
Nu är Curry en av de som remissläst IPCCs nya rapport som hon tyckte var utmärkt enligt eget uttalande efter att ha läst en draftversion i slutet av förra året:
”I will obviously not make any public comments on the IPCC draft, other than to say I was fairly impressed with what I read.”
Vad hon kommer säga efter publiceringen vet jag inte …
Hon har dock själv känt sig tvungen att föregå IPCC och gjorde en egen sammanställning i en rapport i slutet av förra året där hon argumenterar för att det inte finns tillräckliga bevis för en ”mänskligt orsakad” och accelererande havsnivåökning. Enligt henne ligger förändringarna inom de naturliga variationerna som pågått under tusentals år och osäkerheterna i mätningarna gör att vi inte kan avgöra om accelerationen är signifikant.
Nu ska man veta att det är en rapport utgiven via hennes eget företag och inte publicerad i en vetenskaplig tidskrift med peer-review. Likaså påpekar hon själv att hon inte är en expert på området:
”I am not a published expert on sea level rise […] In any event, it is arguably useful for a knowledgeable person outside of the publishing sea level community to provide an independent assessment.”
Återigen, det vore fånigt om jag skulle bedöma riktigheten i den men ….
Men det är märkligt att hon tyckte att draft-versionen av IPCC-rapporten var utmärkt i höstas (som vi nu vet konstaterar att nivån med hög säkerhet accelererar och nej slutsatsen kan inte ha ändrats i den rapporten på så kort tid) samtidigt som hon själv hävdar att det inte finns bevis för det!
Och man kan ju fråga sig varför hon, som inte är expert på området, skrivit den över huvud taget när en rad av internationella expertorgan publicerat rapporter under året? Hon anger tre skäl: det kan innebära ett allvarligt hot, det råder stor förvirring av kunskapsläget och det tredje att hennes företags klienter velat att hon skrivit den [insert conspiracy of choice… 😉 ] Men det luktar spin lång väg…
”Third, a number of CFAN’s clients have queried me about a range of specific concerns that they have regarding sea level rise (and I have been doing consulting on this topic).”
”My clients are concerned about the alarmist predictions they have encountered. I have seen various ‘experts’ make public statements projecting 21st century sea level to be as high as 9 m [30 feet]. My clients are looking for someone that they trust to provide an objective assessment that focuses on their issues of concern.”
Utöver IPCCs nya rapport har det i år kommit några sammanfattande rapporter där experterna på området har en motsatt åsikt än den Curry har. De säger sig se en signifikant acceleration av havsnivåökningarna i data från snart 30 års satellitmätningar:
I Bulletin of American Meteorological Society (BAMS) sammanställning över kunskapsläget State of the Climate 2018 redovisar de att satellitmätningarna visar en acceleration på 0,1 mm per år sen 1993.
World Meteorological Organization publicerar varje år en sammanfattande rapport State of the Climate och den för 2018 publicerades i våras med budskapet att havsnivåökningen fortsätter i en accelererande fart. I dagarna gick de ut med ett pressmeddelande (inför toppmötet) att klimatförändringarna fortsätter i en accelererande takt:
”Over the five-year period May 2014 -2019, the rate of global mean sea-level rise has amounted to 5 mm per year, compared with 4 mm per year in the 2007-2016 ten-year period. This is substantially faster than the average rate since 1993 of 3.2 mm/year.”
Det är naturligtvis lätt att slänga ett öga på en graf och tycka att man inte ser en acceleration utan en rät linje men ögonmått räcker inte som vetenskapligt argument. Här finns en diskussion om statistik för att bestämma acceleration eller inte.
Ändring av drivkrafter
Man kan tro att havsnivåökningen enbart beror på smältvatten från glaciärer och dylikt men det är fel, en av de mest framträdande orsakerna har varit termisk expansion, det vill säga den ökade temperaturen gör att vattnets densitet minskar och därmed ökar i volym. Mellan 1993 -> 2010 ökade havsnivån med 54 mm och 19 mm av dem anses bero på denna värmeorsakade expansion. Utöver det har, som redan nämnts, (över)användandet av vattenreservoarer på land bidragit med en ansenlig mängd vatten till haven under senare decennium (vilket känns mer skrämmande än själva havsnivåökningen i mina ögon).
I bilden ovan visas orsakerna till havsnivåökningarna under tre olika perioder (från IPCC AR5). Enligt BAMS 2018 (länk ovan) utgjorde smältande glaciärer och polaris mellan 2005-2016 två tredjedelar av havsnivåökningarna dvs en rejäl ökning sen 1993-2010 och ett tydligt tecken på ett ändrat mönster.
Men som också syns i stapeldiagrammen ovan är att varken modeller eller observationer ”går ihop” jämfört med de uppmätta ändringarna. Det är fortfarande saker som kräver mer forskning för att klargöra.
Men en mängd nyare studier menar på att denna osäkerhet inte alls är till vår fördel. Enligt de prediktioner som gjordes i IPCC AR5 översteg inte ens worst case’n en stigning på mer än 1 meters ökning runt år 2100. De flesta nya studier håller sig visserligen fortfarande inom spannet av IPCCs AR5-modeller när det kommer till ”troligaste scenariot”, men det är slående hur worst-case scenarierna har stigit avsevärt. Denna ökning beror till stor del på en omvärdering av hur mycket avsmältningen från Antarktis kan bidra med.
Nedan visas studier om havsnivåökningar till år 2100 vid fortsatt höga CO2-utsläppsnivåer. Det gråa området visar vad modellerna som användes till IPCC AR5 predikterade och de blåa punkterna är respektive studies ”best estimate” och strecken spannet (vilket om något visar att IPCCs prognoser varit konservativa och inte alls lutat sig mot de mest alarmistiska studierna):
Estimates of sea level rise by 2100 under very-high emissions scenarios, published between 1983 and 2018. Dots represent the best estimate, while bars represent the high and low-end estimates (when available). Black lines indicate IPCC report values, and the grey region extends those values forward until the next IPCC report. Based on data from Garner et al 2018; Chart by Carbon Brief using Highcharts.
Prognoserna för 2100 har också skruvats upp något i och med denna rapport.
Det är ingen som mörkar att det fortfarande är mycket som är oklart vad det gäller detta komplexa område, rapporten fastslår till exempel att avsmältningen från Grönland och Antarktis går betydligt snabbare än förväntat och accelererar.
Men jag tycker det åskådliggör hur det brukar se ut när det gapas om att det inte går att föra en saklig debatt .
Lars Bern konstaterar till exempel i SwebbTV att det inte finns ett enda bevis för att havsnivåerna ökning accelererar, vilket förstås är rent svammel. Currys vittnesmål i Kongressen refererar till en hårt kritiserad modellstudie från 2012, likaså är hon inte själv expert på området och hennes egna rapport inte peer-reviewad. Det behöver naturligtvis inte innebära att den inte är relevant, men ändå, det är inte det enda som finns och det är rent ut sagt bisarrt att den skulle få någon som helst vikt i jämförelse med de tre ovan sammanfattande rapporterna ovan från experterna byggda på tusentals studier.
Det är samma visa med klimatkänsligheten (hur mycket temperaturen stiger vid en fördubbling av CO2-halten), Curry (igen) har publicerat en peer-reviewad studie om en något lägre känslighet än den IPCC redovisat. Trots att det finns närmare 140 andra så är det plötsligt enbart den studien som gäller. Allt annat bara försvinner liksom.
Likaså framställs det som att det är enbart Lennart Bengtsson som har en gedigen meritlista och är den enda experten som finns (även om det rör saker utanför hans eget område). Gösta Pettersson tar i sin bok Falskt Alarm enbart upp Lord Moncktons totalsågade studie men ”glömmer de andra” och säger sig ändå beskriva klimatdebatten ur ett vetenskapligt perspektiv.
Mörner är en pensionerad forskare som fortfarande är mycket aktiv i klimatdebatten. Han har onekligen meriter inom havsnivåforskningen men det finns mycket frågor att ställa vad som hänt under de senaste åren, här försöker jag få något som helst grepp på en av hans senare, mycket märkliga, artiklar om havsnivåökning.
Nej, jag tycker inte det är hederligt. Få i den här debatten verkar vara nyfikna på riktigt, det handlar om att håna varandra, förvränga uttalanden, cherry-picka och rent utav ljuga för att inte nämna alla konspirationshistorier. De som klagar mest är de som allra minst vill ha en saklig debatt, de vill lyfta fram minsta skitstudie som vara den enda gällande.
Och nej, jag hyser inga tvivel om att Currys rapport kommer anses vara den enda tillförlitliga av många i den här debatten medan IPCC-experterna på området kommer framställas som vindflöjlar köpta av Soros…
Och du, havsnivåökningen är bara ett kapitel i rapporten, slutsatsen är klar och tydlig, fortsatta utsläpp kommer innebära enorma problem även om man bortser från havsnivåökningarna, men det finns fortfarande möjlighet att göra något åt saken …
Carbon Brief har gått igenom hela rapporten.
Maths Nilsson, författare 