Är IPCC alarmistiska?

I det skyttegravskrig som kallas ”klimatdebatten” är det standard att beskylla IPCC för att vara alarmistiska och överdriva. (Det finns ett helt europeiskt nätverk som kallar sig ”klimatrealisterna” trots att de helt bortser från det mesta av den vetenskap som publicerats).

Ett trettiotal av världens mer framstående forskare på området glaciärer/havsnivåökningar har för några månader sen skickat ett brev till IPCC där de menar att det är precis tvärtom. Riskerna är betydligt större än vad som framgår i remissversionen av den kommande rapporten AR6.

Visst, det är många som använt/använder IPCC:s värsta scenario (RCP8.5) som mallen för vad som kommer hända om vi inte gör något åt utsläppen (business as usual). Vi låg länge på den utvecklingskurvan vad det gäller utsläppen men det stämmer inte längre (vi ligger lägre) och det har förstås lagts i korgen för alarmism. Det har gått kilometerlånga trådar på sociala medier om detta men jag lämnar den diskussionen här …

I IPCC AR5 WG1 från 2013 fanns följande projektioner om framtida temperaturer och havsnivåökningar från klimatmodellerna:

Även i värstascenariot kommer havsnivåökningarna stanna på under en meter enligt dessa modellkörningar. Vad jag förstår av brevet ovan så är det vad som också står i remissversionen av AR6 som kommer färdigställas i april nästa år.

Det forskarna nu pekar på är att abrupta förändringar (så kallade tipping points) i Grönlands och Antarktis istäcken inte finns medräknat i modellerna och det gör att riskerna blir gravt underskattade. De menar också att det nu finns tydliga bevis på att dessa tipping points är högst reella risker som blir mycket påtagliga om temperaturen skulle stiga över 2-3°C. Ett exempel:

  • Morlighem, M., et al. (2020) Deep glacial troughs and stabilizing ridges unveiled beneath the margins of the Antarctic ice sheet. Nat. Geosci. 13, 132–137. doi.org/10.1038/s41561-019-0510-8

Klimatet har alltid varierat är också ett standardargument i debatten, till exempel fick forskaren Lennart Bengtsson sitta i en lång intervju i Kvartals fredagspodd och utan minsta motfråga säga att koldioxidhalten varit 1000 ppm förr utan några större problem för livet på jorden. Men om man ska acceptera att klimatet alltid har varierat får man väl då också acceptera att inte bara koldioxidhalten var högre då utan även havsnivån (till exempel)?

IPCC:s rapporter tar år att färdigställa och remisshantera, flera av brevskrivarna har också lämnat kommentarer där men anser sig ändå tvungna att gå utanför den normala processen i detta fall. Forskningen går snabbt och mycket tyder på att de här abrupta förändringarna är allt annat än osannolika och riskerna behöver visas på ett betydligt bättre sätt i IPCC AR6 kapitel 9 menar de.

De stödjer sig på paleontologiska rekonstruktioner av havsnivåer och hur de har korrelerat med temperaturer långt tillbaka i tiden. De visar att nivåerna kan variera så mycket som 20 m per grad ökad global medeltemperatur.

”The paleo record strongly suggests that GMSL [Global Mean Surface Level] changes by as much as 20 m per degree.

Vidare, visar en ny studie att avsmältningarna på Grönland och Antarktis ligger i linje med värstascenariot (RCP8.5) och det är slående hur många forskare som påpekar hur detta har gått mycket snabbare än någon kunnat förutse.

  • Thomas Slater, Anna E. Hogg & Ruth Mottram. Ice-sheet losses track high-end sea-level rise projections. Nature Climate Change, 2020 DOI: 10.1038/s41558-020-0893-y

Här en rekonstruktion av koldioxidhalt och dess korrelation med havsnivåer (CO2-halt på vänstra y-axeln och havsnivån den högra):

Foster GL, Rohling EJ. Relationship between sea level and climate forcing by CO2 on geological timescales. Proc Natl Acad Sci U S A. 2013;110(4):1209–1214. doi:10.1073/pnas.1216073110

Fosters et al beräknade utifrån sina resultat att nuvarande CO2-halter i atmosfären redan skulle ha intecknat en havsnivåökning på 24 meter även om det handlar om mycket långsamma processer och skulle kunna ta flera hundratals, om inte tusentals, år. Och det finns förstås osäkerheter, men ändå (vad jag förstår är det också bara korrelationer).

En annan studie publicerad i Nature 2019 gjorde en rekonstruktion av havsnivåerna för Pliocene, ca 3-3,2 miljoner år sen då koldioxidhalterna var ungefär som nu och temperaturen var 2-3°C högre än för-industriell tid. Medelhavsnivån för perioden var 16,2 m högre än nu (5,6-19,2 m). Läs mer på Phys.org.

Ett par äldre rekonstruktioner:

CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=479981

Så nej, IPCC lyfter inte bara fram de mest alarmistiska scenarierna. Brevskrivarna vill att det åtminstone tydligt ska framgå att projektionerna fram till år 2100 inte räknar med tipping points som verkar allt mer sannolika vid en global temperaturökning på över 2-3°C.

Sen finns det ju såklart Judith Currys rapport som är skriven på uppdrag av sina anonyma kunder till hennes företag som ville höra mindre alarmistiska siffror. På tal om transparens …

Här är några artiklar som brevskrivarna hänvisar till:

  1. www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/11/AR6-Chair-Vision-Paper.pdf
  2. Wang, S. and Hausfather, Z. (2020) ESD Reviews: mechanisms, evidence, and impacts of climate tipping elements, Earth Syst. Dynam. Discuss., doi.org/10.5194/esd-2020-16, in review.
  3. Lenton, T.M., et al. (2019) Climate tipping points — too risky to bet against. Nature, 2019; 575 (7784): 592 doi.org/10.1038/d41586-019-03595-0
  4. Morlighem, M., et al. (2020) Deep glacial troughs and stabilizing ridges unveiled beneath the margins of the Antarctic ice sheet. Nat. Geosci. 13, 132–137. doi.org/10.1038/s41561-019-0510-8
  5. Meredith, M., et al. (2019) Polar Regions. In: IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate [H.-O. Pörtner, et al. (eds.)]. In press.
  6. Sriver R.L., et al. (2018) “Characterizing uncertain sea-level rise projections to support investment decisions” PLoS ONE 13(2): e0190641. doi.org/10.1371/journal.pone.0190641
  7. Hoffman, J.S., et al. (2017) “Regional and global sea-surface temperatures during the last interglaciation”. Science20, Jan: 276-279 science.sciencemag.org/content/355/6322/276
  8. Kopp, R.E., et al. (17 December 2009) “Probabilistic assessment of sea level during the last interglacial stage”. Nature. 462 (7275): 863–7
  9. Dutton, A. and Lambeck, K. (13 July 2012). “Ice volume and sea level during the last interglacial” Science. 337 (6091): 216–9
  10. Hansen, J., et al. (2016) “Ice melt, sea level rise and superstorms: evidence from paleoclimate data, climate modeling, and modern observations that 2°C global warming could be dangerous” 16, 3761–3812, 2016 www.atmos-chem-phys.net/16/3761/2016/
  11. Bamber, J., et al. (2019) “Ice sheet contributions to future sea-level rise from structured expert judgment” PNAS June 4, 2019 116 (23) 11195–11200; first published May 20, 2019 doi.org/10.1073/pnas.1817205116

7 reaktioner på ”Är IPCC alarmistiska?

  1. Anders Karlsson

    Kan du utveckla vad du menar om vad Lennart Bengtsson säger? Vad är problemet i hans resonemang?

    1. Kolla ovan på havsnivåerna då CO2 var 1000ppm. Att då säga att det inte är något vi behöver oroa oss för blir smått bisarrt i mina ögon (nej, jag menar inte att 1000ppm CO2 skulle ta kål på oss eller livet på jorden men enligt de rekonstruktioner som finns skulle det innebära mer än några procents nedgång på BNP som många hävdar)

  2. petergrafstrm

    Beträffande havsnivån ägnade jag tidigare lite energi (utan att kolla vad andra gjort) åt att beräkna vad det skulle kosta att gradvis terraformera jorden för att kompensera för havsnivåns höjning. Tex så att djuphavsbottnen lyftes upp och lades på land. Antingen låglänt eller rentav för att bygga berg som i sin tur skulle kunna samla mer is högt upp.
    (omedelbar invändning är att om det vänder skulle havsnivån kanske sjunka alldeles för mycket ett ännu större problem?)
    Men mina beräkningar gav nedslående resultat. Det gick åt ohyggliga effekter för att hålla jämna steg med förväntad uppvärmning.
    Det var nåt i hästeväg med efter vad jag minns motsvarande tiotusentals kärnkraftreaktorer ständigt i drift
    En omedelbar komplikation skulle dessutom kunna vara att man så att säga löser ut CO2 som finns därnere i vätskeform eftersom CO2 är tyngre än vatten under 3500m och en bit ner under bottnen
    Dom har ju funderat över att lagra CO2 där, under havsbottnen, för att minska klimatpåverkan och det händer rätt märkliga saker med underhavssjöar av CO2 så det kanske går att lösa med bakterier eller nåt men det är ett annat ämne.
    Jag fortsätter. Jag kollade om man kunde spara energi vid upphämtandet av havsbotten med nån sorts flottör. Emellertid kom jag inte på ngt sätt att komma ifrån den energi som ju måste till för att pumpa upp en sån flottör.

    Så djuphavet verkade vara besvärligt.

    Kontinentalsockeln är lite bättre men där är ju mycket av det biologiska livet väl.

    En annan möjlighet är att bygga dammar över havsnivån som pumpas fulla med solenergidrift men det kanske aldrig blir stabilt utan läcker.

    Men kanske finns det nån smartare uppfinnare som kommer på nåt listigt sätt att lösa det

    Terraformering medelst robotar är absolut möjligt men energimässigt tycks det vara en svår prioritering för såna energimängder skulle ju kunna vara bra att ha för andra ändamål.och i lugnare takt.

  3. petergrafstrm

    Jag kom nu ihåg att jag även testade iden med att bygga dammar av is specifikt på antarktis som redan har ett 3 kms istäcke har jag för mig(?)
    Genom att bygga upp såna dammar skulle istäcket kunna göras mycket högre istf att helt smälta bort. Ju högre desto kallare ju så det kanske skulle vara en bättre lösning för att bygga dammar av is stjäl mindre energi än att pumpa ‘hela’ antarktis fullt. Den naturliga nederbörden skulle ombesörja att dom fylldes på och stelnade.
    dammarna skulle byggas högre efter hand som dom fylldes så själva vallarna skulle kunna göras rätt flacka vilket i sin tur skulle minska solintensiteten.
    Tex 100m höga och med en motsvarande lutning av flera mil

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s