Temp-serie uppdaterad – nu ännu varmare

Det finns ett antal olika forskargrupper som kontinuerligt redovisar den globala medeltemperaturen. Alla har olika sätt att korrigera för felkällor i mättekniker och hur de hanterar områden där det inte finns mätstationer etc. Trots dessa skillnader når de ungefär samma resultat, under de senaste 150 åren visar de på en uppvärmning mellan 1-1,2°C.

Comparison of published global surface temperature records. The top panel shows annual anomalies (relative to a 1961–1990 baseline period), with the Berkeley Earth uncertainty as the shaded area. The bottom panel shows trends and two-sigma trend uncertainties (calculated using an autoregressive–moving average, ARMA(1,1), approach to account for autocorrelation) for various starting dates through the end of 2015 based on monthly anomalies.

Nu har en av dessa serier uppdaterats. Den brittiska HadCRUT4 har blivit HadCRUT5 och gick därmed från att vara den serie som visat minst uppvärmning till den som visar mest. Jag har inte tittat runt i bloggosfären men tror mig kunna gissa hur detta mottas …

Det är framförallt två uppdateringar som har orsakat skillnaderna. Dels har mätserien av temperaturen vid havsytan uppdaterats. Dessa mätningar görs från skepp och mätbojar. De senare har blivit allt fler under senare tid och de är också mer tillförlitliga än mätningarna från skepp. Det finns en liten systematisk skillnad mellan de olika metoderna (temperaturer som uppmäts från skepp är något varmare). När man ska sätta ihop detta till en och samma mätserie behöver man alltså göra justeringar för denna systematiska skillnad. Den nya versionen visar en uppvärmning som är ca 0.1°C större under senare tid jämfört med i föregående version.

Antalet mätstationer på land som ingår i den uppdaterade versionen har nu nästan dubblerats, men det ändrade i princip ingenting på utfallet.

Mätstationer visar förstås bara temperaturen vid en punkt på jordytan. En stor del av arean behöver man alltså göra en uppskattning av. Studier visar att uppvärmningstrenden – det vill säga förändringen – är likartad över stora områden och därför kan en mätpunkt representera en ganska stor yta. Det här är en anledning till att man inte använder absolutvärden på temperaturen (typ 24°C) utan istället anger anomalier – det vill säga hur stor ändringen har varit jämfört med en referensperiod (typ 0,5°C). Det minskar felkällorna.

Ett vanligt sätt att ta fram en global medeltemperatur börjar med att jordytan delas in i ett rutnät. Ett värde beräknas sedan för varje ruta. Saknas det mätdata i en ruta kan man göra en statistisk beräkning och ”fylla i” en temperatur för detta område, baserat på data från intilliggande områden mm. I HadCRUT4 hade man inte gjort denna ifyllning av tomma rutor (gällde framförallt polarområdena). I den nya versionen – HadCRUT5 – har man börjat göra det. Totalt gjorde detta att man nu såg en ca 0,1°C ökad uppvärmning jämfört med innan uppdateringen. Se bild: överst den gamla versionen, där de gråa rutorna inte ”fyllts i”, jämfört med den nya versionen nederst.

Den totala skillnaden mellan gamla versionen och de nya (med, respektive utan ifyllning) ses nedan:

Annual global average surface temperature anomalies from HadCRUT4 (dark blue), HadCRUT5 non-infilled (light blue), and HadCRUT5 analysis (red). Top panel shows data relative to 1850-99; bottom panel shows difference from HadCRUT4. Chart by Carbon Brief using Highcharts.

Den justerade mätserien HadCRUT5 är nu mer lik övriga mätserier. Likaså stämmer den bättre överens med klimatmodellerna. Nedan från de som användes i förra IPCC-rapporten, CMIP5 (den uppdaterade serien har än så länge bara data fram till 2018):

Twelve-month average global average surface temperatures from CMIP5 models (black line) and HadCRUT4 (blue) and HadCRUT5 (red) observations between 1970 and 2020. Models use RCP4.5 forcings after 2005. They include SSTs over oceans and surface air temperatures over land to match what is measured by observations. Data plotted with respect to a 1981-2010 baseline. Chart by Carbon Brief using Highcharts.

Se mer information på Carbon Brief.

Ska vi gissa att det hojtas om mygel och fusk i stugorna nu?

8 reaktioner på ”Temp-serie uppdaterad – nu ännu varmare

  1. Finns det absolut ingenting som är postivt med ett lite varmare klimat? Om vi kan lyfta människor ur fattigdom genom att ge dem stabil, tillgänglig och prisvärd energi (t ex genom modern(renad) kol- och gaskraft) ska vi inte göra det då? Sak de inte få använda sina naturresurser för att komma ur ur sitt eget nödläge vad gäller fattigdom? Finns inte viktiga miljöfrågor på agendan som är lika ödesmättade. T ex Rysslands dumpningar i Östersjön? Eller Kinas och Afrikas plastdumpning av vårt exporterade plastavfall i floder som rinner ut i havet. Är inte krig en sorts miljöförstöring som är otroligt akut allvarligt? Varför finns inga världskonferenser och slutmål om dessa nödlägen?

    “Jag tycker det är svårt att höra argumentet att vi måste rädda planeten för kommande generationer när människor lider idag.” Hans Rosling, Factfulness.
    Håller med…

    1. Men det finns ju: https://www.globalamalen.se/

      Klart det finns en del positivt för vissa platser/människor andra inte. Att ta bort fossila bränslen skulle ge en avsevärd effekt på ffa fattigas hälsa. Som det ser ut kommer även de fattigaste regionerna drabbas hårdast av uppvärmningens effekter.

  2. Det här med att börja justera siffror…jag vet inte vad man ska säga. Det som också fått mig att granska allt som skrivs med väldigt kritiska ögon och öron är Elsa Widdings granskning av IPCC och hur det går till där. Vad säger du om det Maths?, är det så som hon säger?

    1. OK. Om du inte vill justera för felkällor så antar jag att du inte heller litar på GPS:en.

      Vet inte vad hon säger om IPCC även om jag misstänker att det gamla vanliga tugget om en politisk konspiration och nedtystade forskare som inte får föra fram vad de egentligen vill ha sagt.

  3. Anonym

    Min klimatmodell kan beskrivas enklast så här. Koldioxiden bidrar inte till den globala uppvärmningen. Den är endast ett symtom på antropogen förbränning av energi.
    Alltså: Den globala uppvärmningen beror endast på den totala producerade energin som ackumulerats i atmosfären från 1750 -2020 p.g.a. den totala antropogena verksamheten.
    Följdsatsen av detta skulle då bli att vi inte kan ersätta fossil energiförbränning med bioenergi, vattenkraft, kärnkraft, vindkraft eller solkraft, endast en mindre folkmängd och konsumtionsminskning med åtföljande energiminskning är möjlig för att den globala uppvärmningen skall förhindras.
    Den totala antropogena energiproduktion sedan 1965-2019 motsvarade ca 4,1 W/m2
    Detta skulle med en antagen klimatkänslighet motsvara en global temperaturökning på ca 0,75 grader sedan 1960 talet.
    I verkligheten har temperaturökningen endast varit ca 0,4 grader.
    Detta beror på att klimatkänsligheten är lägra än antagen och att temperaturökningen motverkats av att TSI cykeln minskar från 2010 – 2040 med ca 0,35 grader/10 år, samt att haven, glaciärer och en tilltagande luftfuktighet, atmosfärisk konvektion och atmosfäriska cirkulationen absorberat/emitterat/fördelat resten av temperaturskillnaden.
    Min modell förutsätter ett jordsystem i balans mellan inkommande- och utgående strålning då den antropogena energipåslaget inte ingår. När det ackumulerade totala utsläppet från 1965 till 2019 som då blir 1,98012E+22 joule läggs till fås en temperatur höjning. Dessutom har jag räknat med att den mesta energin alstrades på land (30 %) inte på haven (70 %).
    Kan du referera till någon källa som analyserat denna hypotes?

Lämna ett svar till Maths Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s