Bern, körsbär och ljudböcker

Då var det finala manuset till Spelet om klimatet skickat till korr, det närmar sig 🙂 . Planerat släpp 25 mars – det blir även ljudbok! Och den 29 januari släpps även min En röd liten stuga som ljudbok. Några ljusglimtar i en för mig otroligt hektiskt period.

Blev upplyst om att Lars Bern fortsätter att dra sina egna spekulationer om vetenskapen. Han publicerade denna bild som sägs visa hur fel klimatmodellerna visar:

Det brukar vara en sund inställning att utgå från att Bern inte berättar hela sanningen. Det gör han inte i detta fall heller (det rör sig om en trött gammal myt). Notera att det är modellkörningar enbart från RCP8.5. Det innebär att de representerar projektionen för IPCC:s worst-case scenario vad det gäller utsläppsnivåer. Vi följer tack och lov inte den kurvan längre.

Notera också att det står Tropical Mid Troposphere. Det är alltså enbart från tropikerna och det handlar om mätningar från troposfären – nedre delen av atmosfären. Förhållandena i tropikerna skiljer sig från övriga jorden och troposfären är exempelvis betydligt högre där. Man har också haft svårt att få fram tillförlitliga mätdata från atmosfären därifrån. Att modellerna därför ligger en aning högre än observerat är inget som mörkas, men det är inte på den nivån som beskrivs i bilden ovan. Om man låter bli att körsbärsplocka data ser det mer ut så här (Gavin Schmidt, NASA, Real Climate):

Kollar man på situationen för temperaturen vid jordytan ser modellernas förmåga ut så här:

Bilden är från Climate Lab Book och visar alla olika utsläppscenerier (RCP:s).
[är en annan bild, visar både CMIP5 och några av CMIP6 dvs de modeller som användes i IPCC femte (2013) respektive sjätte rapport (nästa år)]:

Läs mer om hur man testat alla modeller som använts från 1970-talet och framåt här. Angående ballongmätningar så är nedanstående tabell från Bulletin of American Meteorological Society, State of the Climate 2018, där Radiosond = väderballong. Där syns också skillnaden mellan det globala och från tropikerna:

Det verkar också som att UAH:s mätserier från troposfären (den som alla ”skeptiker” använder) stämmer sämst överens med väderballongdata: Which Satellite Data? | Open Mind (wordpress.com)

Gavin Scmidt igen om denna uttjatade diskussion:

The bottom line is clear though – if you are interested in furthering understanding about what is happening in the climate system, you have to compare models and observations appropriately. However, if you are only interested in scoring points or political grandstanding then, of course, you can do what you like.

Lars Bern hävdar också att det inte är klarlagt att den stigande CO2-halten i atmosfären beror på människans ”fossila utsläpp.” Till och med ”IPCC-ktitiska” forskare som Roy Spencer avfärdar det som nonsens:

The rate of rise in atmospheric CO2 is currently 2 ppm/yr, a rate which is 100 times as fast as any time in the 300,000 year Vostok ice core record. And we know our consumption of fossil fuels is emitting CO2 200 times as fast! So, where is the 100x as fast rise in today’s temperature causing this CO2 rise? C’mon people, think.

Lars Bern spekulerar vidare i om det inte är markanvändningen som istället är boven i dramat. Tror ni IPCC har inkluderat den saken i sina rapporter? Varför inte ta som hemläxa och titta efter själv …

Här bild över utsläpp/markanvändning/RCP-projektioner. Från Carbon Brief.

Temp-serie uppdaterad – nu ännu varmare

Det finns ett antal olika forskargrupper som kontinuerligt redovisar den globala medeltemperaturen. Alla har olika sätt att korrigera för felkällor i mättekniker och hur de hanterar områden där det inte finns mätstationer etc. Trots dessa skillnader når de ungefär samma resultat, under de senaste 150 åren visar de på en uppvärmning mellan 1-1,2°C.

Comparison of published global surface temperature records. The top panel shows annual anomalies (relative to a 1961–1990 baseline period), with the Berkeley Earth uncertainty as the shaded area. The bottom panel shows trends and two-sigma trend uncertainties (calculated using an autoregressive–moving average, ARMA(1,1), approach to account for autocorrelation) for various starting dates through the end of 2015 based on monthly anomalies.

Nu har en av dessa serier uppdaterats. Den brittiska HadCRUT4 har blivit HadCRUT5 och gick därmed från att vara den serie som visat minst uppvärmning till den som visar mest. Jag har inte tittat runt i bloggosfären men tror mig kunna gissa hur detta mottas …

Det är framförallt två uppdateringar som har orsakat skillnaderna. Dels har mätserien av temperaturen vid havsytan uppdaterats. Dessa mätningar görs från skepp och mätbojar. De senare har blivit allt fler under senare tid och de är också mer tillförlitliga än mätningarna från skepp. Det finns en liten systematisk skillnad mellan de olika metoderna (temperaturer som uppmäts från skepp är något varmare). När man ska sätta ihop detta till en och samma mätserie behöver man alltså göra justeringar för denna systematiska skillnad. Den nya versionen visar en uppvärmning som är ca 0.1°C större under senare tid jämfört med i föregående version.

Antalet mätstationer på land som ingår i den uppdaterade versionen har nu nästan dubblerats, men det ändrade i princip ingenting på utfallet.

Mätstationer visar förstås bara temperaturen vid en punkt på jordytan. En stor del av arean behöver man alltså göra en uppskattning av. Studier visar att uppvärmningstrenden – det vill säga förändringen – är likartad över stora områden och därför kan en mätpunkt representera en ganska stor yta. Det här är en anledning till att man inte använder absolutvärden på temperaturen (typ 24°C) utan istället anger anomalier – det vill säga hur stor ändringen har varit jämfört med en referensperiod (typ 0,5°C). Det minskar felkällorna.

Ett vanligt sätt att ta fram en global medeltemperatur börjar med att jordytan delas in i ett rutnät. Ett värde beräknas sedan för varje ruta. Saknas det mätdata i en ruta kan man göra en statistisk beräkning och ”fylla i” en temperatur för detta område, baserat på data från intilliggande områden mm. I HadCRUT4 hade man inte gjort denna ifyllning av tomma rutor (gällde framförallt polarområdena). I den nya versionen – HadCRUT5 – har man börjat göra det. Totalt gjorde detta att man nu såg en ca 0,1°C ökad uppvärmning jämfört med innan uppdateringen. Se bild: överst den gamla versionen, där de gråa rutorna inte ”fyllts i”, jämfört med den nya versionen nederst.

Den totala skillnaden mellan gamla versionen och de nya (med, respektive utan ifyllning) ses nedan:

Annual global average surface temperature anomalies from HadCRUT4 (dark blue), HadCRUT5 non-infilled (light blue), and HadCRUT5 analysis (red). Top panel shows data relative to 1850-99; bottom panel shows difference from HadCRUT4. Chart by Carbon Brief using Highcharts.

Den justerade mätserien HadCRUT5 är nu mer lik övriga mätserier. Likaså stämmer den bättre överens med klimatmodellerna. Nedan från de som användes i förra IPCC-rapporten, CMIP5 (den uppdaterade serien har än så länge bara data fram till 2018):

Twelve-month average global average surface temperatures from CMIP5 models (black line) and HadCRUT4 (blue) and HadCRUT5 (red) observations between 1970 and 2020. Models use RCP4.5 forcings after 2005. They include SSTs over oceans and surface air temperatures over land to match what is measured by observations. Data plotted with respect to a 1981-2010 baseline. Chart by Carbon Brief using Highcharts.

Se mer information på Carbon Brief.

Ska vi gissa att det hojtas om mygel och fusk i stugorna nu?

Klimatspådomar vi (inte) minns

Alla klimatmodeller är urkassa och de har aldrig ens varit i närheten av att visa vad som sen blev verklighet. Den globala uppvärmningen har slutat och vi står inför en nedkylning på grund av naturliga cykler. I alla fall snart, väldigt snart.

Ja, så har det låtit i ett par decennier nu och det kan väl vara på sin plats att lyfta fram med tanke på att de sällan behöver ”stå till svars” för sina bestämda utlåtanden samtidigt som IPCC-gänget hånas, gärna med grafer som jämför äpplen och päron.

Först en sammanställning av hur just ”IPCC-gängets” klimatmodeller presterat (eller läs på Carbon Brief):

Lägger till efter AR6-rapporten kommit:

Bild

Och här några exempel på prediktioner från så kallade klimathotsskeptiker:

1998: Geologen Easterbrook förutspår att 2000-talet kommer inledas med 30-års nedkylning baserat på korrelation till ”naturliga cykler”, läs mer på bloggen WUWT  Utfall: Nää.


1999: Klimatforskaren Patrick Michaels vid Cato Institute spår en statistisk signifikant nedkylning mellan toppåret 1998 (kraftig El Niño) och 2008. ”Second, I’ll take even money that the 10 years ending on December 31, 2007, will show a statistically significant global cooling trend in temperatures measured by satellite.Utfall: Nää.


2001: Geolog Easterbrook (igen) menar att den globala nedkylningen kommer starta 2007 (± 3-5 år). WUTW. Utfall: Nää.

Easterbrook cooling

Bild från WUWT


2005: ”Solforskarna” Mashnich och Bashkirtsev menar att en lägre solaktivitet skulle få den globala medeltemperaturen att sjunka och slog vad med klimatforskaren James Annan om saken. Om åren 2012-2017 var varmare än åren 1998-2003 skulle Annan vinna. Det gällde $10,000 och Annan vann vadet men de ryska forskarna har tydligen inte betalat Utfall: Nää.


2007: David Archibald publicerar en prediktion baserat på solcykler att temperaturen skulle sjunka med 2,1C fram till 2017. Utfall: Nää (men det kanske berodde på att han är CEO från olje- och gruvindustrin och inte klimatmodellerare?)


2008: Easterbrook (igen) proklamerar att den globala uppvärmningen var över, se bloggen WUWT. ”The good news is that global warming (i.e., the 1977-1998 warming) is over and atmospheric CO2 is not a vital issue.”  Utfall: Nää.


2008: Ian Plimer and Sir Alan Rudge, två rådgivare till lobbygrupen GWPF, slog vad £1000 med James Annan att 2015 skulle vara kallare än 2008. Utfall: Nää.


2009: Jay Lehr, science directorHeartland Institute sitter på CNN och berättar att vi befinner oss i en nedkylning och den kommer hålla i sig ett par decennier. Utfall: Nää.


2009:  Danske astrofysikern Svensmark, känd för sin hypotes om kosmisk strålning/solens aktivitet/molnbildning/temp, påpekar själv att en nedkylning hade börjat och enligt hans hypotes skulle den fortsätta. Det gjorde den inte och det har inte setts en korrelation sen 90-talet. Utfall: Nää.


2010: Fox News går ut med en varning för istid baserat på ett uttalande från Easterbrook (igen). Utfall: Nää. (2011 blev rekordvarmt)


2011: McLean vid New Zealands Climate Science Coalition hävdar att 2011 kommer bli det kallaste året sen 1956 baserat på en artikel av de Freitas och Bob Carter från 2009 (”kändisar” i den här branschen…). Utfall: Nää.

McLean2011Failure


2011: Loehle och Scarfetta publicerar artikel som via kurvanpassning visar att klimatet  på jorden är cykliskt och styrs av Jupiter och Saturnus omloppsbanor (rött nedan). En nedkylning skulle starta ca 2010. ”A 21st Century forecast suggests that climate may remain approximately steady until 2030-2040, and may at most warm 0.5-1.0°C by 2100.” Utfall: Nää.

loehlesscafetta2011redux-300x300

Bild från Real Climate.


2012: Solheim, Humlum, Stordahl,  2012 publicerar en artikel som förutspår en nedkylning på 0,9°C på norra halvklotet mellan 2009 till 2020 och hela 3,5°C nedgång på Svalbard (utifrån en kurvanpassningsmodell de publicerade året innan). Utfall: Nää.
(alla tre är med i norska Klimatrealisterne och är vetenskapliga rådgivare åt lobbygruppen GWPF).


2013: Yuri Nagovitsyn of the Pulkovo Observatory: ‘We could be in for a cooling period that lasts 200-250 years’. Citatet är från Forbes och finns på bloggar som  WUWT, Climate Depot (Marc Morano), Electroverse, Heartland och är hämtat från Voice of Russia så det är förstås peer reviwat och klart … Utfall: nope, failed so far.


2013: Curry & Wyatts publicerar artikel med sin ”stadium wave”-cykel (naturliga variationer i havsströmmar mm) och menade att uppvärmningen var över och issmältningen stannat av och att vi skulle få en värmepaus fram till typ 2030. Utfall: Nää.


2013: Habibullo Abdussamatov publicerade en artikel (i en kanske inte så respekterad tidskrift) som sa att en ny liten istid skulle starta 2015. Utfall: Nää.


2013: Climate Scientist Prof. Anastasios Tsonis Predicts: ”I would assume something like another 15 years of leveling off or coolingUtfall: Nää.


2013: Patrick Michaels slår vad (igen) att ”it’s a pretty good bet that we are going to go nearly a quarter of a century without warming.” [The Washington Times, 1/17/13]. Utfall: Nää.


2014: Mekanikingenjören och bloggaren Kevin Long förutspår att 2015 kommer bli ett varmt år men sen kommer en ”deep chill”. Utfall: Nää. 2016 blev det hittills varmast uppmätta året och åren där efter ligger topp fem.


2014: Matematiken David Evans presenterar (inte i vetenskaplig artikel utan på sitt företags hemsida+JoNovas blogg) sin märkliga Notch-Delay Solar Theory : pga okänd mekanism i solens inre (sort of) översvämmas jorden av energi med okänt ursprung (Force N, D och X) och som aldrig har uppmätts men av någon okänd anledning visar en fördröjd effekt på en sisådär 13 år (en solcykels fördröjning). Slutsatsen är ”and significant cooling, beginning 2017 or maybe as late as 2021”. Utfall Nää.
(Eller vi får väl vänta lite, datumet har skjutits fram allteftersom, tror 2024 är bortre gräns nu).


2016: Abdussamatov (igen). Hans påstående om att istiden skulle börja 2015 hade inte stämt, nu säger han att den börjar i år istället. Utfall: Nää igen


2017: Nuartev och Nuartev spår nedkylning, baserat på solcykler, ”This actually will lead to a decrease of the temperature on 0.5 – 0.7°C in both averaged solar cycles, in Geneva will decrease to 1.5 °C.” Från bloggen NoTrickZone som lagt upp sju nya artiklar som förutspår global nedkylning på grund av solcykler. Utfall: Nää.


2019: Klimatsans gör inlägg där pensionerade forskaren Nils-Axel Mörner berättar att klimatet går i 60 års-cykler (30 år värmning, 30 år kylning) som styrs av Jupiter och Saturnus omloppsbanor enligt kurvanpassningsartikel från Scarfetta (se 2011 ovan). Den bifogade bilden visar att kylning skulle startat typ 2010 så de borde kanske funderat över sin bevisföring. Utfall: Nää.


2020: Lobbyisten Patrick Moore retweetar 14 juni inlägg om att temperaturen sjunker, kanske på grund av Grand Solar Minimum, med stöd av ett tv-inslag som visar att det bildats is på vissa ställen under vintern… ”2020 will go down as the year when Grand Solar Minimum started”.


I en parallell verklighet rapporterar NOAA om hur maj månad 2020 står sig gentemot historiska temperaturer:

”The global land and ocean surface temperature for May 2020 tied with 2016 as the highest in the 141-year record at 0.95°C (1.71°F) above the 20th century average of 14.8°C (58.6°F). The 10 warmest Mays have all occurred since 1998 […] May 2020 also marked the 44th consecutive May and the 425th consecutive month with temperatures, at least nominally, above the 20th century average.”

Tre månader in i 2020 gjordes den här bedömningen om hur 2020 skulle arta sig temperaturmässigt:

”At this point it is extremely likely that 2020 will be one of the Top 4 warmest years on record, and there is a real chance that it might beat 2016 to set the record as the warmest year. Most projections made at the start of 2020 – such as those from NASA GISTEMP and the UK Met Office – suggest that the year will end up as the second warmest after 2016.”

Jag antar att vi bara kan ta fram popcornet och se om Moore och kompani eller NASA et al får rätt, det enda vi kan vara tämligen säkra på är att Moore inte kommer behöva ”stå till svars” oavsett hur utfallet än blir.


Ja, det finns mer att hämta men jag orkar inte. Märkligt nog är det endast prediktioner från klimatmodeller nedan som hånas:

La till denna 31/1 2022, hur gamla klimatmodeller presterat:

Bild

(för diskussion och bilder se Real Climate):

CMIP3 (ca 2004), (färgade linjer observationer):

cmp_cmip3_sat_ann-2-600x486

CMIP5 (ca 2011):

cmp_cmip5_sat_ann-3-600x471

Satellitmätningar av tropsfären, CMIP5:

cmp_tmt-600x394

Se för övrigt denna publicerade artikeln för en genomgång av använda klimatmodeller sedan 70-talet: We found that climate models – even those published back in the 1970s – did remarkably well, with 14 out of the 17 projections statistically indistinguishable from what actually occurred.

Hansen, äpplen, päron och klimatdebattens märkligaste hypotes

Cherry picking. Ta saker ur sitt sammanhang.  Jämföra data med sådant det egentligen inte kan jämföras med. Det är väl saker vi alla råkar göra ibland och det helt omedvetet, men det kan ju också vara helt avsiktlig …  Här får ni ett klassiskt exempel från klimatdebatten, ett drama i två akter i där man kan fundera på tillfällighet kontra avsiktlighet. Ni får bedöma själva:

1988 hölls ett Kongressförhör i USA där klimatforskaren Jim Hansen sa att han var så säker han kunde bli på att människan låg bakom uppvärmningen. Han presenterade resultat från sin klimatmodell (simuleringarna gjordes 1984, artikeln publicerades 1988 strax efter förhöret). Eftersom det är svårt att förutspå framtida utsläpp hade tre olika scenarier körts baserat på olika nivåer av växthusgaser (CO2, N2O, CH4 och CFC) .

fig3_H88

Tio år senare, 1998, var det dags för ett nytt kongressförhör varvid den IPCC-kritiske forskaren Patrick Michaels tyckte klimathotet var alarmistiskt och tog Hansens modell som bevis för det, den hade ju visat fel med 300% på bara tio år! [Det verkar vara taget från Crichtons bok State of Fear, det Michaels påstod var att den visat fyra gånger mindre]. Han visade nedanstående bild som bevis:

Pat Michaels misleading graph 1

Som synes visade han enbart ett scenario och som av en händelse var det scenario A, det vill säga worst case. Detta trots att Hansen under sin presentation tio år tidigare ENBART hade visat scenario B eftersom han ansåg det vara mest troligt. Hur ser det ut om alla scenarier tas med och jämförs med verkligheten:

Hansen_GW_projection_1988

Bild från Real Climate

Nu blir bilden en helt annan än den Michaels målade upp. Scenario B låg närmst de verkliga utsläppen [Skeie et al 2011 och diskussion på Skeptical Science] och temperaturen stämmer bra överens med de observerade även om det naturligtvis inte är helt exakt (syftet med klimatmodellerna är för övrigt inte att förutspå enstaka år perfekt utan att visa trender).

Senare utvärderingar visar att modellen presterar bra när rätt utsläppsförhållanden inkluderas, det vill säga fysiken är bra representerad. En sak Hansen hade skattat fel i sin modell var att freonutsläppen (som är kraftiga växthusgaser) hade sjunkit mer än förväntat, simuleringarna hade gjorts innan Montrealprotokollet hade signerats.

Noterbart är att i scenario B och C hade ett större vulkanutbrott lagts in år 1995, vilket förklarar den tillfälliga dippen i temperaturkurvan. I verkligheten inträffade faktiskt ett utbrott på Mt Pinatubo 1991 och utvecklingen fångas ganska bra av modellen även om det förstås är omöjligt att veta när det inträffar och hur kraftigt det blir.

Och vem är Patrick Michaels? Jodå, han är klimatforskare. Grafen han använde kom från den konservativa tankesmedjan Cato Institute där han är, förlåt var, vetenskaplig rådgivare (de har ganska nyligen lagt ner sin klimatförvillaravdelning) och mycket av hans forskning har betalats av oljeindustrin…


Men Michaels är inte den enda som har attackerat Hansens modellkörningar. Här visar en viss David Evans hur fel ute Hansen varit (via Joanne Novas blogg):

hansen-1988-a-b-c-scenarios-600

Alla tre scenarier finns med och alla visar på tok för varma temperaturer (de observerade värdena är i svart). Det ser inte alls ut som det jag visade ovan, varför då kan man fråga sig?

Notera varifrån den angivna mätserien kommer: UAH. Det är satellitmätningar av den nedre atmosfären (troposfären) medan Hansens modell är validerad mot temperaturmätningarna vid jordytan och det blir verkligen att jämföra äpplen med päron även om man kan tycka att de borde visa samma (läs mer till exempel här).

Notera också vilken startpunkt Evans har valt för Hansens serier, i toppen av år 1987-88. Mätserien börjar nämligen inte där utan 1979:

UAH Evans

 

Evans har alltså inte brytt sig om trenden eller medelvärdet utan valt toppnoteringen och, förlåt om jag låter cynisk, det är knappast av en slump. Startpunkten för Hansens serier borde börja ungefär vid den röda pilen jag lagt in (den vänstra, vid ”medelvärdet och inte vid toppen”) och därmed skulle serierna skjutas ner ca 0,2C i ”y-led”. Titta igen på Evans bild med det i åtanke, bilden av Hansens serier blir då en helt annan och mer rättvis (sen är det som sagt ett faktum att satellitmätningarna av atmosfären har legat lägre än de som gjorts vid jordytan).

Det här är samma metod som användes av Christy i ett annat kongressförhör för att visa hur illa modellerna presterar, läs mer här.

Nedan kan du se hur Hansens modell ser ut jämfört med de markbaserade mätningarna:

h88_proj_vs_real

Bild från Real Climate

Och vem är David Evans?

Han är en matematiker som är pappa till Notch-Delay Solar Theory som bygger på ren kurvanpassning där han har hittat en okänd kraft, Force X, i solens inre aktivitetscykler,  som av någon okänd anledning och via okänd mekanism drabbar jorden men med en fördröjning av elva år eller hm …

”The delay is most likely 11 years, though definitely between 10 and 20 years.” (Evans 2016).

Trots att det är en kraft som aldrig har registrerats så är den 10-20 gånger starkare än variationen i solens utstrålning i solcyklerna. Obegripligt? Varför inte låta Evans själv förklara sin klimatmodell:

”Force X works by modulating the albedo of the Earth, or the amount of solar radiation reflected straight back out to space without changing the heat of the planet, by clouds and ice and so on. Force X turns the tap that controls how much sunlight pours into the Earth’s climate system. This could be through UV, magnetic field effects, solar wind, or some form of electrical field.”

 Numera finns det utöver X även N och D:

”We don’t know the mechanisms behind forces X, N, or D. We canvas several possibilities, including Solar stimulation of ozone via UV or energetic electron or particle precipitation, cosmic rays, solar stimulation of plankton, meteoritic dust, the interplanetary electric field, asymmetries in the motion of the Sun, and the influence of the Jovian planets.”

Hm, de okända krafterna verkar kunna vara nästan vad som helst alltså. Men i vilket fall kan man använda modellen till att förutspå klimatet, så här lät det 2014:

”So the cooling is most likely to begin in 2017.

The delay could be as much as 20 years, in which case the drop could be as late as 2024. Or it could occur as soon as 2014. An El Nino or La Nina could affect the timing too. At this stage, we don’t know. But by the end of 2018 seems fairly likely.”

”If the hypothesis is right, sustained and significant cooling of about 0.3 °C will begin in around 2017”.

Otydligt? Joanne Nova lät ändå ganska säker på sin sak:

As we head to the UNFCCC meeting in Paris 2015 where global bureaucracy beckons, a sharp cooling change appears to be developing and set to hit in the next five years.”

Hm, blev inte så mycket av med den där nedkylningen va? Istället för 0,3C nedkylning har vi sett ca 0,2C uppvärmning. Evans ger inte upp dock, 2016:

”David’s overarching prediction is that the 2020s will be no warmer than the 1980s, which should kill off the carbon dioxide theory of global warming.”

Tycker ni också det här låter skumt?

Gösta Petterson (GP), professor emeritus i biokemi och författare till boken Falskt Alarm -klimatfrågan ur ett vetenskapligt perspektiv, tyckte i alla fall att Evans hypotes var mer värd att ta upp än nästan allt av det som IPCC presenterar. Trots bokens underrubrik refererade GP i sin bok (upplaga 2019) inte till någon vetenskaplig artikel (finns nämligen inte) utan till David Evans företags hemsida. Ett företag han driver ihop med Joanne Nova, som driver bloggen JoNova, där bland annat den här hypotesen har saluförts.

Även Staffan Mörner, författare till boken Borde vi bry oss om klimathotet? refererar till just denna graf (not 94). Som jag berättade i ett tidigare inlägg så tyckte Mörner att man skulle vara noga med att kontrollera var grafer startar, jag håller med om det men han verkar inte ta så hårt på det om det styrker hans egen tes…

Är jag elak om jag tycker att det här mest liknar en parodi på vetenskap? Kanske är jag ännu elakare när jag funderar på om Nova och Evans med nöjda men förvånade miner konstaterar att man faktiskt kan leva på att presentera vilka hypoteser som helst …

Evans är för övrigt Founding member of Climate Exit (Clexit), stöder Galileo Movement, CFACT med mera.

Låt mig ta fram min egen klimatmodell och göra en spådom: Evans kan snart inte längre skjuta fram datumet för nedkylningen mer. Kanske är det dags för en ny hypotes baserad på kurvanpassningar? Kanske får vi se Force Y lanseras?

Ja, jag kanske får äta upp det här men det kan jag ta, hur man än vrider på det så är det ingen seriös vetenskaplig metodik utan handlar mer om att gissa och hitta på.

 

 

 

 

 

 

 

Nya alarmerande rön om hög klimatkänslighet … eller?

Några av den nya generationens klimatmodeller, vars resultat kommer användas i IPCC:s nästa rapport, har visat avsevärt högre klimatkänslighet än tidigare. En artikel i The Guardian uppmärksammade nyligen att IPCC:s tidigare worst case-scenarier inte gick långt nog då en studie tycks ha bekräftat de höga klimatkänsligheterna. Hur ligger det till med den saken egentligen?

Klimatkänsligheten är ett mått på hur mycket temperaturen kommer att ändras då atmosfärens koncentration av koldioxid fördubblas. Det är mycket komplext och det finns olika sätt att beräkna det. Ett är att använda klimatmodellerna (det är alltså inget värde som läggs in i modellerna utan är ett resultat utifrån de parametrar som används för att beskriva de fysikaliska processerna i modellerna).

I takt med att foskargrupper har presenterat sina modellereringsresultat inför nästa års IPCC-rapport (många är inte klara ännu), stod det klart att några visade betydligt högre värden än tidigare. I AR5 angavs att det mest troliga är att klimatkänsligheten ligger inom 1,5-4,5C med bästa uppskattningen 3C (vänstra stapeln i bilden) och modellerna var en byggsten till den uppskattningen (CMIP5, mittstapeln). De ska jämföras med de nya modellkörningarna längst till höger (CMIP6):

klimatkänslighet CMIP6

Bild från Carbon Brief, CMIP5 är de modellkörningar som användes i AR5-rapporten och CMIP6 är de som kommer ingå i nästa rapport AR6

 

Till skillnad från vad många verkar tro så var inte den omedelbara reaktionen från forskarvärlden att skrika ut katastroflarm. Många förhåller sig faktiskt ganska skeptiska till dessa resultat då historiska data inte stöder en så pass hög klimatkänslighet (t ex Zhu et al 2020: High climate sensitivity in CMIP6 model not supported by paleoclimate) men naturligtvis vill man ta reda på vad som ligger bakom de nya resultaten.

De nya modellerna har till exempel lagt in uppdaterade parametrar för molnens egenskaper: De kan bestå av vatten i vätskeform eller iskristaller och får då olika egenskaper när det kommer till att reflektera och absorbera solstrålar. Nya studier pekar på att det finns en större del vatten i vätskeform än man tidigare trott och detta har då inkluderats i modellerna, men det finns ett hundratal olika och alla gör inte på samma sätt. Det är därför man använder sig av ett genomsnitt av alla modeller (CMIP 6) för att ”jämna ut felen” så att säga.

Flera studier har gjorts, och görs, för att klargöra vad i modellerna som orsakar de höga klimatkänsligheterna,  Zelinka et al 2020 visade att resultaten till stor del berodde på återkopplingen från molnbildningen över Södra Ishavet. Andra studier har jämfört modellerna över perioden från 1990 och framåt då aerosolnivåerna varit hyfsat stabila och visar att de höga klimatkänsligheterna bör tas med en nypa salt, se till exempel på Real Climate här.

Artikeln i Guardian som nämndes ovan bygger på en studie från Williams et al 2020, som försökt bekräfta de långsiktiga resultaten från klimatmodellerna genom att använda en modell som används för kortsiktiga väderprognoser. Många forskare menar dock att de drar allt för långtgående slutsatser från detta, t ex Gavin Schmidt i länken ovan till Real Climate. Hausfather, Knutti och Betts är andra:

 

 

 

Så är forskarna bara lallare som gissar hej vilt? Nej, det är så här det ser ut på forskningsfronten inom alla vetenskaper, oväntade resultat undersöks vidare och sakta men säkert byggs kunskap upp. Det finns en lång rad anledningar till att tro att värdena ligger för högt:

ECS olika metodiker

Bild från Carbon Brief

 

Gavin Schmidts råd angående de nya höga klimatkänsligheterna: Don’t panic! 🙂 Men med tillägget, det är tillräckligt illa med det allmänt accepterade värdet på runt 3C.


I en review-artikel från 2017 listade Knutti et al 142 olika studier som beräknat klimatkänsligheten och hur tror ni det skildras i händerna av de självutnämnda skeptikerna?

Gösta Pettersson tar i sin bok Falskt Alarm (som han påstår ska skildra klimatdebatten ur ett vetenskapligt perspektiv) upp EN av dessa studier och den menar att klimatkänsligheten ligger på ca 1C.

Den är gjord av Monckton, Soon et al 2015 och är publicerad i en okänd kinesisk tidskrift. Det behöver naturligtvis inte betyda att den är felaktig men den har fått ordentligt med kritik, en kommentar är publicerad i samma tidskrift, Richardson et al:

Abstract

Monckton of Brenchley et al. (Sci Bull 60:122-135, 2015) (hereafter called M15) use a simple energy balance model to estimate climate response. They select parameters for this model based on semantic arguments, leading to different results from those obtained in physics-based studies. M15 did not validate their model against observations, but instead created synthetic test data based on subjective assumptions. We show that M15 systematically underestimate warming: since 1990, most years were warmer than their modelled upper limit. During 2000-2010, RMS error and bias are approximately 150 % and 350 % larger than for the CMIP5 median, using either the Berkeley Earth or Cowtan and Way surface temperature data. We show that this poor performance can be explained by a logical flaw in the parameter selection and that selected parameters contradict observational estimates. M15 also conclude that climate has a near-instantaneous response to forcing, implying no net energy imbalance for the Earth. This contributes to their low estimates of future warming and is falsified by Argo float measurements that show continued ocean heating and therefore a sustained energy imbalance. M15’s estimates of climate response and future global warming are not consistent with measurements and so cannot be considered credible.

 

Monckton et al har i sin tur kommenterat denna, ni kan läsa själva om ni orkar, de tar till exempel upp argumentet ”det har inte skett någon uppvärmning på 18 år och 6 månader” med stöd av en mätserie från RSS över satellitdata av temperaturen i atmosfären. Men de tar inte med hela mätserien utan börjar vid 1997. Det hör till saken att 1998 var ett extremt år på grund av El Niño och ger därför ett högt och inte representativt startvärde (det ser annorlunda ut om man tar hela mätserien som startar vid 1979). Ett trött och sedan länge överspelat zombieargument och år 1998 platsar inte längre ens i topp-tio-listan över varmaste uppmätta år.

Och hur troligt är det att klimatkänsligheten ligger på 1C? Nuvarande ökning av koldioxid i atmosfären är ungefär 50% jämfört med preindustriell tid och vi har redan sett en ökning av temperaturen med över 1C …

Men det är inget som hindrar även Elsa Widding (författare till boken Klimatkarusellen) att mena att det är troligt att klimatkänsligheten ligger runt 1C istället för IPCC:s 3C (1,5-4,5C). I en debattartikel på SvT Opinion menar hon att IPCC:s 3C är en ren gissning…

Men hon går längre än så, på sin blogg spekulerar hon i att klimatkänsligheten är betydligt lägre än 1C med referens till en artikel från två finska forskare J. Kauppinen och P. Malmi: ”De kommer fram till att koldioxiden i princip inte ger något bidrag alls till temperaturförändringen. Klimatkänsligheten beräknas till 0,24 grader Celsius. Eftersom den mänskliga delen av den totala omsättningen av koldioxid i atmosfären ligger under 10 procent så anser de att människans extra tillskott av koldioxid till atmosfären helt saknar betydelse för klimatförändringar. Det är de låga molnen som styr den globala temperaturen.

Nu är deras artikel varken publicerad eller granskad utan upplagd på arXiv och det finns anledningar till det … För det första så kan nämnas även om människans utsläpp är en liten del av koldioxidens omsättning i naturen står den för i princip hela ökningen, läs mer här.

Artikeln refererar till sex artiklar varav fyra är skrivna av artikelförfattarna själva och två utav dem är i sin tur inte publicerade (om du inte har koll på hur en vetenskaplig artikel brukar se ut så kan jag bara säga att det här är rent absurt).

Ni kan själva läsa kritiken från experter på området på Climate Feedback. Ett par inledande punkter från Timothy Osborn, Professor, University of East Anglia, and Director of Research, Climatic Research Unit (det finns mycket mer i länken):

”(1) They claim that climate models cannot be relied upon but do not demonstrate this.

(2) They instead make a new climate model (despite this being in contradiction of (1)).

(3) Their new climate model is unvalidated. It is based upon datasets of cloud and humidity without any sources given and which are not up-to-date. They provide no assessment of the accuracy of the data used—these variables are very difficult to measure on a global basis over the time period used. No physical basis is given for their new climate model (e.g. no process is given for how higher relative humidity can make the globe cool).”

 

Så, ovan hittar ni exempel på riktig skepticism och äkta cherry picking, ni får väl bedöma själva …

PS: IPCC:s nästa rapport var tänkt att ges ut i april nästa år men pga pandemin är det skjutet till senare på året. Deadline för artiklar till WG1 är nu i januari 2021 och förhoppningsvis kommer frågan om de höga klimatkänsligheterna vissa modeller ger hinna redas ut mer tills dess.