Blir naturkatastroferna fler på grund av klimatförändringarna?

[29/5: Uppdaterad med svar från Bengt, se längst ner.]

Jag blev indragen i en Twittertråd om huruvida naturkatastrofer blivit fler eller inte. Det apropå en rapport från WMO som jag inte hade läst: WMO Atlas of Mortality and Economic Losses from Weather, Climate and Water Extremes (1970–2019). Och när jag inte genast stod i givakt i min klimatjour och bemötte saken (orkade inte), så berodde det förstås på att jag tillhör klimatsekten som inte kan någonting:

Klassisk kommentar från den VERKLIGE klimatförnekaren. Maths, jag har följt dig och insett att det du kan om klimat är försumbart. Du är bara intresserad av att misstänkliggöra de som inte följer sekten. Så länge du inte kan svara på enkla frågor så har du uppförsbacke.

”Det är exakt så klimatsekten agerar. Mats (sic) skriver böcker om klimatförnekare men kan själv aldrig ta en diskussion med dessa förnekare.”

Samma farbröder (förlåt att jag generaliserar men i 99% av fallen handlar det om det) undrar sen varför [insert valfritt invektiv] man inte vill ha en saklig diskussion med dem. Nej, jag tänker inte be om ursäkt för att jag ger tvära svar på sånt. Inte heller för att jag inte råkar vilja lägga min fritid på att bemöta allt möjlig skit på beställning. Brandolini’s lag:

”The amount of energy needed to refute bullshit is an order of magnitude larger than is needed to produce it

Nåväl, jag blev som vanligt ändå nyfiken på en del saker som påstods …

Så, det hela handlade som sagt om huruvida väderrelaterade naturkatastrofer blivit fler eller inte. Jämfört med vilken period? Vilka typer av katastrofer? Förväntas alla typer av väderrelaterade händelser öka i och med klimatförändringarna? När debattörer som Lomborg och Pielke Jr ska beskriva läget brukar man få statistik från år 2000 och framåt, den ser ut så här (geophysical är inte värderrelaterat):

Försäkringsbolaget MunichRe har en annan databas (med andra kriterier för att en händelse ska tas med) där det ser ut som en stadigt ökande trend från 1980 och framåt:

Men låt oss använda den översta grafen som är de data WMO använder sig av. Uppenbarligen finns det ingen ökning i det totala antalet här. Men ovan nämnda WMO-rapport säger att de har ökat med en faktor fem. Hur går det ihop?

Jo, den beskriver utvecklingen över en 50-årsperiod: ”The number of disasters has increased by a factor of five over the 50-year period, driven by climate change, more extreme weather and improved reporting.

I sammanfattningen jämförs perioden 1970-79 med 2000-2009 och det konstateras att det skett en femfaldig ökning av väderrelaterade naturkatastrofer. Det är förvisso lite bedrägligt, nog borde man bemödat sig med att kommentera hur det står sig relaterat till senaste 10-årsperioden (ökningen blir förstås hög ändå, faktor 4,5). Likaså borde man kommenterat att de faktiskt inte ökat under 2000-talet.

Så visst har, vi kan kalla honom Bengt 😉 , en poäng här. Men ändå, trenden och ökningen från 70- och 80-talen är markant. Det har skett en anmärkningsvärd ökning från dessa tidsperioder – precis som rapporten slår fast.

Men Bengt framhåller då att det inte går att använda statistik från före slutet av 90-talet då kvaliteten är ”extremt bristfällig”. Den synbara ökningen skulle enligt honom endast bero på en ökad inrapportering, inte på att det verkligen har inträffat fler väderrelaterade naturkatastrofer.

WMO har i sina rapporter hämtat data från databasen EM-DAT, som är världens mest kompletta källa för den här typen av data. Den drivs av The Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED) vars chef/professor är Debarati Guha-Sapir. Bengt har tydligen haft många mejlkontakter med henne och menar att hon bedyrar att det inte har skett någon ökning av naturkatastrofer och, som sagt, att man inte kan använda data som WMO gör.

Jag får också en länk till ett inlägg av tidigare journalisten Anders Bolling som numera jobbar för lobbygruppen Näringslivets medieinstitut. Bolling har till och med intervjuat Guha-Sapir och i klartext fått bekräftat att nej, det finns ingen ökning.

Och det är nu det börjar bli märkligt. För efter en snabb googling är det uppenbart att något inte stämmer här. I flera olika artiklar, intervjuer och rapporter påstår Guha-Sapir själv att jodå, det har visst skett en dramatisk ökning. Hon är exempelvis författare till denna artikel från slutet av 2021:

Och hon hänvisar som synes till data från 80-talet, som hon ska ha sagt till Bengt att man inte kan använda. Googla själva, det är inte svårt att hitta liknande kommentarer från henne.

Låt oss även gå tillbaka till Bollings påstående och faktiskt lyssna på den intervju han gjorde med Debarati Guha-Sapir 2020.

Vid cirka 32 min in säger hon helt tydligt att data från åtminstone 1980 är mycket bra och i princip heltäckande. Jag har själv förstås ingen aning men om nu både Bengt och Bolling har använt henne som en trovärdig källa så borde vi väl rimligen även tro henne angående detta?


En av anledningarna till att Bolling intervjuade henne var att han tidigare undersökt ett liknande fall av påstått fusk med katastrofsiffror. Det handlar om en uppmärksammad studie/artikel i tidskriften Lancet från 2017, skriven av Nick Watts och en lång radda andra: The Lancet Countdown on health and climate change: from 25 years of inaction to a global transformation for public health.

Bolling skriver: Den sade att fallen ökat med 46 procent under 2000-talet. Detta byggde på en mycket kreativ tolkning av data. ”Nej, vi ser inte de 46 procenten”, sade Debby Guha-Sapir.

Det låter övertygande.

Men låt oss återigen lyssna på vad som faktiskt sades under intervjun och inte ta Bollings saxade meningar på orden. Han ville i intervjun att Guha-Sapir skulle kommentera denna artikel och få bekräftat att Watts använt uppgifterna från EM-DAT fel (diskussionen börjar ca 43:30 in). Hon ville dock inte uttala sig om detta eftersom hon där och då inte visste hur Watts hade fått fram sin siffra. (Hon nämner dock att det skett en stor ökning i naturkatastrofer nu jämfört med tre decennier sedan – Bolling tog ingen notis om det dock.)

Efter en del lirkande får Bolling henne i alla fall att säga att nej, vi ser inte denna 46%-iga ökning under 2000-talet. Och ja, hon säger också att många blir typ ”besvikna” när de vägrar bekräfta denna ökning. ”Ingen gillar goda nyheter.”

Men vad står det då egentligen i Lancetartikeln?

Jo, läser man sammanfattningen verkar det uppenbarligen som att Bolling har rätt: ”As a whole, the frequency of weather-related disasters has increased by 46% since 2000, with no clear upward or downward trend in the lethality of these extreme events (Indicator 1.4).

Men tittar man närmre under kapitlet där denna siffra redovisas får man reda på vad som ligger bakom uppgiften:

From 2007 to 2016, EM-DAT recorded an average of 306 weather-related disasters per year, an increase of 46% from the 1990–99 average.

Det är alltså medelvärdet över antal rapporterade händelser per år mellan 2007-2016 som jämförs med medelvärdet per år mellan 1990-99. Nej, jag har inte kontrollräknat, men efter en snabb titt på stapeldiagrammen ovan ser det väl ganska rimligt ut. Sen är det förstås uruselt att de uttryckte sig så slarvigt i artikelns sammanfattning, men är det verkligen anledning till att ”vända upp hela världen”?

En annan sak som jag tycker är värd att notera med tanke på att hela Bollings artikel går ut på att kritisera klimatjournalistiken för att vara alarmistisk och inte ge hela bilden.

Han hänvisar till den här studien skriven av Stefan Doerr, för att visa att skogsbränder (eller hur man nu ska översätta wildfires?) har minskat under de senaste hundra åren. Det är det ingen som motsäger, men man kan fråga sig varför Bolling själv utelämnar väsentliga delar i denna diskussion och dessutom använder uppgifter från 100 år tillbaka utan tvekan. Samme Doerr kommentar just detta på Climate Feedback (för det är ingen ny diskussion…).

Hederlig diskussion av Bolling? Not so much. (Det gäller flera av de punkter han listar i sitt inlägg.)

Det är ett himla klagande på mediers alarmistiska rapportering om klimatet. Det går absolut att hitta sånt, och vi vet alla hur rubriker kan vara missvisande. Men jag blir ärligt talat förbannad på haverier till rapporter som Bollings lobbygrupp Näringslivets medieinstitut ger ut. Jag kommenterade deras rapport ”Så rapporterar medierna om stigande havsnivåer” på Aftonbladet.


Men tillbaka till naturkatastroferna. Så enligt den källa som både Bengt och Bolling använt är data från och med 1980 i det närmaste fullständig vad det gäller rapportering av naturkatastrofer. Det har skett en signifikant och, även enligt Guha-Sapir, alarmerande ökning sen dess. Självklart blir uppgifterna mer osäkra desto längre tillbaka i tiden vi går och mycket av detta har lagts in retrospektivt. Hur är det med 70-talets data? Jag vet inte. Men även om man fördubblar antalet händelser under detta decennium hamnar man i paritet med 80-talet och ökningen mot idag är rejäl ändå.

Jag fick också länken till en gammal rapport från 2004 som enligt Bengt ska säga att man inte KAN använda den bristfälliga statistiken (Guha-Sapir är en av författarna):

Är det vad den säger?

Den börjar med meningen: ”Today, the world is facing disasters on an unprecedented scale.” Men absolut rekommenderas att man hanterar uppgifter från deras databas varsamt och tänker på osäkerheterna. Det gäller förstås främst äldre data. Den synbara ökningen under senare decennier beror till stor del på en ökad inrapportering. Men från när är det så?

Office of US Foreign Disaster Assistance (OFDA) började aktivt samla data från år 1960 och CRED från 1973. De nämner att andelen inrapporterade händelser av mindre allvarlig karaktär kan indikera hur mycket bättre kvaliteten på statistiken har blivit:

Under 70-talet ligger den nästan i linje med den för 80-90-talen. Och trots alla fallgropar menar de att deras data duger för att visa trender:

Nej, jag kan inte se att de någonstans skriver att data från innan sent 90-tal inte kan användas, vilket Bengt alltså påstår. Men självklart ska äldre uppgifter användas med några skopor salt. Ni får väl läsa själva.


Jag blev också uppmanad att påvisa hur en artikel i DN fortfarande låg framme trots att Bengts kollega informerat journalisterna om att den var felaktig: deras uppgifter visade att det inte skett en ökning. Han hade till och med fått det bekräftat av chef på United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR):

DN-artikeln FN: Klimatkris bakom ökade naturkatastrofer belyser en rapport från CRED och UNDRR (Guha-Sapir har skrivit förordet): The human cost of disasters: an overview of the last 20 years (2000-2019). Problematiken verkar vara lite av samma sort som i Lancetartikeln ovan. Ingressen börjar:

”Extremvädren har ökat dramatiskt under de senaste tjugo åren”

Brödtexten inleds dock:

”Globalt har 7.348 naturkatastrofer inträffat de senaste två decennierna, en dramatisk ökning jämfört med den föregående tjugoårsperioden då antalet var 4.212.

Rapporten har alltså jämfört två tjugoårsperioder mot varandra:

Där kan man också läsa att en del kan bero på bättre inrapportering men att det är en signifikant och reell ökning. Det står dock också att antal händelser per år har legat ganska konstant på denna sida milleniumskiftet. ”Overall, the number of disaster events per year and the distribution of disaster sub-groups has remained relatively stable between the year 2000 and 2019.

DN har tydligen även intervjuat Guha-Sapir:

Så nej, jag ser inget fel i denna DN-artikel även om de inte nämner att det inte finns någon trend över de senaste 20 åren.

Är det rätt av CRED och UNDRR att jämföra två tjugoårsperioder på detta sätt? Är den plana kurvan för antal händelser under 2000-talet en signifikant trend? Beror det på bättre anpassning och varningsmetodik?

Jag har faktiskt ingen aning.

Borde WMO och journalister varit tydligare med informationen om att trenden stått still under 2000-talet? Ja, det kan jag tycka, men samtidigt vore det i mina ögon närmast tjänstefel att inte ge en helhetsbild om trenden över tid. Vi har redan haft en våldsam debatt om en påstådd avstannad uppvärmning baserad på tunnelstirrande på korta mätserier i ett system som har stora interna variationer.

IPCC AR6 WG1 har ett helt kapitel om extremväder, men det är ändå bara en del av allt som händer. Det finns ingen som ignorerar osäkerheterna i äldre data om extremhändelser.

Men jo, jag tycker hela den här diskussionen och letande efter detaljfel är tröttsam. Ni får tycka precis vad ni vill, jag har i alla fall försökt sätta mig in i saken. Jag vet inte vad Guha-Sapir har skrivit till Bengt men det finns inget i hennes offentliga uttalanden som stöder att vi inte kan använda uppgifter från EM-DAT innan sent 90-tal. Sen får man väl tro på vem man vill antar jag.

Och som flera forskare har uttryckt det (och som Guha-Sapir sa i intervjun med Bolling): vädermönster och händelser har förändrats och det har blivit allt mer relevant att titta på regionala trender för dessa väderhändelser. Några har ökat, andra inte, och förväntas inte heller göra det om man ser det globalt. Däremot kanske intensiteten och varaktigheten gör det. För vissa händelser är trenden tydlig, för andra inte.

Sen har vi hela området med World weather attribution som talar sitt tydliga språk (bedömning av specifika extremväderhändelser och om klimatförändringar gjort dessa mer troliga). Se gärna min Twitterkommentar om confirmation bias i hur och vad en riksdagsledamot väljer att tro på angående detta.

Nyss postade Bengt ett nytt inlägg i frågan som visar var skon klämmer:

Han ser det alltså som alarmistisk taktik att jämföra med data från 80-talet. (Han glömde att även Guha-Sapir, som han hänvisat till ett antal gånger, använder den måttstocken.)

Bengt och jag kommer nog aldrig bli överens i den här frågan. Jag är fortfarande kvar i klimatsekten. Inget jag säger kommer ändra Bengts uppfattning om det. Och så är det med det, ärligt talat bryr jag mig inte nämnvärt.

Vad säger ni?


Uppdatering 29/5: Bengt har skrivit en kommentar till ovanstående som han ville att jag skulle publicera (eftersom det inte gick att lägga till bilder kommentarsfältet). Läs gärna:

För den som inte orkar läsa lägger jag upp en av de mer centrala graferna i resonemanget. Bengt hänvisar bl a till denna:

Korrelationen mellan nya rapportörer och den totala ökningen av antal naturkatastrofer är iögonfallande.

Bilden är ifrån den CRED-rapport från 2004 jag hänvisade till ovan och inget som har mörkats. Det är samma rapport som kommer fram till att trots bristerna i EM-DAT är de tillräckligt bra för att använda till att uppskatta trender (se skärmdump ovan).

Jag har inte sett någon källa skriva att äldre data skulle vara lika tillförlitlig som efter 2000-talet. Även den WMO-rapport som nämns i början konstaterar att en del av ökningen beror på en bättre/ökad inrapportering. Men nej, jag har ingen aning om hur CRED-ansvariga (etc) har kvalitetssäkrat data eller varför Guha-Sapir anser att data från 1980 och framåt är okej, men jag tar det för givet att data inte är exakta och att det missas en del. Frågan är om det handlar om avsiktlig klimathysterisk manipulation eller inte.

Det får ni fortsätta älta om ni vill.

13 reaktioner på ”Blir naturkatastroferna fler på grund av klimatförändringarna?

  1. Susanna

    En fundering kring översvämningar. Antalet människor på jorden har ju ökat med sådär 7 ggr de senaste 100 åren, städer brett ut sig, allt mer hårdgjorda ytor, byggnation vid floder, kanalisering av vattendrag mm. Detta borde innebära att vi idag riskerar större katastrofer när väl översvämning uppstår. Detta borde ge en allt för positiv bias i utfallet av väderrelaterade katastrofer.

    1. Jo, det låter ju inte orimligt. Men å andra sidan har vi betydligt bättre varningsystem och bättre bostäder (på många håll iaf) etc. Finns många fallgropar med den här typen av statistik….

  2. Thomas P

    Man kan jämföra utvecklingen för geofysiska katastrofer, sådana som inte påverkas av klimatet, och väderrelaterade. De är de senare som ökar vilket tyder på att det är klimatet som blir riskablare inte vårt samhälle som blir mer sårbart.

  3. Bengt Svensson

    Mats! Varit överhopad med jobb, men…

    Det finns flera centrala grafer, men den allra mest centrala är så klart den som visar att alla typer av naturkatastrofer minskat de senaste 20 åren, i samma rapport som UNDRR slår fast att det är en ”förbluffande ökning” av naturkatastrofer de senaste 20 åren. Den kommenterar du inte fast du ser den svart på vitt. Jag har även klippt in svaret från UNDRR:s spindoctors som erkänner att det inte finns någon ökning men ber oss att förstå att NARRATIVET är att de ökar.

    Hur kan du som seriös klimatkommentator se detta och vara tyst? Hur kan du INTE tycka att det är fullständigt vansinne, lögn och förbannad dikt och inte något ett FN-organ ska syssla med? Eller är manipulation ok när de goda gör det: Kommentera gärna detta, för det är det centrala.

    Det andra är kvaliteten på gammal statistik. Att vi ens behöver diskutera om statistik från 1970, ca 20 år innan man började föra statistik, har samma kvalitet som den för 2022? Och CRED varnar så tydligt man kan för att dra slutsatser från gammal statistik. Varför tror du annars, Maths, att det skrivs ut med utropstecken ”Handle with care!” när det gäller äldre statistik? Är det för att CRED själva tycker att det är helt OK statistik att använda och varför skulle man då få uppmaningen att vara försiktig med den?

    När jag läser din blogg så kan jag förstå att du är skarp, god skribent, påläst, gör relevanta observationer. Därför är jag också 100% säker att du mer än väl förstår att statistik som gjordes nära 20 år innan den första databasen skapades, innan det fanns vare sig CRED, UNDRR, definitioner, IT-teknik, datorer, rapportörer, någon att rapportera till, satellittäckning etc etc är helt irrelevant. Att den används av ett enda syfte: att påvisa en ökning som inte finns, för att göda narrativet.

    Eller som CRED skriver: ”Information systems have vastly improved over the last 30 years and statistical data is now more easily available. However, the lack of systematic and standardized data collection of disasters is now revealing itself as a major weakness for long-termplanning. Despite efforts to verify and review data, the quality of disaster databases can only be as good as the reporting systems that feed them.”

    1. Jag har inte någonstans påstått att någon skulle påstå att statistiken är lika bra från 1970 som 2022. Vad jag har visat med skärmdump från samma rapport som du använder att de fortfarande anser att uppgifterna är tillräckligt ok – trots bristerna – att utläsa trender ifrån. Jag har ingen aning, och du har heller inte visat hur de kvalitetssäkrat sina uppgifter. Du behöver inte upprepa allt du skrivit på Twitter och här ännu en gång, det har gått fram.
      (Och nej, jag bryr mig inte särskilt mkt om ovanstående index, det räcker att hålla sig till IPCC-rapporterna).

      1. Bengt Svensson

        Men om du VET att statistiken från 1970 självklart inte håller samma kvalitet som 2022, varför använda dig av den? DU säger att den är tillräckligt OK ”att utläsa trender ifrån”:

        Men Maths – den enda trend som är vetenskapligt fastställd av CRED, UNDRR, EM-DAT är att antalet naturkatastrofer minskar över tid. De senaste 20 åren har det gått stadigt ner, jag har visat dig det på alla sätt man kan.

        Att du för 5:e gången väljer att inte kommentera UNDRR:s rapport som du SJÄLV hade oturen att dra in i diskussionen visar bara på den totala bristen på fakta, ryggrad, stolthet och självrespekt som råder bland klimatalarmister. Du KAN verkligen inte kommentera att UNDRR säger att det det är en ”förbluffande ökning” medan det minskar. Visst är det praktiskt att vara en del av ”klimatsekten” som du tycker är så jobbigt att bli kallad. Men när man för sakens skulle blint tror på en auktoritet och väljer bort att tänka själv – då är man del i något som liknar en sekt. Din bok om ”klimatförnekare” blir ju inget annat än ett pekoral om du inte ens kan kritisera när de i ditt lag begår misstag. Vad hade det kostat dig att erkänna att de hade grovt fel i vad de skriver?

  4. Bengt: Det är inte MIN slutsats att dessa data är tillräckligt bra för att användas till att tolka trender trots bristerna som diskuterats, det är från samma källa som DU ansåg var den bästa tillgängliga. DU väljer dock att helt bortse från det avsnittet. DU drar slutsatsen om vilka signifikanta trender som kan dras, vilket går tvärsemot vad DIN bästa källa hävdar. Det är inte vad JAG säger.

    Det har tillkommit flera rapportörer javisst, jag har ingen aning om hur, eller om, de retroaktivt lagt till data eller kvalitetssäkrat dem. Du har inte bidragit med någon info där heller. Jag har som sagt visat att den källa som både DU och Bolling använder er av säger att data är ok från 1980. JAG har ingen aning.

    Rapporterna (varken WMO o Lancet) säger inte att trenden ökar under de senaste 20 åren, även om det felaktigt påstås så, vilket är precis vad jag skrivit ovan. Och jag även gett dig en poäng för ovan:

    ”I sammanfattningen jämförs perioden 1970-79 med 2000-2009 och det konstateras att det skett en femfaldig ökning av väderrelaterade naturkatastrofer. Det är förvisso lite bedrägligt, nog borde man bemödat sig med att kommentera hur det står sig relaterat till senaste 10-årsperioden (ökningen blir förstås hög ändå, faktor 4,5). Likaså borde man kommenterat att de faktiskt inte ökat under 2000-talet.

    Så visst har, vi kan kalla honom Bengt 😉 , en poäng här.”

    F ö om du ska såga min bok kan du väl komma med någon saklig kritik.

  5. Bengt Svensson

    Jag kanske läser din bok till sommaren, varför inte! Det är mer titeln jag syftade på, ”vem kan man lita på?” – men jag är glad att du ger mig en poäng. Jag ger DIG en poäng för att du faktiskt kan göra det och även i flera andra inlägg inte går med massan utan tänker själv, värderar. Det är beröm du ska ha!

    1. Det får du gärna göra. Men jag kommer aldrig begripa hur man kan slänga ur sig såna här kommentarer när man inte har läst den:

      ”Vi diskuterade inte din bok, men det kanske inte framgick? Den försvann lika snabbt som den kom, för den saknade substans och analys, enbart alarmistisk utan någon akademisk plattform. ” https://twitter.com/Bongoberra/status/1527762021328031746?s=20&t=x8cGghs5yWkYwgVGDRMZDw

      ”Läste en recension av din bok om ”klimatförnekare”. Och så läser jag vem som recenserade boken: din vän Kristoffer Ekberg, som forskar i ”klimatförnekelse”.
      Lite som om Goebbels recenserar Mein Kampf. Hur trovärdig bli klimatalarmismen nu?” https://twitter.com/Bongoberra/status/1446775978458599435?s=20&t=x8cGghs5yWkYwgVGDRMZDw

      ”Det enda du har gjort är att skriva en bok som gjorde det fullkomligt uppenbart att DIG kan man inte lite på när det gäller klimatet. Sedan är det aldrig bra när sekter ger ut böcker för att försvara sekten, lite som att kacka i eget bo. Eller, ja, exakt så illaluktande.” https://twitter.com/Bongoberra/status/1502400238354579460?s=20&t=x8cGghs5yWkYwgVGDRMZDw

      Och så vidare

  6. Bo Björkman

    Trillade över er intressanta diskussion nu (ett halvår senare), så tråden är väl rätt död, men jag ville ändå säga att jag läst hela tråden och är imponerad.
    Både du och Bengt är vältaliga utifrån era ståndpunkter.
    Men en sak vill jag kommentera. Definitionen av katastrof.
    Den är ju bedrövlig, oavsett vem som kommit på den. Det räcker med att ett av kriterierna uppfylls. Enbart det är bestickande.
    Om en snösmocka inträffar i Sverige, är det högst sannolikt att hundra människor drabbas. Alltså kommer den att rapporteras som en naturkatastrof???
    Är det seriöst?
    Om rapporteringen samtidigt kan komma från försäkringsbolag, måste man undra över hur försäkringsvillkor utformats över tid och huruvida försäkringsersättningar betalats ut, eller om de anmälts, men avfärdats.
    Om obetänksamma kommuner byggt bostäder på strandkanter och låglänta områden (känner till flera sådana) under de senaste 30 åren, är det högst sannolikt att översvämningar ägt rum som drabbat 100 personer, där annars inget hänt om man hade gjort grundprojekteringen korrekt. Nu blir det en ”naturkatastrof”!
    Ska vi överhuvudtaget diskutera sådan statistik?

  7. Åh vilket bra jobb!!
    Jag tror kanske att man sprider vissa slags saker som motbilder eller framsteg och att man försökt få nya personer att göra det.
    Johan Norberg (Cato Institute och Timbro) använde också EM-DAT jag tror han fått det ursprungligen från Indur Goklany.
    Sök på ”EM-DAT” site:Sverigesradio.se
    Så kommer du se en till svensk journalist som utöver Bolling som använt EM-DAT flera gånger som motbilds-exempel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s