Lyssna på forskarna brukar det heta. Lita på vetenskapliga artiklar som genomgått kollegial granskning (peer review).
Tyvärr är verkligheten mer komplicerad än så och jag tänkte visa ett exempel på det. Råkade nämligen av en tillfällighet stöta på en artikel från 2010, skriven av en svensk forskare, som visar hur svårt det kan vara:
- Radetzki M. The fallacies of concurrent climate policy efforts. Ambio. 2010 May;39(3):211-22. doi: 10.1007/s13280-010-0029-0.
Radetzki var professor i nationalekonomi vid Luleås tekniska universitet (gick bort förra året).
Visst finns det seriösa vetenskapliga artiklar även från så kallade ”klimathotsskeptiker” som Lindzen, Svensmark osv. Och tvärtemot hur det brukar låta i debatten så finns de också medtagna i IPCC:s utvärderingar.
Men det finns även en radda artiklar som i mina ögon inte har i en vetenskaplig tidskrift att göra och det brukar finnas en del kännetecken som förenar dessa. Här följer några tips att kolla efter med ovanstående artikel som exempel.
Språk och referenser
Jag reagerade direkt på några saker då jag ögnade igenom artikeln, t ex den här meningen (min understrykning):
”Pathetic attempts employing aerosols and wind data to reconcile the observations with the greenhouse warming theory, reminding of the efforts to deny the Copernican revolution, are unconvincing. ”
Att beskriva andra forskares arbete som ”patetiska försök” hör inte hemma i en vetenskaplig tidskrift. Likaså gör sammanhanget uttrycket används i att åtminstone jag börjar undra över hur objektiv artikeln egentligen är och hur den slank igenom granskningsprocessen.
Nästa uppenbara varningsflagga:
Det anges att en av graferna är tagen från en blogg. Det går kanske att hitta något sammanhang där det kan vara befogat men rent generellt hör sådant hemma i bloggar och debattartiklar. Det spelar ingen roll om grafen är korrekt eller inte. En anledning till varför man inte ska göra det blir uppenbar i detta fall: Grafen det hänvisas till finns nu nämligen inte längre kvar på bloggen i samma ”tillstånd” som den presenterats i artikeln. En blogg kan ändras när som helst utan någon vettig spårbarhet.
Bloggen det handlar om i detta fall är dessutom välkänd i klimatdebatten: www.climat4you. Den drivs av Ole Humlum, numera pensionerad geologiprofessor, och en av de mer aktiva klimathotsskeptikerna.
Och det finns mer att säga om grafen som presenteras i Radetzkis artikel, mer om det strax.
(Det finns faktiskt artiklar som refererar till Youtubeklipp, debattartiklar och annat som inte är hållbara vetenskapliga källor.)
Sådant här får mig nästan alltid att direkt skumma igenom hela referenslistan, det ger kanske inga direkta bevis på felaktigheter men kan indirekt ge en bild av hur objektiv artikeln är:
Och den aktuella referenslistan visar samma tecken som många andra tvivelaktiga vetenskapliga rapporter.
Här hittas några källor som inte är vetenskapligt publicerade studier utan diverse rapporter från tankesmedjor/lobbyorganisationer (som dessutom inte är direkt kända för att acceptera ”den etablerade klimatforskningen”). Det behöver förstås inte betyda att innehållet i Radetzkis artikel är fel men det är i mina ögon en självklar varningsflagga att ta med sig när man läser texten.
- Lindzen: Is there a basis for global warming alarm? The Independent Institute (tankesmedja som fått stora pengar av fossilindustrin)
- Lindzen: Paper presented at a meeting sponsored by Euresis and the Templeton Foundation (donerat 20 miljoner dollar till ”anti-IPCC-verksamhet”)
- Lawson N. An appeal to reason. London: Duckworth; 2008 (ingen vetenskaplig publikation utan bok skriven av en konservativ politiker – grundare av GWPF, en av de mest aktiva ”klimathotsskeptiska” organisationerna i Europa )
- Lomborg B. Cool it. (denna bok är ingen vetenskaplig publikation men här refereras den till som en studie – och boken har påvisats innehålla felaktigheter och dessutom vara ensidig, se t ex tabell nedan om vilka han väljer att citera)
- Singer, S.F. 2008. ed. Nature, Not human activity rules the climate. The Heartland Institute, = en rapport från NIPCC som i princip är IPCC:s antites. Läs Lennart Bengtsson totalsågning av en senare rapport från NIPCC här. Heartland Inst = jättekänd fossildriven lobbyorganoisation/tankesmedja i klimatdebatten)
- Några andra referenser/dokument är också utgivna via tankesmedjor (Fores, Copenhagen Consensus Center, Petersons Institute for International Economics)
(Man kan roa sig med att kolla upp tankesmedjor på t ex http://www.desmog.com där det finns en hel del information om finansiering osv – en webbsida som inte är direkt poppis i pseudoskeptiska lägret kan väl tilläggas)
Exempel på Lomborgs ensidighet i boken Cool It! från Ackerman, F. Climatic Change 89, 435–446 (2008). https://doi.org/10.1007/s10584-008-9403-3 :
Radetzki anger i artikeltexten att han inte ger särskilt många referenser till de två kända vetenskapliga tidskrifterna Nature och Science då han anser dem vara partiska:
”There are few references to Nature and Science. This is the unfortunate result of the biased position taken in recent years by the editors of these two journals when it comes to climate issues.”
Istället refererar han mer frekvent till tidskriften Energy & Environment (E&E) eftersom den, enligt honom, är mer objektiv (dvs tillåter ”skeptiker” komma till tals). Det kanske inte behöver nämnas men även E&E är känd i klimatdebatten och har varit inblandade i en del kontroverser. Real Climate, en blogg som drivs av klimatforskare, hotades med stämning efter de hade kritiserat tidskriften.
Radetzkis källa på att Nature och Science är partiska är just en artikel i E&E skriven av Patrick Michaels – en annan ”klimathotsskeptisk” kändis. I vetenskapliga artiklar anges till vilken organisation/universitet/högskola forskarna är knutna och i denna artikel skriver Michaels som representant för i sammanhanget ökända Cato Institute – en libertariansk tankesmedja startad av ledarna för Koch Industries.
Jag kan tycka det är väldigt märkligt hur Michaels kommer fram till att sannolikheten för att publikationerna i Nature och Science under ett kalenderår inte skulle vara partiska är mindre än en på 5.2 × 10−16. Det må ju vara hänt att jag tycker, men det är rätt anmärkningsvärt att denna artikel som pratar om partiskhet så tydligt själv är partisk i vilka referenser som ges när den exempelvis diskuterar den så kallade hockeyklubbsgrafen (se nedan).
När Radetzki ska sammanfatta den naturvetenskapliga klimatforskningen blir det snabbt uppenbart att det i princip enbart är kända ”klimathotsskeptiker” som det refereras till (exempelvis McIntyre, McKitrick, Lindzen, Singer, Michaels).
Men det är ju förstås svårt att genomskåda för en som inte är insatt i ämnet. Granskningar innan publicering är bland annat tänkt att fånga upp att de slutsatser som dras i artikeln stöds av data som presenteras. Likaså är det en viktig del att slutsatserna ska sättas i ett sammanhang och jämföras med tidigare forskning i ämnet och det ska diskuteras om/varför det skiljer.
Innehållet
Det här flyter förstås samman med ovanstående punkter.
Radetzki anser att klimathoten överdrivs. En av rubrikerna lyder Questionable Scientific and Observational Support for the Perils of Global Warming.
Han nämner att IPCC AR4 (2007) konstaterat att det är mycket sannolikt att den ökade koldioxidhalten i atmosfären beror på människans aktiviteter, men påtalar sen att bevisen för detta är bristfälliga. Då blir förstås frågan om han presenterar hållbara bevis för detta?
Det är naturligtvis oerhört svårt att bedöma om man inte själv är insatt. Men ett tips är ju att om det påstås att en studie kommit fram till ett uppseendeväckande resultat, såsom att observationer inte visar en uppvärmning, ja då bör man åtminstone kolla upp vad som faktiskt står i den studie som det hänvisas till. Det finns gott om exempel på när källan i själva verket inte alls backar upp påståendet utan tvärtom.
(Det här är ytterligare en sak som det är tänkt att granskningarna innan publicering är tänkt att fånga upp.)
Ja, detta kan vara både tidsödande och svårt, vilket också är en anledning till att förvillandet har lyckats så bra skulle jag säga. Nedan följer ett exempel:
Radetzki menar att korrelationen mellan temperatur och växthusgaser är dålig. Koldioxidhalten/utsläppen har ökat relativt jämnt medan temperaturen inte alltid följt samma ”mjuka trend” med t ex en ”kylperiod” mellan 1940-1970. Ett kärt diskussionsämne som Radetzki inte ger en objektiv bild av, läs mer: 1900-talets oförklarliga värme- och kylperioder – Maths Nilsson, författare
Han presenterar vidare en temperaturgraf från nedre delen av atmosfären (troposfären) – det är denna graf som är tagen från Humlums blogg som jag nämnde ovan – och hävdar att den bevisar att satelliter inte visar någon uppvärmning under detta sekel (artikeln är från 2010):
”Satellite data for the lower troposphere, depict a complete absence of warming in the course of the present century” :
Och det tycks ju stämma. Men varför visar han bara data från år 2001 och framåt? Mätserien han hänvisar till (RSS) startar faktiskt vid 1979. Åtta år är inte tillräckligt för att visa en pålitlig trend i ett system med stor variation från år till år.
Använder man Way back machine / web archive för att se vad som fanns på Humlums blogg i slutet på 2009 så ser man att den graf Radetzki presenterar inte alls är den som finns på Humlums blogg:
Radetzki har alltså klippt av grafen. Varför tar han inte med all befintlig data? Är det för att han inte vill visa att data faktiskt säger emot det han vill hävda att den gör?
Så här ser grafen ut idag:
Satellitdata brukar ofta påstås vara de enda tillförlitliga mätningarna medan temperaturer från termometrar på jorden inte är det. I verkligheten har satellitmätningarna haft stora problem genom åren. Här en youtubefilm om detta, bland annat med intervju av Carl Mears, som sammanställt de data Radetzki hänvisar till ovan.
Radetzki menar sen att temperaturdata korrelerar bättre med solens och havsströmmars variationer – men utan att ge några mer specifika detaljer än referens till två artiklar av Lindzen och en av Singer. Eller mer riktigt en artikel och en presentation av Lindzen; Singers referens är en rapport från klimatförvillarnavet NIPCC / Heartland Institute (se lista ovan).
Lindzen refererar i sin artikel bland annat till sin egna så kallade iriseffekt, med en i sammanhanget extremt låg klimatkänslighet. Det fanns vid tidpunkten för Radetzkis artikel en rad studier som påvisat metodikfel i Lindzens studier om detta.
Det är faktiskt ingen objektiv bild av vad som fanns vetenskapligt publicerat då.
En annan klassiker tas upp och benämns: ”The infamous hockey stick” (språket igen) – Mann, Bradley och Hughes temperaturserie över de senaste tusen åren.
Radetzkis referenser här är väldigt selektiva och han har utelämnat mycket. Han lyfter exempelvis fram kritik från McIntyre and McKitrick men nämner ingenting om att den kritiken inte höll måttet. Att de båda inte lyckades replikera grafen var för att de inte följde studiens metodik på rätt sätt.
Att hockeyklubbsstudien fått relevant kritik för sin metodik och att det fanns sparsamt med data längre tillbaka i tiden är det ingen som motsäger – men utredningar visar att det ändå inte påverkade slutsatsen nämnvärt, Radetzki berättar inget av detta dock. Det hela finns också beskrivet i IPCC AR4 WG1 kapitel 6 – som hade varit tillgänglig flera år innan Radetzki skrev sin artikel.
Mann och hans kollegor hade 2008 publicerat en ny studie, där rekonstruktionen uppdaterats utefter den framkomna metodkritiken och med nytillkomna mätdata. Den fanns alltså tillgänglig vid den här tiden men Radetzki ignorerade även den.
(Läs mer om denna evighetsfråga inom klimatdebatten: Medeltida värmeperioden och Manns hockeyklubba – Maths Nilsson, författare)
Men hur vet man detta som oinsatt?
Om något benämns som ökänt i klimatdebatten kan du vara helt säker på att du kommer hitta mycket information vid en snabb Google-sökning. Wikipedia kan vara en bra startpunkt (även om man förstås ska vara försiktig med att lita blint på vad som står där). De engelska sidorna brukar vara bra uppdaterade vad det gäller klimatrelaterade kontroverser, och i det här fallet finns det väldigt mycket att läsa: Hockey stick graph (global temperature) – Wikipedia
Radetzki påstår exempelvis att Mann inte lämnat ut koder och rådata som användes för att generera grafen, vilket inte stämmer (även om det var en del diskussioner), du kan själv ladda ner dem:
Bristen på objektivitet blir också tydlig när Radetzki enbart hänvisar till en studie (Loehle 2007) som sägs ska visa att det varit varmare förr och därmed skulle motbevisa hockeyklubbsgrafen. Enligt forskarna på bloggen Real Climate dras den med allvarliga problem och fick också uppdateras/rättas. Men oavsett vilket så nämner inte Radetzki att det redan då fanns en rad andra studier om detta: List of large-scale temperature reconstructions of the last 2,000 years – Wikipedia Exempelvis:
Det påstås ofta att IPCC ignorerar ”skeptikers” studier men när man tittar efter så stämmer inte det. Nämnda Loehle-studien finns exempelvis med i ”samlingsgrafen” över liknande studier som IPCC redovisade i AR5 (2013).
(Tips: om du vill söka efter något specifikt i en pdf-fil eller på en webbsida, tryck på ctrl+F (gäller för PC) och skriv in vad du vill söka på i rutan som ploppar upp.)
Med andra ord, det finns väldigt mycket som visar att Radetzki inte ger en rättvis bild av vad som är vetenskapligt publicerat (det fanns en del annat än det jag presenterat ovan också, men det får räcka så).
Acknowledgements och Conflict of interests
Jaha, dags att googla forskarnamn och begå ad hominem (personangrepp). Blir ju lätt guilt by association av sådant, det vill säga ingen saklig kritik av innehållet utan mer svepande anklagelser grundat på vem de är kompisar med. Men när man har identifierat några uppenbara och rejäla brister i objektiviteten som de ovan, anser jag det är av intresse att veta hur de har agerat tidigare.
Det är brukligt att forskare ska deklarera om de har några intressekonflikter och vilka som finansierat studien. Det görs ej i denna studie (vilket inte behöver betyda något alls).
Det kan ju också vara intressant att se vilka som tackas. I det här fallet:
”Valuable comments from Anne Debeil, David Gee and Peter Stilbs are gratefully acknowledged.”
Där ser man.
Peter Stilbs (pensionerad professor i fysikalisk kemi), var med och startade Stockholmsinitiativet och och driver bloggen Klimatupplysningen som länge varit centrum för svensk ”klimathotsskepticism.”
David Gee, (pensionerad professor i geologi).
Båda sitter med i norska ”klimathotsskeptiska” Klimatrealisternes ”vetenskapliga råd” och båda har skrivit på förvillargruppen Clintels upprop There is no climate emergency. Det har även Radetzki själv gjort.
Anne Debeil (från Belgien) har också varit aktiv i den här debatten och skrivit för både Heartland Institute och Fred Singers SEPP. Finns även kommentarer på Klimatupplysningen (hette då The Climate Scam).
Radetzki är medförfattare till Domedagsklockan : och myten om jordens ständiga undergång. De två andra författarna är Jacob Nordangård och Svenolof Karlsson, inte heller obekanta i det här sammanhanget. Jag har skrivit om Karlssons artiklar på lobbyorganisationen Näringslivets medieinstitut här: Näringslivets medieinstitut vadar ut i vattnet (igen) – Maths Nilsson, författare
Jacob Nordangård, enligt text från Klimatupplysningen: ”Jacob är doktorand på Linköpings universitet och har skrivit en studie i vilken han visar att klimatfrågan egentligen handlar om några få internationella tongivande aktörers egna maktambitioner att skapa en världsordning som de själva kontrollerar.”
Här en artikel i DN från 2009 där nationalekonomerna Radetzki och Lundgren kritiserar klimatlarmen: Klimatlarmet sågas av tunga ekonomer – DN.SE
– Till skillnad från andra nationalekonomer har vi granskat de naturvetenskapliga grunderna. För oss är det tydligt att klimatforskarnas slutsatser avgörs av hur deras statistiska beräkningsmodeller är uppbyggda. Men fakta visar inte att mer koldioxid leder till någon farlig global uppvärmning, säger Nils Lundgren.
Erkänner min kraftiga bias här, när det kommer till naturvetenskap litar jag mer på alla de tusentals vetenskapliga artiklar som forskare publicerat och som IPCC bygger sina slutsatser på, än på vad två nationalekonomer har kommit fram till i ämnet. Nej, allt bygger inte på dessa omtalade modeller.
Ja, ni får göra precis vad ni vill med den informationen.
Slutsats
För egen del tycker jag ovanstående invändningar visar att Radetzkis artikel är allt annat än objektiv. Ja, han anger ju faktiskt själv att han varit partisk i sitt urval av referenser och favoriserar en tidskrift. Det innebär inte att allt som står i artikeln är falskt (det kan jag inte avgöra), men jag hittar inga orsaker till att lita på att det övriga som står i rapporten skulle vara objektivt efter det jag redovisat ovan.
Visst ska man ”lyssna på alla” men någon gång upphör vissa att vara en trovärdig källa.
Peer review borde ha fångat upp de uppenbara bristerna i artikeln ovan kan jag tycka (var det personerna som tackades som också stod för granskningen?). Nu publicerades artikeln och vips så fanns det ytterligare en vetenskaplig artikel som motsäger en klimatförändring med allvarliga konsekvenser. Utmärkt ammo i debatten.
Den verkliga kvalitetskontrollen av vetenskapliga studier fås dock inte via peer review utan i efterhand när andra forskargrupper hinner sätta sig in i saken och försöka bekräfta eller motbevisa resultaten. Men det tar förstås tid.
Med andra ord. Det är inte alltid lätt att veta vem man kan lita på och en vetenskaplig artikel innebär inte en absolut sanning. Någonsin. Det är en generell regel att aldrig sätta för mycket tilltro till en enstaka studie, oavsett slutsats eller vetenskapsgren.
Forskning innebär att hitta nya vägar att se på och analysera ett problem. Det kan mycket väl visa sig att den metodik som använts senare visar sig vara otillförlitlig och man behöver ändra slutsatsen. Det är inget konstigt och behöver inte alls ha något med fusk eller avsiktligt uppsåt att göra.
Och precis som i alla andra verksamheter är inte heller all forskning briljant. Därav följer vikten av att ha IPCC:s (och andras) sammanfattningar och genomgångar av det som publicerats. Alla studieresultat ska inte bedömas ha samma vikt i en sammantagen slutsats.
Sen har vi ju härjet med alla skittidskrifter som bara vill tjäna pengar. Den här artikeln blev exempelvis godkänd för publicering i International Journal of Advanced Computer Technology efter ”peer review”:
But that’s another story.
Maths Nilsson, författare 