Klimat – ekonomi – Lomborg – Tol

Så, den danske statsvetaren Bjørn Lomborg har publicerat en ny artikel. Och precis som vanligt svallar känslorna – Lomborg har nämligen varit på kollisionskurs med större delen av det ”klimatvetenskapliga samfundet” alltsedan han skapade en hätsk miljödebatt i Danmark 1998. I artikeln kommer han (återigen) till slutsatsen att klimatförändringarna visserligen är ett problem som måste hanteras, men att de negativa konsekvenserna kommer vara marginella även om vi inte gör något åt saken.

Ibland kan man undra om vissa tongivande klimatdebattörer verkligen pratar om samma saker. En snudd på enig forskarkår anser att vi ska göra allt för att hålla temperaturökningen under 2°C till år 2100 (=Parisavtalet) på grund av de potentiella riskerna med att inte göra det. Lomborg menar dock att 3,75°C är ett bättre och mer kostnadseffektivt mål. Vi kommer vara rikare framöver och kan lägga pengar på åtgärder då. Nordhaus, belönad med ekonomipriset till Nobels minne, tyckte 3,5°C var ett bra mål med samma argument.

Men de ekonomiska modellerna de hänvisar till bygger på rätt anmärkningsvärda antaganden! Lomborg brukar ofta framföra att anpassningar till klimatförändringarna kommer fixa mycket av problemen till en relativt låg kostnad. Men detta tycks inte ens gå ihop med rekommendationerna från hans egen tankesmedja!

Till att börja med kan vi väl sätta in Lomborgs kurvor från tweeten ovan i ett sammanhang. Han redovisar hur världens BNP påverkas vid temperaturökningar upp till 8°C. När hade jorden liknande temperaturer sist?

Vår civilisation har utvecklats under de senaste 10 000 åren. Då har både temperatur och havsnivåer legat på relativt stabila nivåer (Ny hockeyklubba – Maths Nilsson, författare). Efter nuvarande temperaturökning om cirka en grad sedan förindustriell tid, befinner vi oss i paritet med den temperatur som rådde under den interglaciala perioden Eem för 130 000 år sedan. Havsnivån var då åtminstone 4-6 meter högre än idag. Under Pliocene (några miljoner år tillbaka) var det ca 1-2°C varmare än idag med havsnivåer på 15-25 meter över dagens. Det tar förstås tid innan isarna smälter men ändå.

Lomborg pratar om ett ekonomiskt optimum på nästan 4°C högre temperatur än den förindustriella. Redan där är vi långt utanför vad homo sapiens någonsin varit i närheten av. Och Lomborg presenterar ändå BNP-siffror på dubbla den temperaturen! Ingen människoliknande varelse har upplevt dess like. Men BNP påverkas bara marginellt. Skönt.

Läs mer: NASA GISS: Science Briefs: Earth’s Climate History: Implications for Tomorrow
Eller här: First successful model simulation of the past 3 million years of climate change « RealClimate

Bara detta borde väl få vem som helst att fundera på hur användbara dessa BNP-beräkningar är som beslutsunderlag för vad vi borde göra? Afrika bidrar för övrigt bara med 3% till världens BNP, innebär det att det är okej att ”offra hela den kontinenten”?

Men de ekonomiska modellerna Lomborg bygger sina slutsatser på har inte direkt hyllats av alla …

Nordhaus och DICE-modellen

Mycket av Lomborgs resonemang grundar sig i ekonomen Nordhaus modell DICE. Enligt ekonomiprofessor Steve Keen bygger DICE på några anmärkningsvärda antaganden som gör att man kan ifrågasätta slutsatserna. 90% av alla branscher anses nämligen inte påverkas alls av klimatförändringarna eftersom dessa verksamheter sker inomhus. Thomas Schelling, en ”Nobelpris”-belönad ekonom, flitigt anlitad av Lomborgs tankesmedja, resonerade på samma sätt (se här). Visserligen är citatet nedan från 1990-talet men uppenbarligen lever det kvar i modellerna än idag enligt Keen:

”Today very little of our gross domestic product is produced outdoors, susceptible to climate. Agriculture and forestry account for less than 3 percent of GDP, and little else is much affected.

Full article: The appallingly bad neoclassical economics of climate change (tandfonline.com)

Keen skriver också att DICE bygger på att det finns en korrelation mellan ett lands BNP och dess medeltemperatur. Nordhaus har fastställt ett sådant samband (om än svagt) mellan USA:s olika stater. Han har sedan använt detta för att extrapolera vad som händer med världens BNP om jordens medeltemperatur ökar. Det är väsensskilda saker.

Keen brukar påpeka att Nordhaus modell inte har ett dugg med vetenskap eller verklighet att göra. Om det är sant vet jag inte men det är ganska många som har kritiserat Nordhaus antaganden.

Läs mer: Bjorn Lomborg, The Gullible Environmentalist | Prof Steve Keen on Patreon
Eller här: Climate economics Nobel may do more harm than good (phys.org)
Eller här: Quantifying the economic risks of climate change | Nature Climate Change


Richard Tol och FUND

Richard Tol är ännu en kontroversiell figur i klimatdebatten. Han är pappa till klimatmodellen FUND som, vad jag förstår, USA använt för att uppskatta klimatförändringarnas framtida påverkan på ekonomin. 2012 publicerade Frank Ackerman en artikel som innehöll en del svidande kritik mot FUND-modellens ”skadefunktion”: Climate damages in the FUND model: A disaggregated analysis – ScienceDirect

In FUND’s agricultural modeling, the temperature-yield equation comes close to dividing by zero for high-probability values of a Monte Carlo parameter. The range of variation of the optimal temperature exceeds physically plausible limits, with 95% confidence intervals extending to 17°C above and below current temperatures. Moreover, FUND’s agricultural estimates are calibrated to research published in 1996 or earlier.

Ackerman var då knuten till Stockholm Environment Institute (SEI). Tol skrev en mängd brev och e-post till tidskriftens redaktör, Ackermans institutions chefer liksom till Sveriges miljöminister och utrikesminister. Han krävde att artikeln skulle dras tillbaka – den var inte bara fel utan också ärekränkande. En lång rad av Tols akademiska kollegor skrev på ett protestbrev mot Tols beteende (det är inget ovanligt att akademiker är oense, men man brukar bemöta dylika saker med vetenskapliga kommentarer). Läs mer här.

Tol har också hävdat att klimatförändringarna kommer ge en positiv effekt på ekonomin med stöd av särskilt en vetenskaplig artikel han skrivit. Men den tycks vila på en högst ostadig grund. Artikeln var så felaktig att den behövde uppdateras två gånger men ändå anser många framstående ekonomer att dess slutsatser inte håller. Läs mer:

A whole fleet of gremlins: Looking more carefully at Richard Tol’s twice-corrected paper, “The Economic Effects of Climate Change” « Statistical Modeling, Causal Inference, and Social Science (columbia.edu)

More flaws in estimates of the economic impacts of climate change – Grantham Research Institute on climate change and the environment (lse.ac.uk)

Jag erkänner också att jag har svårt för att ta personer på allvar som menar att AC är en gångbar lösning på framtida problem:


Lomborg driver tankesmedjan Copenhagen Consensus Center (CCC). De vill bidra till en bättre värld genom att göra analyser över vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva i olika svåra frågor (cost-benefit). Klimathotet är en av dem. Analyserna tycks alltid mynna ut i att det inte är lönt att attackera grundproblemet. 2009 samlade CCC exempelvis fem ansedda ekonomer för att ranka vilka åtgärder som var mest kostnadseffektiva för att lösa ”klimatproblemet”:

Forskning är förstås bra, men att sätta igång enorma experiment vars effekter man egentligen inte har en aning om – är det verkligen rimligt att sätta som nummer ett och tre och fyra på listan? Att åtgärda själva grundproblemet – det vill säga minska utsläppen – tycktes under alla omständigheter inte vara särskilt attraktivt. De fem ekonomerna är/var hängivna anhängare av en långtgående fri marknadsekonomi, slutsatserna känns inte helt förvånande i mina ögon.

CCC tillsatte även en expertpanel om tre ekonomer (två av dem var med i ovanstående bedömning) att göra en cost-benefit-analys över vilka åtgärder FN borde fokusera på mellan 2016-2030 för att uppnå sina mål om hållbarhet. Slutsatsen var att man absolut inte skulle satsa på att försöka hålla temperaturökningarna under 2°C, inte dubblera andelen förnybar energi, inte få till fler skyddade områden (för att värna biologisk mångfald), inte minska luftföroreningar utomhus m m. Intressant nog var inte heller anpassningar till klimatförändringar prioriterat, trots att Lomborg ständigt hänvisar till att detta kommer fixa problemen (man får det liksom på köpet med en växande ekonomi, när kommer tankesmedjorna anse det är okej att prioritera dessa åtgärder?).

Men vad var då viktigast? Jo, ni gissar rätt: att öka frihandeln var enligt expertpanelen ett par tusen gånger mer kostnadseffektivt än exempelvis ovanstående insatser och magnituder bättre än något annat.

De förespråkar en ökad medicinering mot hjärt-kärlsjukdomar, men anser att det är slöseri med resurser att försöka få ner luftföroreningar utomhus – trots att detta orsakar problem med just hjärt-kärlsjukdomar! Som att sätta plåster på ett benbrott. Bara i Sverige orsakar dålig luftkvalitet 8 000 dödsfall per år:

Merparten av dödsfallen förorsakas dock inte av lungsjukdomar, utan av hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke.” Dålig luft dödar 8 000 svenskar per år – Dagens Medicin

I Europa är siffran 800 000 och i världen över tre miljoner varje år:

6% of global deaths are attributed to outdoor air pollution. In some countries it’s responsible for as many as 1-in-10 deaths.

Pollution deaths in India rose to 1.67 million in 2019 -Lancet | Reuters

Att minska användandet av fossila bränslen skulle med andra ord drastiskt förbättra läget både vad det gäller hälsa och uppvärmning och en rad andra punkter som CCC tagit upp men prioriterat ner framför frihandel.

Lomborg anser alltså att ca 4C uppvärmning är optimalt. 120 forskare från en lång rad institutioner sammanfattade 2019 kunskapen om hälsa vid en uppvärmning till 4°C (The Lancet). Det tycks inte vara det optimum som jag vill jobba för: ”At the global level, if we continue on the current trajectory, climate change comes close to wiping out the last 50 years of gains we have seen in public health.”

Climate change already damaging health of world’s children and threatens lifelong impact (medicalxpress.com)

Climate change: 4C temperature increase by 2090 ‘will have catastrophic impact on children’ | Climate News | Sky News

Ärligt talat, är lösningen på klimatproblematiken att sitta och vänta på att frihandel ska lösa alla problem? Sådär bara utan vidare? Är det inte som att vänta på jultomten? Och när kommer han? Det vill säga när är vi tillräckligt rika för att tankesmedjorna ska tycka det är värt att göra något? Det är knappast så att den förbättrade miljö vi har lyckats uppnå har uppstått ur intet eller för att den fria marknaden löst allt på frivillig väg. I princip alla större utsläppsregleringar har kommit efter år av alarmism och motstånd från just frihandelsfundamentalister. Nej, jag är inte kommunist och jag hatar inte företag och handel, men man behöver inte skriva om historien. Det är för övrigt inte näringslivet jag vänder mig mot, det är systemen och deras politiska gren – lobbyorganisationer och enkelspåriga tankesmedjor som har för stor makt över demokratiska beslut!

Och by the way, om det är något Lomborg bevisat i sin senaste artikel (och om vi går med på att världens BNP är en bra måttstock), så är det att införda regleringar inte ens orsakat ett hack i tillväxtkurvan trots all alarmism om att det skulle innebära en tillbakagång till 1800-talet:

Nej, jag tror inte det går att underskatta svårigheterna med att ställa om till ett fossilfritt samhälle – och då inte enbart tekniskt sett. Enorma belopp har investerats i fossilindustrin och många är beroende av dess fortsatta tillväxt. AP-fonderna har 14 miljarder i fossila bolag – trots skärpning – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio. Men det behöver ju inte innebära att man bara lägger sig platt ner och hoppas att någon annan löser saken åt en – dessutom baserat på vad som verkar vara rena fantasisiffror.

Och det är inte bara kommunister och ylande miljömuppar som anser att vi bör agera. World Economic Forum har uppskattat att ekonomiska värden motsvarande över hälften av världens BNP riskerar att förloras på grund av att naturen förstörs. I deras riskbedömning från 2020 klassas miljörelaterade problem som de värsta hoten mot människans utveckling och välfärd. De påpekar också att vinsterna i att få till en förändring av hur vi sköter naturen är enorma: affärsmöjligheterna motsvarar 10 biljoner dollar per år. Och det kan skapa nära 400 miljoner jobb till 2030. WEF_Global_Risk_Report_2020.pdf (weforum.org)

Man slår många av dessa flugor i en smäll om man minskar fossilberoendet.


Lomborg kan bidra med en del nyttiga tankeställare, men han är trots allt en tvättäkta populist. Har skrivit om honom tidigare, exempelvis: Ja, Lomborg bör tas med rejäla nypor salt – Maths Nilsson, författare


Det verkar som att vi går mot ca 3C uppvärmning, även om vi håller Parisavtalet (vilket vi inte är i närheten av): ”Even if countries meet commitments made under the 2015 Paris Agreement, the world is heading for a 3.2 degrees Celsius global temperature rise over pre-industrial levels, leading to even wider-ranging and more destructive climate impacts, warns a report from the UN Environment Programme, released on Tuesday. ”

UN emissions report: World on course for more than 3 degree spike, even if climate commitments are met | | UN News

Så här visualiserade IPCC riskerna med en ökad temperatur i AR5 WG2 fig 19.4 från 2013:


12 reaktioner på ”Klimat – ekonomi – Lomborg – Tol

  1. Anders Karlsson

    Ytterst märkligt att påstå att detta skulle ha gällt under de senaste 10.000 åren: ”Då har både temperatur och havsnivåer legat på stabila nivåer”. Kan bara citera inledningen av Fredik C. Ljungqvists bok ”Klimatet och människan under 12.000 år”: Enligt en seglivad myt, baserad på föråldrad forskning, ska klimatet på jorden ha varit ganska stabilt sedan slutet av den senaste istiden för nästan 12.000 år sedan. Det påstås ofta – felaktigt – att klimatet på jorden ska ha varierat mycket lite under årtusenden innan dagens globala uppvärmning tog fart. I själva verket har jordens klimat hela tiden varierat såväl regionalt som globalt av naturliga orsaker innan människans av växthusgaser började påverka det. Klimatförändringarna har dessutom ofta varit snabba och kraftiga”. Bjørn Lomborg har möjligen fel om framtiden, dock värre att du har fel om klimathistorien. Föreslår att du läser boken, och speciellt sid. 18, där man kan se de olika klimatperioderna, bl.a det postglaciala klimatoptimet (varmare än nu), den romerska och den medeltida värmeperioden den och lilla istiden.

      1. Anders Karlsson

        Ursäkta, ryggmärgsreflexen slog viss till, är allergisk mot ”det stabila klimatet”. Och du har förstås rätt om FCL. Måhända är jag lite påverkad av den desinformation som SMHI håller på med (och det har du ingen skuld i), när man på en direkt fråga menar att havsnivån började stiga på 70-talet, när IPCC:s grafer tydligt visar att den har stigit med 1,5-2 mm de senaste 7.000 åren. (Och som Anna Wåhlin, professor i oceanografi i Göteborg, påpekar, så har den stigit med 3 mm/år, sedan ca år 2000, ”ungefär samtidigt som man börjar få in bra tidsserier via satellit – man byter alltså i princip mätmetod ungefär då”.) Dock överraskar Vetenskapsradion med några program om att stigande havsnivåer inte behöver betyda katastrof, utan i vissa fall tvärtom. https://sverigesradio.se/avsnitt/1601250 https://sverigesradio.se/artikel/7595443

  2. Thomas P

    Vad jag förstått är Nordhaus modell symmetrisk, dvs uppvärmning och avkylning ger samma effekt på BNP. Senaste glaciala minimat var sådär 6 grader kallare än idag. Någon som tror på att det klimatet bara skulle påverka BNP med mindre än 4%?

    1. Jo, jag tyckte jag läste det också. Keen visade det i en 3D-graf i en av länkarna ovan.

      Kan tycka att en sanity check borde ingå innan resultaten publiceras

  3. Pingback: Klimatdebattens mest skrämmande artikel? – Maths Nilsson, författare

  4. Pingback: Bjørn Lomborg och klimathotet – Maths Nilsson, författare

  5. Pingback: Varför trampar ”klimatkritiker” alltid så snett? – Maths Nilsson, författare

Lämna ett svar till Thomas P Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s