Vilken risk ska vi ta? (del 1/3 Vad vet vi?)

Jag misstänker att vi fram till nästa klimatmöte i Glasgow kommer matas med budskap om hur osäkra slutsatserna är i IPCC:s senaste rapport. Media och IPCC-forskarna kommer (fortsätta) att anklagas för att vara alarmister som enbart lutar sig mot ett nu helt utdömt värstascenario. Hur är det egentligen med det? Och hur allvarligt är läget? I grund och botten handlar det om att göra en riskutvärdering av vad som kommer hända i framtiden, baserat på den kunskap vi har idag, och vikta det mot vilka konsekvenser vi är beredda att ta. Gjorde en amatörkoll för mig själv och tänkte jag kunde dela med mig nedan.

Del 1: vad vet vi? (detta inlägg)
Del 2: Framtiden
Del 3: Att sia om utsläpp

Senaste IPCC-rapporten (WG1) hanterar fysiken bakom klimatförändringarna. Där redovisas vad vi vet idag och det görs också en bedömning av hur utvecklingen kommer se ut i framtiden. Det säger förstås en hel del men det är ändå inte tillräckligt för att göra en full riskutvärdering, det är till exempel svårt att få en uppfattning om vad en meters höjning av den globala havsnivån faktiskt innebär. Men konsekvenserna av klimatförändringarna för samhälle, ekologi osv hanteras i senare IPCC-rapporter som ges ut under 2022.

En fundamental början är ändå att vara åtminstone något sånär överens om nuläget och vilken dignitet problemet har. Det finns passager i IPCC-rapporten som, tagna ur sitt sammanhang, kan ge sken av att allt är jätteosäkert (vi hör dem redan nu (vissa extremhändelser) och kommer säkerligen fortsätta att höra dem).

Men vad säger vetenskapen enligt IPCC-rapporten? (Rapporten är på nästan 4000 sidor så jag tog mig friheten att inte återge allt 😉 )


Vi vet med stor säkerhet att jorden absorberar energi i allt snabbare takt.

Det är entydigt att människan orsakat ökningen av koldioxid i atmosfären sedan 1750. Halten är nu med mycket hög säkerhet den högsta på 800 000 år och med hög säkerhet den högsta under de senaste 2 miljonerna år.

Mänskliga ”aktiviteter” ligger sannolikt bakom i princip hela uppvärmningen och med mycket hög säkerhet vet vi att effekterna från naturliga parametrar, såsom solen och vulkaner, är försumbara i jämförelse. Visst finns det osäkerheter och därför anges också ett spann (se citat nedan), men ur ett riskutvärderingsperspektiv ger det knappast anledning till att tvivla. Det är enbart på ställen som Klimatupplysningen du kommer höra annat, även meteorlogiprofessor Lennart Bengtsson skrev på Kvartal 28 augusti att det inte råder någon relevant oenighet om detta hos dem som är insatta i ämnet.

The observed average rate of heating of the climate system increased from 0.50 [0.32 to 0.69] W m–2 for the period 1971–2006, to 0.79 [0.52 to 1.06] W m–2 for the period 2006–2018 (high confidence).

The likely range of total human-caused global surface temperature increase from 1850–1900 to 2010–2019 is 0.8°C to 1.3°C, with a best estimate of 1.07°C. It is likely that well-mixed GHGs contributed a warming of 1.0°C to 2.0°C, other human drivers (principally aerosols) contributed a cooling of 0.0°C to 0.8°C, natural drivers changed global surface temperature by –0.1°C to 0.1°C, and internal variability changed it by –0.2°C to 0.2°C



Som synes i bilden nedan är nuvarande temperatur i paritet med, eller något varmare, än den tidigaste varmaste perioden under de senaste 100 000 åren (mycket sannolikt spann för detta visas i stapeln längst till vänster). Denna period inträffade för runt 6500 år sedan och små variationer i jordens bana runt solen anges som orsak.

Jorden upplevde 1450-1850 sin kallaste sammanhängande period under de senaste 8000 åren. Sedan började uppvärmningen och hastigheten i denna sedan 1970-talet har inte noterats på åtminstone 2000 år (hög säkerhet). Detsamma gäller hur global i omfattningen uppvärmningen är (medium säkerhet).

Fast här tyckte jag mig hitta en liten avvikelse i den angivna säkerheten mellan Sammanfattningen (SPM) och huvudrapporten (WG1), se röd text:

  • SPM: A.2.2 Global surface temperature has increased faster since 1970 than in any other 50-year period over at least the last 2000 years (high confidence)
  • WG1 2.3.1.1.2: Since around 1950, GMST has increased at an observed rate unprecedented for any 50-year period in at least the last 2000 years (medium confidence)

Jaha, bara att kasta de fyra tusen sidor som rapporterna utgör! Vad var det vi sa?! Fast det står faktiskt inte samma sak, i huvudrapporten står det från 1950, medan SPM anger från 1970.

Bild

Uppvärmningen av världens hav har gått snabbare än någon gång de senaste 11 000 åren (medium säkerhet).

Vi vet också med mycket stor säkerhet att pH vid havsytan nu är lägre än den varit under åtminstone de senaste 26 tusen åren. Det gäller även hastigheten med vilket pH ändras.

Syrehalten i öppna hav har med hög säkerhet minskat sedan mitten på förra århundradet.

Glaciärer världen över har med mycket stor säkerhet krympt sedan 1950. Hastigheten i avsmältningen har med hög säkerhet ökat sedan 1970-talet. Nuvarande situation där nästan alla glaciärer smälter är mycket ovanlig jämfört med hur det sett ut under de senaste 2000 åren (medium säkerhet).

Grönlands isar nådde en ”toppnivå” 1450-1850 och har sen börjat smälta. Med hög säkerhet har denna avsmältning accelererat drastiskt sedan millenniumskiftet. Sommaravsmältningen har med mycket hög säkerhet inte varit lika stor som nu under de senaste 350 åren (2-5 gånger de preindustriella, medium säkerhet).

Antarktis landisar har med mycket hög säkerhet minskat mellan 1992-2020 och det verkar som att takten ökar (medium säkerhet). Det är dock låg säkerhet i hur det kommer se ut framöver.

Havsnivåerna har stigit med 0,2 m, med en hastighet som överstiger den i något århundrade under de senaste tre tusenåren (hög säkerhet) och hastigheten accelererar.

Växtsäsongens längd har med hög säkerhet ökat på norra halvklotet utanför tropikerna. Klimatzonerna har ändrats i stora delar av världen och arter har ändrat utbredningsområde mot polerna och upp på högre höjder.

Det är också hög säkerhet i att världen har blivit grönare sen 1980-talet på grund av ”CO2-gödsling”, även om det finns andra orsaker på regionala nivåer också (man har t ex planterat enorma mängder träd i Kina och intensifierat jordbruket i Indien, vilka m a o inte är ”klimatsignaler”). Det är dock låg säkerhet i hur stor denna ”förgröning” är då det skiljer väldigt mellan olika studier. Det finns också områden som upplevt det motsatta sedan 1990-talet (delar av Amazonas, centralasien och Kongobassängen) och ”förgröningen” har avstannat en del under de senaste två decennierna.

Vad det gäller torka finns det flera olika definitioner av detta (meteorologisk, jordbruks, ekologisk, hydrologisk) men sammantaget är det med hög säkerhet man har observerat en ökad trend i ökad vattenstress globalt sett (särskilt under torkperioder). Säkerheten är lägre (medium) vad det gäller en ökad trend i ”jordbruks- och ekologisk torka” på alla kontinenter.


Det känns som att nästan all klimatdebatt handlar om bara extrema väderhändelser just nu. Dessa sker per definition sällan. Med det följer att man måste ha långa mätserier för att statistiskt säkerställa trender, särskilt i system med stor intern variation (som väder). Problemet är att det ofta saknas långa tillförlitliga mätserier angående detta.

Det är med andra ord inget uppseendeväckande i att säkerheten i de observerade trenderna oftast bara klassas som sannolika. Diskussionen som nu rasar om detta är i det närmaste identisk med den tidigare om huruvida det alls pågick en uppvärmning eller inte, även om det är mer osäkert hur vissa extremer kommer utveckla sig (andra inte). I dagsläget vet man exempelvis med säkerhet att nederbördsmönster och liknande har förändrats och kommer fortsätta att göra så, men man kan ännu inte förutspå exakt hur detta kommer se ut på regional nivå. Men det är tacksamma osäkerheter att använda i en debatt, ur ett riskbedömningsperspektiv är det snarare en mardröm.

Det är dock med hög säkerhet man nu kan säga att även en ökning av den globala temperaturen med +0,5°C kan ge signifikanta ändringar i extrema händelser. Det gäller särskilt extrema temperaturer (hög sannolikhet), intensitet i skyfall (hög sannolikhet) och förvärring av torka (hög säkerhet).

Det anses helt säkert att både frekvens och intensitet i värmeböljor har ökat globalt sedan 1950. Köldextremer har minskat på samma sätt under denna tid. Det är också helt säkert att denna trend kommer fortsätta i en varmare värld. Det är också mycket sannolikt att ökningen inte kommer vara linjär. Intensiteten i värmeböljorna förväntas åtminstone fördubblas vid 2°C, och fyrdubblas vid 3°C, jämfört med vid 1,5°C. (3°C är ungefär vart vi är på väg nu om inte kraftiga insatser görs).

Frekvens och intensitet i skyfallen har sannolikt ökat globalt. Även här gäller att ökningen accelererar i takt med en ökad uppvärmning (för varje grads ökning kan atmosfären hålla cirka 7% mer fukt). Det anges en förväntad ökning i nederbörd med 4-8 % per grads uppvärmning, men det finns här stora regionala variationer där det kan, och har observerats, bli värre alternativt bli mindre våldsamt än så.

Det är sannolikt att antalet kraftiga tropiska stormar (kategori 3-5) har ökat under de senaste fyra decennierna. Det är med hög säkerhet man säger att en ökad uppvärmning kommer ge en ökad andel intensiva stormar med ökad medel- och topphastighet i vindarna. Det är också hög säkerhet i att tropiska stormar i några hav når sina högsta vindhastigheter på platser längre åt polerna än vad de gjorde 1940.

Det finns olika definitioner för översvämningar. Det är hög säkerhet i att mönstret har ändrats i kalla regioner där snösmältning har börjat dominera som orsak. Det är låg säkerhet i den globala trenden gällande högsta vattenflöden, men det finns flera regioner som har sett en ökning medan andra har sett det omvända.


Jag har säkert glömt flera viktiga grejer men det får räcka så. Det råder med andra ord ingen som helst tvekan om att de sker saker på vår jord och vi ser effekterna redan nu. Det råder heller ingen tvekan om att vi ligger bakom.

För mig är det helt världsfrånvänt att inte bli oroad över framtiden med alla dokumenterade förändringar. Det är också naivt att tro att vi kan förutse allt som väntar framöver (människan har trots allt aldrig upplevt de förhållandena vi är på väg mot). Ur ett riskutvärderingsperspektiv är det ganska idiotiskt att förutsätta att dessa osäkerheter bara skulle falla ut på den positiva sidan. Man behöver därför inte överdriva åt andra hållet och döma till en snar mänsklig undergång (även kända forskare som Michael Mann, Richard Betts och Zeke Hausfather irriterar sig på s k doomists).

Ett problem är att det inte finns någon trovärdig väg tillbaka om vi väljer att strunta i att minska utsläppen. Den koldioxid vi släpper ut kommer vara kvar i atmosfären mycket länge. Men å andra sidan verkar det som att uppvärmningen kommer avta ganska snabbt om vi når nettonoll-utsläpp.

Som alltid i en så här komplex fråga finns det alla möjligheter att glömma bort att en riskutvärdering värd namnet behöver ta ett helhetsgrepp. Tänker osökt på det där att det faktiskt dör fler av kyla än av värme, men att allt färre nu dör av köldrelaterade orsaker, vilket förstås är positivt.

(Såg förresten att BMJ hade publicerat en artikel som hävdade att antalet +65-åringar som dog av värme hade ökat dramatiskt under senare decennier. Lomborg skrev till redaktionen och påpekade att de tycks ha glömt att kompensera för att populationen har ökat under samma tid (det går inte bara att räkna på antalet döda och jämföra). Ett pinsamt fel om det stämmer, ska bli intressant att se vad/om han får något svar.)

Jag är inte på något sätt fullt insatt i frågan men den här artikeln var intressant. Som vanligt är allt inte svart eller vitt. Enligt studier i USA får en extrem värmebölja exempelvis direkta konsekvenser i många avlidna, men så är inte fallet med en extrem köldknäpp. Under vintersäsong behöver man också normalisera för en del faktorer som influensa och annat som då förekommer, vilket alla studier tydligen inte har gjort. Rapportering är också osäker, och om det är det i USA lär det vara etter värre i fattigare länder (gissar jag mig till utan att ha kollat).

Men oavsett, det verkar stämma att ganska många fler dör av köld än av värme. Dödsfallen bleknar ändå i jämförelse med hur många som beräknas dö av föroreningar från fossila bränslen. Det gäller även i den rika delen av världen.

[Uppdatering 16/9-21: Här en faktakoll av påstående från Lomborg att uppvärmningen sparar liv, forskare vars studie Lomborg hänvisar till berättar t ex varför man inte kan använda studiens resultat som han gör. Och det är ju inte direkt första gången.

Lomborg and others who have cited my 2015 article to support the claim that climate change will be beneficial conveniently ignore that we actually addressed this question in the following article published in The Lancet Planetary Health, where we computed such a ‘net’ effect. It turned out that in many countries, especially in highly populated tropical areas, the increase in heat-related deaths is much higher than the reduction in cold-related deaths, with an increase in net mortality, especially under more extreme scenarios of global warming. A separate analysis led by other research groups has confirmed these results in both the US and Europe.”]

Naturligtvis kommer vi till viss del att kunna anpassa oss med AC och liknande, men är inte dödsfallen på grund av kyla också ett bevis för att vi inte kommer att kunna anpassa oss fullt ut? För även om världen länge har varit rik nog för att ha kunnat minska dessa dödsfall till ett minimum (gissar jag) så har det inte gjorts. Vad det gäller extrem hetta är det dessutom tättbefolkade, fattiga områden som ligger i främsta i farozonen, att föreslå AC som lösning där känns ganska naivt. Sen är temperaturen i sig inte det enda problemet med uppvärmningen, bara i år ser vi effekten av torka och värme med dåliga skördar i stora delar av världen.

Självklart kommer effekterna av extrema väderhändelser bero på var och hur vi väljer att bo. Men nu är det så att vi ofta bor på ställen som kommer bli drabbade om vi inte gör anpassningar. Debattören Lomborg skriver t ex i sin senaste artikel att det kan få katastrofala följder (hans ordval) om vi inte gör anpassningar för havsnivåökningar på under metern till 2100. Men i hans egen tankesmedjas prioriteringslista anges anpassningar vara dåliga investeringar. Istället förespråkas att släppa på handelshinder. Men det kommer ju inte att göra sig självt, och ”skeptiker” fnyser ju åt det mesta av denna typen av åtgärder. Och för en riskutvärdering vad det gäller exempelvis havsnivåökningar handlar det inte bara om den globala medelökningen utan vad det får effekt i kombination med kraftiga stormar och liknande. Det ser olika ut på olika platser.

Nåja, den här typen av problem hanteras som sagt i kommande IPCC-rapporter.

Men det finns utan tvivel problem som beskrivet ovan. Nästa steg är ju att bilda sig en uppfattning om vad som kommer hända i framtiden, även om jag redan nämnt en del. Vad säger modellerna? Del 2: Framtiden (kommer snart).


PS Just nu är det extrapris på min bok Spelet om klimatet på Adlibris.