Jodå, man har alltid fel objektiv på 🙂 inte alltid man får en leopard innanför närgränsen… Fick bli mobilen istället..
Kategori: Uncategorized
Hur ComHem och Mobilexpress grundlurar dig…
Det här inlägget skulle jag ha skrivit för länge sedan, anledningen till att det dröjt är att jag blir så förbannad när jag tänker på det och att jag nog skäms en aning för att ha gått på det. För normalt sett brukar jag aldrig prata med ”dom dära abonnemang-försäljarna” i galleriorna, men för drygt ett år sedan gjorde jag uppenbarligen det…
Min digitalbox började bli antik och jag hade tänkt uppdatera internetabonnemanget och passande nog hade ComHem, via MobilXpress i Kungens Kurva (drivs av ATB Group AB), ett finfint ”erbjudande” på en TiVo-box och uppgraderad internettrafik. Efter en snabb titt i datorn upplyste försäljaren, låt oss kalla honom Nabbe, mig om att eftersom jag var en trogen kund som dessutom glömt att avboka ett alltför digert programutbud så var jag berättigad till en mini-iPad om jag band upp mig för 24 månader.
Jodå, varningsklockorna ringde ordentligt redan då. Och när det sedan kastades diverse bonusprodukter som hörsnäckor och laddarset blev jag än mer skeptisk. Frågade tre gånger om jag behövde betala något extra för mini-iPaden. Nejdå, inte alls var svaret.
Fick ett kontrakt att skriva på. Gjorde så (2014-11-21) och det stod inget om att jag skulle betala extra för iPaden. Fick också en påminnelse att avboka det stora programpaketet inom tre månader eftersom jag inte ville ha det (kollar inte så mycket på TV). Men det var inga problem, det var bara att ringa och boka om. Kostnadsfritt.
Efter ett par månade kollade jag fakturan från ComHem och hade nu en ”förhöjd månadsavgift” på 250:- för internetabonnemanget.
Hmm…
Ringde upp ComHems kundtjänst och frågade vad det innebar. Först kunde de inte svara på det, men efter några irriterade frågor (om man tar betalt för något bör man väl rimligtvis veta kan jag tycka?) kom det fram att det var den där mini-iPaden som utgjorde den förhöjda avgiften.
250 kr/mån i 24 månader! Det blir 6000:- för en mini-iPad som kostar 2000:-. Det är innebörden av att inte kosta något.
Men det var inget ComHem kunde svara för eller ta ansvar för, det var försäljaren, dvs Mobilexpressens som stod för det (ComHem skickade bara ut fakturan i sitt eget namn…). Jag ringde upp dem och hade ett god dag-yxskaft-samtal som inte gav något, mycket på grund av att jag var så förbannad.
Jag skrev ett upprört inlägg på ComHems facebooksida 13-14 februari. Efter en del konversation fick jag förlängningsavtalet skickat till mig. Ett dokument jag aldrig sett och som inte heller är påskrivet! Jag fick dessutom bara orderbekräftelse på TiVo-boxen (21 nov), inget annat.
Fick rådet att ringa upp ComHems kundtjänst som då uppmanade mig att skriva en reklamation, vilket jag också gjorde. Där skrev jag att jag kan acceptera de nya abonnemangen men inte ockret på 250 kr/mån. Fick en notering att det var mottaget och jag skulle bli kontaktad. (Jag passade även på att säga upp det stora programutbudet och för att vara schyst fick jag det gratis, det kostade nämligen pengar tvärtemot vad Mobilexpressen sagt ).
Väntade i mer än tre veckor utan någon respons. Skickade då ett mejl via ComHems hemsida. Väntade en vecka men det blev ingen reaktion på det heller.
Ringde då kundtjänst som tyckte det var bra att jag hörde av mig (jovisst) och sa att de skulle skicka ärendet vidare till rätt avdelning som sedan skulle kontakta mig. Väntade i ytterligare två veckor. Inte ett ljud.
Första april 2015 skickar jag ett surt mejl till ComHem och avslutar med:
”Skicka mig kopior på de underskrivna avtal ni har på mitt abonnemang. Jag vill säga upp allt som finns och ta det här vidare.”
Dagen efter ringer ComHem upp. De hade inte gjort något åt mitt ärende eftersom det var Mobilexpressens ansvar. Men det var inget man orkade bemöda sig att meddela mig om! De sa nu att jag måste kontakta Mobilexpressen och göra en reklamation där. Samma dag skickar jag in en sådan via deras hemsida. Gissa om jag fick någon respons…
Den nionde april ringer jag upp Mobilexpressen och får prata med Nabbe. Jag får reda på att ”inget är gratis” (sic). De lovade dock att skicka en kopia på avtalet jag skrivit på. Det var ju uppenbarligen inte samma som ComHem hade.
Väntade i ytterligare två veckor utan att något hände. Skrev följande mejl till ComHem den tjugotredje april, det var en torsdag:
Det här börjar likna en fars (se historik i tidigare mejl nedan).
Efter telefonsamtal med er andra april kontaktade jag Mobilexpress, först via reklamation på deras hemsida (webformulär) 2 april. Föga förvånande fick jag ingen som helst respons. Ringde upp 9 april och pratade med försäljare ”Nabbe” eller liknande. Fick beskedet att ”ingenting är gratis”. De lovade dock att skicka en kopia på det avtal jag skrivit på. Det är två veckor sedan nu och jag har inte fått något och inte hört ett ljud i övrigt heller.
Jag tänker inte hålla på att tjata, så svårt kan det inte vara att få fram ett gällande avtal. Jag förutsätter att ni skickar det snarast, lämpligtvis ett som styrker att jag tagit en mini-iPad som tillval för tre gånger marknadspriset (dvs det som är specificerat på det ej påskrivna avtal ni skickade till mig via facebook 13-14 februari).
Huruvida det är Mobilexpress eller Com Hem som har avtalet är ert problem, ni debiterar mig och det är era produkter, hur ni organiserar er säljorganisation bryr jag mig inte om.
Det här känns fruktansvärt oseriöst och det går inte tolka som annat än att ni medvetet försöker lura fast era kunder.
Två dagar senare, lördag förmiddag, ringer ComHem och säger att de accepterar min reklamation. Jag hade laddat upp för ett nytt sursamtal och blev lätt ställd. Men så blev det, pengarna jag redan hade betalat fick jag tillbaka. Men jag säger inte tack.
I mina ögon är det här ett uppenbart fall av att medvetet vilja lura kunden. Såg på Konsumentverket att fler än jag drabbats av liknande saker i kontakt med Mobilexpressen eller om det nu MobilXpress de vill kalla sig. Jag har ingen aning om ComHem fortfarande anlitar dem som försäljare men oavsett vilket är deras nonchalans och ovilja att ens svara på mejl ohyggligt dåligt. Jag är faktiskt övertygad om att jag inte fått ComHems avtal (som jag inte skrivit på) så skulle jag aldrig sluppit ur den här fällan. De vet att de flesta inte orkar gå en match mot dem (ja, det är min högst subjektiva tolkning…).
Nu är jag fast i ett 24 månaders abonnemang men jag planerar ändå att byta leverantör när det är slut. Blir förbannad, ledsen och besviken av att man gör vad fan som helst för att tjäna pengar (inte för att jag är så naiv att jag tror någon annan leverantör är bättre).
Sådär, då var det sagt. Hoppas det kan hjälpa någon att inse att det inte är värt att ens prata med den här typen av försäljare.
Nepal, utsläpp och annat …
Jag råkade boka en trekkingresa till Nepal i april, ska bli så jädra häftigt. Den är arrangerad av äventyraren Annelie Pompe som precis genomfört the 7th Summit dvs bestiga högsta berget på varje kontinent.
I trekkingresan ingår en topptur på Yalung Ri på 5600m så det blir en del traskande med ryggsäck här hemma nu. Bestigit de skräckinjagande höjderna Nybyhov och Hammarbybacken flera gånger 🙂 Hinner bli en del filosoferande när man är ute och går 3-5 h. Förra helgen var det kallt och det vällde ut rök från alla skorstenar.
Fossila bränslen innehåller en hel del svavel som vid förbränning bildar svaveldioxid som i sin tur blir till svavelsyra när det reagerar med vatten. Det är en av de starkaste syrorna som finns (samma som finns i bilbatterierna). Bara Kinas svavelutsläpp motsvarar i runda slängar 40 Globenarenor fyllda med koncentrerad svavelsyra!
USA hade en gång i tiden lika stora svavelutsläpp som Kina nu har men de har mer än halverats (liksom i EU) efter regleringar och innovationer. Det tog dock typ 20 år från det man i stora drag visste vad det ställde till med i naturen innan regleringar infördes (tragikomiskt var det skogsdöden på 80-talet som fick politikerna att agera, en skogsdöd som man nu vet förmodligen inte orsakades av just svavelutsläppen…).
Men det var stort motstånd att göra något med argument som: vi vet inte säkert att det är ett problem, kostnaderna blir astronomiska, företag skulle gå i konkurs, jobben skulle försvinna, energipriserna skjuta i höjden.
Men det blev inte så, energipriserna sjönk till och med. Visst kostar det en del att investera i ny utrustning etc men det blev inte så dyrt som konservativa krafter larmade om.
Känns mönstret igen?
Samma skiva har spelats upp vad det gäller DDT, freoner, bly, klimatförändringarna, klorerade produkter osv osv. Det har gått mycket snabbare och blivit mycket billigare än beräknat i alla dessa fall. Och det är samma människor som protesterar, de sitter inte sällan i näringslivets toppskikt.
Jag är för frihet och nyskapande. Att drivna människor ska bli belönade. Men i mina ögon är det inte vad storföretagen står för. Bara se på läkemedelsbranschen, trots astronomiska vinster har antalet nya intressanta strukturer från storbolagen minskat med hälften sedan 1997. Bonusar och aktieutdelningar har ändå stigit som raketer medan forskning läggs ner världen över och istället utförs av småbolag med lånade pengar. Som allting annat nuförtiden.
Människor som blint tror på en evig exponentiell tillväxt. Nej, det är inte dem som står för nytänkande och innovationslusta (bortsett från diverse finansiella instrument) i min bok. Och det är inte dem som jag vill ska sitta ensamma i förarsätet.
Världens skuldberg är 2,5 ggr större än världens BNP. Och derivathandeln (läs förflytta risker med hjälp spel och dobbel…) på det är uppe i 553 triljoner dollar. Ungefär samma förhållanden som vid bolånekraschen när det smällde sist, fast nu i större skala. Kejsarens nya kläder i kubik.
Nej, jag har inte förtroende för människor som på allvar tycker att läkemedelsbranschen är i kris och att politikerna måste göra något. En kris som ser ut så här: GlaxoSmithKline omsätter 180 miljarder kronor med en vinst på 30 miljarder, Roche 376 miljarder/80 miljarder i vinst, Bayer 376 miljarder/22 miljarder i vinst, Novartis 464 miljarder/100 miljarder i vinst och så vidare.
Och ändå är det ”den enda vägen”. Och politiker måste göra något. Sänk skatterna. Sänk minimilönerna och öka utdelningarna. Skapa fler jobb när mångmiljardföretag sparkar på löpande band.
Därför tycker jag det är skrämmande när hela sociala mediehavet och näringslivstopparna stormar när Wallström kritiserar Saudiarabien för bristen på mänskilga rättigheter, samtidigt som ingen reagerar när det enda som krävdes för att dåvarande regering (moderaterna) skulle ändra åsikt i vapenavtalet med Saudi var ett brev från herr Wallenberg.
Vem sitter på den egentliga makten?
Ja, lite sånt där flyger omkring i min hjärna när jag är ute och går. Skadad, javisst 🙂
Nu ska jag packa och dra iväg till Trysil och åka skidor:
Välkommen You Brave New World
2015 år e Kr. Nutid, idag.
152 år efter Henry Ford -Du sköna nya värld-tid.
Polen följer Ungern, rensar i författningsdomstol och hotar media, stoppar teatrar som inte behagar herr Kulturministern. ”Om medierna inbillar sig att de ska fortsätta kritisera oss, är det bäst för dem att de tänker om.”
I Spanien hotar mångmiljonböter om du protesterar mot regeringens politik. Helt utan domstolsförhandling. Inom EU. Knappt en notis i omvärlden.
I Danmark får polisen råna flyktingar.
Europa längtar efter det som en gång varit. Med högerarmen i skyn. Trots att facit finns. Trots att vi vet vad det leder till.
I ankdammen anser sig vissa tillhöra eliten . Precis som förr.
Amazon, WalMart, skapar vinster i miljardklassen. Och jobb. I massor. Låga ingångslöner fixar saken. Ner till 10 000:-/mån är rimligt anser Svenskt Näringsliv. Frågan är inte svart-vit, men vart vill vi nå? Följ med på en tur hos: Amalgamated Product Giant Shipping Worldwide Inc.
Den nya lösningen? Den nya sanningen?
Huxley, yes there they are: Gamma, delta, epsilon. Serving alfa and beta.
Det viktigt att behålla nyckelpersonal. Så står det i power-point presentationen. Samtidigt, i samma företag: PhD, doktor, Fil Mag. Det är inte bara lågutbildade som jobbar kvartalsvis. Får reda på om man har en fortsatt tjänst dagen innan den gamla går ut. Flexibilitet är a och o. Eller hur? Men för vem?
Var det den flexibiliteten som skapade utveckling? Gemenskap och vi-känsla. Innovation och lust. Var det vinster som skapade Losec och Lidokain? Effektivitet och minutiös redovisning av varje sekund.
Tänk om det var tvärtom? Tänk om det inte var så svart-vitt.
Tänk om
Tänk om Du Sköna Nya Värld redan är här.
Var det vad vi ville ha?
Att få någon att börja läsa…
Ibland får man oväntade och glädjande inlägg på Facebook. Som häromdagen när en ”författarkollega på nätet” Eva Fridén Kvist skrev så här:
”Innan jag kryper ner hos de yngsta två som ockuperat sängen, vill jag bara tacka några av mina författar-/skribentvänner för deras omedvetna insats för att få vår läsovillige tonårsson att börja sluka böcker. …
Från djupet av ett litteraturknarkares/språknörds/språklärarwannabees hjärta – Tack, för att ni gjort det ‘omöjliga’, möjligt!
B.L.Ö.H. Själseld och Stjärnklart/fall har äntligen fått 14-åringen på fall!”
Riktigt kul att få göra en insats 🙂
November…
Novembergrått och koman infinner sig. Gäspar som den här…
…det är ju i alla fall fritt från flugor…
🙂
Stalker
Jahopp, skrivarkursen är över. Gått upp till o jobba 80% igen. JAG VET. Tyck synd om mig 🙂
Helt allvarligt är det en otrolig skillnad, imponerad över dem som orkar med att skriva och jobba heltid och dessutom har familj…
Men första redigeringsrundan är på g även om det går långsamt… Min fanskara börjar bli närgången nu, stirrar ut mig från balkongen utanför skrivbordet 😉
Skärp er ungdomar, för f-n. Typ
Läste Svala Firus, psykolog på Arbetsförmedlingen, debattartikel om hur passiva och nonchalanta unga arbetslösa kan vara idag när det gäller att söka jobb. Blev lika upprörd och förbannad som alla andra förmodar jag. Bortskämda glin som räknar med att andra ska lösa deras problem. Tar inget ansvar. Typ.
För det är ju det man får lära sig, eller hur? Att man ska vara ärlig, reko och arbetsvillig. Ta eget ansvar och inte leva på andras pengar.
Hmm. Eller?
Nyss läckta dokument (”Luxleaks”) visar hur företag som lever på marginalerna (som Google och Ikea) anstränger sig till det yttersta för att komma undan skatt i sina hemländer. När EU nu vill ställa några frågor vägrar de att dyka upp. Vääldigt mycket nu, livspussel och allt det där får man förmoda. Stackars.
En rapport från Global Financial Integrity visar att storbolagens skattefiffel drabbar fattiga utvecklingsländer ännu hårdare, så till den grad att för varje investerad dollar försvinner det dubbla i skatte- och kapitalflykt ut ur landet. En trend som accelererar allt snabbare.
Amerikanska storbolag håller utländska vinster om 16 000 miljarder för att slippa skatt. EU-bolag 1000 miljarder euro. Och man förstår dem, att staten har mage! Sno aktieägarnas pengar som de arbetat ihop i sitt anletes svett. Skandal!
Här hemma tycker några av Sveriges rikaste män (ja, män) att det är självklart att aktieägarna ska betala deras flygturer, semesterstuga och hobbyjaktverksamhet, förlåt representation, och blir mäkta förvånade och irriterade över att det finns dem som inte tycker det är lika självklart. Det är ju så det fungerar överallt, kommenterar Sverker Martin Löf. Ja, eller hur Sverker? De där, vad hette det nu, etikgrejerna företagen utbildar sin personal i är ju inget man egentligen applicerar, det är PR. Hm, etik. Konstigt ord det där, gammalmodigt och högtravande på något sätt.
Och vår käre f d jordbruksminister Eskil Erlandsson fick också vara med på ett hörn. Åka på bjudresa till Tyskland med dom stora pojkarna, lyxjaga och få smisk på stjärten på adligt manér. Han vill förstås göra rätt för sig och betala. Åtminstone efter SvD kommer på honom.
Banker som räddats ur konkursens gap med hjälp av skattepengar drar nu in astronomiska summor i vinst men staten får ändå betala större delen av den stabilitetsfond som inrättats inför nästa kris. Ja, för vi vet ju alla att den kommer, men vi fortsätter ändå som vanligt. Tillväxt. Exponentiellt ska det vara. Inget som fungerar i verkligheten men det är ju tanken som räknas. Och det vet man ju, att de som klagar på systemet är kommunister. Usch. Klart man måste rigga med valutakurser och sånt för aktieägarna ska få sin beskärda del.
Näringslivstopparna kräver att vi inte ska vara dumma mot Saudiarabien. Det handlar ju om pengar. Och jobben. Att Exportkontrollrådet konstaterat att det bröt mot lagen redan 2008 spelade liksom ingen roll. Alliansen tänkte stoppa det redan då men Calle Bildt såg till att det ändrades efter herr Wallenberg hötte med fingret så det där etikordet skakade ner i papperskorgen. Då som nu.
För att starta gruvor i Sverige krävs i princip ingenting. Ingen kontrollerar någonting. (Tips till er lata ungdomar kanske?) Det kan räcka med att företaget har en soliditet på ett par procent, att vara inblandad i fiffel och båg inom samma verksamhet är inga problem, Annie Lööf delar ut tillstånd ändå. Jobblinjen ni vet. Pengar. Och staten betalar så gärna för att städa upp när de ansvariga försvinner ur bild. Hundratals miljoner.
Svartjobb kostar svenska staten 133 miljarder kronor varje år. Bidragsfusket en tredjedel av det.
Postkodslotteriet gömmer undan vd-bonus. Hoppsan, vad synd att det blev fel i årsredovisningen. Det var inte meningen. Och det är ju så svårt, det där med hel och halvtid för konsulterna som debiterar Arbetsförmedlingen för att hjälpa arbetslösa, det var heller inte meningen.
Och ungdomar, ni tittar väl på hur mamma och pappa uppför sig på nätet och pratar om dem som inte tycker rätt. Eller hur man beter sig i trafiken. Föräldrar bränner förbi skolor i sextio knyck efter att ha lämnat sitt barn. Vadå trettio, jag har ju bråttom! Använda blinkis, vaffö då, jag vet väl böveln när jag ska svänga ändå.
Och du vet väl om att om du är du blyg och inte gillar att vara i centrum i skolan så är du allvarligt sjuk och måste ändra på dig. Ta plats!
Sepp Blatter och FIFA… äh, jag orkar inte mer…
Men okejdå, när vi ändå är inne på det, herr-fotbolls-VM är rena kavalkaden i skådespeleri och fuskande. Mångmiljonärspelarnas kommentarer om sitt eget ansvar: Öh, domar’n dömer!
Så ungdomar, skärp er! Bry er om, ta ansvar, kräv inte att någon annan ska lösa dina problem. Hur svårt kan det vara!? Jag kan inte begripa var ni fått er låga moral ifrån. Det måste vara datorspelens fel!
Äh, det är någon annans problem, kolla en fågel:
Skottlossning gav Stephen King-vibbar…
Satte mig att skriva efter vi hade varit på fotboll i fredags kväll. Actionscener. Då smäller det till utanför. Upprepade gånger. Tänket att det måste vara smällare. Går ändå ut på balkongen, en bil drar iväg lite väl snabbt (men det är ju inte första gången det händer). Sen verkar allt vara lugnt. Går in och fortsätter skriva.
Igår fick jag veta att det var ett mordförsök… På riktigt. Lite scary. Här. Precis utanför. Fan, känns lite som Stephen Kings suveräna roman Duma Key (det han målar blir verklighet, typ).
Hm, får bli love & Money i nästa kapitel 😉
Oroar vi oss för rätt saker..?
Då var det budgetpresentation och dags för den tillhörande klagosången. Och man hade lika väl kunnat skriva kommentarerna i förväg, allt känns ganska förutsägbart. Carola Lemne (vd Svenskt Näringsliv) tweetade:
”Det är endast när företag och företagsamma människor får goda förutsättningar och vågar ta risk att anställa fler som jobben kommer”
Jag frågar mig vad denna floskel egentligen innebär? Nej, jag är varken ironisk eller cynisk, jag är nyfiken på riktigt. I min värld kommer jobben när man har något att producera/erbjuda som folk är beredd att betala för.
Jobbdebatten verkar nu mest handla om att Sverige måste skaffa sig en massa låglönejobb för att säkra framtiden. Det är möjligt, jag har ingen aning, men tycker nog att det låter naivt. Sverige har i hög grad levt på att ligga i forskningsfronten och ha starka företag inom ”högteknologin”. Men det är ett område som håller på att raseras i en allt högre takt. Om något borde väl det göra oss oroliga? Inte bristen på låglönejobb där vi ändå måste subventionera människor för att överleva . Eller?
(och Svenskt Näringslivs hot om att det kommer bli färre telefonförsäljare, känns, med all respekt, bara befriande…).
Lyssnar man på Svenskt Näringsliv och liberala politiker är Sverige i det närmaste kommunistiskt och helt omöjligt att driva företag i.
I verkligheten rankar Världsbanken oss som nummer 14 av 189 ekonomier vad det gäller att göra affärer i. ”Higher than the average G7 and OECD high-income rankings” (men det har försämrats sedan 2009 trots alla liberaliseringar som införts på senare tid…).
Vi kanske inte startar lika många företag som andra länder men är å andra sidan helt outstanding vad det gäller överlevnadsgrad av dem som startas (från ekonomifakta.se).
År 2013 var börsbolagens nettovinst 330 Mdr kr. Det motsvarar en årlig ökning om 9% per år sedan 1980 enligt docent Adri De Ridder. Den del av vinsten som går till aktieutdelningarna är bland de allra högsta i världen. Det är faktiskt så att både nettovinsterna och aktieutdelningarna har ökat 3 ggr snabbare än lönerna sedan 1980.
De Ridder konstaterar: ”Svenska företag har således en högre utdelningsandel vilket innebär en uppenbar risk för att företagen tvingas hålla tillbaka på sina investeringsplaner, produktutveckling, marknadssatsningar etc”
Vi har ett alldeles fantastiskt system för att hjälpa folk med nya idéer att förverkliga dem via Almi/Start-Up och allt vad det heter. Jag har själv tagit del av det (jag må vara kreativ men är en usel entreprenör så det är inte statens fel att jag inte gjort mer av det…).
Klart som attan att det kan göras bättre. Regler och procedurer kan förenklas. Absolut. Men det betyder faktiskt inget alls om det inte finns pengar till att starta upp ett företag med. Någon som vill investera. Eller kanske låna ut.
Men det blir allt svårare för innovationsföretag att hitta finansiärer. De privata venture-investeringarna har rasat medan de statliga har fyrdubblats mellan 2008-2013 (Näringslivet finansierar 60% av all FoU i Sverige).
Och ändå är det bara staten som får gnäll för att det inte investeras något. Företag med mångmiljardvinster tänker bara på att kapa kostnader och avskeda folk. Som jag skrivit om tidigare har antalet anställda inom läkemedelsforskningen halverats sedan 2000. Det beror på mycket men knappast på skatterna. I Danmark har det gått åt andra hållet och där har istället ökat med 70%, läkemedelsföretagen ägs där i hög grad av stiftelser som drivs utan egentligt vinstsyfte (även om de tjänar pengar som gräs).
Ericsson avskedar en hel högutbildade människor trots 17 miljarder i vinst.
Om detta är det ganska tyst.
Storföretagen har det bra i Sverige. Aktieägarna har det bra i Sverige. Generellt sett. Något annat är bara gnäll.
Så frågan är Carola Lemne, vad krävs för näringslivet ska våga investera? Att skapa nytt. Det är faktiskt det enda som gör att vi kan behålla vår position på sikt, sen kan vi ha hur många telefonförsäljare som helst… Läkemedelsbranschen har klart visat att ökade utdelningar till ägare och bonusar till ledningarna inte lett till fler innovationer. Tvärtom.
Det går inte att förvänta sig att intäkterna ska öka exponentiellt varje år, det är snudd på imbecillt. Och alla ansiktslösa aktieägare, det går inte att bara roffa åt sig mer och mer pengar och minska investeringarna och sedan sitta och gnälla på att skatterna är för höga, att staten inte kan skapa innovationer, att staten inte kan skapa jobb osv. Gör något själva. Skatterna kanske är höga men det har dem varit sedan urtiden. Deal with it.
Men vem ska göra det? Om du frågar mig…:
Det krävs investeringar och det krävs att aktieägarna inser att de är en del av samhället. Att de vill åstadkomma något annat än högre siffror i en kolumn.
Och känn på denna formuleringen (från Dagens Industri). Please….:
Den centrala frågan när det gäller den svenska arbetsmarknadsutvecklingen är om det går att öka produktiviteten hos de arbetslösa så att de blir anställningsbara till svenska ingångslöner eller om man måste acceptera lägre ingångslöner och i stället ge människor en chans att förbättra sin produktivitet genom att jobba och få arbetslivserfarenhet.
Maths Nilsson, författare 