Ingen kan ha missat hur BBC hamnat i kris efter att deras fulklippning av Trumps tal uppdagades. Inte oväntat har det förstås spillt över på Public service här hemma. Kvartal menade att SVT fulklippt Trumps tal på samma sätt i en införpublicering av en dokumentär SVT köpt in. Själv tycker jag BBC:s klippning var bedräglig men att beskylla SVT:s dito för att vara av samma dignitet är närmast småaktigt och att VILJA hitta fel. Hela Trumps tal är en lång eggande harrang om hur valet var stulet och olagligt, även om han nu inte explicit sa att de skulle bryta sig in i Kapitolium. Men om nu SVT korrigerade och förtydligade efter kritiken, bör inte Kvartal och andra Public service-klagande medier i gengäld korrigera hur de belyser klimatfrågan om dessa fel påtalas? (Lite what-about friskar alltid upp 😉 )
Kvartal publicerade en artikel om varningarna om en ny istid som bevisligen existerade under 1970-talet. Texten hänvisar till gamla tidningsutklipp och läsaren lämnas med intrycket av att det då rådde vetenskaplig konsensus om att en ny istid stundade. Och att forskare inte alls varit särskilt överens om en kommande uppvärmning förrän just under de senaste åren.
Kvartal påstår i princip rakt ut att situationen om istidslarmen då skulle vara ungefär som de om klimatet nu. Det är en ren och skär lögn. Jag kan utan problem via tidningsklipp visa att forskare larmade om en ny istid under 2010-talet, se nedanstående inlägg. Det här var uttjatat redan för femton år sen. Kanske lägga till en notis om hur det verkligen såg ut Kvartal!?
Lobbygruppen Näringslivets medieinstitut (NMI) lanserade en rapport på SvD:s ledarsida (var annars?) som sades visa hur alarmistiskt mainstream media rapporterade om havsnivåhöjningar: ”mediernas intresse för det värsta tänkbara utfallet dominerar”.
Men deras egna siffror visar att dessa bara utgjorde 15 procent av artiklarna.
När jag påpekade detta i en debattartikel i Aftonbladet replikerade de med att flytta målstolparna: ”Men när medierna kvantifierar [havsnivåökningen] så dominerar de värsta utfallen.” Nu gällde tydligen deras slutsats enbart för en utvald delmängd av de undersökta artiklarna – tvärtemot vad de tidigare påstått. För att komma fram till detta bortsåg de från 75 procent av det material som ingick i studien. Men inte ens då var resultatet överväldigande, det var bara nätt och jämnt att dessa ”alarmistiska artiklar” utgjorde mer än hälften av delmängden (och då var ändå några felklassade efter en snabb koll på måfå).
När NMI lade upp rapporten på sin webbsida refererade de även till en artikel på Kvartal. Som av en fantastisk slump hade nämligen Kvartal två dagar innan också skrivit en artikel på samma ämne med rubriken Varför överdriva havsnivåhöjningen? Där ser man.
Där påstås till exempel:
”I nyhetskanalen ABC påstods år 2008 att stora delar av Manhattan skulle ligga under vatten år 2015.”
Låter galet förstås. Så pass uppåt väggarna att ens första reaktion borde vara att fråga sig om det verkligen var sant, påstod ABC verkligen detta? Likt andra påstådda överdrifter i artikeln ges ingen kontrollerbar källa men sannolikt är det hämtat från en artikel från 2015 publicerad av Media Research Center Newsbuster (MRC) – en av de värsta klimatdyngspridarna på sociala medier.
Och när en snabb googling ger svaret att NetZeroWatch (en av Europas mer aktiva ”klimathotsskeptiska” lobbygrupper), Breitbart och liknande är de som sprider budskapet kanske en vetenskapsjournalist borde dra öronen åt sig?
Det handlar om programmet Earth 2100. Alltså, den ÄR olidligt dystopisk och det finns massor med saker att kritisera – men då krävs det ju att man har sett den och inte bara papegojar saker från nätet. De beskriver (start ca 56:40 min in) en framtid år 2075 och att New York då drabbas av en ödesdiger stormflod. Dvs det är inte 2015 och de påstår inte heller att staden permanent skulle ligga under vatten då.
Redan idag har vi i samband med stormar sett New York utlysa undantagstillstånd med avstängda tunnelbanor och drabbade sjukhus på grund av översvämningar. Ett rättelse på sin plats kanske Kvartal?
I samma Kvartalartikel: ”Och BBC förutspådde till exempel 2007 ett isfritt Arktis redan 2013, vilket förstås inte slagit in.”
Här går länken inte till originalartikeln utan till ett inlägg på Forskning och framsteg som Höjer själv har skrivit 2014. Det är en notis och där skriver han:
”Maslowskis prognos fick även stöd av andra forskare, exempelvis Mark Serreze, som fick avsluta artikeln med orden: ‘Maslowski är en smart person, och det skulle inte förvåna mig om hans framskrivning skulle stämma.’”
Nu var det förstås inte BBC som förutspådde ett isfritt Arktis utan de rapporterade om vad en forskargrupp kommit fram till i en studie (oskyldigt fel eller medvetet val för att misskreditera BBC och mainstream media..?). Läser man BBC-artikeln ser man att Höjer i sin FoF-artikel utelämnat början på det avslutande citatet. Inkluderar man hela får citatet en annan innebörd, dvs forskaren som citeras håller inte riktigt med slutsatserna från den nya studien (även om han förstås inte kan avfärda det utan vidare):
”I think Wieslaw is probably a little aggressive in his projections, simply because the luck of the draw means natural variability can kick in to give you a few years in which the ice loss is a little less than you’ve had in previous years. But Wieslaw is a smart guy and it would not surprise me if his projections came out.”
Är det att fulklippa, Kvartal?
Ni kan ju läsa och bedöma själva om huruvida BBC:s rapportering är alarmistisk eller inte. De lyfter fram vad ”mainstream” forskning säger och det framgår att just den studie de hänvisar visar avvikande resultat.
Få saker är så väldokumenterade som hur oärligt debattören Bjørn Lomborg använder data och ibland ljuger rakt av. Han har till och med blivit fälld för forskningsfusk men senare friad av högre instans på grund av felaktig formalia (inte på grund av att de granskat fakta i fallet igen).
- Ja, Lomborg bör tas med rejäla nypor salt – Maths Nilsson, författare
- ARC conference: No, you can’t trust Lomborg’s numbers – Maths Nilsson, författare
Nu kan han förstås säga vettiga saker ändå, men nog borde en tidningsredaktion vara lite försiktig med hans publikationer? Åtminstone kolla vilka länkar han ger i sina artiklar? Men icke, Lomborg tycks ha fri tillgång till de flesta högerlutande ledarsidor världen över. Han är exempelvis stamgäst på SvD:s ledarsida och de har lagt källkritik helt åt sidan.
- SvD-ledare ♥ Lomborg = sant / låt stå – Maths Nilsson, författare
- Lomborg i ny SvD-artikel: om fracking och rysspåverkan – Maths Nilsson, författare
Lomborg/SvD ledare:
Så vilka är dessa högljudda miljöaktivister som utropade att Stora Barriärrevet höll på att dö ut? Man får väl förmoda att Lomborg syftar på det som länkas till under ordet ”högljutt”? Det är alltså en vetenskaplig artikel i den ansedda tidskriften PNAS:
Det framgår likaså i den inledande sammanfattningen att Lomborg ljuger rakt av, de påstår inte vad Lomborg säger (om de nu hade varit ”miljöaktivister”). SvD väljer att slå upp i stora bokstäver hur forskare nu ”avslöjade” uppgifter om koralltäckningen.
I verkligheten utanför konspirationsbubblan är ”scoopet” resultatet från ett övervakningsprogram som pågått i över 30 år och är redovisat i en årlig rapport. Projektet drivs av Australian Institute of Marine Science och ja, det är samma projekt som hänvisas till i PNAS-rapporten, och ja de är knutna till samma institution. Högljudda aktivister i ena stunden och forskare i andra. Allt beroende på resultaten förstås. Kanske SvD skulle lägga till vad som ligger bakom siffrorna och Lomborg inte väljer att nämna? Ja, ni får väl ta och läsa rapporten tänker jag.
I samma artikel:
Man kan kanske tro att hyperlänken i Lomborgs kommentarer ”Modeller visar” skulle gå till en vetenskaplig artikel eller liknande som faktiskt visar på det han påstår. Men icke. Det är till hans egen debattartikel i Wall Street Journal, jag hittade dock inget där som skulle bevisa några modellresultat…
Och angående brunna arealen, ja det stämmer men det är att ta data ur sitt sammanhang på ett sätt som gör det till rent förvillande: ARC conference: No, you can’t trust Lomborg’s numbers – Maths Nilsson, författare
I en annan artikel på SvD:s ledarsidor argumenterar Lomborg för fracking:
Länken under ”Amerikanska studier” går till en studie som uppenbarligen ska visa att nyttan med fracking ”vida överstiger” kostnaderna? Det är denna: Fracking, Coal, and Air Quality. Där gjordes en jämförelse mellan kolets och fossilgasens påverkan på luftkvaliteten (mer korrekt andel små partiklar PM2.5). Den säger i övrigt ingenting om CO2-utsläpp eller hur fracking påverkar andra aspekter på miljön och det påpekas upprepade gånger att det inte handlar om en övergripande cost-benefit-analys:
”Finally, we once again point out that this study by no means presents a full cost-benefit analysis of fracking.”
Och de överdrivna farhågorna? Länken under ”spridda” går till debattartikel med rubriken:
The plot against fracking. How cheap energy was killed by Green lies and Russian propaganda.
Bara av titeln kan man ju misstänka att det inte är en helt objektiv analys av läget… Den är skriven av den konservativa brittiska politikern Matt Ridley med ekonomiska intressen i kolindustrin. Han är, eller har i alla fall varit, ”rådgivare” åt ”klimathotsskeptiska” tankesmedjan GWPF. Tillförlitlig källa? Se vidare: Lomborg i ny SvD-artikel: om fracking och rysspåverkan – Maths Nilsson, författare
Notera att Lomborg anser att 3,75C uppvärmning är det optimala att satsa på. I sin bok Cool It! viftar han bort problemen med att glaciärerna smälter i Himalaya med att det finns gott om tid att bygga dammar för att kompensera… Trots horder av skarpa, hyperskeptiska personer på högerkanten har jag inte sett någon utmana Lomborg om något han häver ur sig.
I augusti 2021 släppte IPCC den första delrapporten av sin stora sammanställning av det vetenskapliga kunskapsläget om klimatet. En process som tagit två-tre år i anspråk. Tidskriften Fokus valde att två dagar efter släppet istället låta en skribent helt utan vetenskaplig bakgrund att göra en sammanfattning om kunskapsläget:
Skribenten har uppenbarligen googlat lite och kom till andra slutsatser än IPCC (sic). Bland annat att endast pensionerade forskare vågar ha en avvikande uppfattning för att de annars blir av med anslagen. Med hänvisning till forskargiganten Elsa Widding. Det är ren pajasnivå. Se mer : Tips till klimatdebattörer – artiklar i Fokus och SvD – Maths Nilsson, författare
Ja, det vara bara ett axplock och visar vilken nivå Public service måste hålla på klimatrapporteringen för att de mest högljudda på högerkanten ska bli nöjda. Och då har jag inte ens berört Swebb-TV, Nya Tider och andra skjutjärnsmedier som klagar på allt som har med mainstream media att göra.
Alla gör fel men ovanstående är knappast några slarvfel. Och vad tror ni, kommer de ta åt sig och lägga in rättningar när fel som de ovan påpekas. De är mer felaktiga och förvillande än de om Trumps tal. Men jag tar inte direkt fram popcornen och väntar…
Man måste förstås få kritisera Public service och mainstream media för de är inte felfria. Men om någon är intresserad av vad forskningen säger om systematisk bias hos Public service, så publicerade Nordicom, centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet, forskningsöversikten Public service: En svensk kunskapsöversikt. I den beskrevs situationen för public service i Sverige utifrån aktuell forskning (2022).
”När det gäller public service är den samlade bild som existerande, empirisk forskning ger ovanligt tydlig: Oavsett om det handlar om medborgarnas politiska deltagande, kunskaper, engagemang eller intresse är det samma bild som går igen – uthålliga och välfungerande demokratier värnas av oberoende och starka public service medier. […] Som politiker är man förstås fri att tycka vad man vill (och utifrån de bevekelsegrunder man väljer), men forskningens svar är tydligt: Den svenska demokratin mår bra av public service.”
Men med det sagt är public service naturligtvis inte felfritt, som professor Bengt Johansson uttrycker det i pressmeddelande i samband med rapportsläppet:
”– Forskningen visar att en viss partiskhet finns, men den är inte systematisk. Gynnande och missgynnande skiftar. Bara för att ett parti ges en positiv mediebild i en valrörelse är det inte säkert att detsamma gäller nästa gång.”
Några bonusspår:
- Vägen till förtal – Maths Nilsson, författare
- Anders Bolling intervjuad på Kvartal – Maths Nilsson, författare
- Välskrivet och lättläst – men misslyckat – Magasinet Konkret
En av de flitigaste kritikerna av Public service är högerdebattören Henrik Jönsson. Han anser att ”kampen mot public service [är] helt central för Sveriges demokrati”. Ni kommer väl ihåg hur det i SVT:s intervjuprogram 30 minuter blev tydligt hur Jönsson manipulerade och tog saker ur sitt sammanhang för att föra fram sin åsikt att mainstream media rapporterade skevt om Trump och valet i USA.
I en efterföljande snyftartikel i Expressen sa han sig ha tagit åt sig av metodkritiken. Det höll i flera dagar. Ända till hans efterföljande ”hämndvideo” mot SVT när samma metodik används. Han verkar uppenbarligen tycka det är problematiskt att SVT försvarar människors lika värde – tror fan att man då inte gillar Public service då det ingår i deras uppdragsbeskrivning.
Maths Nilsson, författare 