När professorer ljuger – Lindzen på Joe Rogans podcast

Nykonservativa och högernationalistiska krafter vill sprida bilden av att universitet, mainstream media och samhället i stort bedriver ett omfattande arbete för att censurera och kväsa avvikande (högerlutande) åsikter. I det ingår att ”alternativa” vetenskapliga hypoteser ignoreras och motsträviga forskare hindras från att publicera sina rön i vetenskapliga tidskrifter, se exempel i mitt föregående inlägg. Nedan beskrivs ytterligare ett.

Professor emeritus Richard Lindzen, tillika ihärdig så kallad klimatskeptiker, satt för ett tag sedan i Joe Rogans podcast (avsnittet har en miljon visningar) och hävdade att två redaktörer sparkats omedelbart efter att de hade godkänt två av hans artiklar för publicering. Jag kontaktade de som driver tidskriften i fråga och ja, ni kan nog ana att verkligheten såg annorlunda ut.

(Här hittar ni transkribering (ca 24.55 in): Transcript of #2397 – … | Your Podcast Transcripts)

Det handlar om följande två artiklar publicerade i Bulletin of the American Meteorological Society (BAMS):

Återkommer till dem men först AMS reaktion. Jag fick svar från Keith L. Seitter, Executive Director Emeritus och Senior Policy Fellow of the American Meteorological Society. Han anslöt till AMS kort efter Lindzens första artikel publicerades och har varit djupt involverad i publiceringar i bl a BAMS sedan dess. Han avfärdar bestämt att det Lindzen hävdar skulle stämma. Här är delar av hans svar:

Jag känner inte till någon gång där en avlönad anställd har blivit avskedad på grund av publiceringen av en artikel i Bulletin of the AMS eller någon av dess andra tekniska tidskrifter. Precis som de flesta ideella vetenskapliga sällskap är AMS beroende av frivilliga redaktörer för att övervaka granskningsprocessen, och jag känner inte heller till någon gång då en frivillig redaktör ombads att avgå från en redaktörsposition på grund av att de godkänt publicering av en viss artikel. Så Lindzens påstående verkar helt felaktigt.

Det sker naturligtvis omsättningar i både anställda och frivilliga redaktörspositioner, så det kan ha varit så att en av dessa övergångar inträffade ungefär samtidigt som publiceringarna av dessa två artiklar, men jag kan med säkerhet säga att det inte fanns någon orsak och verkan.

Seitter påpekar att BAMS har en lång historik av att att uppmuntra vetenskaplig diskurs/debatt som en av hörnstenarna i den vetenskapliga processen och att Lindzens artikel från 2001 är ett bevis på det.

Uppmuntrade de andra forskare att skicka in artiklar i frågan? Ja, eftersom det är så vetenskapen tas sig framåt, andra undersöker, bekräftar eller motbevisar de presenterade resultaten. Det är inget unikt för Lindzens studie, men det är självklart att en hypotes som går emot nästan all annan forskning på området väcker uppmärksamhet. Om något visar det på att han inte blivit censurerad.

Och du kan själv kontrollera att observationer motbevisat hans hypotes (se nedan). När förvillarorganisationen Clintel påstår att IPCC ignorerat Lindzens hypotes är det helt enkelt inte sant. Du kan själv kolla upp detta i IPCC AR5 från 2013.

Men när sådant här matas ut via så stora medieplattformar som Joe Rogans podcast om och om igen får det förr eller senare effekt. Bilden av en konspiration sätter sig. Inlägg som det här står sig förstås slätt i jämförelse. Men man får göra vad man kan 🙂

Skeptical science har gått igenom en radda av de uttalanden som gjordes i programmet: Debunking Joe Rogan, Dick Lindzen, and Will Happer



Lindzens så kallade iriseffekt, som han myntade i sin artikel 2001, beskriver en självreglerande mekanism för jordens temperatur. Enkelt uttryckt gör varma hav att molnbildningen påverkas så att mer värmestrålning kan försvinna ut i rymden, vilket enligt hypotesen skulle utgöra en så kallad negativ feedback. Därmed skulle en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären bara leda till en uppvärmning på 0,5-1,1°C (enligt artikel från Lindzen 2011). Vi har nu kommit lite drygt halvvägs till en fördubbling och vi har med råge redan passerat detta intervall.

Jag har skrivit om det tidigare: Är jag en klimatjihadist? Del II. Lindzens irishypotes – Maths Nilsson, författare och nedan listas några av de artiklar som påvisat brister i hans hypotes, det handlar inte om att han har censurerats eller tystats, det finns en lång radda med sakliga argument och observationer.

Lindzen hävdar med emfas att andra forskare publicerar alarmerande resultat enbart för att få nya forskningsanslag. Själv har han fått sina forskningspengar från samma källor men han är förstås den enda modiga riddaren i strid mot övermakten. Efter pension har han dessutom fått betydande summor från fossilsponsrade tankesmedjor.

Studier om Iriseffekten

-R.S. Lindzen, M. Chou, and A.Y. Hou, ”Does the Earth Have an Adaptive Infrared Iris?”, Bulletin of the American Meteorological Society, vol. 82, pp. 417-432, 2001. http://dx.doi.org/10.1175/1520-0477(2001)082<0417:DTEHAA>2.3.CO;2

-Q. Fu, M. Baker, and D. L. Hartmann, Tropical cirrus and water vapor: an effective Earth infrared iris feedback? Atmos. Chem. Phys. Discuss., 1, 221–238, 2001

-D.L. Hartmann, and M.L. Michelsen, ”No Evidence for Iris”, Bulletin of the American Meteorological Society, vol. 83, pp. 249-254, 2002. http://dx.doi.org/10.1175/1520-0477(2002)083<0249:NEFI>2.3.CO;2

-B. Lin, B.A. Wielicki, L.H. Chambers, Y. Hu, and K. Xu, ”The Iris Hypothesis: A Negative or Positive Cloud Feedback?”, Journal of Climate, vol. 15, pp. 3-7, 2002. http://dx.doi.org/10.1175/1520-0442(2002)015<0003:TIHANO>2.0.CO;2

-B. Lin, T. Wong, B.A. Wielicki, and Y. Hu, ”Examination of the Decadal Tropical MeanERBSNonscanner Radiation Data for the Iris Hypothesis”, Journal of Climate, vol. 17, pp. 1239-1246, 2004. http://dx.doi.org/10.1175/1520-

-Forster, P. M. F., and J. M. Gregory (2006), The climate sensitivity and its components diagnosed from Earth Radiation Budget Data, J. Clim., 19, 39–52

-H. Su, J.H. Jiang, Y. Gu, J.D. Neelin, B.H. Kahn, D. Feldman, Y.L. Yung, J.W. Waters, N.J. Livesey, M.L. Santee, and W.G. Read, ”Variations of tropical upper tropospheric clouds with sea surface temperature and implications for radiative effects”, Journal of Geophysical Research, vol. 113, 2008. http://dx.doi.org/10.1029/2007JD009624

-Lindzen, R. S., and Y.-S. Choi (2009), On the determination of climate feedbacks from ERBE data, Geophys. Res. Lett., 36, L16705, doi:10.1029/2009GL039628.

-Lindzen R.S.; Y.-S. Choi (2011). ”On the observational determination of climate sensitivity and its implications” (PDF). Asia-Pacific J. Atmos. Sci. 47 (4): 377–390. Bibcode:2011APJAS..47..377L. CiteSeerX 10.1.1.167.11. doi:10.1007/s13143-011-0023-x

-Murphy, D. M., S. Solomon, R. W. Portmann, K. H. Rosenlof, P. M. Forster , and T. Wong (2009), An observationally based energy balance for the Earth since 1950, J. Geophys. Res., 114, D17107, doi:10.1029/2009JD012105.

-Trenberth, K. E., J. T. Fasullo, Chris O’Dell, and T. Wong, (2010): Relationships between tropical sea surface temperature and top-of-atmosphere radiation. Geophys. Res. Lett., 37, doi:10.1029/2009GL042314

-Chung, E.‐S., Soden, B. J., and Sohn, B.‐J. (2010), Revisiting the determination of climate sensitivity from relationships between surface temperature and radiative fluxes, Geophys. Res. Lett., 37, L10703, doi:10.1029/2010GL043051.

-JUSTIN GILLISAPRIL 30, 2012 New York Times https://www.nytimes.com/2012/05/01/science/earth/clouds-effect-on-climate-change-is-last-bastion-for-dissenters.html?pagewanted=3&_r=2

-T. Mauritsen, and B. Stevens, ”Missing iris effect as a possible cause of muted hydrological change and high climate sensitivity in models”, Nature Geoscience, vol. 8, pp. 346-351, 2015. http://dx.doi.org/10.1038/ngeo2414

-A.E. Dessler, ”Observations of Climate Feedbacks over 2000–10 and Comparisons to Climate Models”, Journal of Climate, vol. 26, pp. 333-342, 2013. http://dx.doi.org/10.1175/jcli-d-11-00640.1

-Kommentarer refuserad PNAS-artikel: http://www.masterresource.org/wp-content/uploads/2011/06/Attach3.pdf

-Gavin Schmidt, Misrepresentation from Lindzen, 6 mars 2012  http://www.realclimate.org/index.php/archives/2012/03/misrepresentation-from-lindzen/

– Lindzen’s London Illusions Skeptical Science, 7 March 2012 https://skepticalscience.com/lindzen-london-illusions.html

Climate predictions we (don’t) remember

Claim: ”All climate models are crap and they have never even come close to showing what then became reality. Global warming has stopped and we are facing a cooling due to natural cycles. At least soon, very soon.”

Yes, that’s how it has sounded for a couple of decades now and it may well be appropriate to highlight considering that they rarely have to ”be accountable” for their firm statements while the IPCC gang is mocked, preferably with graphs comparing apples and pears.

First, a compilation of how the ”IPCC gang’s” climate models have performed (or read on Carbon Brief):

From IPCC AR6 report:

And here are some examples of predictions from so-called climate skeptics:

1998: Geologist Easterbrook predicts that the 21st century will begin with 30 years of cooling based on correlation to ”natural cycles”, read more on the blog WUWT Outcome: No.


1999: Climate scientist Patrick Michaels at the Cato Institute predicts a statistically significant cooling between the peak year of 1998 (severe El Niño) and 2008. ”Second, I’ll take even money that the 10 years ending on December 31, 2007, will show a statistically significant global cooling trend in temperatures measured by satellite.” Outcome: No.


2001: Physicist Fred Singer argues in Voice of America that there has been no warming since the 1940s and that we will hardly see any in the foreseeable future either. Outcome: Wrong.


2001: Geologist Easterbrook (again) believes that the global cooling will start in 2007 (± 3-5 years). WUTW. Outcome: No.

Image from WUWT

2002: The think tank ACCF, with substantial conflicts of interest in the form of financing from oil companies, formed the subsidiary ICCF, which opened an office in Brussels and lobbied against the Kyoto protocol. One report predicted that in Germany alone, the number of jobs would fall ”by 1.0 million jobs annually during the 2008-2012 budget period” and GDP would hit the wall if the agreement was realized. Outcome: No.

(BBC, ABC News, Bloomberg, Reuters, MSNBC News and others relayed the information).


2005: ”Solar scientists” Mashnich and Bashkirtsev believe that lower solar activity would cause the global average temperature to drop and made a bet with climate scientist James Annan on the matter. If the years 2012-2017 were warmer than the years 1998-2003, Annan would win. Outcome: Nope. It was about $10,000, Annan won but the Russian researchers apparently haven’t paid.


2005: Willie Soon predicts, by curve fitting of data, an arctic cooling. : Outcome: Nope (Real Climate)


2007: David Archibald publishes a prediction based on solar cycles that temperatures would drop by 2.1C by 2017. Outcome: No (but maybe it was because he is a CEO from the oil and mining industry and not a climate modeler?)


2008: Easterbrook (again) proclaims that global warming was over, see the blog WUWT”The good news is that global warming (i.e., the 1977-1998 warming) is over and atmospheric CO2 is not a vital issue.” Outcome: Wrong.


2008: Ian Plimer and Sir Alan Rudge, two advisers to the lobbying group GWPF, bet £1,000 with James Annan that 2015 would be colder than 2008. Outcome: No.


2008: Bjørn Lomborg, in a way that is customary for him, picks out a couple of years of data to support completely ignoring long-term trends.

Bjorn_Lomborg_Sea_Level_Rise

Outcome: Sea level rise accelerates.


2009: Jay Lehr, science director at the Heartland Institute, sits on CNN and tells us that we are in a cooling zone and it will last for a couple of decades. Outcome: No.


2009: Danish astrophysicist Svensmark, known for his hypothesis about cosmic rays/solar activity/cloud formation/temp, points out that a cooling had begun and according to his hypothesis it would continue. Outcome: It didn’t.


2010: Fox News issues a warning for ice age based on a statement from Easterbrook (again). Outcome: No. (2011 was record hot)


2011: McLean of the New Zealand Climate Science Coalition claims that 2011 will be the coldest year since 1956 based on a 2009 article by de Freitas and Bob Carter (”celebrities” in this industry…). Outcome: No.

McLean2011Failure

2011Loehle and Scarfetta publish an article that shows that the Earth’s climate is cyclical and is controlled by the orbits of Jupiter and Saturn (red below). A cooling down was supposed to start around 2010. ”A 21st Century forecast suggests that climate may remain approximately steady until 2030-2040, and may at most warm 0.5-1.0°C by 2100.” Lunge: Nope.

loehlesscafetta2011redux-300x300

Image from Real Climate.


2011: Meteorologist and frequent TV personality Joe Bastardi predicts an imminent cooling. You know the outcome.


2011: Lindzen and Choi publish an article in a Korean journal (after initially being unanimously rejected in PNAS – two of the reviewers had Lindzen himself recommended). Concludes that a doubling of the carbon dioxide content in the atmosphere gives a warming of 0.5-1.1°C. Outcome: prediction already passed by a long way despite only halfway to doubling.


2012Solheim, Humlum, Stordahl, 2012 publish an article predicting a cooling of 0.9°C in the northern hemisphere between 2009 and 2020 and a full 3.5°C decline on the norweigian islands Svalbard (based on a curve adaptation model they published the year before). Outcome: No.
(all three are members of the Norwegian Climate Realists and are scientific advisors to the lobby group GWPF).


2012: Fritz Vahrenholt publishes the book Die kalte Sonne together with Sebastian Lüning. The book predicts the temperature development based on natural solar cycles until 2030. Outcome: Hm, not so good…

vahrenholt_en

Image from Real Climate. Measurements of global temperature (NASA GISTEMP, moving average over 12 months) compared to the forecast for global temperature by 2030 by Vahrenholt and Lüning, after Figure 73 of their book. (Image by Stefan Rahmstorf, Creative Commons BY-SA 4.0.)


2013: Yuri Nagovitsyn of the Pulkovo Observatory: ‘We could be in for a cooling period that lasts 200-250 years’. The quote is from Forbes and can be found on blogs such as WUWT, Climate Depot (Marc Morano), Electroverse, Heartland and is taken from Voice of Russia so ”of course” it is peer reviwed and fact checked… Outcome: Still warming.


2013Curry & Wyatts publishes an article with their ”stadium wave” cycle (natural variations in ocean currents, etc.) and argued that the warming was over and the melting of the ice had stopped and that we would have a warming break until about 2030.

Wyatt apparently also said ‘The stadium wave signal predicts that the current pause in global warming could extend into the 2030s,’ Outcome: No.


2013: Habibullo Abdussamatov published an article (in a perhaps not so respected journal) saying that a new Little Ice Age would start in 2015. Outcome: No.


2013: Climate Scientist Prof. Anastasios Tsonis Predicts: ”I would assume something like another 15 years of leveling off or cooling” Outcome: Wrong assumption.


2013: Patrick Michaels bets (again) that ”it’s a pretty good bet that we’re going to go nearly a quarter of a century without warming.” [The Washington Times, 1/17/13]. Outcome: No.


2014: Mechanical engineer and blogger Kevin Long predicts that 2015 will be a warm year, but then comes a ”deep chill”. Outcome: No. 2016 was the warmest year measured so far, and the years after that are in the top five.


2014: The mathematician David Evans presents (not in a scientific article but on his company’s website and on his wife’s JoNova’s blog) his strange Notch-Delay Solar Theory: due to unknown mechanism in the sun’s interior (sort of) the earth is flooded with energy of unknown origin (Force N, D and X) and which has never been measured but for some unknown reason shows a delayed effect of about 13 years (a solar cycle delay). His conclusion was ”and significant cooling, beginning 2017 or maybe as late as 2021”. Later postponed to 2024. Outcome: still waiting.


2015 Astrophysicist Zharkova et al predict a new ”Little Ice Age” at 2030 based on a new hypothesis about solar cycles. Her predictions (in brown below) were out of phase even then.

Zarkhova 2015

2016: Abdussamatov (again). His claim that the Ice Age would begin in 2015 had not been true, now he says that it will start this year instead. Outcome: Nope, again


2017: Nuartev and Nuartev predict cooling, based on solar cycles, ”This actually will lead to a decrease of the temperature of 0.5 – 0.7°C in both averaged solar cycles, in Geneva will decrease to 1.5 °C. ” From the blog NoTrickZone which then posted seven ”new articles predicting global cooling due to solar cycles”. Outcome: Nope.


2019: Klimatsans (Swedish blog) publish a post where retired researcher Nils-Axel Mörner says that the climate runs in 60-year cycles (30 years warming, 30 years cooling) that are controlled by the orbits of Jupiter and Saturn according to the curve adaptation article from Scarfetta (see 2011 above). The attached picture shows that cooling should have started in 2010 so maybe they should have thought about their evidence. Outcome: No.


2020: Lobbyist Patrick Moore retweets a June 14 post about the temperature dropping, perhaps due to the Grand Solar Minimum, supported by a TV report showing that ice has formed in some places during the winter… ”2020 will go down as the year when Grand Solar Minimum started”.


2022: Cancer researcher Javier Vinós, who has ventured into climatology, presented a new hypothesis (Wintergate keeper) that is completely at odds with the IPCC and the whole ”climate research community”. Predictions made in 2022 so far do not seem to be going so well..:

image
image

And so on, and on and on and on and on ….

So what to do after predicting an imminent cooling over and over again and it has been exactly the opposite?

Well, you move the goalposts. The deceptive organization Clintel started a petition claiming that there is no climate crisis which most ”celebrities” in this game have signed up to, it states that: ”Therefore, it is no surprise that we are now experiencing a period of warming.”

Go figure!

See also this published article for a review of used climate models since the 70s: We found that climate models – even those published back in the 1970s – did remarkably well, with 14 out of the 17 projections statistically indistinguishable from what actually occurred.

En liten kommentar till Alice Teodorescu Måwe

Det vankas ju klimatmöte i Brasilien i dagarna och en majoritet av världens länder har struntat att skicka in sina uppdaterade mål till 2035. EU kan inte heller komma överens om detta.

I en debattartikel i Expressen meddelar KD:s EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe att hon kommer rösta mot för höga klimatmål. Detta eftersom: ”EU:s klimatlag har fått större konsekvenser för Europa än troligtvis någon annan lag. 2040-målet kommer att få oöverblickbara följder för företag och myndigheter, familjer och skogar, välstånd och klimat.” Självklart lyfts universalargumentet i dessa sammanhang upp: Satsa på kärnkraft.

Men nej, jag tänkte inte kommentera det vidare.

Kan inte påstå att jag är jätteförvånad över ATM:s utspel men ska villigt erkänna att jag heller inte är jätteinsatt i exakt vad som diskuteras om målen och vilka konsekvenser det kommer få. Men eftersom hon framför ett par saker som vi kommer få höra till leda fram till nästa val tänkte jag ändå kommentera det.

ATM: ”Det oppositionen glömmer bort är att EU i dag endast står för omkring sex procent av de globala utsläppen. Sedan 2005 har såväl Sverige som EU minskat sina koldioxidutsläpp med runt en tredjedel. Under samma period har de globala utsläppen ökat med 28 procent.”

Det låter förstås förnuftigt att Sveriges och EU:s utsläpp är så små i jämförelse med Kina och USA och att det är där krutet ska satsas. För det är ju sant att de släpper ut mest. Men för närvarande är det endast sex länder i världen som har utsläpp som enskilt står för mer 2 procent av de globala totala utsläppen: Kina, USA, Indien, Ryssland, Japan och Iran. Varje annat land i världen släpper ut mindre än 2 procent och kan betrakta sina utsläpp som ”försumbara”.

Problemet är att dessa länder med försumbara utsläpp tillsammans står för över en tredjedel av de totala utsläppen (konsumtionsbaserade utsläpp är ett par procent högre än så):

Bild härifrån: Why “my country only emits 1% of emissions” is a lame excuse for rich countries to not tackle climate change

Om alla vi med försumbara utsläpp dissar våra åtaganden kommer det totala målet inte att uppnås. Hela Parisavtalet bygger på att alla länder gör sin del. Det man faktiskt kommit överens om att göra. Det är en förutsättning för att det ska funka. Ja, men om inte du gör din del tänker inte jag heller göra det. Typ.

Det är inte sällan man ser nedlåtande kommentarer i stil med att jag tänker då inte ändra mig för miljönissarna inte lever ju inte som de lär. Exakt samma människor vill nu att Kina på samma sätt ska acceptera att göra sin del men utan att vi gör vår – och detta trots att det är vi i den rika världen som historiskt släppt ut det mesta av det som nu ackumulerats i atmosfären.

Och på tal om Kina så ser det ut som att deras utsläpp håller på att plana ut, ja till och med minska. Även om man förstås måste ta detta med några dosor salt och se om trenden håller i sig. China: 2025 Mid-Year Emissions Report Card – Climate Scorecard Samtidigt sopar de banan med resten av världen vad det gäller utveckling ”miljöteknik”.

Men jo, de släpper fortfarande ut en massa …

Det andra jag kort ville kommentera är det här med omöjliga mål som kommer leda till ekonomisk katastrof. Vi kommer säkerligen få ältat för oss hur duktiga vi är i EU (och Sverige förstås) som faktiskt har minskat våra utsläpp. Ungefär i stil med det som ATM skriver:

”I stället för att sätta orealistiska mål som pressar redan högpresterande länder som Sverige att ställa om på marginalen, bör fokus ligga på att bekämpa den verkliga boven globalt: kolen.” […]

”Klimatpolitikens baksida drabbar i dag gemene man, och kostnaderna kommer att öka med oppositionens överilade åtgärder och symbolhandlingar.” 

Fine, bekämpa kolanvändningen. Gör det. Bra.

Här bör man komma ihåg att väldigt många av dem som nu klappar oss (EU) själva på ryggen om hur duktiga vi varit ansåg att just detta var totalt omöjligt att uppnå. Kyotoprotokollet skulle leda till ekonomisk katastrof.

Timbros samarbetspartner ordnade exempelvis workshops för EU:s höjdare ihop med ICCF – en fossildriven tankesmedja, dotterbolag till ACCF som lobbade hårt för att få USA att dissa Kyotoavtalet. Bland annat via dystopiska rapporter om hur Kyotoavtalet riskerade amerikanska förluster upp mot 400 miljarder dollar årligen och hotade miljontals jobb.


A Workshop Co-sponsored by

International Council for Capital Formation, Centre for the New Europe, Istituto Bruno Leoni and Institut Economique Molinari

Wednesday, November 24th, 2004

Place: The European Parliament – Room ASP 1G2


Efter att ha lyckats i USA öppnade de en brevlåda i Bryssel och tog fram liknande skräckrapporter för EU. Utsikterna var inte nådiga. I enbart Tyskland skulle antalet jobb minska ”med 1,0 miljoner jobb årligen under budgetperioden 2008–2012” och BNP braka in i väggen.

Nyheter som spreds av världsmedia:

Competitive Enterpise Institute (CEI) är en av de mest aktiva aktörerna i det här spelet. 2005 gav de ut rapporten Vad varje europé bör veta om global uppvärmning (som svenska tankesmedjan Eudoxa AB lät översätta) där ICCF:s rapport tas upp.

Klipp från rapport “The Impacts of Climate Change on European Employment and Skills in the Short to Medium-Term: A Review of the Literature Final Report (Volume 2) May 2009

Gunnar Hökmark anställde den fossildrivna lobbyisten Chris Horner (ökänd i klimatdebatten) till sin tankesmedja European Enterprise Institute som han drev parallellt med att vara EU-ledamot och vice ordförande för EPP. Horner skulle sköta energi- och miljöfrågor. I realiteten verkar hans roll mest handlat om att prata ner klimatavtal och hur jävla dyrt det skulle bli för EU.

Men EU drev igenom Kyotoavtalet. Målen uppfylldes med råge. EU kollapsade inte. Det är många som inte borde ta cred för att detta lyckades, men som med all säkerhet kommer göra det.

(Så här har det låtit i alla stora miljöfrågor. EU tog t ex självmord när man införde kemikalielagstiftningen REACH: Går det att ”miljöpåverka” Kina? Fallstudie REACH – Maths Nilsson, författare

Ja, det var väl ungefär det jag ville säga. Inte för att det lär ha någon effekt mer än att skriva av mig lite frustration 🙂


Ett par nya rapporter på temat…:

I rapporten State of Climate Action, publicerad i BioScience, analyserar forskare globala data om jordens atmosfär, hav, ekosystem, livsmedelssystem med mera för att följa upp hur jorden reagerar på den globala uppvärmningen.[1] Nyligen kom den sjätte i ordningen. Av de 34 så kallade vitala tecknen de följer var 22 på rekordnivåer. Och då inte rekord på ett bra utan oroande sätt, och tydliga bevis på att ”jordsystemet” är väldigt stressat.

En annan årlig vetenskaplig rapport om klimatets tillstånd publicerades i augusti 2025: Bulletin of the American Meteorological Society, författad av fler än 500 forskare, presenterade liknande oroande indikatorer på ett stressat jordsystem. [2]

Samtidigt har alltså en majoritet av världens länder inte brytt sig om att skicka in sina uppdaterad klimatmål till 2035 inför klimatmötet COP30 i Brasilien.


[1] Schumer, C., et al, State of Climate Action 2025 Bezos Earth Fund, Climate Analytics, ClimateWorks Foundation, the Climate High-Level Champions, and World Resources Institute 2025 https://doi.org/10.46830/wrirpt.25.00006

[2] William J Ripple, et al, The 2025 state of the climate report: a planet on the brink, BioScience, 2025;, biaf149, https://doi.org/10.1093/biosci/biaf149

Nigel Farage och Jordan Peterson klimatssvamlar på konferens

Som jag skrev i förra inlägget skickade SD en delegation till den konservativt kristna ARC-konferensen förra veckan (Alexander Cenusa, Björn Söder, Charlie Weimers, Filip Linnert och Lars Pakarinen).

Efter att ha lyssnat på några klipp från diverse olika föredrag känns det som ett väckelsemöte. Chefen för Palantir UK (techmiljardären Peter Thiels bolag) menade till exempel att techbolagens teknik möjliggör den nu pågående revolutionen att ge makten till folket igen. Han jämförde nättrollen (hans beskrivning var väl mer i stil med ”yttrandefrihetskämparna” dock) med 1600-talets Levellers (en.wikipedia.org/wiki/Levellers).

Lomborg var förstås där och drog samma körsbärsplockade data som förra konferensen: ARC conference: No, you can’t trust Lomborg’s numbers – Maths Nilsson, författare

Centerpartiets ledare Muharrem Demirok avgår och det spekuleras i vilken väg de nu ska välja. Alla vet att om de väljer att regera ihop med SD så får man antivetenskapen på köpet (nej, det gäller inte alla men det är likväl vad som följer med i gottepåsen med samregerande med ytterhögern i Europa.

Här ett avsnitt från när Jordan Peterson samtalar med mr Brexit Nigel Farage. De accepterar inte ens IPCC:s mest säkerställda slutsatser.

Enda rimliga lärdomen från Henrik Jönsson-intervjun – som dock inte kommer dras…

Ingen som använder sociala medier kan ha missat att Anders Holmberg fullständigt klädde av debattören, och självutnämnde libertarianen, Henrik Jönsson i SVT:s 30 minuter häromdagen. Ni som följer den här bloggen förstår säkert att jag inte blev särskilt förvånad när det tydligt visades hur Jönsson fulklipper och klistrar lite som han vill för att leverera sitt budskap, jag har ju själv visat det ett antal gånger.

Det mesta är redan sagt. Men jag ville bara sätta det i ett sammanhang, det är i mina ögon några saker som efterspelet visar med all tydlighet: det är ingen enskild händelse och ingår i ett tydligt mönster i ”kampen mot mainstream media” och samhällets fortsatta färd bort från att hylla vetenskap och empiri till att förlita sig på känslor och anekdotisk bevisföring.

Självklart kommer ingen i Henrik Jönssons trogna följarskara ändra uppfattning på grund av detta. På X svämmar det istället över med anklagelser om hur stora starka SVT gav sig på en stackars Youtuber som bara vill ”nyansera debatten”. Och detta med, enligt dem, samma cherry picking som SVT anklagar Jönsson för att använda sig av.

Egentligen finns det väl bara en lärdom alla borde dra efter detta: var saklig. Exempel: självklart måste biverkningar av vaccin kunna diskuteras, men om du börjar med att påstå att vacciner inte funkar får du skylla dig själv att inte bli tagen på allvar.

Vill du bli tagen på allvar, ge fan i att medvetet dra en vals för att ”bättra på” argumentationen. Att det kan bli knas ibland hör väl till, alla kan göra fel. Att ha olika åsikter är heller inga problem. Men det är inte vad det här handlar om.

Men det kommer inte hända. Varför? För det finns en säljbar story:

Kampen mot etablissemanget! Kampen mot det vänstervridna samhället! Kampen mot det förljugna public service och mainstream media!

Det finns ingen sanning – bara åsikter. Typ.

I denna världsbild kan Trump vara en sanningssägare och även de fattigas förkämpe – drain the swamp – trots att det är ren fakta att han tokljuger hej vilt och att hans nu nominerade kabinett är sprängfylld av miljardärer. Hans förra administration hade fyra gånger fler lobbyister än Obama.

I denna världsbild kan enstaka akademikers åsikter väga tyngre än hur många vetenskapliga studier och empiriska resultat som helst. Här viftas Nobelprisad klimatkunskap bort till förmån för en egenutgiven bok av en självlärd cancerforskare som anser att alla klimatforskare inte fattar vad de sysslar med:

Jag har tidigare skrivit om hur libertarianska tankesmedjor drivit denna process i miljöfrågor som spårat ur och tagit ett strupgrepp på den politiska debatten och det republikanska partiet i synnerhet. Det blev sen till ett fint paket serverat på silverfat åt extremhögern som kunde lägga det till sitt korståg mot etablissemanget.

Sanning är ju också att extrema marknadsliberala tankesmedjor som Heritage Foundation och Competetive Enterprise Institute numera inte går att skilja från rena auktoritära förespråkare (de ligger bakom Project 2025).

Det är förstås ingen slump att det ser ut så här. Och jag kan bli på riktigt uppgiven när det påstås att det skulle bero på att forskare inte ”tagit debatten” och det är deras plikt att ta sitt samhällsansvar. Som om det vore bristen på vilja att engagera sig eller brist på tillgänglig fakta som är huvudproblemet. Skrev om vad public service skulle behöva göra för att tillfredsställa ”klart-till-höger-folket” (ffa SD-väljare) enligt Henrik Jönssons logik:

En anledning (av flera) till att detta kan fortgå är för att folk vill höra det som passar in i det man vill ska vara sant. Och att även mer seriösa mediehus publicerar vad skit som helst i någon sorts ge-kunden-vad-den-vill-ha-logik (för det kan väl inte vara inkompetens?):

Offerkoftan är också en bärande del av denna storyn. Dom stora mot dom små. Eliten mot de förtryckta.

Henrik Jönsson är ingen liten hobby-youtubare. Inför senaste valet gjorde han mysiga hemma-hos-reportage med Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson respektive Johan Pehrson.

I regi av tankesmedjan Ephi (startades av moderaten Christofer Fjellner) har han i talkshowen 100% fortsatt intervjua makthavare, inklusive statsministern och andra ministrar. Han tycks ha fri tillgång till landets alla debattsidor, är krönikör i GP, varit programledare på SVT där han fick saluföra sina åsikter och så vidare.

Inget fel i det kanske, men Jönsson har en mängd trogna följare och ÄR en maktfaktor. Men när han får kritik blir det genast jättesynd om honom. Här från hans uppföljande snyftdebattartikel i Expressen efter 30-minuterhaveriet:

Jag vill också lite stillsamt föra fram att jag är ensamt ansvarig för det jag lägger ut på min Youtubekanal. Jag har en ytterst liten grupp personer som hjälper till med manus, klippning och analyser, och hela vår finansiering bygger på frivilliga donationer. Detta innebär att jag och mitt team har en mycket blygsam budget jämfört med SVT som under 2023 hade en sammanlagd intäkt på 5,5 miljarder.”

Cry me a river. De fel som Anders Holmberg lyfte och de jag själv har visat är inga oskyldiga misstag. Man får anstränga sig för att klippa till det så. Men om så vore fallet tyder det på en helt obegriplig inkompetens som borde få Jönsson att sparka hela sin lilla personal inklusive sig själv.


För lite sen vann forskaren Michael Mann ett förtalsmål i USA. I boken Professionell klimatbevakning skriven av Anders Bolling och Svenolof Karlsson, utgiven av Näringslivets medieinstitut, beskrivs det hela som att ”klimatkatastrofismen trängt ända in i rättsväsendet” och att de två dömda var några stackars bloggare som samhället gett sig på och att Mann hade hela ”etablissemanget i ryggen”.

Vidare påstår de att domen uppmuntrat forskare i andra discipliner att flagga för att de också kommer ”stämma andra forskare och debattörer för att de inte håller med dem.”

Det låter som ett diplomatiskt formulerat eko från hur det låter på nätet: ett hot mot yttrandefriheten, etablissemanget bygger murar runt pk-forskarna och så vidare. Nu handlade det inte om att ”inte hålla med” utan bevisat förtal som också påverkar samhället i stort. Jävla lögner på ren svenska.

Det var heller inte vilka små oskyldiga bloggare som helst. En var anställd av tankesmedjan Competitive Enterprise Institute (CEI), som varit drivande i att sprida desinformation i klimatdebatten, och den andra av den konservativa tidskriften National review.

Tankesmedjor och politiker satte i system att trakassera klimatforskare så till den grad att till och med domare fick nog. Här ett, på juridiska formulerat, ”skärp till er!” från Colombias Superiour Court i det ovan nämnda förtalsfallet:

Målsägande [Michael Mann] har blivit undersökt flera gånger och hans arbete har funnits vara korrekt. Några av dessa undersökningar har dessutom utförts på grund av anklagelser från CEI-försvararna i målet. På det följer att om någon ska vara på det klara över riktigheten i målsägandens arbete så är det CEI-försvaret. Det är därmed inte mer än rätt att säga att CEI-försvarets fortsatta kritik av målsägande är en hänsynslös ignorans av sanningen.


Jens Ganman är en annan snyftare. Jag har visat att även han ljuger helt medvetet:

Han länkar exempelvis till en nonsensartikel som han menar ingen kommer ta hänsyn till för att … buhu:

”…kanske man även kan lyssna en stund på dessa herrar? Som dock ÄR vita. Och män. Möjligen även heterosexuella… så… kanske inte.”

Han länkar sedan till klimatforskares faktagranskning av den. Alla som vill fattar vad som står däri. Även Ganman. Men i kampen mot etablissamanget behöver man inte ta hänsyn till sånt förstås. Ingen kollar.

Att dra fram wokeism och liknande tycks ge en frikort från att hålla sig till fakta. Här Ganman och Jönsson efter att ha kritiserat Greta Thunberg:


För att inte tala om Elsa Widding. Skrivit tillräckligt om det, här en sammanfattning av vad som väntar när man bemöter i sak:


Mediekritik är förstås viktig. Även public service gör fel. Men forskning visar att den systematiska vänstervridning som Jönsson och kompani propagerar om finns inte. Men det ligger ju i sakens natur att den som är mest uppeldad i denna fråga kommer se det man (inte) vill se.

Nej, jag har verkligen ingen aning om hur man ska lösa den här spiralen ner till botten. I komplexa frågor finns det alltid överdrifter åt båda håll som populister kan leva gott på. Men det betyder inte att sanningen måste ligga mittemellan.

Så här har det förstås alltid varit, problemet nu är väl att det som tidigare utgjorde vågskvalp nu vuxit till tsunamivågor. Välförsörjt lurendrejeri där personer som Musk kan köpa hela plattformar, påverka val och sprida diverse högerextrema konspirationer och så vidare. RF Kennedy:s organisation Children’s Health Defense som sprider antivaxxpropaganda omsätter exempelvis hundratals miljoner. Och nu kanske han kommer basa över USA:s hälsomyndigheter! (Nej, jag anklagar inte Jönsson för att vara antivaxxare).

Vad ville jag ha sagt med detta inlägg? Jag vet inte riktigt, kanske mest lyfta min frustration över alltings jävlighet 😉 och hur lögnen på många håll tycks ha blivit en accepterad del av samhällsdebatten (nej, olika åsikter är inga problem, men det är en annan sak) .

Och ja, I know the drill: det är jag som är offerkoftan, det är jag som är kommunist, kanske lämna någon kommentar om kärnkraft?

God jul förresten.

Kommentar på Kalibers (Sveriges radio) granskning av klimatalarmism

I dagarna publicerade Kaliber (Sveriges radio) en granskning av klimatalarmismen:

Man får vara särdeles inkompetent för att inte hitta överdrifter åt ”båda håll” inom alla stora miljödebatter som rasat genom åren – och klimatet är förstås inget undantag. Och det är bra att sådant belyses. De exempel på felaktigheter som tas upp i programmen kommer dessutom från olika FN-organ (ej IPCC), vilket förstås gör det än mer bekymmersamt. Jag har själv påpekat ett sådant fall tidigare.

Överdrifter och rena felaktigheter är ett otyg och när de kommer från ”mäktiga personer/organisationer” riskerar det att rasera förtroendet för decennier av forskning och arbete. Och FN hamnar onekligen i skottgluggen i Kalibers program. Men en expert som intervjuas om hur FN och dess generalsekreterare är ute och cyklar ska nog vara försiktig med att slänga dessa anklagelser på FN, då hon själv ligger bakom mycket av dem. Man hade gärna hört några följdfrågor i programmet …

Ett problem med att rapportera om sådant här är att det lätt trillar över och blir någon typ av cherry picking med ett bestående intryck av att allt bara är mygel och båg. Ett tydligt exempel är Al Gores film En obekväm sanning:

I Storbritannien började den visas i skolor vilket rörde upp känslor och det hela hamnade i domstol. En domare kom fram till att det förekom nio fel/överdrifter i filmen, vilket sedan dess har använts som bevis för att alla klimatlarm bara är politisk propaganda.

Vad som då inte nämns är att det handlade om detaljer och den övergripande bedömningen var att filmen på det stora hela väl beskrev vad forskningen kunde visa. Beslutet blev att filmen därför kunde visas i skolorna, men under förutsättning att de nämnda felen då skulle beskrivas. Det är m a o inte rationellt att förkasta budskapet i filmen pga de konstaterade felen.

Men det är förstås inget giltigt skäl att inte granska och påpeka felaktigheter!

Reportagen är gjorda av journalisten Ola Sandstig och han tar som sagt upp en del alarmistiska budskap som har spridits världen över trots att de uppenbarligen inte stöds av data. Det är naturligtvis inte okej. Ja, att sådant sprids alltså, att felaktigheter belyses är förstås okej 😉

Sandstig pratar med forskare som beskriver felaktigheterna (som samtidigt trycker på att läget ändå är allvarligt – men man behöver inte överdriva). En punkt handlar om att FN hävdat att antalet väderrelaterade naturkatastrofer femfaldigats under de senaste femtio åren (1970-2019), även om dödsfallen minskat. (Extremväder = ett av klimatdebattens djupaste gyttjehål 🙂 ).

Uppgifterna är tagna ur en rapport från 2021, publicerad av World Meteorological Organization (WMO) and UN Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR):

Slutsatsen bygger i sin tur på på data från databasen EM-DAT och ser enligt World of Data ut så här:

Försäkringsbolaget Munich Re har en liknande och ofta nämnd databas, men bygger på något skilda kriterier än EM-DAT, trenden är dock likartad:

Ola Sandstig har i Kaliberinslaget intervjuat Debarati Guha-Sapir som byggt upp databasen EM-DAT. Hon är dessutom chef för CRED, Centre for Research on the Epidemiology of Disasters i Belgien. Hon är en auktoritet inom detta område och gick tidvis under smeknamnet Madame Disaster får vi veta.

Debarati Guha-Sapir säger att den dramatiskt ökade trenden av naturkatastrofer nästan uteslutande beror en bättre och mer omfattande inrapportering – inte på att en verklig ökning av naturkatastrofer har skett. Hon säger att det är onödigt, missvisande och farligt att överdriva på det sätt FN och dess generalsekreterare gjorde och gav en felaktig bild av verkligheten.

Det hänvisas till vad som benämns time bias, att utvecklingen över tid ger bättre och mer omfattande data som inte riktigt kan jämföras rakt av med äldre data. EM-DAT skriver på sin hemsida man inte bör använda data från innan år 2000 för trendberäkningar pga dessa osäkerheter.

Än idag kan det vara svårt att uppskatta hur många som drabbas av naturkatastrofer och hur stora skador dessa ger i de fattigare delarna av världen. I WMO-rapporten från 2021 som nämndes ovan visas hur bristfällig datatäckningen kan vara:

Och det är här jag höjde lite på ögonbrynen. För jag har nämligen skrivit om det här tidigare och Debarati Guha-Sapir hade en annan uppfattning för bara några år sedan…

Ta WMO-rapporten som konstaterar den femfaldiga ökningen. Det visar sig att folk från CRED/EM-DAT, inklusive Debarati Guha-Sapir, har granskat/remissat den innan publikation:

The following people are also thanked for their reviews of the publication: Regina Below (Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED) Emergency Events Database (EM-DAT)), Jessica Blunden (United States National Centers for Environmental Information (NCEI)), Debarati Guha (CRED EM-DAT), …”

I denna artikeln från 2021 redovisar Debarati Guha-Sapir hur en rad väderrelaterade katastrofer ökat dramatiskt sedan 1980-talet:

T ex: ”Reported flood and storm disasters have each increased about three-fold in the past decade compared to 1980–89. Despite risk reduction efforts from organisations such as the U.N. Office for Disaster Risk Reduction (UNDDR) and the World Bank, reported numbers of people affected by storms in the last decade more than doubled compared to the 1980s and economic damages increased by a massive 600%.”

I rapporten The human cost of disasters: an overview of the last 20 years (2000-2019) utgiven av CRED och UNDRR med förord av Debarati Guha-Sapir, visas en signifikant ökning mellan perioden 1980-1999 och 2000-2019:

Det skrivs också att en del av detta kan bero på bättre inrapportering men att en signifikant del är riktiga ökningar:

While better recording and reporting may partly explain some of the increase in events, much of it is due to a significant rise in the number of climate-related disasters.”

Det rimmar dåligt med det hon säger i Kaliberintervjun. Det framgår dock i rapporten att denna ökning är mellan två tjugoårsperioder, från år 2000 och framåt syns nämligen ingen ökande trend:

I en rapport från 2004 utgiven av CRED, skriven av bl a Debarati Guha-Sapir, diskuteras kvaliteten på EM-DAT-siffrorna och de råder till försiktighet att använda tidiga data då de inte är fullständiga. Office of US Foreign Disaster Assistance (OFDA) började aktivt samla in data om naturkatastrofer från år 1960 och CRED från 1973. EM-DAT började byggas upp 1988 och innehåller data från 1900 och framåt, mycket har med andra ord lagts in retroaktivt.

Det nämns att andelen inrapporterade händelser av mindre allvarlig karaktär kan indikera hur mycket bättre kvaliteten på statistiken har blivit:

Så sent som 2020 hävdade Debarati Guha-Sapir att data från 1980 och framåt är tillförlitliga och tillräckligt fullständiga för att kunna användas i en ”trendanalys” .

I nedanstående filmsnutt kan ni först höra hur Ola Sandstig i Kaliberinslaget intervjuar Debarati Guha-Sapir. Hon säger att det inte finns någon ökning och att FN:s uttalanden är missvisande. Efter det följer en snutt från en intervju Anders Bolling gjorde med henne 2020. Där påstår hon att data från 1980-talet är kompletta. Hon diskuterar också kring att det totala antalet händelser inte har ökat under de senaste decennierna, men att det inte alltid ger en bra bild av utvecklingen.

Men på EM-DAT:s sida står ju som sagt att man inte bör använda data innan år 2000 för trendanalys eftersom de är osäkra.

Det går inte riktigt ihop.

En snabb koll på webarchive visar att sidan med rekomendationen att inte använda data före år 2000 dyker upp först i oktober 2023. I augusti samma år fanns den inte (åtminstone kunde jag inte hitta sidan eller motsvarande info).

CRED/EM-DAT har i flera rapporter beskrivit osäkerheterna i tidiga data, de har också resonerat kring den så kallade time bias, men ändå bedömt att siffror från i alla fall 1980-talet och framåt varit tillräckligt tillförlitliga. WMO/FN kan alltså inte sägas helt ha bortsett från dessa parametrar när det gäller ökningen – som Kaliberinslaget ger intryck av att de gjort. Uppgifterna kommer dessutom direkt från chefen för CRED och mamman till EM-DAT!

Debarati Guha-Sapir, bör med andra ord vara lite försiktig med att anklaga FN för att fara med osanning när det till stor del baseras på hennes egna uppgifter och bedömningar!

Vad som har hänt (nu spekulerar jag) är förmodligen att andra forskare, eller kanske t o m de själva, har undersökt rapporteringen i EM-DAT-databasen med annan metodik/nya insikter och kommit fram till att ökningen mestadels beror på inrapporteringen. Här är en studie som exempel, publicerad i juli 2023 (jag har inte läst den):

Notera: Jag protesterar inte emot avsaknaden av trend. Jag har likaså dålig koll på detta område och har ingen aning om allt som hänt ”på vägen”, ville bara visa det jag tyckte var märkligt i framställningen om just denna punkt i Kaliberinslaget. Det finns ju några följdfrågor man skulle velat ha ställa till Debarati Guha-Sapir…


Att slutsatser måste omprövas då kunskapen ökar är en naturlig del av forskning och det är inget konstigt om Debarati Guha-Sapir nu har ändrat uppfattning. Men det känns lite förmätet att hon skyller all felaktig rapportering på andra.

Återigen, det är bra att felaktigheter påtalas – några uppgifter i programmet känns graverande – samtidigt får man hoppas att det inte spårar ur åt andra hållet och att man därför avfärdar allt som påhittade skrämselhistorier (haha, skojar bara, klart att det redan har gjort det). Det vore lika idiotiskt som att hävda att problematiken med det brutala gängvåldet inte existerar eftersom det dödliga våldet per capita har sjunkit sen 1990-talet.

Osäkra historiska data om extremväderhändelser är ett gissel när det kommer till att identifiera trender. Men avsaknaden av signifikanta långsiktiga trender betyder inte att de inte finns, se mer här: 12:2 Orsaken bakom extremväder – Attribution studies – Maths Nilsson, författare

[Förtydligande: det jag menar är att extremer är per definition ovanliga. En händelse som förväntas inträffa en gång per hundrade år kräver en lång radda århundraden för att säkerställa en statistisk signifikant ökande trend. Men det går att bedöma orsak och verkan ändå, se vidare i länk ovan.]

Tillförlitliga observationer visar att diverse väderextremer som torkor, värmeböljor, skyfall mm har ökat. Läser man senaste IPCC-rapporten om extremväder är bristen på tillförlitliga globala data största anledningen till att man inte kan fastställa signifikanta globala trender för vissa parametrar. Däremot finns det konstaterade signifikanta ökningar regionalt: Anders Bolling intervjuad på Kvartal – Maths Nilsson, författare

Om väderhändelser leder till en katastrof handlar dessutom mycket på var de inträffar, var och hur folk bor, underhålll av infrastruktur osv som i sin tur ofta bygger på politiska beslut.

Ofta påstås att forskare skyller allt på klimatförändringar. Några svenska politiker drar sig exempelvis inte för att kalla forskaren Fredrieke Otto för klimataktivist för att i nästa andetag använda hennes studieresultat om väderextremer när resultaten passar in: 12:2 Orsaken bakom extremväder – Attribution studies – Maths Nilsson, författare Hon har påtalat att konsekvenserna av väder inte bara kan skyllas på klimatförändringarna: Don’t just blame climate change for weather disasters

Sen får man ju inte bara acceptera siffror utan att fundera på vad de faktiskt säger. Som med markbränder: globalt har de minskat men det beror främst på att avsiktligt anlagda bränder inom jordbruk i framförallt Afrika har minskat, medan skogsbränder i den boreala zonen har ökat i både omfång, antal och intensitet. Perioder med ”brandriskväder” har ökat men du kommer inte hitta en seriös forskare som skyller skogsbränder på enbart klimatförändringarna.

Och så vidare.


Jaja, reaktionerna på Kaliberprogrammen blev förstås de förväntade. På nätet hörs hurraropen på de vanliga ställena.

Visst är det lätt att hålla med i Kvartals uppmaning (nedan) men det är bortom parodi att just Kvartal och Jörgen Huitfeldt uppmanar andra att akta sig för att sprida osanningar i klimatdebatten.

Jag har visat hur Kvartal sprider rena lögner, promotar förvillande och diverse halvsanningar i klimatfrågan. Han gjorde exempelvis reklam för kalkonfilmen Climate the movie och viftar bort kritik med ”att jag kan inte bedöma innehållet” – en journalistisk ynklighet man får leta efter:

Sök på Kvartal på bloggen för mer…

Förhoppningsvis kan Kalibers inslag ihop med dessa förväntade reaktioner ge de som överdriver en tankeställare för vilken energi detta ger förvillarleden.

Det brukar låta som att ”tänka-själv-media” bara vill nyansera debatten när de i själva verket är långt ute i tassemarkerna. Visst finns det alltid saker att invända mot i komplexa frågor, men jag har försökt skildra hur jädra dåligt underbyggd kritiken mot klimatdebatten är i svensk media. Har inga illusioner om att det når fram, men i alla fall:

Självklart kan man ställa högre krav på FN-institutioner och liknande än diverse opinionsbildare, men bara för skoj skull kan ju nämnas att Lomborg är en av dem som förvillar genom att använda data från just EM-DAT felaktigt, även i så kallade peer reviewade artiklar. Det gäller hans påstående att en halv miljon dog i väderextremer per år under 1920-talet och att det sjunkit med 98% sedan dess. Opinionsbildare som Henrik Jönsson köper budskapet med hull och hår. Precis som den vanliga viskleken funkar i opinionsbildandet. Läs mer:

Lennart Bengtsson: Lyssna på experter! (SvD:s ledarsida)

Fredagen den 13:e skrev den pensionerade klimatforskaren Lennart Bengtsson en artikel på SvD:s ledarsida med rubriken Lyssna på experter i stället för aktivister. Han skriver: ”Att klimatfrågan fått en sådan uppmärksamhet kan bero på att många journalister och politiker saknar grundläggande utbildning i naturvetenskap. Denna situation har utnyttjats av vissa klimatforskare som inte tidigare fått tillräcklig uppmärksamhet vare sig av kollegor eller av ledande vetenskapsmän.” Här hamnar man som lekman direkt i bryderier…

(För den oinvigde: Lennart Bengtsson (LB) är lite av en kameleont och har länge ansett att klimatfrågan politiserats av alarmister och odugliga journalister, ofta lyfter han fram och försvarar IPCC, för att i nästa stund ansluta till GWPF som är IPCC:s motsats.)

Bryderiet: ”Alarmistiska” James Hansen är en av världens mest kända och meriterade klimatforskare. Han tycker att det inte larmas tillräckligt. Är det då Hansen som lyckats lura världens okunniga journalister att haussa upp klimatfrågan eller är det Lennart Bengtsson som är frustrerad över att hans åsikter inte får tillräckligt stort utrymme i media?

Så vem ska man lyssna på?

Tja, man kan ju lyssna på båda utan att för den skull lita blint på att allt de säger och försöka avgöra vad som bara är åsikter och vad det finns vetenskapligt stöd för (inte lätt). Som inom alla vetenskapsgrenar bör man inte lägga alla ägg i en korg, vetenskap handlar inte om åsikter utan vad som kan bekräftas och dokumenteras i vetenskapliga rapporter (just därför är IPCC-rapporterna så viktiga för det saknas inte åsikter inom akademin…). Hansens senaste publicerade artikel har exempelvis debatterats friskt och också kritiserats av t ex ”alarmistiske” Michael Mann.

Vad säger LB?

Vi kan väl börja med att vad både Hansen och Bengtsson håller med om. LB skriver på Kvartal: ”Det stora flertalet naturvetenskapliga forskare och experter med relevant kunskap inom meteorologi och klimatologi är här nästan undantagslöst eniga med IPCC [att människan är den huvudsakliga orsaken till uppvärmningen].”

LB har likaså i intervju på konspirationskanalen Swebb-TV även påpekat att IPCC:s rapport om den fysikaliska vetenskapen ”är så tillförlitlig som den kan vara.”

Bara där försvinner en hel drös inlägg om klimatdebattens påstådda skevhet. Det gäller Fokus bisarra alternativa genomgång av vad vetenskapen kan bekräfta eller inte, bara två dagar efter IPCC:s senaste rapport och de kom inte till samma slutsats! Det gäller Lena Anderssons förvirrade klimatartiklar på SvD:s ledarsida. Det gäller Jörgen Huitfeldts känslodrivna utspel som det att samhället måste lyssna till kalkonfilmen Climate the movie. Det gäller Bolling och Karlssons nya bok. Det gäller en annan SvD-ledarskribents uppmaning att lyssna på Klimatupplysningen /Clintels förvillande rapport istället för IPCC. Osv osv…

Fast å andra sidan, LB har inte varit direkt konsekvent på denna punkt. Här en artikel från 2009 där han påstår det motsatta: DEBATT: Växthusgasers inverkan är ringa (unt.se).

LB tycker till om både det ena och det andra. Ofta handlar diskussionen inte alls om naturvetenskap. I en text på Det goda samhället skymtar hans aversion mot att agera i klimatfrågan fram. Människan har bara att anpassa sig efter ändrade förhållanden, allt annat är att likställa med totalitära staters agerande a la Nazityskland, Kina och Sovjetunionen. Klimatlarmen används som ursäkt för att bilda en totalitär världsregering tycks han mena.

Även en intervju i Sveriges radio handlar mycket om att han tycker att utsläppsmålen är orimliga, och särskilt orimligt är att Sverige skulle agera kraftfullt med tanke på hur bra vi redan är och hur lite våra utsläpp gör på totalen. Det är åsikter han förstås måste få förmedla men det är just åsikter och inte naturvetenskaplig fakta från en expertkommentator…

LB:s hypotes i SvD-artikel är som redan nämnts: ”Att klimatfrågan fått en sådan uppmärksamhet kan bero på att många journalister och politiker saknar grundläggande utbildning i naturvetenskap.

Det torde vara helt omöjligt att han har lyckats undvika alla de naturvetenskapliga klimatforskare som kämpar med näbbar och klor för att få politiker att lyfta frågan och efterleva Parisavtalet. Oavsett vad man tycker om namninsamlingar skrev flera tusen forskare på upprop om just detta inför senaste COP-mötet.

Och när 2500 tusen korallrevsforskare uppmanar politiker att skydda Stora barriärrevet och i ett öppet brev skriver: ”The letter, which was forwarded to Mashable Australia, warns that coral reefs around the world are threatened with ”complete collapse” in the face of climate change.” – så är det ett budskap från experter och varför i herrans namn skulle journalister inte rapportera om det? Alarmistiskt eller inte, här är LB icke-experten.

Ja, det går alltid att hitta avvikande åsikter. Se exempel här:

Och det är faktiskt inte så att det LB påstår alltid stämmer överens med IPCC:s slutsatser eller vad experter på det aktuella området säger.

LB har länge argumenterat för (och publicerat studie om) att klimatkänsligheten är låg (det vill säga hur mycket temperaturen förändras vid en fördubbling av CO2-halten i atmosfären). I samma SR-intervju som nämndes ovan säger LB att IPCC angett klimatkänsligheten till 1,5-4,5C, men att det sannolikt ligger i det nedre spannet. Så är dock inte fallet, intervallet ovan är från IPCC:s förra rapport (intervjun gjordes innan nya rapporten). I den senaste rapporten anges att det sannolika spannet är 2,5-4C.

  • Based on multiple lines of evidence the best estimate of ECS is 3°C, the likely range is 2.5°C to 4°C, and the very likely range is 2°C to 5°C. It is virtually certain that ECS is larger than 1.5°C. Substantial advances since AR5 have been made in quantifying ECS based on feedback process understanding, the instrumental record, paleoclimates and emergent constraints. There is a high level of agreement among the different lines of evidence. All lines of evidence help rule out ECS values below 1.5°C, but currently it is not possible to rule out ECS values above 5°C. Therefore, the 5°C upper end of the very likely range is assessed to have medium confidence and the other bounds have high confidence. {7.5.5}

Och, som sagt, LB förmedlar inte alltid korrekt information. Här några klipp från en intervju i SD:s Riks-kanal från 2022.

(Jo, han hänvisar till att det varit en kall vår (sic)… )

LB anser alltså att det knappt skett några synbara förändringar alls. Och menar att de går så långsamt att vi kommer kunna anpassa oss utan några större bekymmer – det är åsikter han förstås få ha. Men det är verkligen inte bara hysteriska och obildade journalister som är av en radikalt annan uppfattning än LB här. Folk som är experter på området. Områden där LB uttalar sig som lekman.

(Och nej, det är inte mig ni ska lyssna på, det är inte där valet står.)

I en intervju på podden Kvartal menar LB att jorden haft CO2-halter på 1000 ppm i atmosfären för många herrans miljoner år sedan och att dagens nivåer därför inget att oroa sig för. Förhållanden som ingen mänsklig varelse upplevt. Irrelevant argument såvida han inte åtminstone börjar med att förklara varför IPCC:s värstascenario är problemfritt.

LB lyfter även fram att Singapores framgång jämfört med många andra länder i tropiska områden beror på aircondition. Jaha, hur många människor i fattiga länder har den lyxen? Vad hjälper det mot skyfall, torka, inträngning av saltvatten (nej LB, det går inte att jämföra Bangladesh och Nederländerna rakt av och tro att man bara kan slänga upp lite skyddsvallar så är problemet löst).


LB skriver i SvD att klimat brukade vara en naturvetenskaplig fråga och handlade om en sammanställning av väder under 30-50 år. Men:  ”Begreppet klimat har kommit att inbegripa mycket annat. I dagens debatt kan det vara nästan vad som helst. Från skogsbränder och översvämningar till utsläpp av växthusgaser eller hållbara byggmetoder.

Ja. Och? Det är de konsekvenser som följer i spåren av ett förändrat klimat. Det är där politiken kommer in. Det är väl rimligtvis där debatten bör ligga. Inte att det inte sker några förändringar. Särskilt som LB:s enda argument till att inte agera är att vi kan anpassa oss.

Samtidigt har han ju rätt i att det blir lätt att skylla allt på klimatet när det egentligen handlar om politiska beslut (eller oftast icke-beslut) som är grundorsaken till magnituden av naturkatastrofer.

LB skriver: I svenska medier tjänar översvämmade gator och villatomter som exempel på framtidens klimat när snarare huvudorsaken här är utökad byggnation och asfalteringen av städerna. På grund av det kan regnvatten från häftiga skurar inte snabbt nog sjunka ned i grundvattnet.”

Forskaren Fredrieke Otto, som utvecklat tekniken bakom de så kallade attribution studies (dvs har klimatförändringarna gjort en specifik väderhändelse mer eller mindre sannolik), brukar utmålas som hysterisk klimataktivist. Men även hon påpekar vikten av att inte skylla alla naturkatastrofer på klimatet. Här en läsvärd artikel i ämnet:

Men med det sagt, saker hänger ihop. Om inga anpassningar görs blir effekten av intensivare skyfall/torka osv än värre. Och även om man tar dessa attribution studies med en nypa salt är mönstret glasklart: en mängd väderkatastrofer har gjorts betydligt mer sannolika på grund av uppvärmningen (om inte omöjliga). Och det är inga hysteriska journalister bakom dessa studier. Självklart måste det få skrivas om.

  • Carbon Brief, a U.K. website reporting the latest developments in climate science, has mapped over 350 peer-reviewed studies of weather extremes around the world and analyzed the trends. Overall, extreme events have increased in the last 10 to 15 years. 70 percent of 405 extreme weather events were made more likely or more intense by human-induced climate change. 92 percent of 122 attribution studies of extreme heat found that climate change made them more likely or more severe. 58 percent of 81 rainfall studies found that human activity made them more probable or intense. And 65 percent of 69 drought events were also exacerbated by climate change.

Jag avgör inte vem man ska lyssna på. Självklart bör man inte bara vifta bort Lennart Bengtssons påstående utan eftertanke med tanke på hans bakgrund. Men efter år i den här debatten har man hört en hel del häpnadsväckande saker även från professorer. Så även från LB:

  • Det är ju synd att DDR försvunnit annars skulle man ha kunnat erbjuda enkelbiljetter dit för dessa vurmande socialister. Nu finns det ju tyvärr inte många renläriga länder kvar snart och jag tror väl ändå inte våra romantiska grönkommunister vill ha en enkelbiljett till Nordkorea. Men om intresse föreligger bidrar jag gärna till resan så länge det rör sig om en utresebiljett. Kanske man kunde ordna med en gallupstudie då det inte kan uteslutas att jag underskattat utresebehovet.

Och bevisligen stämmer inte allt LB påstår överens med vad IPCC och vad en enorm majoritet av klimatforskarna har dokumenterat. För mig är det då obegripligt att anse att LB skulle sitta på något särskilt trumfkort varför just han skulle ha rätt utan att backa upp det med fakta.

Jag tycker hans påstående om att inget oroväckande har hänt är dåligt underbyggt och stämmer inte överens med det jag läser ur IPCC-rapporterna. Vidare anser jag att hans uppfattning att det inte är någon större sak att anpassa oss till förändringarna är fromma förhoppningar (ibland med nära löjligt naiva förslag mest baserat på en magkänsla).

Ja, i många av dessa frågor är både han och jag lika mycket lekmän. En fråga som då uppstår: anser LB att han själv är en aktivist man inte ska lyssna på?

En del av mig undrar om det inte är LB som projicerar sin egen frustration när han skriver: Denna situation har utnyttjats av vissa klimatforskare som inte tidigare fått tillräcklig uppmärksamhet vare sig av kollegor eller av ledande vetenskapsmän.

Men det är ju vad jag tycker. Jag är ingen expert. Du får tycka vad du vill.

Uppsalainitiativet: Lennart Bengtsson and his media gambit on climate change

Anders Bolling intervjuad på Kvartal

Anders Bolling och Svenolof Karlsson har nyligen gett ut en bok med titeln Professionell klimatbevakning : guide för en konstruktiv journalistik. De anser att mainstream media har antagit ”den alarmistiska synvinkeln” utan att applicera sund journalistisk skepticism och därför inte ger hela bilden. Med anledning av boksläppet har nättidningen Kvartal intervjuat Bolling. Och efter önskemål har jag beställt boken och får väl återkomma om med recension, men nedan följer några kommentarer om intervjun i Kvartal, för det verkar som att Bolling fått en del om bakfoten…

(Min skepsis till att lägga tid och pengar på boken beror på min förutfattade mening att den ältar sådant jag redan skrivit om åtskilliga gånger. Det baserar jag i sin tur på Svenolof Karlssons klimatinlägg på lobbyorganisationen Näringslivets Medieinstitut. Han har också skrivit en bok i ”konspirationsstil” ihop med bl a Marian Radetzki, ekonomiprofessor vid Luleå tekniska universitet (gick bort för några år sedan):

Nåväl, Anders Bolling är tidigare journalist på DN och berättar att hans ”skeptiska” inlägg om klimatet inte uppskattades av DN:s dåvarande vetenskapliga chefredaktör Karin Bojs. Bolling skrev tydligen en del om klimatet på numera nedlagda Framgångsbloggen i DN:s regi men jag har inte läst den.

Bolling är ingen så kallad klimatförnekare utan skriver t ex under på att IPCC:s modeller angående temperaturen har stämt bra och att värmeböljor och skyfall blivit vanligare och intensivare. (Det är för övrigt ganska ovanligt att hitta blånekande personer idag, även framträdande debattörer som så sent som 2016 påstod att det inte skett någon uppvärmning sedan 1940-talet har nu skrivit på upprop om att nuvarande uppvärmning är helt förväntad – bara det att det inte är människans fel och att det mestadels är oss till godo, go figure …)

Ur intervjun blir snart uppenbart att Bollings uppfattningar skiljer sig en del från IPCC:s slutsatser, men först en kommentar på hur vår syn på debatten skiljer sig.

Historik

Bolling menar att klimatet blev ”identitetsmarkör” och polariserad i och med Al Gores film En obekväm sanning 2006 och Mark Lynas bok Six Degrees: Our Future on a Hotter Planet 2007. Innan dess menar han att det inte fanns någon ”stark synpunkt på vad man skulle tycka”.

Det är ju sant att detta bidrog starkt till att diskussionen om klimatförändringarnas potentiella konsekvenser nådde ut till allmänheten på ett sätt den inte gjort tidigare. Mängder med bloggar och liknande såg dagens ljus liksom en flodvåg av desinformation som helt korrekt fördjupade polariseringen. Men det var en redan existerande polarisering. Hela detta maskineri att misstänkliggöra IPCC och klimatforskningen hade då varit igång sedan IPCC bildades. Så till den grad att Bush 2001 beordrade en extra utredning om det gick att lita på IPCC:s slutsatser. Klimatforskare anklagades för fusk långt upp i amerikanska kongressen. Och så vidare. Jag har skrivit så mycket om det att jag inte orkar älta det vidare här (nej, detta är ingen åsikt utan ytterst väldokumenterad fakta) . Läs t ex

Är CO2:s absorption av värmestrålning mättad?

Vid ca 22:45 minuter in nämner Bolling att allt det där pratet om att klimatet kommer skena är felaktigt eftersom CO2:s absorption av värmestrålning är logaritmisk. Han liknar det vid att sota ett glas, första sotlagret har stor påverkan på genomskinligheten och effekten av de senare lagren får allt mindre betydelse. Henrik Höjer (som intervjuar) och Bolling kommer fram till att en ökande mängd CO2 i atmosfären på samma sätt kommer få allt mindre påverkan på temperaturen.

Det här är gammalt i debatten. Höjers och Bollings påstående är förvisso korrekt i ett avseende men slutsatsen stämmer inte. Att klimatet ”kommer skena” är inget klimatforskare anser vara sannolikt, den acceleration som modeller visar beror så vitt jag vet framförallt på en förväntad minskad mängd aerosoler på grund av minskade utsläpp och en minskad absorption av koldioxid i haven på grund av ökad temperatur.

Visst stämmer det att CO2 absorption är logaritmisk:

Men CO2:s absorption i atmosfären är långt ifrån mättad. Det är empiriskt bevisat (se länkar nedan). Och även om de lägre atmosfärslagren skulle vara mättade kommer uppvärmningen ändå påverkas av de övre lagren.

Redan 1967 beskrev Nobelpristagaren Manabe att uppvärmningen från en ökad CO2-halt var logaritmisk och att effekten av en ökad CO2-halt skulle leda till

a) uppvärmning av troposfären dvs nedre delen av atmosfären
b) en nedkylning av stratosfären dvs övre delen
c) en allt högre atmosfär, dvs utstrålningen av värme till rymden kommer ske allt högre upp – atmosfären ”blir ”tjockare”

Vertikal profil på atmosfären där linjerna representerar temperaturkurvor för olika halter av CO2. Bild från här.

Detta brukar kallas växthuseffektens fingeravtryck då samma mönster inte förväntas om det vore exempelvis en ökad solinstrålning som orsakade uppvärmningen. Och ovanstående har bekräftats empiriskt, se texter nedan (i den nedersta skriver Manabe själv om sin forskning på området):

”Ojämn uppvärmning”

Bolling och Höjer påpekar (ca 29 min in) att uppvärmningen framförallt syns på nattemperaturen, medan ökningen av dagstemperaturerna är mer beskedlig. Likaså att uppvärmningen framförallt synts på vinterhalvåret. De lyfter särskilt fram att det under juni månad (de pratar om Sverige) inte har setts någon uppvärmning alls ”och det är ingen som har en aning om varför det är så!” Forskarna har ingen koll på detta. Det är ”helt oklart!”

Visst är det komplext, särskilt vad det gäller regionala områden, och alla svar finns inte. Men så här skriver SMHI i en rapport med referens till en studie av Kjellström m fl 2022:

Dessutom visas att vintermånaderna december-februari var mycket varmare i den senare trettioårsperioden jämfört med den tidigare delvis på grund av större inslag av västvindsdominerade vintrar. På motsvarande sätt visas att avsaknaden av temperaturökning i juni månad i den senare trettioårsperioden delvis kan förklaras av skillnader i cirkulationsmönster jämfört med den tidigare perioden.

Zoomar man ut lite och ser det på en mer global nivå har vi det som brukar kallas polar/arctic amplification, det vill säga att uppvärmningen går snabbare vid polerna. Det var redan nämnda Manabe som på 1970-talet var först att beskriva detta. En orsak till fenomenet är att minskad mängd snö och is gör att mer solstrålning absorberas istället för att reflekteras bort. Andra orsaker beskrivs i nedanstående inlägg (likaså varför effekten är mer påtaglig vid norra än södra polen, precis som Manabe förutsåg):

Man har också visat att denna effekt är säsongsberoende, där effekten är betydligt större under vinterhalvåret än på sommaren (för diskussion om orsaker se referens ovan). Bilden nedan tagen från referensen ovan och bokstäverna motsvarar den första i respektive månad, dvs i figur e) är grön linje = sommar och röd = vinter:

Seasonal anomalies of 2010-20 Arctic surface temperature relative to 1960-2020 and zonal surface temperature anomalies for each season. DJF and JJA (left-hand maps) correspond to the northern hemisphere winter and summer, respectively. MAM and SON (right-hand maps) correspond to the northern hemisphere spring and autumn, respectively. The chart shows the temperature anomaly by latitude for each season – winter (red), spring (blue), summer (green) and autumn (purple). Credit: Data from GISTEMP. Figure from Taylor et al (2022).

Och vad det gäller tydligare ökning av natt- än dagstemperaturer visar en relativ ny studie från Göteborgs universitet att denna trend har ändrats under senare tid, det vill säga nu är det dagstemperaturerna som ökar snabbast.

Jag vill inte ge sken av att ha full koll på detta och det är ingen som förnekar att det finns kunskapsluckor, särskilt när det gäller uppvärmningens effekter på regional nivå (som det alltid kommer göra inom all forskning). Jag är bara less på att detta lyfts fram som att ”forskarna inte har en aning”. På det stora hela går utvecklingen precis som forskare länge har förutspått. Naturligtvis är jag färgad av år i denna tröstlösa debatt men för mig är Bollings/Höjers sätt att uttrycka sig symptomatiskt för de som gör allt för att spela ner allvaret i frågan.

Detsamma gäller Bollings påpekande att Europa värmts upp mest och att stora delar nu lever under Parisavtalets målförhållanden (dvs 2°C). Som att ”titta, det är ju inte så farligt”. Men det är inte sant, avtalet gäller en global medeltemperatur på 2°C vilket innebär att vi kommer uppleva en signifikant högre medeltemperatur (i alla fall så länge havsströmmarna fortgår som de gör nu…)

Extremväder

Extremväder uppstår per definition väldigt sällan, vilket förstås också gör att det ofta saknas längre tillförlitliga mätserier och det blir svårt att dra statistiskt säkerställda slutsatser. Som jag skrivit om flera gånger tidigare gör mängden av olika data, regionala versus globala mönster osv att möjligheterna till att jämföra äpplen och päron är i det närmaste obegränsat inom detta område. Bolling gör några uttalanden som jag anser bör nyanseras (om man verkligen är intresserad av utvecklingen).

Torka

Bolling hävdar att det inte finns någon ökad trend för torkor. Jag antar att han syftar på globala trender, men är det alltid mest relevant när olika regioner förväntas drabbas olika och där några förväntas få en ökad nederbörd istället för ökad torka?

Forskare pratar om olika typer av torka (googleöversättning 🙂 ): meteorologisk torka (nederbörd), hydrologisk torka (avrinning, vattenflöden och reservoarlagring) och jordbruks- eller ekologisk torka (växtstress från en kombination av avdunstning och låg markfuktighet). Det kanske inte finns tydliga globala trender (?) men IPCC skriver i sin senaste rapport att det visst finns ökande trender regionalt:

”Increasing trends in agricultural and ecological droughts have been observed on all continents (WAF, CAF, WSAF, ESAF, WCA, ECA, EAS, SAU, MED, WCE, WNA, NES: medium confidence), but decreases only in one AR6 region (NAU: medium confidence). Increasing trends in hydrological droughts have been observed in a few AR6 regions (MED: high confidence; WAF, EAS, SAU: medium confidence).”

”Concurrent heatwaves and droughts have become more frequent, and this trend will continue with higher global warming (high confidence).”

Läs mer i IPCC AR6 WG1 Chapter 11.

Översvämningar

Bolling hävdar att det inte finns någon ökad trend vad det gäller översvämningar. Och det stämmer kanske men IPCC påpekar att bristen på tillförlitliga data är betydande och det är svårt att sammanställa de heterogena studier som finns till en global trend.

Det kan vara svårt att avgöra hur stora områden som drabbas av översvämningar och därför används ofta så kallade proxydata i studier (det vill säga indirekta mätningar) som strömhastighet i floder som korrelerar med magnituden av översvämning. Även här finns det regioner som sett en ökande trend (och andra som sett en motsatt trend):

”In summary, the seasonality of floods has changed in cold regions where snowmelt dominates the flow regime in response to warming (high confidence). There is low confidence about peak flow trends over past decades on the global scale but there are regions experiencing increases, including parts of Asia, Southern South America, north-east USA, north-western Europe, and the Amazon, and regions experiencing decreases, including parts of the Mediterranean, Australia, Africa, and south-western USA.”

”The probability of compound flooding (storm surge, extreme rainfall and/or river flow) has increased in some locations (medium confidence), and will continue to increase due to sea level rise and increases in heavy precipitation, including changes in precipitation intensity associated with tropical cyclones (high confidence).”

Läs mer i IPCC AR6 WG1 Chapter 11.

Tropiska stormar

Bolling hävdar att frekvensen av tropiska stormar inte har ökat. Även det är vad IPCC säger, men det är också vad som förutspåtts i till exempel IPCC AR4 från 2007. Däremot skriver IPCC i sin senaste rapport att andelen starka tropiska stormar (kategori 3-5) har ökat under de senaste fyrtio åren. Likaså att de når sin maxstyrka längre åt polerna till (dvs längre från ekvatorn) än tidigare.

Även här är möjligheterna till att jämföra äpplen och päron i det närmaste obegränsad. Skrivit om det tidigare, exempelvis här:

Attribution-studier

Det kan vara värt att nämna (tas ej upp i intervjun) att forskare utvecklat en metod för att bedöma sannolikheten att en extrem väderhändelse gjorts mer sannolik på grund av klimatförändringarna. Det kallas attribution studies och går förenklat ut på att jämföra kontrafaktiska modellkörningar utan den ökade CO2-halten som jämförs med vad som faktiskt har skett. På så sätt kan man göra en bedömning utan ha långa mätserier att tillgå.

Även om man tar dessa studier med en nypa salt är utfallet slående. Klimatförändringarna har gjort många av dessa mer sannolika:

Isbjörnar, naturliga variationer och katastrof

Bolling lyfter fram att alarmisterna lyfte fram isbjörnen som en symbol för klimatförändringarnas ödesdigra konsekvenser, ”men den gick ju inte att använda när det sen visade sig att populationen ökade.” Det är sant att iögonfallande bilder på svältande isbjörnar använts felaktigt men det Bolling påstår är inte alls nyanserat. Och även detta är gammal skåpmat i debatten. Visst ökar några populationer men andra minskar medan det finns allt för lite data för att bedöma andra. Skrivit om det exempelvis här (en bit ner i inlägget) – för så klart ältar även Lomborg det…:

Vid lite drygt 37 minuter in går de in på naturliga parametrar som påverkar klimatet. Bolling har pratat med tidigare klimatforskaren Judith Curry som berättade att koldioxid var en ”minor sideshow”. Han vill kanske inte gå så långt men tycker att det finns så många komplexa processer som man inte bara kan avfärda dem. Nej, det har IPCC heller inte gjort.

Han pekar på att våra koldioxidutsläpp bara är en bråkdel av hela kolcykelförloppet på vår jord. Ja, det är sant, men också irrelevant i sammanhanget. Även detta är gammal skåpmat:

Vidare säger han att det är tydligt på den längre geologiska tidsaxeln (typ istider) att det är värmen som stiger först, innan CO2-halten ökar. Med andra ord finns det anledning att ifrågasätta en korrelation mellan CO2 och temperaturökningen? Återigen gammal skåpmat:

Bolling nämner geotermisk värme, det vill säga undervattensvulkaner och liknande som skulle kunna vara en signifikant orsak till uppvärmningen. Inte heller detta har ignorerats:

Han köper inte heller IPCC:s slutsatser om att mänskliga aktiviteter och koldioxidutsläpp är den absoluta huvudorsaken till den uppvärmning som observerats. Det kan man inte riktigt veta hävdar han… Visst finns det osäkerheter men i senaste IPCC-rapporten konstaterades att de ”drivkraften” från de naturliga parametrarna var försumbara jämfört med de antropogena (ERF = effective radiative forcing).

Och så vidare…

Jag har samma uppfattning som Bolling vad det gäller undergångsapologeter och att det är sorgligt att barn ligger sömnlösa på grund av ”klimathotet”. Men vi drar här olika slutsatser. Forskningen har alltid hävdat att problemet går att lösa men alarmister på andra sidan hävdar att det är omöjligt och kommer innebära ekonomisk härdsmälta om vi ens försöker minska CO2-utsläppen. EU-parlamentet lobbades exempelvis med uppgifter om att enbart Tyskland skulle förlora ”1,0 miljoner jobb årligen under budgetperioden 2008–2012” och BNP braka in i väggen om Kyotoprotokollet antogs.

Maktlöshet ger ångest. Inte att det finns problem som går att åtgärda. Om man gör något.

Jag vet av egen erfarenhet att det kan vara svårt att få fram allt det man vill i en intervju och det är omöjligt att veta vad Bolling bygger sina resonemang på (även om jag kan gissa..). Men inget av det jag hört här ändrar på min förutfattade mening att det är samma gamla ältande och ligger ganska långt ifrån vad IPCC slagit fast, många saker med stor säkerhet dessutom. Det blir ju inte bättre av han menar att jo, 10°C uppvärmning kan nog vara katastrofal men en på 5°C verkar inte vara sååå farlig. Det är inte ”the end of the world”…

Jaja … får väl se vad det står i boken…

Uppdatering: Läst boken och recenserat den här: Välskrivet och lättläst – men misslyckat – Magasinet Konkret

Ny studie: bränder har blivit värre – typexempel på eldfängd klimatdebatt

Ingen kan ha missat rapporteringen om enorma skogsbränder som härjar lite här och var i världen. Otäcka konsekvenser av klimatförändringarna säger många. Alarmism säger andra och visar siffror på att arealen som brunnit faktiskt har minskat globalt sett. Debattören Bjørn Lomborg är (som vanligt) en av dem som pumpar ut det sistnämnda allra ivrigast (se bilder nedan). Det är heller ingen som motsäger dessa siffror, men varför är det då så många forskare som ändå uttrycker stor oro för utvecklingen? Exempelvis redovisar en ny studie oroande siffror …

Jag har ju skrivit om det här tidigare, men en snabb rekapitulering kan vara på sin plats: IPCC konstaterade i sin senaste rapport att stora delar av den vegetationstäckta jordytan har fått betydligt längre perioder med så kallat brandväder (”varmt och torrt”). För några områden har dessa perioder dock blivit kortare.

IPCC AR6 kap 2 Box 4: Fire weather season has already lengthened by 18.7% globally between 1979 and 2013, with statistically significant increases across 25.3% but decreases only across 10.7% of Earth’s land surface covered with vegetation. Even sharper changes have been observed during the second half of this period (Jolly et al. 2015).[…] Fire frequencies under 2050 conditions are projected to increase by approximately 27% globally, relative to the 2000 levels.

Ändå har det som sagt saknats data på att detta faktiskt lett till en ökad global trend vad det gäller skog- och markbränder (wildfires). Som synes ovan går den globala trenden åt andra hållet. Men merparten av den brända ytan handlar om mindre bränder och den totala minskningen beror till stor del på en avsevärd minskning av brandfarlig vegetation i afrikanska gräsmarker till följd av förändringar i mänsklig markanvändning. Det är med andra ord inte klimatrelaterat.

Däremot skriver IPCC att det syns en motsatt trend i delar av skogslandskap i den boreala zonen, det vill säga på våra breddgrader:

However, from the point of fire emissions it is important to consider the land cover types which have experienced changes in area burned; in this instance, most of the declines have come from grasslands, savannas and other non-forest land cover types (Andela et al. 2017). Significant increases in forest area burned (with higher fuel consumption per unit area) have been recorded in western and boreal North America (Abatzoglou and Williams 2016; Ansmann et al. 2018) and in boreal Siberia (Ponomarev et al. 2016) in recent times.

Ett par studier från 2022 bekräftade denna trend (nej, jag har inte gjort någon omfattande genomgång av vad som är publicerat i ämnet):

I dagarna publicerades alltså ytterligare en studie som via satellit mätt den avgivna energin från skogsbränder mellan åren 2003-2023. De identifierade de 0.01% värsta och såg en fördubbling i både intensitet och frekvens av dessa (i medeltal globalt sett) under denna period. Uppgången drevs framförallt av en ökning i tempererade barrskogar, som i västra USA och Medelhavet, men även i norra Europa och Kanada. Australien var också en hotspot.

Studien finns här (bakom lås och bom, men Guardian har en länk där man kommer åt hela artikeln – tror att denna åtkomst är tidsbegränsad dock):

Orsak och verkan?

Den här debatten lider av samma problem som i princip alla andra som handlar om extremväder: per definition inträffar de sällan och det finns oftast relativt korta mätserier med helt tillförlitlig data. Det blir med andra ord svårt att urskilja statistiskt säkerställda trender (vilket inte betyder att de inte finns).

Och precis som vanligt tar Lomborg och andra minsta siffra som fakta utan utan att reflektera över vad som ligger bakom. Du har kanske sett olika varianter av nedanstående graf över utvecklingen i USA sedan tidigt 1900-tal?

Den är från en artikel av Lomborg. Han är fullt medveten om att de som sammanställer dessa data uttryckligen säger att man inte kan jämföra äldre data med de nya från 1980-talet och framåt. De har också motiverat varför, men Lomborg skiter i det rent ut sagt. Jag har beskrivit detta i detta inlägg:

Med detta sagt är skog och markbränder ett ganska komplext område. Jag har inte sett någon seriös forskare hävda att alla stora skogsbränder enbart skulle bero på klimatförändringarna. Det handlar även om hur skogen förvaltas och effekter av att man inte låter delar av skogen få brinna då och då och liknande. Konsekvenserna blir förstås också värre av att vi breder ut oss över allt större områden.

Förra året utspelade sig en rätt märklig historia om detta. Klimatforskaren Patrick Brown var huvudförfattare till en artikel som publicerades i den prestigefulla vetenskapliga tidskriften Nature 30 augusti 2023: Climate warming increases extreme daily wildfire growth risk in California. Resultaten visade att klimatförändringarna lett till en ökad brandrisk i Kalifornien.

Men strax efteråt skrev Brown, uppenbarligen utan att meddela sina medförfattare, en opinionstext där han anger att han i studien medvetet utelämnat parametrar som han vet också påverkar brandrisken, enbart för att få den publicerad i Nature. Ungefär: ”nämner man andra orsaker än klimatet så antas den inte för publikation”. I realiteten rekommenderade granskarna att manuset skulle refuseras (utlåtandena är offentliga) just på grund av att man beaktat för få parametrar. Jag har skrivit om efterspelet här:

Nåväl, käbblet lär fortsätta. På Swebb-TV lanseras nu idén (återigen) att det inte finns någon koppling mellan koldioxid och temperaturökningen och att det inte finns några som helst oroande förändringar i extrema väderhändelser…

Anders Bolling, som tillsammans med Svenolof Karlsson (Näringslivets medieinstitut), nyligen gett ut en bok med råd till journalister om hur de ska rapportera om klimatet, gör som Lomborg och hänvisar till den nedåtgående trenden i total yta som brunnit och så vidare:

Länken han ger som stöd för sitt påstående går för övrigt till en artikel från 2016, skriven av Stefan Doerr och en kollega. Här kan ni lyssna på en intervju med honom och han verkar uppenbart bekymrad över utvecklingen och hyser inga som helst tvivel om att det är en konsekvens av klimatförändringarna. Och nog borde han väl kunna anses som en trovärdig källa om Bolling väljer att referera till en av hans gamla artiklar?

Visst finns det saker att kritisera i klimatdebatten, och visst önskar man att rubrikerna ofta känns helt rubbade (men det är ju inget specifikt för klimatdebatten). Bolling och Karlsson beskyller andra för att vara selektiva men visar många prov på förenkling och eget selektivt seende. Angående klimatkänsligheten till exempel, det vill säga hur temperaturen förändras vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären. Bolling:

Det finns mängder med studier om detta och det tas fram på många olika sätt. Centralvärdet har sen tidigt 1980-tal (i alla fall) legat på 3°C, men med ganska stort osäkerhetsspann (1,5-4,5°C). Det var samma intervall som angavs i IPCC AR5 från 2013. I AR6 från 2021 hade osäkerheten kunnat minskas med 50% och ett intervall om 2,5-4°C sattes som sannolikt. Centralvärdet är fortfarande detsamma.

Störst förändring var alltså den nedre gränsen. IPCC slog också fast att man i princip helt kunde utesluta en klimatkänslighet lägre än 1,5°C men däremot inte att den var högre än 5°C (jag plockade siffrorna ur minnet). Men visst, man får ha olika åsikter om vad som är den största nyheten här…

Mer finns här:

Tankesmedjor gjorde klimatet till en vänsterfråga Del II

Det här är en fortsättning på föregående inlägg som är en respons på hur Timbros två senaste vd:ar uttrycker det som att marknadsliberaler skulle vara garanten för en ansvarsfull miljöpolitik.

Nilsson hänvisar till Thatcher och Reagan: ”Deras arv påminner oss om att en liberal höger är lika hård i miljöfrågor som i säkerhetsfrågor.” Timbros förre vd, Benjamin Dousa, lanserade 2021 likaså en satsning på miljö- och klimatfrågor i en artikel med rubriken ”Därför är marknadsliberaler de riktiga klimatvännerna”.

I förra inlägget visade jag hur flera tongivande liberaler och tankesmedjor genom åren har ifrågasatt vetenskapen bakom några av de allra största miljöproblemen vi haft. Oftast med hänvisning till en enskild akademiker med avvikande åsikter, jag exemplifierade med fysikern Fred Singer. Inlägget slutade med att USA beslutade att stå utanför Kyotoavtalet 2001, en stor seger för lobbyorganisationer och marknadsliberala tankesmedjor (nedan kallat ”Nätverket”). Nu riktades fokus över Atlanten. Europeiska politiker skulle övertygas.

Förutom att ifrågasätta IPCC:s trovärdighet handlar förstås miljöfrågor mycket om ekonomi.

Tankesmedjan ACCF, med rejäla intressekonflikter i frågan i form av finansiering från oljebolag, bildade dotterbolaget ICCF som öppnade kontor i Bryssel (läs: de skaffade ett postfack och lät en annan tankesmedja sköta fotarbetet via sekretessavtal). Margo Thorning utsågs till chef. Hon hade tidigare författat dystopiska rapporter om hur Kyotoavtalet riskerade amerikanska förluster upp mot 400 miljarder dollar årligen och hotade miljontals jobb.

Nu gjorde hon samma analys för fyra länder i EU. Utsikterna var inte nådiga. I enbart Tyskland skulle antalet jobb minska ”med 1,0 miljoner jobb årligen under budgetperioden 2008–2012” och BNP braka in i väggen.

Klipp från rapportThe Impacts of Climate Change on European Employment and Skills in the Short to Medium-Term: A Review of the Literature Final Report (Volume 2) May 2009

Siffrorna skrevs ner något i en senare version men det var fortfarande ett ekonomisk haveri som väntade. ICCF lobbade både EU:s och nationella parlament ihop med andra medlemmar i Nätverket. (BBC, ABC News, Bloomberg, Reuters, MSNBC News med flera förmedlade uppgifterna). Vittnesmål som kryddades med påståenden som exempelvis från Martin Ågerup, danska CEPOS och International Policy Network, 2004:

  • klimatet har faktiskt alltid förändrats och kommer alltid att förändras. Därför är små människoskapade temperaturhöjningar inte ett problem.”
  • IPCC:s slutsatser [om människans påverkan] är mycket kontroversiella.”.

De är på inget sätt ovanliga uttalanden från Nätverket. Nedan från Storbritanniens parlament med idel kändisar från klimatdebatten. Fred Singer är en.

Ovan Storbritannien och nedan evenemang EU-parlamentet där de slängde fram undergångsretorik om Kyotoavtalet skulle efterlevas (Think Tanks Warn ”Cost of Kyoto 10 to 15 Times Over EU Predictions”
and Call for Radical Rethink over 2012 Policy):

A Workshop Co-sponsored by

International Council for Capital Formation, Centre for the New Europe, Istituto Bruno Leoni and Institut Economique Molinari

Wednesday, November 24th, 2004

Place: The European Parliament – Room ASP 1G2


Competitive Enterpise Institute (CEI) är en av de mest aktiva aktörerna i det här spelet. 2005 gav de ut rapporten Vad varje europé bör veta om global uppvärmning, som svenska tankesmedjan Eudoxa AB lät översätta. Utöver ekonomisk undergångsretorik med hänvisning till ICCF:s rapport, märks utstuderad körsbärsplockning av information och populistiskt nonsens som att malaria ”lätt skulle kunna utrotas om man tillät en större användning av DDT”.

Siffrorna ovan är hämtade från Margo Thornings, ICCF, rapport.

CEI skickade även sin konsult Chris Horner över Atlanten med uppdrag att övertala företag att finansiera en ny tankesmedja som skulle bearbeta politiker på samma lyckosamma sätt man gjort i USA. Horner var även advokat för Cooler Heads Coaltion, en oljefinansierad gruppering som beskriver sig själva som en ”informell ad hoc-grupp, fokuserad på att skingra myterna om global uppvärmning”, vilket i praktiken innebär att ifrågasätta IPCC:s slutsatser. Bland medlemmarna hittas flera tankesmedjor från Nätverket samt oljebolag. Horner är dessutom författare till ett par storsäljande böcker där IPCC:s slutsatser utmålas som vänstervriden alarmism.

Nu misslyckades Horners försök att starta en ny tankesmedja och han uttryckte förvåning över bristen på intresse.

Men andra tog chansen.

Gunnar Hökmark, moderat med Timbrobakgrund, startade under sin tid som EU-parlamentariker en tankesmedja, European Enterprise Institute (EEI). Han anställde Chris Horner för att sköta energi- och miljöfrågor. I realiteten verkar hans roll mest handlat om att prata ner internationella klimatavtal.

Förutom att Hökmark själv var vice ordförande för EPP – den största politiska grupperingen inom EU – fanns en rad politiska högdjur med i smedjans kommittéer (exempelvis sittande finansminister för Slovenien, före detta finansministern för Slovakien, tidigare vice premiärminister i Österrike och tillika dåvarande EU:s särskilda samordnare för stabilitetspakten för sydöstra Europa).

Trots de uppenbara potentiella intressekonflikterna vägrade de uppge vilka som finansierade deras verksamhet. Även vicepresidenten för europeiska investeringsbanken fanns med på ett hörn, är det verkligen rimligt att en person på den posten engagerar sig i politiskt opinionsdrivande verksamhet?

Men EU drev igenom Kyotoavtalet. Målen uppfylldes med råge. EU kollapsade inte.


Även om finansieringen av Nätverkets verksamheter oftast är höljd i dunkel är det mycket väldokumenterat hur oljeindustrin har bidragit med stora pengar. Ett talande exempel är Brysselbaserade tankesmedjan Centre for New Europe (CNE), vars chef 2005–2007 var Mattias Bengtsson (vd för Timbro fram till 2004). Den kände liberale debattören Johan Norberg var senior fellow. CNE vägrade uppge sina finansiärer men via oljejätten ExxonMobils dokumentation framgår att CNE erhållit 130 000 dollar 2004-2005, varav 80 000 var öronmärkta till utbildning om klimatförändringarna.

Och vad innebar det?

Man behöver inte ägna många minuter på CNE:s sidor för att inse att deras syn på ”sund vetenskap” inte var liktydigt med den som IPCC representerar, snarare motsatsen – några av klimatförvillandets allra vanligaste myter hittas där. IPCC kallas till exempel för ”en märklig samling ägghuvuden”.

Under essential readings listas en radda böcker skrivna av personer som är kända för att inte acceptera IPCC:s slutsatser (en stor majoritet av utgivna ”klimatskeptiska” böcker har koppling till Nätverket – och nästan ingen har genomgått kollegial granskning (Dunlop, 2013)). CNE ordnade likaså en föreläsning med den i del 1 nämnde Fred Singer och publicerade några av hans rapporter.

[Uppdatering: Dagens ETC intervjuade Mattias Bengtsson efter att de ihop med Supermiljöbloggen avslöjat att Timbro tagit emot pengar från Exxon för att använda i klimatdebatten. Det är tydligt att han inte känner minsta ånger och var mest irriterad över att de fick så lite pengar.

– Jag hade flera möten med Exxon och tyckte de var skitsnåla.]

CNE samarbetade med andra europeiska tankesmedjor inom Nätverket som alla förkastade IPCC:s slutsatser och de saluförde detta genom bland annat workshops för EU-parlamentariker. Samma tongångar hördes hemma i Sverige. Nima Sanandaji, då vd för tankesmedjan Captus, skrev 2005 på SvD:s ledarsida:

Det är värt att påpeka att människans inverkan på jordens temperatur troligtvis överdrivs kraftigt i samhällsdebatten. Forskningen pekar allt mer på att vi upplever en naturlig variation i planetens medeltemperatur.”

Hans kollega, Jonas Pettersson, ledarskribent på SvD och senare pressekreterare för Centerpartiet, kom i debattartikel i Aftonbladet fram till den häpnadsväckande slutsatsen att IPCC:s slutsatser var en bluff byggda på i stort sett en forskares studier (Michael Mann).

Och så där har det sett ut. Och även om verkligheten har kommit ifatt de flesta är det tydligt att misstron lever kvar i de här kretsarna baserat på uppfattningar som har sina rötter i detta välorganiserade desinformationsflöde. Här från SvD:s ledarsidas chef 2020.

IPCC sammanställer mängder av angelägen forskning som spänner över flera områden, men de rapporter som oftast når den offentliga diskussionen är sammanställda av politiska tjänstemän och ska betraktas just som det, och inte som en högre makts dekret.” De som sätter tvångströja på debatten | Tove Lifvendahl | SvD

Självklart ska inte IPCC rapporter ses som religiösa skrifter, men det är inte politiska tjänstemän som skriver rapporterna. Nedan en tweet från Janerik Larsson efter IPCC släppt sin senaste rapport. Han är journalist, skribent på SvD:s ledarsidor, PR-konsult och har även varit vice vd för Svenskt Näringsliv.

Men nej, marknadsliberaler hatar inte miljön och alla är givetvis inte klimatförnekare. Däremot är det ytterst väldokumenterat hur väldigt många tankesmedjor inom Nätverket har varit motorn i det välorganiserade desinformationsarbete som bedrivits i klimatfrågan under decennier. Och fossilindustrin har smörjt maskineriet med stora summor (se t ex Brulle 2013).

Det är helt legitimt att tycka att Parisavtal och liknande är fel sätt att lösa problemen. I komplexa frågor om miljön förekommer det alltid överdrifter och felaktigheter som med rätta måste få kritiseras.

Miljörörelsen är inte felfria och äger inte ensamrätt till vad som är bäst lösningar. Men det som beskrivits ovan handlar inte detta, det har inget att göra med att ”nyansera debatten” utan att helt bortse från en enorm mängd vetenskap. Det är helt uppenbart att en ideologisk övertygelse har blivit till stora skygglappar mot verkligheten, enskilda akademiskers åsikter till halmstrån att klamra sig fast vid trots att empiriska data motbevisat dem om och om igen.

För jo, vi vet att de har haft fel angående vad vetenskapen kan visa, det är kontrollerbara fakta och ingen åsikt. Det handlar heller inte om vad enstaka studier säger. Alternativa förklaringsmodeller har inte ignorerats. Men det kan vara ack så svårt att veta vad som är sant, för det är en veritabel flod av desinformation som dränkt denna debatt.

Visst har miljön blivit bättre i takt med att ekonomin har växt. Men det har inte kommit av sig självt utan för att samhället har agerat trots rejält motstånd och obefogad undergångsretorik från Nätverket, inte bara i klimatfrågan.

Det är därför en aning stötande när Timbros vd:ar nu vill påstå att ”marknadsliberaler är de riktiga klimatvännerna” och att en ”liberal höger är lika hård i miljöfrågor som i säkerhetsfrågor”. De har inte ens accepterat att det existerar problem och har påstått att västvärlden skulle implodera om åtgärder vidtogs. Det kanske finns, men jag har nog aldrig sett minsta skymt av ånger eller ursäkt, mest handlar det om att utmåla miljöorganisationer som hysteriker och ja, några vill till och med likna dem vid terrororganisationer – till synes helt blinda för sin egen extremism.

Och för att återknyta till den i del I nämnda opinionsartikeln i Aftonbladet där Timbro meddelade att det ska starta ett nytt miljöinstitut. De som nu ska leda deras nya miljöinstitut är inga ”klimatförnekare” och det är bara att önska dem lycka till. Att det finns viss skepsis är med stöd av ovanstående självklart. Och det är helt självförvållat.

Nätverkets systematiska arbete med att undergräva förtroende för den vetenskapliga processen har likaså fått vidare konsekvenser. Deras ideliga påstående om en pågående konspiration passade högernationalistiska grupper som hand i handske.

Forskare och miljörörelser har i flera decennier försökt lyfta klimatfrågan men det var först i och med Greta Thunbergs protester frågan hamnade i allmänhetens fokus på riktigt. Högernationalistiska grupperingar som AfD som aldrig brytt sig om saken började sprida propaganda mot Thunberg, miljörörelsen och klimatvetenskapen som sådan. SwebbTV är bara en i mängden av alternativmedia som hoppade på tåget. Klimatfrågan är numera en självklar del i kulturkriget mot etablissemanget.

De tvivel som till en början spreds i försvar av ekonomiska intressen har nu fallit helt utom kontroll och genomsyras av konspirationsteorier av olika slag. Riksdagsledamöter från etablerade partier menar på fullt allvar att det pågår en ”subtil hjärntvätt av svenska befolkningen” via alarmistiska färger på väderkartorna.

En springande punkt här är IPCC:s slutsatser och huruvida alternativa hypoteser har ignorerats som många inlägg på svenska kultursidor hävdat. Visst finns det saker i debatten som bör kritiseras, men faktum är att nivån på mycket av den kritik som framförs är på pinsamt låg nivå. Jag har skrivit tillräckligt om det:

11:2 Kulturkriget och att flytta gränser – Maths Nilsson, författare

11:2:4 – Att tålmodigt diskutera – Maths Nilsson, författare

11:2:7 En konservativ rörelse i fritt fall? – Maths Nilsson, författare


Varför ältar jag detta? För jo, jag har ju skrivit om det tidigare. Det är helt enkelt för att ”deras” (ja, jag generaliserar) beskrivning av hur vår miljö blivit bättre är ren politisk historierevisionism. Det vill säga som Wikipedia uttrycker det: ”där en makthavare eller ideolog låter skriva om historien efter en politisk agenda, för att kunna använda den nya berättelsen som propaganda.”